För att ta reda på användbarheten av en specialkonstruerad lättviktsanemometer när det gälleratt beräkna turbulenta flöden, har mätdata från instrumentet använts i den så kallade inertialdissipationsmetoden. Resultatet har jämförts med direkta flödesberäkningar från enljudanemometer enligt turbulenta utbytesmetoden, vilka antas vara korrekta. Resultatanalyshar utförts från mätningar på höjderna 8, 16 och 20 m. Lättviktssanemometern (inertialdissipationsmetoden) visade sig stämma bra överens med ljudanemometern (turbulentautbytesmetoden) under nära neutrala förhållanden och vid höga vindhastigheter. Resultatenvisar ett inflytande av havsvågor och den bör därför användas vid uppbyggande sjö för attundvika detta. I rapporten presenteras en rekommendation med nödvändiga korrektioner föranvändning av lättviktsanemometern till turbulenta flödesberäkningar enligt inertialdissipationsmetoden. / In order to evaluate a combined cup anemometer/wind vane profile instrument, measurementsfrom the instrument has been used in the so called inertial-dissipation method to derive itsability to measure turbulent fluxes. The result was compared to data from a sonic anemometercalculated with eddy-correlation method, which is assumed to be correct. Analysis of theresult was made from measurements at levels 8, 16 and 20 m. The profile instrument (inertialdissipationmethod) agreed well with the sonic anemometer (eddy-correlation method) duringnear neutral conditions and at high wind speed. The profile instrument also proved to be mostaccurate at conditions of growing sea, otherwise the result was affected by waves. In thereport there is also a recommendation for specific corrections when the profile instrument isused for calculating turbulent fluxes according to the inertial-dissipation method.

The aim of this bachelor's thesis is to examine how medical libraries use user studies and their results to develop their activities, as well as how they view their opportunities to clear the barriers users in user studies find that they have in their information seeking. The method used in the study is semi-structured interviews with five chief librarians at five different medical libraries in Sweden. The empirical data was analysed using qualitative content analysis. The theory used for analysing the results is Vedung's five models of use of evaluation: instrumental use, enlightenment use, legitimizing use, tactical use and ritual use. The result shows that medical libraries both take part in the results of user studies conducted at national level and own user studies. The respondents state that user studies are important and that they fill a function of finding out what users think about their activities. The results of user studies are mainly used as enlightenment, but also instrumental and legitimizing. The opportunities to clear barriers in the users' information seeking are many, but the most suggested is through marketing efforts. The conclusion is that user studies very well can be seen as a tool for developing the activities of medical libraries. If one uses the results of user studies in the instrumental, enlightening and legitimizing way that Vedung recommends and which the librarians in the study do in most cases, they can be very useful.

The aim of this study was to explore bibliometrics for evaluation and research support, with emphasis on humanities and social sciences. A literature review was combined with an empirical evaluation of qualitative interviews with librarians and bibliometricians from selected academic libraries. Dahler-Larsen’s theories on the evaluation society were applied, as well as Abbott’s theoretical models of the professionalization of librarians. The first part of the analysis consists of a qualitative content analysis of the interview material. The second part investigates the competencies of librarians and bibliometricians and the challenging aspects of bibliometric analysis for the humanities and social sciences, within Abbott’s framework. The majority of the studied universities used the Norwegian model for bibliometric evaluation of the humanities and social sciences. The respondents found the coverage in the citation databases to be lower for these fields, compared with others. Still, it remained the best available indicator. Furthermore, three of seven universities allocated no funds based on bibliometric analyses. The librarians and bibliometricians in the study mentioned the following competencies as important with regard to working with bibliometrics: insight into research and publication practises, knowledge about databases and systems, analytic thinking and ability to understand contexts as well as to handle different bibliometric indicators. Future perspectives for bibliometrics include the use of the new Swedish list, development of altmetrics as well as investment in open access and increasing digitalization of the society.

