First-year students at Linköping University have developed a prototype that graphically visualizes a medical record in a new way. The customer of that project was the Department of Biomedical Engineering at Linköping University. They now want a usability evaluation to be performed of the prototype. The prototype is to be used by employees in the public health care and is supposed to be used on a small portable unit with a multi-touch interface. For this reason the prototype will be used as a complement to existing systems when the users work near the patients. Since the prototype is still in the design phase it is important that the continuing development is carried out in close collaboration with the users. The purpose of this thesis was to point out which usability problems the prototype violates and which needs it must satisfy. The purpose was also to examine how the users interact with an iPod touch and what they consider of using an iPod touch. Usability is created when human interacts with a product to achieve specified goals, where the product is easy to learn, effective to use, easy to remember, has few errors and is satisfactory to use. By early and continuously involving the users in its development a product is able to reach a high level of usability. In this thesis a number of well known usability methods were used, e.g. interviews, heuristic evaluation and thinking aloud protocol. All these methods are described thoroughly in this report among with a review of how they were implemented. Finally, these methods are being discussed together with the obtained results. During the interviews with the users a number of usability problems in the prototype were discovered together with the users’ needs which it must satisfy. It was also discovered that most of the users thought positive of working with an iPod touch. In the continuing development of the prototype these usability problems should be fixed in order to satisfy the users’ needs. / Förstaårsstudenter vid Linköpings Universitet har utvecklat en prototyp som på ett nytt sätt visualiserar en patientjournal grafiskt. Beställare av projektet var Institutionen för medicinsk teknik vid Linköpings Universitet som nu vill att en användbarhetsutvärdering genomförs av prototypen. Prototypen riktar sig till anställda inom sjukvården och ska användas på en liten handhållen enhet med pekskärm. Av denna anledning ska den vara ett komplement till befintliga system när användarna arbetar nära patienterna. Då den ännu befinner sig tidigt i utvecklingsstadiet är det nödvändigt att fortsatt utveckling sker i nära kontakt med användarna. Detta examensarbete syftade till att peka på vilka användbarhetsprinciper prototypen bryter mot, vilka behov den måste tillgodose, att undersöka hur användarna interagerar med en Ipod touch och vad de anser om att arbeta med en sådan enhet. Användbarhet uppstår när människan interagerar med en produkt för att lösa givna uppgifter, där produkten är lätt att lära, effektiv att använda, har få fel, är subjektivt tilltalande och där det är lätt att komma ihåg hur den används. Genom att tidigt och kontinuerligt involvera användarna i utvecklingsarbetet uppnås god användbarhet. I detta arbete tillämpades ett flertal kända användbarhetsmetoder, bl.a. intervjuer, heuristisk utvärdering och tänka högt. Alla metoder finns beskrivna teoretiskt i rapporten tillsammans med en redogörelse för hur de tillämpades. Slutligen följer en diskussion kring dem och det resultat som erhölls. Under intervjuerna med användarna framkom flera användbarhetsproblem i prototypen samt de behov den måste tillgodose. Arbetet kom även fram till att användarna över lag ställer sig positiva till att arbeta med en Ipod touch. I den fortsatta vidareutvecklingen av prototypen bör dessa användbarhetsproblem åtgärdas för att prototypen ska tillgodose användarnas behov.

En av de mest debatterade politiska frågorna de senaste åren har varit den påstått kraftiga ökningen av antalet sjukskrivningar. Parallellt med sjukskrivningarna har även antalet förtidspensionärer ökat. En grupp som inte uppmärksammas lika ofta av varken politikerna eller medierna är de människor som både är sjukskrivna och arbetslösa, och det är den gruppen som vår uppsats kommer att kretsa kring. Syftet med denna uppsats är att utvärdera försäkringskassans och arbetsförmedlingens samverkan kring den gemensamma kundgruppen sjukskrivna arbetslösa. Denna samverkan har bedrivits i Uppsala län sedan september 2003. Närmare bestämt avser vi att besvara frågan om det går att påvisa en behandlingseffekt av den arbetslivsinriktade rehabilitering som ges inom ramen för samverkan? Den metod som vi använder oss av i uppsatsen för att testa samverkansprojektet är Kaplan-Meiers product-limit estimator. Material till undersökning kommer från den uppföljningsfil, i vilken försäkringskassans samverkanshandläggare regelbundet för in uppgifter om alla samverkansärenden. Vi kan med våran undersökning inte finna något stöd för att behandlingen har någon effekt för dem som deltar i samverkansprojektet. Begränsningar i materialet gör dock att vi inte vill dra några mer långtgående slutsatser angående effekten. Istället förespråkar vi att det görs ytterligare undersökningar av samverkan kring arbetslösa sjukskrivna.

