Titel: "Kommunikation är ju allt" – en kvalitativ studie om relationen mellan värdet av att mäta kommunikation och kommunikatörers status och legitimitet i organisationer. Författare: Emilia Dahlqvist och Daniela Lundqvist Kurs, termin och år: Medie- och kommunikationsvetenskap GR (C), C-uppsats 15 hp, HT-2013 Antal ord i uppsatsen: 17 009 ord Problemformulering och syfte: Strategisk kommunikation har under de senaste 25 åren haft svårigheter att utveckla mätmetoder som visar på dess värde. Strategisk kommunikation kämpar för akademisk prestige, vilket är en stor utmaning för legitimeringen av yrket. Yrkesutövare har svårt att argumentera för vilket värde de tillför organisationen, utan att kunna visa detta genom mätbara resultat. Syftet med denna uppsats är att undersöka relationen mellan kommunikationsansvarigas uppfattningar om mätning av kommunikation och yrkets legitimitet. Samt att få kunskap om skillnader och likheter mellan privata och offentliga kommunikationsansvarigas uppfattningar. Metod och material: Denna studie är baserad på tio kvalitativa samtalsintervjuer med kommunikationsansvariga från fem privata och fem offentliga organisationer. Huvudresultat: Resultaten visar att majoriteten av de kommunikationsansvariga upplever att kommunikation har en hög status inom deras organisationer. Detta är något som har utvecklats under de senaste fem till tio åren genom att kommunikationsfunktionen blivit mer synlig och tydlig med vad den bidrar med i organisationen. Respondenterna ansåg att mätning var viktigt av två centrala anledningar. Den ena anledningen var för att kunna se huruvida de har lyckats med sina kommunikationsinsatser antingen i form av att de har uppnått organisatoriska mål eller ett ekonomiskt värde. Den andra anledningen var för att kunna bevisa vilken nytta kommunikationsfunktionen tillför organisationen. Respondenterna uttryckte att mätning kan bidra till att höja statusen för kommunikatören inom organisationen, vilket skulle kunna bidra till den interna legitimiteten. Framträdande i resultaten var att det inte fanns några tydliga skillnader mellan de privata och de offentliga kommunikationsansvariga, utan deras svar grundade sig snarare i deras profession och bransch snarare än vilken sektor de tillhörde.

The aim of this study was to investigate how the position of the preschool teacher could come across in interviews with six teachers about their assignment to document and evaluate the preschool activity. The research done so far in this area shows that it can be a complex and difficult part of the preschool teachers work. A dilemma often described is how the teachers can be able to analyze and document the children´s learning with the aim to evaluate and develop the preschool activity without judging and mapping the children. A special focus of the study was to see how the methods and dsicourses described by the teachers possibly could affect the teachers´s position in the area of documentation and evaluation. To analyze the empirical data Ernesto Laclau (1935-2014) &amp; Chantal Mouffe´s discourse theory was used, a prespective witch also figured to be the theoretical foundation of the master thesis. The result of the study showed that the teachers often described themselves in a position between conflicting discourses. This was most apparent in relation to what seems to be a rather new material, focusing on mapping the individual children´s abilities. It could be interpreted that this material and the positioning of the preschool teacher in relation to it, is a part of a trend<img src="https://cdncache-a.akamaihd.net/items/it/img/arrow-10x10.png" /><img src="https://cdncache-a.akamaihd.net/items/it/img/arrow-10x10.png" /> that has been described by other researchers, where an Anglo-Saxon evaluation tradition with focus on the individual rather than the preschool as a whole is spreading.

In this study, we aim to analyze how the terms documentation and pedagogical documentation respectively are portrayed in the curriculum (skolverket 2010) as well as in the curriculum complementary material (skolverket 2012). The analysis is performed by use of critical discourse analysis. We used published research as a theoretical base to analyze the empirical data against. Our aim is to increase the understanding of how the terms documentation and pedagogical documentation are used in the various policy documents and what messages these documents relay concerning the aforementioned terms. We aim to give some answers to the following questions: How to interpret the term documentation in relation to the term pedagogical documentation. How to interpret the ways the terms are promoted in the policy documents.  We conclude that the term documentation is vastly more open to interpretation than the term pedagogical documentation. We note that the curriculum exclusively use the term documentation and stress the importance of using a variety of documentation forms. The complimentary curricular documents promoting pedagogical documentation also states the importance of a critical analysis the methods used in the documentation process. In spite of this there is no suggestions for alternative documentation procedures in the complimentary curricular documents. Rather, on the contrary, it relays the message that pedagogical documentation is the only valid method.

