Det har tidigare pågått många experiment och examensarbeten inom ansikts- och ögondetektering och många är medvetna av detekteringsalgoritmernas existens men däremot är den parallaxeffekten inte lika vältalad trots att tredimensionell och djupupplevelse är vanlig för oss. Vad är parallax? Hur är det att implementera och använda det i datorspel? Syftet med detta projekt är att förstå den parallaxeffektens påverkan i datorspel och hur människor upplever det. Den parallaxeffekten som undersöks är en djupupplevelse som uppfattas när vi rör oss, till följd av skillnaden på bilden beroende av huvudets rörelse, vilket är rörelseparallax. Lösningsförslaget till projektet är att använda sig av webbkamera till att detektera och följa ansiktsrörelse och anpassar grafiken till det. Slutligen ska en användarstudie på upplevelsen ske med ungefär tio till tjugo personer. Förutom parallaxeffekten kommer även en jämförelse med den normala 3D och anaglyf att ingå i användarstudien, där den normala 3D innebär illustration av tredimensionellt föremål i en skärm. / Many experiments and theses have studied face and eye detection, because of that many are aware of their existence but on the other hand how many does know about parallax although we are surrounding by three-dimensional and depth perception. So what is parallax? How is it to implement and use it in computer games? The objective with this thesis is to understand how parallax effect will influence a human being by computer game and how we will perceive it. The parallax that been treated in this project is the depth perception which we perceive when we are moving; due to the disparity of the image depends on our movement, which is called motion parallax or only parallax. One solution plan is to use the webcam to detect and track the face of the user and adjusts the graphics to it. A user survey on the depth perception will carry out by about ten to twenty people. In addition to parallax there will also be a comparison with the normal 3D and anaglyph, where normal 3D means illustration of a three dimensional object in a screen.

Den militära underrättelsetjänsten i Sverige är i behov av att kunna hantera och analysera stora mängder information. Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) arbetar med utveckling av verktyget Impactorium som är ett stöd för hantering och analys av lägesinformation och fungerar som hjälp för beslutsfattande. Det här arbetet behandlar en gränssnittsutvärdering av Impactorium med syftet är att finna användbarhetsproblem som FOI kan åtgärda, samt att undersöka om det går att skapa en användbar design utan att blanda in den tänkta målgruppen i designprocessen. I studien ingick en heuristisk utvärdering av en användbarhetsexpert och ett användbarhetstest med försökspersoner som inte tillhör gruppen slutanvändare. Användbarhetsproblem som upptäcktes validerades sedan i en fokusgrupp bestående av experter med domänkunskap inom området underrättelse, som bedömde om problemen kan anses vara samma som riktiga användare kommer drabbas av. Studien visade att flertalet av problemen som upptäcktes av personer utanför målgruppen var riktiga problem riktade mot användbarhet. 40 av 64 problem klassades som allvarliga problem som behöver åtgärdas. Endast två av de 64 klassades inte alls som problem. Det finns stor risk att användarnyttan inte är genomtänkt och att det behövs en djupare förståelse för slutanvändarna om Impactorium skall bli användbart. Hur slutanvändaren vill arbeta och vilken funktionalitet han har behov av bör inte basras på antaganden.

Denna rapport binder samman två områden; mentala modeller och teknisk dokumentation. Det som undersökts är förhållandet mellan de som designar och skriver teknisk dokumentation och de som läser och använder denna dokumentation. Det som har studerats är huruvida skribenters och läsares mentala modell över en hjälptext överensstämmer. Problemområdet undersöktes genom att skribenterna och läsarna intervjuades, läsarna fick dessutom utföra en kooperativ utvärdering av hjälptexten. Resultatet visar att skribenterna och läsarnas mentala modeller ej överensstämmer. Den största skillnaden ligger i förståelsen för manualens upplägg och uppbyggnad samt användningen av manualen.