Bakgrund Efter den kritik som uppstod mot traditionella ekonomisystem tog Kaplan och Norton fram grundmodellen för balanserade styrkort, som genom ett orsak-verkan-samband sammanställer kritiska framgångsfaktorer i både finansiella och icke-finansiella mått. När balanserade styrkort kom, 1992, fick den ett stort genomslag då den på ett förståeligt och tydligt sätt strukturerar upp verksamheten och tydliggör vision och strategi. Dess uppmärksamhet var så stor att vissa valde att kalla det för en modefluga. Efter några framgångsrika år började trenden dala vilket kan ha berott på att företagen inte la ner nog mycket kraft vid implementeringen. Denna förändring i användandet av styrkort väckte vårt intresse för att finna utvärderingar om hur modellen fungerar. Inom forskningsvärlden har vi dock funnit en bristfällig förekomst av litteratur som behandlar utvärdering av balanserade styrkort och därför ville vi undersöka om företag genomför utvärderingar av modellen och på vilket sätt detta sker. Syfte Undersöka hur företag kan utvärdera sitt balanserade styrkort genom att; försöka förklara de bakomliggande faktorerna till utvärdering, studera erfarenheter kring styrkort samt diskutera olika effekter företag har uppnått med sitt styrkortsarbete med mål att bygga en modell för utvärdering av balanserade styrkort. Metod Vi har genomfört intervjuer med tio management konsulter med erfarenheter av balanserade styrkort för att kunna ta del av deras erfarenheter från ett stort antal företag som är verksamma inom flera olika branscher. Resultat Vi har i studien kommit fram till att företag, på sätt och vis, utvärderar sina styrkort men det finns ingen generell modell. Vi har även tagit fram en modell för hur en utvärdering av det balanserade styrkortet kan genomföras. I denna modell bör företagen utgå från sina egna strategier och syften för att sedan kunna analysera resultatet och vid behov revidera modellen. / Background Due to the critic that surged against traditional management control systems, Kaplan and Norton developed the model of the balanced scorecard (BSC), which through a cause and effect relationship compiles critical success factors in both financial and non-financial measures. When the BSC was developed, in 1992, it drew a lot of attention because it structures the organization in a comprehensive and understandable way and thereby visualizes the vision and strategy of a company. Its attention was so great that some people chose to call it a trend. After a few successful years the trend started to decline, which could be the cause of that companies did not put enough power in the implementation. These changes in the use of BSC awoke our interest to find evaluations about how the model works. We have however found that within the world of research there is a lack of literature treating evaluation of the BSC and therefore we would like to investigate if companies do evaluations and in what way this occurs. Purpose Investigate how companies can evaluate their BSC through; trying to explain the reasons for evaluation, study the experiences around BSC and discuss the effects that have been achieved with the BSC, with the purpose to develop a model for evaluation of the BSC. Method We have carried out ten interviews with management consultants with experiences of BSC to be able to take benefit of their experiences from a large number of companies operating in several different industries. Results We have concluded that companies, in a manner, do evaluate their BSC but there is no universal model. Therefore we have developed a model for how an evaluation of the BSC could be carried out. We suggest that companies start from their own strategies and purposes with the mean to be able to analyze the results and if necessary revise the model.

