In today’s computerized society more and more companies choose to utilize new applications that can ease the way of handling the information. For many of us is imperative that the process as efficient as possible if one takes in consideration the size of savings that this new application can bring. The developer of the evaluated system is SYSteam AB Huskvarna and they are the ones that gave us this assignment. The application that we evaluate is SCM (Secure Connection Manager). It is already used today by big companies such as Telia and Ericsson to search for errors in telephone servers placed all over the country. The reason why this application is used is to increase the efficiency of error searching without traveling to the location of the servers. The issues that the report focuses on are the system’s usability and efficiency for the user. Since the application is already in use we must be aware that just small adjustments are going to be made afterward. In order to evaluate an already developed system we interviewed users that are familiar with the application and were willing to be answering our questions.Those users’ opinions have been crucial to us and our evaluation. The result is a gathering of tables and data which methodically describes every subject in our questionnaire. These subjects are the following: navigation, design, content and efficiency.  Our analyses results show a positive reaction to almost all the subjects treated in the questionnaires. Several opinions and comments during the interviews confirm this statement.  The theoretical methods used to form this opinion are the heuristics rules that we followed, but also some of the most useful principles from theory books about interaction design. The conclusion is, as the results of our evaluation show, that the system that we evaluated (SCM) is both efficient and user-friendly. We would like to thank all the users, which took part in our study, as well as our supervisors both at university and at SYSteam AB Huskvarna. Thank you! / Med dagens mer systematiserade tillvaro är det fler som väljer att införa applikationer i företag som kan underlätta informationshanteringen. För många är det viktigt att detta sker så effektivt som möjligt med tanke på de besparingar som det kan medföra. De som har utvecklat den studerade applikationen och som också är våra uppdragsgivare är SYSteam AB i Huskvarna. Denna applikation som vi utvärderar heter Secure Connection Manager (SCM). Den används idag av bland annat företag som Telia och Ericsson för att göra felsökningar på telefonväxlar som finns utplacerade i landet. Anledningen till att denna applikation används är att det blir mer effektivt att med hjälp av fjärrstyrning kunna göra felsökningar utan att behöva åka till telestationerna som de tidigare har gjort. Frågeställningarna som arbetet fokuserar på är om systemet är användarvänligt och effektivt för användaren. Eftersom systemet redan är i drift måste man ha i åtanke att det endast kan ske marginella justeringar i efterhand. För att kunna evaluera ett färdigt system har vi haft hjälp av ett antal frekventa användare som villigt har ställt upp på att svara på frågor och intervjuer. Dessa testpersoner har varit av yttersta vikt för oss och för vår evaluering. Resultatet blev en samling tabeller och data som metodiskt beskriver varje element var för sig. De element som frågeguiden är indelad i är navigation, design, innehåll och effektivitet. Analysen gav positiva resultat till de frågeställningar vi hade ställt, förutom elementet innehåll. Flera av de synpunkter och kommentarer som samlades in under intervjuerna förstärkte detta resultat. De teoretiska metoder som hjälpte oss att bedöma detta var några av de heuristiska regler som finns att följa, men även några av de principer som finns att läsa om i böcker om interaktionsdesign. Slutsatsen blev att av de resultat vi fick av vår utvärdering konstaterade vi att SCM är både effektivt och användarvänligt. Vi vill gärna rikta ett tack till alla testpersoner som ställde upp och till våra handledare både på högskolan och på SYSteam AB i Huskvarna. Tack!