Vi alla har ett ansvar gentemot samhället vi lever i och det inkluderar samtliga företag men också idrottsföreningarna. Ett begrepp som har vuxit sig starkt och idag är känt som företagets samhällsansvar är Corporate Social Responsibility, CSR. Även om det inte är något krav för organisationer att arbeta med CSR så finns det en förväntning från samhället att organisationer behöver ta ett samhällsansvar. Studiens syfte är att analysera hur svenska dam och herr elitfotbollsföreningar ser på CSR och hur de arbetar med det. Vidare är syftet att undersöka hur elitfotbollsföreningar utvärderar sina CSR-arbeten och hur de mäter nyttan av det i form av en eventuell lönsamhet/värdeskapande. Under studiens gång genomfördes det semistrukturerade intervjuer med FC Rosengård, Kopparbergs/Göteborg FC samt LB07 från OBOS Damallsvenskan och Malmö FF, Falkenbergs FF samt Kalmar FF från Allsvenskan. De respondenterna som intervjuades var personer som är CSR-ansvarig för respektive förening. Studiens resultat visar att samtliga föreningar har ett mål med sitt CSR-arbete men att det finns svårigheter i att mäta nyttan av det. Utöver det visar det sig att fem av sex föreningar anser att deras CSR-arbete är lönsamt för föreningen och samtliga menar att i ett långsiktigt perspektiv kan CSR leda till en ekonomisk lönsamhet. Den första slutsatsen är att CSR är svårdefinierat men att föreningarna vet vad CSR går ut på, de vet hur det ska arbeta med CSR och när begreppet ska användas. Den andra slutsatsen är att samtliga elitfotbollsföreningarna som intervjuades arbetar med strategiskt CSR, vilket betyder att deras samhällsengagemang har en nära koppling till föreningarnas kärnverksamhet. Den tredje slutsatsen är att föreningarna ser en lönsamhet samt andra positiva effekter i CSR, antingen direkt eller indirekt, men att det är svårt att ta fram konkreta nyckeltal som gör det möjligt att mäta lönsamheten i deras CSR-arbeten. / We all have a responsibility to the society we live in. That applies to companies and sports associations as well as private persons. One concept that has grown strongly and today is well known is Corporate Social Responsibility, CSR. Although there is no requirement for organizations to work with CSR, there is an expectation from the society that organizations need to take a social responsibility. The aim of this study was to find out how Swedish women’s and men’s elite football associations work with CSR. Also, how elite football associations evaluate their CSR work and if they measure the benefits of it in the form of possible profitability. During the study, semi-structured interviews were conducted with FC Rosengård, Kopparbergs/Göteborg FC and LB07 from OBOS Damallsvenskan and Malmö FF, Falkenbergs FF and Kalmar FF from Allsvenskan. The respondents were persons who are responsible for CSR in each association. The results of this study show all of the elite football associations that were interviewed work with strategic CSR, i.e. the work with CSR has a close connection to the associations’ core business. They all have goals with their CSR work and that the see it as profitable, either directly or indirectly, in a long-term perspective. However, only five out of the six associations regard the work as profitable in the moment. Another conclusion that can be drawn of this study is that it is difficult to find measurements of the profitability of their CSR work.

I takt med att smartphones blir allt vanligare växer marknaden för mobilapplikationer, av vilka en kategori är matbeställningsapplikationer. En ny rapport visar att så många som en av fyra konsumenter har minst en matbeställningsapplikation installerad på sin smartphone. Nielsens tio generella användbarhetsheuristiker som skapades på 1990-talet används fortfarande av utvecklare av olika typer av applikationer, men då de inte alltid täcker de specifika användbarhetsproblem som uppkommer inom olika domäner skapas det fortlöpande domänspecifika heuristiker. Det saknas dock domänspecifika heuristiker för matbeställningsapplikationer, trots att det finns behov av sådana i och med att beställning av mat via applikationer för smartphones växer i omfattning. Heuristiker för denna domän bör utvecklas för att möjliggöra heuristiska utvärderingar och förbättra användbarheten för matbeställningsapplikationer.Syftet med detta arbete var därför att undersöka användbarhetsheuristiker och skapa en uppsättning heuristiker som är lämpliga för heuristisk utvärdering av matbeställningsapplikationer för smartphones.Genom litteraturstudier undersöktes och sammanställdes befintliga användbarhetsheuristiker för den mobila domänen och en uppsättning heuristiker för mobilapplikationer skapades. Olika matbeställningsapplikationer analyserades för att identifiera element som var lämpliga ur ett användbarhetsperspektiv. Tillsammans med den skapade uppsättningen heuristiker för mobilapplikationer lade dessa sedan grunden för skapandet av en domänspecifik uppsättning heuristiker för matbeställningsapplikationer. Dessa validerades sedan genom inhämtande av expertutlåtanden och heuristisk utvärdering via enkätundersökningar.Den skapade uppsättningen heuristiker för matbeställningsapplikationer kan vidareutvecklas i framtida studier eller användas för att utföra heuristiska utvärderingar i samband med utveckling av matbeställningsapplikationer i syfte att förbättra deras användbarhet. / As smartphones become increasingly common, the market for smartphone applications is growing, and one subset of this is food-ordering applications. A new report shows that as many as four out of ten consumers have installed at least one food-ordering application on their smartphone. The ten heuristics for user-interface design created by Nielsen in the 1990s are still used by the developers of various applications; due to their general scope, however, they are sometimes insufficient for solving specific usability problems, which is the reason domain-specific heuristics are constantly being created for different types of application. Despite the increasing use of food-ordering applications and the ensuing need for domain-specific heuristics, no such exist. Heuristics should be developed for this domain in order to enable heuristic evaluation and improve the usability of food-ordering applications.The aim of this research work is to investigate existing usability heuristics and create a set of heuristics that are suitable for use during heuristic evaluation of food-ordering applications for smartphones.Existing usability heuristics for the mobile domain, as described in the literature, were studied and compiled to form a set of heuristics for smartphone applications. Several existing food-ordering applications were analysed in order to identify elements that were beneficial to from a usability perspective. The identified elements, together with the compiled set of heuristics for smartphone applications, were then used as the basis for the creation of a domain-specific set of heuristics for food-ordering applications, which was subsequently validated by experts and heuristic evaluation performed using a questionnaire.The set of heuristics for food-ordering applications can be developed in future research or used in heuristic evaluations during development of such applications in order to improve their usability.