This essay is an evaluation of the act of establishment (2010:197). The act is about different operators' responsibility and accountability for new arrivals to get a more effective integration into society and to speed up the new arrivals' establishment on the labor market. The purpose of this act is to get more new arrivals involved in the Swedish labor market directly. By doing so, it gives these people a possibility to become self-sufficient. This study has focus in four different operators; Employment service, Immigration service and two local politicians from Social democrats (Socialdemokraterna) and Conservatives (Moderaterna). This evaluation analyses if the act's goal has been reached according to the operator's estimations. To find out the operator's opinions qualitative data collection method in the form of interviews has been used. The collected material from the different operators has been analyzed through both top down - bottom up theory but also to a target evaluation model. In the final discussion the writers are going to discuss their own thoughts and opinions about the result and analysis. In the result it becomes clear that the act’s not fulfilled. The different operators have a different point of views to look at the act and its problematic areas. In the final discussion we have come with suggestions what can be done to reduce or minimize the problems and dilemma that’s takes place in the act and in the working field. During the study the results shows that the hierarchy system and the bad communication between the different operators makes the work more difficult and ineffective.

The Swedish governments goal for the public health is to operate for a society with good conditions to be healthy. Many people today are very conscious about their health, at the same time alcohol is a recurring element in many day-to-day situations. IOGT-NTO is an organization that is working towards making sobriety to be the rule rather than the exception. This work is linked together by the organizations communication, which is a vital part to be able to present a unified view outward. In order to do that, it is particularly important that there are common goals and strategies to work towards. Therefore, the purpose of the study is to investigate IOGT-NTOs approach to policy documents and the role they play in their everyday work with communications, and also how they carry out evaluation of their work.   The case study’s theoretical background consists of Strategic Communication, which for structure's sake is divided into sub-categories, Public Relations and Organizational Communication, Internal Communication, External Communication and Evaluation. The study has an abductive approach and uses qualitative methods. The study was conducted using focus interviews and text analysis, which together constituted a triangulation of methods.   The result of the study shows a consistent picture of the steering documents function, they are seen as guidelines that the communicative work is based on. Because of a widespread informal communication documents are not used on an everyday basis, but is instead something that ensures that the work follows the strategy the organization has taken. Evaluation is conducted largely through informal communication between colleagues and is rarely documented as it has a lower priority than other tasks. Therefore, there is potential for development, but in order to spend time on it, a clear goal of how evaluations in this case can be used is required. The study thus contributes to research by highlighting the importance of formulating clear policy documents and implement them when communicating, and that evaluation is a tool which can be used to develop the way that organizations work with communication. / Den svenska regeringens mål för folkhälsan är att verka för ett samhälle med goda förutsättningar för hälsa. Många människor är idag väldigt hälsomedvetna, samtidigt är alkoholen ett återkommande inslag i många vardagssituationer. IOGT-NTO är en organisation som jobbar för att nykterhet ska vara regel hellre än undantag i sådana situationer. Arbetet med detta knyts ihop av organisationens kommunikation som är en viktig del för att kunna uppvisa en enhetlig bild utåt. För att kunna göra det är det bland annat viktigt att det finns gemensamma mål och riktlinjer att arbeta efter. Därför är studiens syfte att undersöka IOGT-NTOs syn på styrdokument och vilken roll de har i det vardagliga arbetet med kommunikation, samt hur de jobbar med utvärdering av sitt arbete.   Fallstudiens teoretiska bakgrund består av Strategisk kommunikation som för en djupare förståelse och för strukturens skull är indelad i underkategorier, Public Relations och Organisationskommunikation, Intern kommunikation, Extern kommunikation och Utvärdering. Studien har en abduktiv ansats och ett kvalitativt förhållningssätt och den har genomförts med hjälp av metoderna fokusintervjuer och textanalys, som tillsammans utgjort en metodtriangulering.   Resultatet visar en samstämmig bild av styrdokumentens funktion, de ses som riktlinjer som det kommunikativa arbetet utgår från. På grund av en utbredd informell kommunikation är dokumenten ingenting som används på en vardaglig basis utan är istället något som säkerställer att arbetet följer den tagna strategin. Även utvärdering sker till stor del genom informell kommunikation kollegor emellan och dokumenteras sällan då den har lägre prioritet än andra uppgifter. Det finns potential att utveckla detta, men för att lägga tid på det krävs ett tydligt mål för hur utvärderingarna i så fall kan användas. Studiens bidrar således till forskningen genom att den belyser vikten av att formulera tydliga styrdokument och implementera dem i arbetet när man kommunicerar, samt att ett sätt att utveckla kommunikationsarbetet är att utvärdera.