Olyckor är ofta resultatet av en mängd processer där teknik, människor och organisatoriska förhållanden samverkat på ett sådant sätt att följden blivit en negativ händelseutveckling. Teorier gör gällande att en haveriutredares mentala föreställningar eller olycksmodeller har betydelse för hur ett sådant förlopp kan analyseras och förstås. En teori hävdar att säkerhetskultur som begrepp potentiellt skulle kunna kopplas till olycksmodeller för att bättre kunna förstå utvecklingen av vissa händelseförlopp. Statens Haverikommission undersöker olyckor och tillbud främst inom domänerna flyg, sjöfart, spårbunden trafik samt militär verksamhet. Även andra allvarliga olyckor inom andra domäner utreds i vissa fall. Huvudsyftet med haveriutredningarna är att förbättra säkerheten genom att undersöka vad som har hänt, varför det har hänt och vad som kan göras för att förebygga att liknande händelser inträffar igen. För att kunna uppnå detta är det av stor vikt att på ett effektivt och tillförlitligt sätt kunna identifiera säkerhetsrisker som på något sätt kan ha bidragit till olyckan. Denna uppsats har undersökt hur det är möjligt för en haveriutredare att i samband med en olycksutredning skapa sig en mental bild av en verksamhets säkerhetsstatus för att därigenom kunna identifiera eventuella säkerhetsrisker som bidragit till olyckan. En särskild vikt har lagts vid att undersöka vilken koppling detta arbete har till att undersöka verksamhetens säkerhetskultur. Den använda metoden har varit kvalitativ analys av åtta semistrukturerade intervjuer med haveriutredare från Statens Haverikommission. De analyserade intervjuerna har jämförts med tidigare forskning som tagit fram metoder för att proaktivt värdera verksamheters säkerhetsstatus genom att undersöka deras inneboende säkerhetskulturer. Studien har identifierat sex dimensioner som av utredarna anses som viktiga för att kunna avgöra en verksamhets säkerhetsstatus. De sex dimensionerna utgörs av ledningsfunktioner, organisatoriska förhållanden, system, regler och procedurer, kompetenser och lärande, kommunikation och säkerhetsfokuserat beteende. Det konstaterades att utredarna i hög grad utgår från strukturella aspekter när de undersöker en verksamhets säkerhetsstatus och att säkerhetskulturen kan vara till hjälp för att avgöra funktionen hos denna struktur.

Projektet startade på uppdrag av länsmuseet i Kalmar län. Målet var att utveckla en första prototyp av en interaktiv dykmodell i 3d av vrakplatsen för Regalskeppet Kronan. Syftet med denna modell var tvådelad; att skapa en nyanserad del av Kronan-utställningen och underlätta vid utgrävningarna av vrakplatsen för regalskeppet Kronan. Modellen skulle fungera som en nyanserad och modern del av länsmuseets webbsida och utställning där museibesökare kan vrida och vända på modellen i realtid och skapa sig en bild över hur det ser ut vid vrakplatsen. Projektets validitet i förhållande till länsmuseets verksamhet bekräftades genom en studie av länsmuseets verksamhetsberättelse. Det andra syftet med dykmodellen är att de dykare som genomför dykningarna vid vrakplatsen skall kunna distribuera modellen mellan varandra och redan på ett tidigt stadium kunna diskutera och planera utgrävningarna, vilket tidigare gjort med hjälp av inspelade översimningar vid vrakplatsen. Arbetet i projektet genomfördes i ett flertal steg. Först presenteras termen stakeholder, eller intressenter, som är ett led i att kunna ta fram rätt användare vid utvecklingen 3d-modellen. De intressenter som togs fram och ansågs vara mest lämpliga var museibesökare, i form av turister och skolungdomar, och dykare. Dessa var de två intressentgrupper som ansågs vara de som kommer vara direkta slutanvändare av 3d-modellen. För att ytterligare kunna ringa in rätt användare för 3d-modellen användes sedan en metod som kallas personas för att representera museibesökaren och skolungdomar och intervjuer för intressentgruppen dykare vid vrakplatsen. Som representant för dykare vid vrakplatsen av Kronan stod Lars Einarsson som är ansvarig för utgrävningarna. Produktionen av 3d-modellen gjordes genom ett första framtagande av konceptuella modeller och fotande av bilder från Kronan-utställningen, vilka låg till grund för de tekniker för modellering inom 3d Studio Max som användes. Dessa modeller fungerade också som förlaga vid själva modellerandet. Under produktionsfasen av 3d-modellen togs ett flertal saker i beaktande; modellering med så låg komplexitet som möjligt, en realism i 3d-modellen i form av rätt objekt utifrån vad som finns vid den fysiska vrakplatsen och ljussättning och skuggsättning. Som hjälp vid ljus- och skuggsättning användes även filmmaterial från en överdykning av vrakplatsen. Interaktionen med den 3d-modellen beslutades att skötas av en andrahandsprogramvara. För att tillse att den bästa programvaran användes för detta ändamål jämfördes Eon Raptor och Design Review 2008. Detta gjordes utifrån testning av programvaran inom projektgruppen och en jämförelse mellan de systemkrav som respektive programvara krävde. Det slutgiltiga valet föll på Design Review 2008 främst på basis av en större grad av användbarhet och teknisk tillgänglighet. Efter att modellen