Sammanfattning/Abstract Granat, Therese (2021). För vems ögon? En studie om hur förskollärare dokumenterar stödinsatser i förskolan. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att belysa förskollärares erfarenheter av dokumentation, uppföljning och utvärdering av stödinsatser, samt vilka faktorer som kan påverka processen. Vilken syn har förskollärare på dokumentation av stödinsatser? Hur dokumenteras stödinsatser inom förskolans verksamhet? Hur följs dessa stödinsatser upp samt utvärderas? Vilka faktorer påverkar valet av att dokumentera en stödinsats? Teori: Den teoretiska utgångspunkt som arbetet utgår ifrån är det systemteoretiska perspektivet. Men även begreppen diskursen om kvalitet och diskursen om meningsskapande som tolkas i boken ”Från kvalitet till meningsskapande” skriven av Dahlberg, Moss och Pence (2003). Metod: Metoden för att insamla empiri är inspirerad av fenomenologi och innebär att fyra förskollärare deltar i en halvstrukturerad intervju. Som stöd för intervjun används en intervjuguide med frågor för att fånga in studiens alla frågeställningar. Fokus är att ge informanten stort utrymme att fritt delge sin bild kring fenomenet. Intervjuerna är digitala och ljudet spelas in, för att sedan transkriberas i nära anslutning till intervjutillfället. En viss inspiration från hermeneutiken används i tolkningen av empirin. Resultat: Resultatet visar likt den tidigare forskningen, att förskollärare tillämpar flera olika mallar med olika syften för att dokumentera barns utveckling och lärande samt stödinsatser i verksamheten. Förskollärarna har en positiv grundsyn kopplat till att dokumentera stödinsatser, även om det finns olika syften och sätt att använda sig av dokumentation. Ett exempel är att dokumentera stödinsatser utifrån att det ska användas som förskollärarens eget arbetsverktyg eller som ett medel för att möta externa granskningar. De faktorer som förskollärarna upplever påverka processen är bland annat brist på tid för att analysera, följa upp och utvärdera. Men även att utformningen av dokument kan anpassas mer efter förskolan som verksamhet. Det finns även en önskan om ett mer gediget specialpedagogiskt stöd i arbetet med dokumentation. Det finns en viss ambivalens kopplat till vårdnadshavares och barnets roll i arbetet med att dokumentera stödinsatser. Specialpedagogiska implikationer: Förskollärarna i studien lyfter spontant fram flera möjligheter för specialpedagogen att underlätta och utveckla deras arbete med att dokumentera stödinsatser. Eftersom specialpedagogens roll inte är tydlig utifrån våra styrdokument kan förskollärarnas egna idéer för vilket stöd de anser sig behöva vara värdefulla. Det systematiska kvalitetsarbetet berör samtliga nivåer i en organisation och inom detta arbete finns potential för specialpedagogen att fungera som en röd tråd mellan de olika nivåerna.