No description available.

Östers IF var fram till 1988 föreningen som aldrig hade åkt ur en serie och samlat på sig fyra SM-guld och ett cup-guld. Idag är det föreningen som två gånger under 2000-talet har åkt raka vägen från Allsvenskan till division 1 på två säsonger.   I denna studie, vars syfte är att utvärdera Östers IF och dess seniorverksamhet, har vi velat skapa en övergripande bild av hur föreningens kultur, organisation och identitet har påverkats av seniorverksamhetens sportsliga resultat genom åren. Vi har även velat se vilka effekter detta har gett för föreningens strävan efter att återigen stabilisera sig som ett svenskt elitfotbollslag.   Vi har i vårt arbete använt oss av en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som metod. Resultatet visar att Östers IF under en lång tid har verkat utan en röd tråd och kontinuitet har saknats inom föreningen både hos den administrativa organisationen och inom den sportsliga verksamheten. Det har gjort att Östers IF idag är en förening som kämpar med att hitta sin identitet. Det är oklart vad föreningen står för och vilken väg den vill ta för att nå tillbaka till elitfotbollen. Det som behövs är att antingen en stark man eller en stark grupp tar sig an utmaningen att styra upp föreningens organisation. För förutsättningar att lyckas rent sportsligt finns det gott om, både om vi ser till föreningens egna förutsättningar och den miljön som den verkar i.

No description available.

Industrins energianvändning medför koldioxidutsläpp som bidrar till klimatförändringar. Inom EU och Sverige eftersträvas en konkurrenskraftig industri. För att uppnå båda delarna förespråkas det att företag energieffektiviserar och minskar sin energianvändning. Trots att energieffektivisering ofta är kostnadseffektivt existerar det ändå ett energieffektiviseringsgap där kostnadseffektiva åtgärder inte implementeras av olika anledningar. Energinätverk kan då vara ett potentiellt arbetssätt som medför energieffektivisering och bidrar till företagsutveckling. I EU och Sverige ges redan finansiellt stöd som kan medföra att energinätverk bildas för såväl små och medelstora företag som för stora företag. Det existerar otaliga projektvarianter på energinätverk med olika uppbyggnad och utförande. Kunskapen om dessa nätverk inriktade mot energieffektivisering och energianvändning är begränsad. Arbetets syfte är därför att kartlägga svenska energinätverk för att kunna avgöra om de fungerar väl genom att utvärdera dem från ett samhällsperspektiv. För att identifiera energinätverk skedde insamling av dokument och intervjuer där slumpmässiga val tilläts i form av snöbollsmetoden. En bakomliggande förstudie har också genomförts där 8 energinätverk identifierats, vilka integrerats som en del i arbetets kartläggning. Sammantaget resulterade det i att identifiera 35 nätverksprojekt som kan bestå av enstaka nätverk, flera nätverk eller utgöra etapper för ett enskilt nätverk. De identifierade energinätverken är indelade efter större nätverk samt övriga nätverk som delats in i fyra generella nätverksformer: kluster, industridistrikt, regionala strategiska nätverk och strategiska nätverk samt alternativa nätverksformer för nätverk som inte kunde placeras in. En utvärdering har utförts med hjälp av programteori på det bakomliggande styrmedlet ”Ansökan om stöd till informations-, utbildnings- och samverkansprojekt 2013-2014” där det framkom att stödet tillåter en rad olika energinätverk och kan egentligen inte ses som särskilt styrande när det gäller utformning och genomförande av ett energinätverk. Vidare rekommenderas det att en separering görs för samverkansprojekt i form av energinätverk då det kan medföra mer riktade och konkreta energinätverk med tydligare mål och uppföljning. Detta tillåter fortfarande en variation på nätverkens uppbyggnad. Energinätverk med ett effektivt informations- och kunskapsutbyte har potentialen att medföra en innovativ företagsutveckling. Energinätverk utan en offentlig finansiering verkar inte initieras i Sverige. Avsiktsförklaringar eller avtal i de strategiska nätverken tros leda till att konkreta resultat har redovisats för nätverksprojekten i större grad än för de regionala strategiska nätverken. För de större energinätverken rekommenderas en fortsatt branschinriktning eftersom deras energianvändning är mer komplicerad att kartlägga. De övriga energinätverken bör