implementerats från 3D Studio Max till Design Review 2008 gjordes en heuristisk utvärdering för att tillse den grundläggande funktionen av programmet. De utvärderingsprinciper som användes var en modifierad version av Jacob Nielsens utvärderingsprinciper. Dessa togs fram genom att en jämförelse och syntes gjordes av Nielsens och Jef Raskins teorier för god interaktion. Den heuristiska utvärderingen ansågs falla väl ut och den slutgiltiga applikationen ansågs ha god användbarhet vad gäller interaktionen. / The project started by commission of the regional museum of Kalmar. The goal was to develop a first prototype of an interactive 3-dimensional diving model of the site of wreckage of the man-of-war Kronan. The aim of this model were two folded. First it was supposed to be a more modern part of the regional museums webpage and its physical exhibition where visitors of the museum can navigate and turn the model around in real time and get a picture of how it looks at the site of the wreackage. Part of the museum’s annual report states that their aim is to gain 20.000 more visitors during the year of 2008. A more modern way of exhibiting their objects in the museum could help with this. The validity of the project was confirmed by a study of the regional museums annual report. The second aim of the diving model was to facilitate the planning the excavation of the site of the wreckage for the divers by on an early stage of the planning being able to distribute and discuss the wreckage among each other. This was formely done by looking at and discussing video footage taken at the wreckage. The project was divided into several steps. First, the term stakeholder was introduced to get a better understanding of who the user for the development of the 3d-model was. The stakeholders that were put forward and were deemed the most suitable were visitors at the museum, in the form of “tourists and school children”, and “divers at the site of the wreckage”. These were the two stakeholder groups who were seen as those who would have the most direct influence of the interaction with the 3d model. To further encircle the users of the upcoming 3d model, the method personas was used to represent the visitors at the museum and schoolchildren. Interviews was used for the stakeholder group “divers at the wreckage”. Representing the divers was Lars Einarsson who is in charge of the excavation of the wreckage. The production of the 3d model was done by making of conceptual models and footage from the Kronan exhibition. These were the basis for the techniques for modeling that were used within 3d Studio Max. These models also worked as an original while modeling. During the production phase of the 3d model several things was taken into consideration; modeling with as low complexity as possible, a realism in the 3d model by adding objects that are actually in place at the wreckage and natural lighting of the scene. To aid with the lighting filmed footage from the site of the wreckage were used. The interaction with the 3d model was deemed to be made using a second hand application. To see to it that the best application for this was used, a comparison between Eon Raptor and Design Review 2008 was made. This was done on the basis of both internal testing and a comparison of the two programs system requirements. The final choice was Design Review 2008 mostly on the basis of a higher degree of usability and technical availability. After the model was implemented from 3d Studio Max to Design Review 2008 a heuristic evaluation was made to see to it that the basic functioning of the model was satisfying. The usability principles that were used were a modified version of Jacob Nielsens usability principles. These were produced by comparing and synthesizing Nielsens and Jef Raskins theories for good interaction. The result of the heuristic evaluation was deemed satisfying and the final application was considered having good usability concerning the interaction.

This thesis project is based on a business idea where users can design their own t-shirt online. The project shows the first step in the development process where a prototype for a user interface is created and evaluated. The purpose of this thesis project is to answer the following question: How does one develop a user interface for t-shirt design with consideration to interaction design theories? In order to answer this question the design process began with scheduling the work at hand. The first step was to build a conceptual model based on specifications made prior to this project. This conceptual model became the foundation for the physical design. A high fidelity prototype was created using Macromedia Flash and Actionscript 2.0. The prototype was used to evaluate usability and user friendliness of the user interface. This was done through user testing and field studies which included user observations and a paper based survey. The evaluation results showed some problems in the user interface that affected usability and user friendliness. These problems were broken down to a problem ranking list which can be used as a base for future development and evaluation of the user interface.