För att nybörjaranvändare enklare ska kunna påbörja felfri interaktion med ett system är systemets grad av lärbarhet en viktig aspekt att ta hänsyn till. Trots detta finns inga självklara alternativ till hur lärbarhet ska mätas och utvärderas, framför allt inte på ett snabbt och kostnadseffektivt sätt. Det här examensarbetet har därför bidragit med att lägga en grund för en ny utvärderingsmetod för lärbarhet, SLIM - Simplified Learnability Inspection Method, baserad på relevanta faktorer från befintliga metoder och Linja-ahos (2005) riktlinjer för lärbarhet. Två grupper, experter och icke-experter inom användbarhetsdesign, testade metodens huvudfas individuellt på en prototyp av ett system som ska användas för att skicka SMS via webben. Resultaten från en första validering har visat att metoden i allra högsta grad är tidseffektiv, samt har indikerat att personer så väl med som utan expertkunskaper om användbarhet och lärbarhet kan tillämpa metoden för att i likvärdig utsträckning upptäcka lärbarhetsproblem. SLIM kan därför vara en inkörsport till ett ökat användarfokus hos företag med begränsade medel och att dessa ser nyttan med att designa för användbarhet och lärbarhet.

Animal Data är ett system som ska användas på djurkliniker för att hantera alla arbetsuppgifter som kan finnas på en klinik. På uppdrag av Mon 7 Consulting AB, som har skapat Animal Data, skulle detta utvärderas utefter hur användarvänligt det var. Om det upptäcktes funktioner som inte fungerade som önskat skulle designförslag för dessa tas fram. För att se hur det nuvarande systemet fungerar så gjordes användartester vid två mättillfällen där deltagarna och uppgifterna bedömdes utifrån task success och tidtagning. Detta för att se om det fanns tecken på learnability i Animal Data. Utifrån användartesterna valdes de uppgifter som deltagarna fick låg task success på och designförslag för dessa utformades, dessa blev 1A, 4A, 3A och 1D. Designförslagen framtogs med hjälp av data som framkommit ur användartesterna och som påvisade vad det var för problem försöksdeltagarna hade med en specifik uppgift. Utifrån välkända teorier (Cooper et al, 2007, Goodwin, 2011 & Johnson, 2010) behandlades problemen och via dessa teorier framtogs de designförslag som presenteras i avsnittet resultat.

Ett verktyg för datorstödd interaktiv utbildning, Web-based Training, har utvecklats på Sigma Information Design. Två olika utvärderingsmetoder har använts för att öka dess användbarhet: heuristisk utvärdering och användartestning. Heuristisk utvärdering är en analytisk metod där expertutvärderare inspekterar gränssnittet för att predicera (förutse) användbarhetsproblem. Användartestning är en empirisk metod där tänkbara reella användare deltar och användbarhetsproblem observeras. Föreliggande studie fokuserar på användbarhets- problem som både prediceras med den analytiska metoden och observeras med den empiriska, så kallade ”träffar”. Analytiska metoder predicerar användbarhetsproblem genom att utpeka bristande ”intrinsic features” (gränssnittsegenskaper). Empiriska metoder observerar istället ”payoff features”, för att kunna identifiera användbarhetsproblem och sedan relatera dessa till bristande gränssnitts-egenskaper. Frågeställningen är om analytiska- respektive empiriska metoder utpekar samma bristande ”intrinsic feature” vid identifiering av en ”träff”. Utvärdering av verktyget med respektive utvärderingsmetod har genomförts. Under användartesterna påträffades endast ett fåtal användbarhetsproblem, vilket har medfört att ett litet antal ”träffar” identifierats för att kunna ge svar på frågeställningen. Det finns dock indikationer på en oklar korrespondens mellan metoderna.

Det här arbetet preciserar ett problem utifrån ett problemområde som faller inom ramen för användarcentrerad design. Den preciserade problemformuleringen är: I vilken utsträckning kan ett gränssnitt göras användbart genom prototyping, aktiv användarmedverkan och iterativ utveckling genom användningen av en modifierad version av ISO 13407 standarden som ett utvecklingsramverk? Den här frågeställningen har tillämpats och avgränsats till ett pekskärmsgränssnitt vid namn Navigator som är utvecklat av Asko. Resultaten visar att de gränssnittsprototyper som har skapats är användbara. Vidare visar resultaten även att det inte är tillräckligt att enbart använda tre nyckelprinciper för användarcentrerad design i syfte att uppnå användbarhet.