istället prioritera intresserade deltagare som har möjlighet att träffas och sedan branschanpassa om möjligt. Detta då flera nätverksprojekt har vittnat om problem med nätverksbildandet som går ut över projektets genomförande. Vidare framstår skapandet av effektiva energinätverk som en mognadsprocess där flera bakomliggande projekt kan vara en anledning till ett kartlagt nätverksprojekt. Slutligen behövs det forskning på hur deltagande företag ser på energinätverk som ett stödjande och utvecklande styrmedel. / The industrial energy use causes carbon emissions that contribute to climate change. Simultaneously within EU and Sweden a competitive industry is pursued. In the aim to achieve both aspects energy efficiency and a reduced energy use is advocated for companies. Although energy efficiency often is cost-effective there exists an energy efficiency gap where cost-effective measures remain unimplemented for different reasons. Energy efficiency networks can in this case be a potential approach for increasing the degree of implementation, resulting in energy efficiency and company development. Financial support is already given from EU and Sweden that could lead to energy efficiency networks, for both small and medium-sized enterprises as well as for large enterprises. There exist numerous projects variations in energy efficiency networks with different structures and designs. The knowledge of these networks aimed towards energy efficiency and energy use is very limited. The aim of this work is therefore to identify Swedish energy efficiency networks in order to determine whether they work well by evaluating them from a public perspective. To identify energy efficiency networks documents where collected and interviews were held in which random selection was allowed in the form of snowball method. An underlying study has previously been carried out in which a number of networks was identified, which are integrated as a part of the work identification. Overall, this resulted in the identification of 35 different networks projects, which may consist of a single network, multiple networks or stages of a single network. The identified energy networks are divided by larger networks and other networks that have been split into four general networks forms cluster, industrial districts, regional strategic networks and strategic networks as well as alternative network forms for the networks that could not be associated. An evaluation has been performed on the underlying policy instrument “Application for financial support to information, education and collaborative projects 2013-2014” which stated that the support allows a wide range of energy efficiency networks and cannot be seen as a particular ruling in the design and implementation of an energy efficiency network. Furthermore it is recommended that a separation is made for collaborative projects in the form of energy efficiency networks in the support system since it would likely lead to more target and specific energy efficiency networks with clearer objectives and follow up. This would still allow a very large variety of network constructions. Energy efficiency networks with an efficient information and knowledge sharing has the potential to make enterprises more innovative. However, energy efficiency networks without an initial public financing does not seem to be initialized spontaneously in Sweden. Letters of intent or agreements in the strategic networks are believed to lead into reports with concrete results unlike for the regional strategic networks with no agreements. For the larger energy efficiency networks there is a point with being branch-specific because their energy use is more complex to audit. The other energy efficiency networks should instead find interested participants primarily. In combination with this, the participants should have the opportunity to meet and later on branch adapt if possible. This is because several network projects have stated problems with network formation that affects the projects. Furthermore, it appears that the creation of an efficient energy efficiency network sometimes is a maturation process in which several underlying projects can be a reason for an identified network project. Finally, we need further research on how the participating enterprises see energy efficiency networks as a supporting and developmental instrument.