Human Computer Interaction (HCI) handlar om att utveckla produkter med god användbarhet. Med användbarhet menas att system ska vara lätta att använda och lära. Jakob Nielsen är en av förgrundsfigurerna när det gäller riktlinjer för hur detta ska uppnås. Han har utvecklat tio kriterier som kan användas för att ett så bra system som möjligt ska kunna utvecklas. På senare år har forskare börjat se till, inte bara tekniska aspekter utan även till de känslor som användaren kan tänkas uppleva under det att denna interagerar med en webbsida. Ett flertal forskare har utvecklat teorier kring begreppet Flow. Detta handlar om de känslor som uppstår när en användare till exempel sitter vid datorn. Dessa känslor kan vara tidlöshet, kontroll och fridfullhet som resulterar i att en användare stannar kvar på webbsidan en längre tid. Tiden som en användare spenderar på en webbsida är en viktig aspekt för ett företag som säljer produkter eller tjänster och att designa för Flow kan därför vara en fördel gentemot de företag som inte gör det. Mihalyi Csikszentmihalyi är forskare inom psykologi och var den som grundade begreppet Flow. Det var för ca 15 år sedan han först presenterade sin teori och denna hade han kommit fram till efter att studerat personer som spenderade mycket tid och energi på en aktivitet som inte gav dem någon finansiell vinning utan endast stor tillfredsställelse. Csikszentmihalyi är idag förgrundsfigur inom Flow-begreppet och vi har i detta arbete använt mycket av hans teorier eller andra forskares teorier som grundats på hans forskning. Vår frågeställning i detta arbete handlar om att utvärdera Nielsens tio kriterier för god användbarhet. Tanken är att med arbetet var att dessa ska utvärderas och eventuellt utvecklas. Vi utvärderade Aftonbladets webbsida med hjälp av Nielsens tio kriterier. Därefter fick en grupp respondenter svara på en enkät där frågorna var utformade efter Flow-teorin. Vi kom fram till att vissa av Nielsens kriterier inte behövde omformuleras men ett av dem kompletterades för att passa för Flow. Vi har även identifierat en brist i HCI-kriterierna och därför tillfört ytterligare ett kriterie som vi anser behövs för att underlätta för Flow. / Human Computer Interaction (HCI) is about developing products with good usability. Usability means that systems should be easy to use and learn. Jakob Nielsen is a well renowned scientist when it comes to guidelines and how these should be reached. He has developed ten guidelines for designers to accomplish good usability. In recent years scientists have started to look at, not only the technical aspects, but also the emotions that the user can have during the interaction with a website. Several scientists have developed theories regarding the concept of Flow. This is about the emotions that occur when someone is using a computer. Such emotions can be a lost sense of time, control and peacefulness which results in the user remaining on the webpage during a long period of time. The time a customer remains on a webpage is crucial to a company that is selling products or services and therefore designing with Flow in mind can be an advantage towards companies that has not done this. Mihalyi Csikszentmihalyi is a scientist in psychology and was the one that first came up with the theory about Flow. He first presented it fifteen years ago and the research he made to come up with the theory was to study people that spent a lot of time and energy on activities that did not give them any financial gain but only great satisfaction. Csikszentmihalyi is today a prominent figure in Flow-theory and we have in this essay used a lot of his theories or other scientist’s theories based on his research. Our research questions in this thesis are about evaluating Nielsen’s ten guidelines for good usability. Our purpose is to evaluate and possibly develop these guidelines. We evaluated Aftonbladet´s website using the ten guidelines. Thereafter a group of respondents were asked to answer our survey where the questions were based on the Flow theory. Our conclusion was that several of Nielsen’s guidelines did not need to be reformulated, but one of them however was further developed to also include Flow. We have also identified a gap in the HCI guidelines and therefore added another guideline ourselves that we feel is needed to ease the ability of Flow.