<p>Alla evenemang medför vissa planerade effekter. Många effekter som uppstår i värdsamhället är dock oplanerade och ibland även oönskade. Exempel på sådana effekter kan vara kulturella, sociala och fysiska eller miljömässiga förändringar. Evenemanget och dess omvärld påverkar varandra ömsesidigt. Det gäller för evenemangsarrangörer att vara medvetna om detta förhållande, att identifiera möjliga negativa effekter av evenemanget och kunna se dess möjligheter. De viktigaste aspekterna när det gäller evenemang och dess påverkan på värdsamhället är grundlig planering, utförlig utvärdering med helhetsperspektiv och starka samarbeten. Planeringen ger en bra grund för utförandet av evenemanget, reducerande av negativa effekter och för en grundlig utvärdering av samtliga effekter. Utvärderingen blir sedan en bra utgångspunkt inför kommande evenemang och nästkommande planeringsfaser. Samarbeten är grundläggande för att möjliggöra en utveckling av ett evenemang och för att göra det hållbart och konkurrenskraftigt. Därmed är planering, samarbeten och utvärdering de viktigaste aspekterna för evenemangsarrangörer att ta hänsyn till.</p>

Syftet med studien är att undersöka hur barn kan bidra till kvalitetsförbättring i förskolans verksamhet. För att ta reda på syftet användes observation och intervju av barn för att skapa ett underlag till intervju av pedagoger. Utifrån intervjuerna framkom det att pedagogisk dokumentation var en stor del av det systematiska kvalitetsarbetet. Det fanns olika uppfattningar bland pedagogerna i verksamheten angående barns förmåga att hantera digitala verktyg i samband med att dokumentera. Det framkom i studien att barn hade en förmåga att både se sitt lärande och reflektera kring lärandeprocessen. En slutsats som går att dra utifrån studien är att pedagoger bör involvera barnen mer i arbetet med systematiskt kvalitetsarbete. Barnen bör få möjlighet att tillsammans med pedagoger och andra barn utforska digitala verktyg som exempelvis kamera och surfplatta. Dels för att lösa problematiken med tidsbrist och dels för att ge barnen möjlighet till att utveckla sina kunskaper inom tekniken.

The aim of this master thesis is to evaluate the results of selective post-excavation grouting with polyurethane resin in the subway of Stockholm.Dripping and leakage of water into hard rock tunnels is a costly and commonly occurring problem. Water leakage does not only lead to damage to tunnel installation but may also affect the area above the tunnel due to lowering of the ground water table. To solve this problem there are several methods to prevent water entering the tunnel or to divert it. One of the preventing methods are to grout using polyurethane based resins.This thesis evaluates a drip sealing project where eight point leakages where grouted during November 2015. Drip mapping was carried out before and after the grouting to evaluate the change in leakage amount to determine whether the grouting methodology is suitable for future projects. The drip mapping was carried out during a year before the sealing attempt to investigate the leakages natural variation and with greater certainty being able to evaluate the leakage change after the grouting had been carried out.The evaluation of the grouting showed that none of the point leakages were sealed to 100 %. Only three of the leakages decreased, four increased and one showed no change. The natural variations during the evaluation period, during and after the grouting attempt indicates a natural rise in leakage amount induced by an increase in precipitation and rising seasonal trend.The change in leakage amount for every leakage point was compared to geological and hydrogeological parameters to be able to explain the cause of the results and to determine which conditions the methodology depends on. The correlation with original leakage amount, grouting volume and hydraulic aperture where the strongest and could best be explained by second degree polynomials. By using the equations for the polynomials an interval could be determined where the grouting methodology theoretically would lead to the greatest decrease in leakage amount. There are some uncertainty in the interpretation whether a natural signal in the grouting results led to a correlation due to an internal coupling between the parameters.

Syftet med den aktuella studien var att beskriva kuratorerna inom Barn och Ungdomsenheterna (socialtjänsten i Örebro) uppfattning av Magnus Ringborgs modell Förändrande familjesamtal, FFS och hur användbar de upplever den vara. Sjutton av behandlingsenheternas tjugofem kuratorer deltog i utvärderingen. Kuratorerna intervjuades utifrån ett intervjuformulär med fasta frågor och möjlighet till kommentarer. Fokus för utvärderingen var metodens olika moment och hur viktiga dessa bedömts vara av kuratorerna. Därefter ställdes generella frågor om metodens användbarhet och effektivitet. De flesta kuratorer var positiva till metoden FFS. De ansåg att metoden var lättanvänd, underlättade familjearbetet, gav struktur och effektiviserade behandlingsarbetet. Dock uppfattade en del av kuratorer att metoden hade begränsad användbarhet i resurssvaga och omotiverade familjer. / The aim of the present study was to describe the professional counselors, in Children and Youth Units at Social services in Örebro, opinion on Magnus Ringborgs model Therapeutic family conversations (FFS), and how useful they perceive it to be. Seventeen of the Children and Youth Units twenty-five counselors participated in the evaluation. The counselors were interviewed based on an interview form with pre-defined questions and had opportunity to comment. The focus of the evaluation was the various steps of the method and how important the counselors considered them to be. They were then asked general questions about the method´s usefulness and effectiveness. Most counselors had a positive approach to FFS. They considered the method to be easy to apply, facilitated family work, gave structure and streamlined the processing work. Some of the counselors did however perceive the method to have limited use in resource poor- and unmotivated families.