Sveriges riksdag har beslutat att energianvändningen i bebyggelsen måste minskas. Detta gäller även den befintliga bebyggelsen till vilken den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen hör. Vid energieffektivisering av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse upplever ofta förvaltare att processen att välja energieffektiviserande åtgärd tar för lång tid. Detta beror på att det saknas ett rationellt sätt att jämföra olika åtgärders konsekvenser. Antikvarier har ofta en motsatt uppfattning och upplever att förvaltare många gånger ser mer till åtgärdens besparingspotential istället för dess påverkan på de kulturhistoriska värdena.  Syftet med examensarbetet är att göra jämförelsen av energieffektiviserande åtgärder i kulturhistoriskt värdefull bebyggelse mer överskådlig för förvaltare. Genom litteraturstudier, dokumentanalyser, intervjuer och fallstudie besvarades följande frågeställningar: - Vilka kulturhistoriska faktorer bör beaktas vid energieffektivisering i kultur­historiskt värdefull bebyggelse? - Hur kan energibesparande åtgärder utvärderas i en modell där hänsyn tas till energibesparingspotential och de kulturhistoriska faktorer som framkommit i första frågeställningen? - Hur används modellen från andra frågeställningen vid jämförelse av möjliga åtgärder i en befintlig byggnad? Kulturhistoriska faktorer identifierades och utgjorde grunden till den modell som sedan togs fram. Till respektive faktor kopplades kriterier med olika poängnivåer för utvärdering. En matris togs fram för att åskådliggöra utvärderingens resultat. För att visa på modellens funktion genomfördes en fallstudie där modellen användes på en befintlig byggnad. För att möjliggöra utvärdering av valda åtgärder genomfördes både observationer och beräkningar. Fallstudien genomfördes på Länsresidenset i Jönköping.  Resultatet av studien visar att reversibilitet, långsiktighet, påverkan på synintryck och upplevelse och påverkan på kulturhistoriskt värdefulla byggnadsdelar och detaljer är viktiga kultur­­­­­historiska faktorer att beakta vid energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Kriterier för utvärdering bör formuleras noggrant och generellt för att passa in på varje typ av åtgärd samt för att undvika subjektiv bedömning. För att erhålla en överskådlig jämförelse bör färger användas vid gradering. Dessutom bör viktning användas för att kunna anpassa prioriterings­graden av varje enskild faktor i en specifik byggnad. Efter utvärdering av åtgärder i en specifik byggnad bör specialister inom olika områden konsulteras för slutligt val av åtgärd. / The Swedish Parliament has decided that the energy consumption in buildings must be reduced. This also applies to existing buildings to which the historically valuable buildings belong. When improving energy efficiency in historically valuable buildings managers often experience that the process of choosing acts takes too long time because there is no rational way to compare different consequences of the acts. Antiquarians on the other hand, often have a different opinion and experiencing that managers often look more to the potential of savings rather than the impact on the cultural value. The aim of the essay was to make the comparison of energy efficiency acts in the historically valuable buildings more transparent for managers. Through literature study, document analysis, interviews and case study the following questions has been answered: - What cultural-historical factors should be taken into account at improving energy efficiency in the historically valuable buildings? - How can energy-saving acts be evaluated in a model which takes into account the potential of energy saving and the cultural factors identified in question 1? - How should the model from question 2 be used for comparisons of possible actions in an existing building? Cultural-historical factors were identified and formed the basis for the model that was developed. For each factor criteria was connected with different point levels for evaluation. A matrix was developed to visualize the result. To demonstrate the function of the model a case study was carried out where the model was used in an existing building. To enable evaluation of selected acts both observations and calculations were performed. The case study was performed at Länsresidenset in Jönköping. The results of the study shows that Reversibility, Long-sightedness, Impact on visual impressions and experience, Impact on historically valuable parts and details, and Other is important cultural factors to consider when improving energy efficiency in historically valuable buildings. Criteria for evaluation should be formulated carefully and generally to fit each type of action and to avoid subjective assessment. To obtain a perspicuous comparison colors should be used for grading. Furthermore, weighting should be used to adjust the priority level of each individual factor in a specific building. After evaluation of actions in a specific building has been done specialists in various fields should be consulted for final selection of acts.