Within system development users have rarely been involved or received much attention during the development. Most of the times, the primary focus within system development lies on insuring functionality, rather than making the system usable. The literature specifies that a non user-centered approach can contribute to a product with low usability, which can lead to an ineffective and unsatisfactory experience for the end users. The purpose of this thesis is to begin an investigation to see if the use of non user-oriented system development methods is a possible cause of low usability in the final system. To achieve the purpose of this thesis, we have conducted a case study. Within the case study we examined the usability of a time reporting system. The case study included seven minor studies; an investigation concerning the development of the system, an expert evaluation of the system, interviews and observations of users, developed paper prototypes and executable prototypes, both which user testing was performed on. The result of this study shows that by working with user-entered methods, the usability in the time reporting system increased after the design had been revised. This study is therefore another example of that systems developed with user-centered system development methods have higher usability than systems developed not user-centered. / Inom systemutveckling har användare sällan varit involverade eller fått större uppmärksamhet under utvecklingsarbetet. Fokus ligger ofta på att systemet ska ha en viss funktionalitet snarare än att det ska vara användbart. I litteraturen anges att brist på användarcentrering kan bidra till en produkt med låg användbarhet, vilket kan innebära en ineffektiv och otillfredsställande upplevelse för slutanvändarna. Syftet med denna uppsats är att påbörja en undersökning för att se om användandet av icke användarcentrerade systemutvecklingsmetoder är en möjlig orsak till låg användbarhet hos det färdiga systemet. För att uppnå syftet med denna uppsats har vi utfört en fallstudie. Denna fallstudie innebar att undersöka användbarheten i ett tidrapporteringssystem. Fallstudien innehöll sju delstudier; en undersökning av hur utvecklingen av systemet gick till, en expertutvärdering av systemet, intervjuer och observationer av användare, framarbetade pappersprototyper och en framarbetad klickbar prototyp vilka bägge det utfördes användartester på. Resultatet av denna studie visar att användbarheten i tidrapporteringssystemet ökade efter att designen blivit omarbetad med hjälp av användarcentrerade metoder. Denna studie är därför ännu ett exempel på att system utvecklade med användarcentrerade systemutveckling-smetoder har högre användbarhet än system utvecklade icke användarcentrerat.

Då en katalogtjänst skall införas i en verksamhet är det viktigt först genomföra en noggrann analys av vilken katalogtjänst som passar bäst. Om en produkt som inte uppfyller verksamhetens behov väljs kan det få ekonomiska konsekvenser. Detta kan visa sig bland annat genom att problem kan uppstå och att medarbetarna inte kan göra sitt arbete på ett effektivt sätt. Detta projekt har som mål att skapa riktlinjer för hur val av en katalogtjänst bör gå till. Riktlinjerna är tänkta att stödja valet från det att katalogtjänster identifierats som möjlig lösning till att några produkter som uppfyller verksamhetens grundläggande behov tagits fram. Som utgångspunkt för valet används det tjänstestöd som erbjuds av katalogtjänster. I både kravframställning och produktspecificering används tjänstestöd som utgångspunkt. Detta ger fördelen att produktutvärderingen, dvs. jämförelse mellan kravspecifikation och produktspecifikationer, kan ske utan på ett naturligt sätt och utan misstolkningar.

Den samordnade vårdplaneringen genomförs när ansvaret för fortsatt vård för en patient efter sjukhusvistelse övergår från landsting till kommun. Ett vårdplaneringsmöte ska hållas och en vårdplan upprättas. I vårdplanen ska det framgå vilka insatser som behövs efter slutenvården. Involverade parter vid en samordnad vårdplanering är landsting, kommun, primärvård och eventuella privata utförare, oftast inom äldreomsorg, samt patienten och närstående. Från att ha genomförts med hjälpmedel som fax och telefon utförs den samordnade vårdplanering i allt större omfattning med hjälp av IT-stöd. Studien har genomförts inom ramen för ett projekt, där man som ett led i forskningen om hur IT-investeringar kan utvärderas använt en modell, framtagen för att värdera nyttan av infrastrukturella IT-investeringar inom vård och omsorg. I huvudprojektet genomfördes en studie av IT-stöd för samordnad vårdplanering i tre olika landsting och eller regioner, delprojektet studerade Västra Götalandsregionen och Östergötlands landsting. Syftet för delprojektet var att se vilken påverkan införandet av ett IT-stöd har för den samordnade vårdplaneringen och berörda verksamheter, samt hur IT-investeringen kan utvärderas utifrån en modell. Sammanlagt har 20 respondenter intervjuats, fördelat på beställare/systemägare/IT-chefer och verksamhetsrepresentanter. Insamlad data har analyserats dels gemensamt i en övergripande analys i huvudprojektet utifrån en modell, dels var för sig i huvudprojektet och delprojektet. Resultatet visar att skillnader i påverkan mellan landstingen förekommer även om anledningarna till och effekterna av införandet av IT-stöd är likartade för de olika landstingen och eller regionerna. Informationen förtydligas och blir säkrare, men det går att förbättra den ytterligare. Rutiner behöver omarbetas och förankras i verksamheten som en konsekvens av införandet av IT-stöd. Patientsäkerheten var ett viktigt skäl bakom implementeringen och förbättringar märks i verksamheten, även om IT-stödet inte alltid verkar användas fullt ut.