Problemet med övergödning har länge varit uppmärksammat i Sverige. De åtgärder som har satts in för att minska problemet har inte fungerat tillfredsställande och därför är det extra viktigt att följa upp och utvärdera målet Ingen övergödning. En central del i arbetet med miljömålen är utvärdering och uppföljning, som görs för att bedöma om vi närmar oss de uppsatta miljömålen. I det svenska miljömålsarbetet har så kallade miljöindikatorer fått en betydande roll. De fungerar som ett verktyg för att operationalisera, implementera, följa upp och utvärdera hållbar utveckling. Syftet med studien är att på regional nivå identifiera och analysera vad som styr valet av miljöindikatorer i uppföljningen och utvärderingen av miljökvalitetsmålet Ingen övergödning samt urskilja om målet är uppföljningsbart. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med två representanter från RUS-projektgrupp och tre personer som samordnar miljömålsuppföljningenute på länen. Den teoretiska ramen i uppsatsen bygger främst på målstyrning, uppföljning och utvärdering, samt på en beskrivning av miljöindikatorer och DPSIR-modellen. Resultatet från studien tyder på att det återstår en hel del arbete med att förbättra och utveckla uppföljningen av miljömålen på regional nivå och det kommer förmodligen att ta avsevärd tid innan miljömålet Ingen övergödning kommer att uppnås. Ett återkommande problem i miljömålsarbetet är bristen på tid och resurser för att kunna utföra arbetet och frågan är hur länsstyrelserna ska komma runt problemet med att hitta lämpligt datamaterial. Att hitta ideala indikatorer är också svårt. Många gånger styrs valet av miljöindikator av vilket datamaterial det finns att tillgå. Ytterligare ett problem är hur en samlad bedömning ska kunna göras av miljötillståndet och övergödningens effekter, när det inte går att göra jämförelser mellan länen. Samordningen är en av de viktigaste delarna i uppföljningen av miljömålen och i studien framkom det att den kunde ha fungerat bättre, om de miljömålsansvariga myndigheterna tagit på sig ett uttalat ansvar. Ytterligare studier krävs kring arbetet med att följa upp och utvärdera miljömålen på regional nivå, när alla länsstyrelser har tagit fram indikatorer.

Enligt Läroplanen för förskolan ska förskolans verksamhet kontinuerligt och systematiskt utvärderas,följas upp och utvecklas för att skapa en god kvalitet. Genom att dokumentera barnets utveckling och lärande kan den pedagogiska verksamheten analysera och utvärdera hur verksamheten tillgodoser barnets möjligheter till utveckling och lärande. Utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv är syftet med studien att belysa förskollärares beskrivningar av arbetet med utvärdering och uppföljning av barnets utveckling och lärande. Studien utgår från den kvalitativa ansatsen och intervjuer med sex förskollärare. Resultatet visar att två mönster kunde urskiljas av hur förskollärare arbetar med utvärdering och uppföljning av barnets utveckling och lärande. Förskollärarnas beskrivningar visar att lärande och utveckling är något föränderligt som sker i sociala interaktioner individer emellan som tillexempel sociokulturella och socialkonstruktionistiska perspektiv. Förskollärares beskrivningar genomsyras även av tidigare teorier och perspektiv som utvecklingspsykologi och behaviorism. Resultatet visar slutligen att förskollärare upplever tidsbrist som ett hinder i uppdraget att följa upp och utvärdera barnets utveckling och lärande.

I denna studie har en modell tagits fram för att utvärdera informationssystem med kvalitativa metoder. Denna modell har utvecklats med task technology fit theory (TTF) som ramverk, som tidigare använts främst i kvantitativa studier för att undersöka till vilken grad funktioner matchar med användares uppgifter i ett informationssystem. Modellen som utvecklats i studien har istället syftet att se vilken data som kan genereras för att skapa djupare förståelse till faktorer som ligger bakom när matchningen är dålig. Modellen har testats i en fallstudie med företaget Visma Spcs där deras webbaserade fakturerings- och bokföringssystem eEkonomi har utvärderats. Detta gjordes genom en datainsamling i form av semi-strukturerade intervjuer på användare av systemet. Resultaten visar att modellen kan generera data för att skapa djupare förståelse genom att visa hur funktioner matchar dåligt, varför de matchar dåligt, vad den upplevda effekten blir för användarna och hur användarnas behov egentligen ser ut. Datan kan även användas för kartläggning av de uppgifter som utförs i ett informationssystem. Till vidare forskning ges förslaget att kombinera denna modell med kvantitativa metoder, där den kan användas i utforskande syfte före en kvantitativ studie eller i ett förklarande syfte efter en kvantitativ studie.