During the spring semester of 2018 a product development project has been carried out at the University of Skövde by two Design Engineering Students, Pontus Rang-Roslun, and Guillermo Munguía Velazquez, in cooperation with the project group for Smart Textiles for Sustainable Work Life at the University of Skövde as they are now focusing to develop a web-based software for ergonomists and work leaders/coaches. The aim of the project is to design the interface for the software. The project carried out literature review focused on basic principles of usability, cognition, user interaction, human-computer interaction, user experience and ergonomic evaluation methods. In order to uncover user needs, interviews and observations were performed, and inputs and outputs of the management information were analyzed. Based on the gathered information, concepts were generated and evaluated through formative evaluation. The final iteration brought a flexible and usable interface for ergonomic evaluations / Smart Textiles for Sustainable Work Life

En blomsterhandlare i Karlstad talade med kursansvariga för kursen kandidatuppsats i informatik på Karlstads universitet om en mobilapplikationsidé innehållande krukväxt-tips hösten 2016. Författaren valde att förvalta idén och tog fram en hi-fi prototyp som visar en design för hur en mobilapplikation innehållande krukväxt-tips skulle kunna se ut. Det finns många mobilapplikationer ute på marknaden som konkurrerar för att användas av användare som enkelt kan avinstallera en mobilapplikation från sin smartphone vid missnöje. Bristen på användbarhet kan leda till att användare avvisar mobilapplikationen helt som innebär att användbarhet är viktigt för mobilapplikationers framgång. Trots det finns det många mobilapplikationer som har brister gällande användbarheten. En anledning till det kan vara att mobilapplikationerna inte har utvärderats för användbarhet under utvecklingens gång.En fallstudie har genomförts med syftet att utvärdera användbarheten i designen tillhörande mobilapplikationsidén med krukväxt-tips som den framtagna hi-fi prototypen presenterar för att se om användbarhetsproblem kan identifieras. Metoderna enkät, användartest som inkluderar datainsamling genom skärminspelning samt observation under testet och semistrukturerad intervju har genomförts med sju testpersoner. Resultat från användartest, observation samt intervjuer analyserades mot varandra och teori om användbarhetsattribut samt designprinciper för att se om designen innehar användbarhetsproblem. I analysen identifierades problem i designen som berör användbarhetsattributen efficiency, satisfaction och effectiveness samt designprinciperna visibility, consistency, affordance, feedback, control, familiarity, navigation, flexibility och style. Slutsatserna påvisar följande användbarhetsproblem i den framtagna designen: Ikonen föreställande ett hjärta uppe i det högra hörnet på krukväxternas sidor syns inte tillräckligt. Ikonen föreställande ett hjärta uppe i det högra hörnet visar inte tydligt nog att en krukväxt har lagts till som favorit. Texten på sidan Inställningar har ett mindre typsnitt än på övriga skärmbilder. Ett menyalternativ för navigering till sidan Mina favoriter finns inte i menyn som figur 3 visar. Designen för knappen ”hitta passande krukväxter” gör att knappen inte ser ut som en knapp som kan tryckas på. Knapparna för att välja soltimmar och temperatur visar inte tydligt vilka alternativ som är valda och inte. Ordet ”näring” behöver förklaras om användaren behöver det. Designen kan inte göras tillräckligt personlig för användare. Knappen för att ändra designen på sidan Inställningar är svår för användarna att träffa.

Målstyrning genomsyrar den svenska skolan, det finns nationella mål som ska implementeras i verksamheten med hjälp av kommunala och lokala styrdokument. Studie- och yrkesvägledningen ute i skolorna har länge varit en omtalad fråga, där kritiken mot bland annat styrning, samverkan och kvalité varit påtaglig. Genom detta examensarbetet vill vi undersöka hur styrdokumenten och de allmänna råden fungerar som stöd för studie- och yrkesvägledarna samt hur skolorna arbetar för att studie- och yrkesvägledning ska vara hela skolans ansvar. Vi vill undersöka hur den målstyrning som svenska skolans styrs efter påverkar studie- och yrkesvägledarnas uppdrag samt om det sker någon utvärdering och uppföljning av studie- och yrkesvägledningen. Vi har använt oss utav sex stycken kvalitativa intervjuer med studie- och yrkesvägledare i en större svensk kommun för att undersöka detta. Vi har sedan analyserat vårt resultat utifrån analysramen målstyrning. Resultatet visar att majoriteten av våra informanter upplever att de inte får stöd av styrdokumenten men att de är mer positiva till de allmänna råden. Det framkommer även att fyra av sex informanter inte anser att skolorna arbetar för att studie- och yrkesvägledning ska vara hela skolans ansvar. Majoriteten uppger att de inte har några arbetsbeskrivningar eller mål med deras uppdrag, och ingen av informanterna har utvärdering eller uppföljning av studie- och yrkesvägledningen på deras skolor. Denna studie ger endast studie- och yrkesvägledarnas upplevelse i frågorna.