Syfte: Denna studie har två huvudsyften, ett praktiskt och ett akademiskt. Det praktiska huvudsyftet är att genomföra en utvärdering av e-tjänsten Nationella Exjobb-poolen (’xjobb.nu’) som drivs av Verket för Högskoleservice (’VHS’). Kopplat till detta har vi haft vårt akademiska huvudsyfte som varit att utvärdera hur väl tre metoder (’Effektstyrning’, ’DEVIS’ och ’Expertutvärdering’) passar för att utvärdera en existerande e-tjänst. Frågor: Vi har utgått från tre forskningsfrågor som med grund i vårt syfte är uppdelade i akademiska och praktiska frågor med inriktning på att utvärdera användbarheten hos en e-tjänst och hur användbara de tre metoderna är för utvärdering av e-tjänst. Forskningsmetod: Vår studie har varit till största delen kvalitativ med inslag av kvantitativ metod och har haft en induktiv ansats. Arbetet har även varit en fallstudie ur det perspektivet att våra studier av metoderna kan ses som fall. Arbetsordningen har varit sådan att vi sammanställde metoderna för att kunna ställa upp dem så att den efterföljande metodjämförelsen blev möjlig. Efter metodjämförelsen har vi sedan tillämpat metoderna på vårt undersökningsobjekt och analyserat resultatet av detta för att få fram vårt utvärderingsresultat. Kunskapsbidrag: Vår studie har ett praktiskt kunskapsbidrag och ett akademiskt kunskapsbidrag. Det praktiska kunskapsbidraget är ett utvärderingsresultat till VHS; att deras sida är funktionell och stödjer de flesta designregler för användbarhet men har ett antal punkter som kan åtgärdas. Det akademiska kunskapsbidraget är i form av ett utvärderingsresultat av de tre metoderna; att metoderna kan användas tillsammans och åtminstone Effektstyrning inte bör användas ensamt vid utvärdering. Vi har även valt att kalla den uppsättning verktyg vi har använt för en metod vid namn S.A.E. – Systematisk Användbarhetsutvärdering av E-tjänst.

Studien startade på uppdrag av KTRAB saneringsbolag i Göteborg då de eftersökte ett förslag till ett intranät med mål att det skulle vara enkelt att använda i deras saneringsfordon.Studiens syfte utvecklades då till att undersöka hur den kontextuella miljön och dess skiftningar inverkade på hur användaren skulle ha möjlighet att använda intranätet när denne befann sig i ett utrymme med begränsade interaktionsmöjligheter, i detta fall i hytten av ett saneringsfordon. Intranätens utveckling har gått framåt starkt sedan 1990-talet och har kommit att spela en viktigare och viktigare roll för företagen och dess profilering. Intranäten har kommit en lång väg från att bara vara en uppsamlingsplats för information och i denna artikel undersöks det närmare hur långt intranätet har kommit gällande funktionalitet i begränsade utrymmen och föränderlig kontext, samt hur ett intranät kan anpassas att passa in i just en sådan miljö. Under studiens gång har intervjuer och workshops genomförts samt har designprinciper som Nielsens 10 heuristiska och Krugs ”Trunk Test” applicerats och har tillsammans med ett flertal andra designprinciper lagt grunden för en ny lista med specifika designprinciper gällande vad som möjliggör för god design i ett intranät i föränderlig kontext.   Detta ledde fram till att studien kunde presentera ett svar på forskningsfrågan och ge svar på vad som krävs för att underlätta navigering och informationshantering vilket resulterade att i en föränderlig kontext med limiterade interaktionsmöjligheter tjänar designen på att förse med stora knappar och valmöjligheter, tydlig text anpassat till användaren samt en så grund och okomplicerad hierarki som möjligt, undvik alla de funktioner som inte anses vara absolut nödvändiga för att låta användaren arbeta effektivt med intranätet.