Ungdomars droganvändning utgör ett samhällsproblem som kan medföra allvarliga konsekvenser för både individen och samhället i stort. Att arbeta drogpreventivt med ungdomar är således en prioriterad fråga på nationell nivå och skolan framhålls inneha en viktig roll i det förebyggande arbetet. Gymnasieskolan Knut Hahn i Ronneby har nominerats för sitt framgångsrika drogpreventiva arbete som bland annat utgörs av drogtester och samverkan med polis och socialtjänst. Knut Hahn har tidigare haft en problematik med droganvändning vilket resulterade i att det drogpreventiva arbetet inleddes. Aktuell processutvärdering syftar till att utvärdera Knut Hahns drogpreventiva arbete med intention att såväl kunskapsutveckla som främja processen. Det inbegriper följaktligen att undersöka vilka insatser som implementerats på gymnasieskolan Knut Hahn i förhållande till deras framtagna handlingsplan. Vidare ämnas erfarenheter och upplevelser från involverade aktörer i det drogpreventiva arbetet studeras, för att identifiera potentiella framgångsfaktorer och eventuella brister. Datamaterialet utgörs av tio semistrukturerade intervjuer med involverade aktörer. I resultatet framgår att insatserna i skolans handlingsplan har efterföljts. Därutöver framkommer det i intervjuerna att ytterligare insatser som inte omnämns i handlingsplanen genomförs. Vidare indikerar resultatet på en samstämmighet hos de involverade aktörerna avseende positiva upplevelser av det drogpreventiva arbetet på Knut Hahn. Flera framgångsfaktorer identifieras, varpå engagemang, korta kontaktvägar och långsiktighet i huvudsak framhävs. Sekretess och resursbrist lyfts i sin tur fram som hinder för ett effektivt drogförebyggande arbete. / Youth drug use is considered a societal problem which can cause serious consequences for both the individual and society at large. Drug prevention aimed towards young people is thus a prioritized issue at a national level and schools are emphasized to have an important role in the drug preventative work. Knut Hahn High School in Ronneby has been nominated for its successful drug preventative work, which includes drug tests as well as cooperation with the police and social services. The drug preventative work was initiated due to observed drug use among students at Knut Hahn. The current process evaluation aims to evaluate Knut Hahn's drug preventative work with the intention of developing knowledge in order to further the process. Consequently, the evaluation mean to investigate the implemented drug preventative measures at Knut Hahn High School in relation to their developed plan of action. Furthermore, the study aims to highlight experiences from different actors involved in the drug preventative work, in order to identify potential success factors and possible shortcomings. Ten semi-structured interviews with involved actors were conducted. The results show that the initiatives of the school's plan of action have been followed. The interviews also indicate implemented measures beyond what’s mentioned in the plan of action. Furthermore, a consensus among the actors regarding positive experiences of the drug prevention work at Knut Hahn was found. Several success factors are mentioned, whereupon commitment, effective communication and long term perspective are mainly emphasized. Secrecy and lack of resources are in turn highlighted as obstacles to effective drug preventative work.

Scania CV is a premium truck, bus and engine manufacturer. At Scania there is a research and development department, in the thesis referred to as the R&D department, which delivers ITtool solutions for internal customers at Scania. After a new IT-tool has been implemented The R&D department want to be able to evaluate the benefits enabled by the IT-tool. Today the R&D department mainly identifies tangible benefits such as improved quality, saved time and saved money due to the use of a new IT-tool. The R&D department have expressed that they see room for improvement both in the phase of prioritizing between what IT-tool projects to start and in the evaluation of IT-tools. Scania often prioritize product development projects for external customers before IT-tool development projects for internal customers. The R&D department believes that the position of IT-tool projects for internal customer could be strengthen if a more comprehensive IT-tool evaluation could be implemented. This way a better case could be made to emphasize the importance of prioritizing new IT-tool projects for internal customers. The purpose of this master thesis is to create a tool to manage benefits and disbenefits of IT-tools by making the R&D department able to identify, categorize, rank and evaluate benefits and disbenefits enabled by IT-tools. The result of the thesis has been found through a literature study, multiple workshops, and semi structured interviews with employees linked to two different IT-tools A and –B together with validation in an improvement group linked to another IT-tool C. The result of the thesis is known as the IT-Tool Evaluator and consists of a list of benefit aspects with corresponding weights. Two surveys and a calculation template has been developed with the purpose to quantify how a new IT-tool fulfils these benefit aspects. One survey focus on the IT-tool user and one survey has a focus of a company perspective. The benefit aspects are visualised using radar diagrams, a score for each aspect is calculated and a total score for the IT-tool is generated. The difference in score in each of the 22 benefit aspects in the new IT-tool and the IT-tool that is being replaced decides if the new IT-tool brings a positive change (benefit) or negative change (disbenefit) in the given aspect. / Scania CV är en premiumtillverkare av lastbilar, bussar och motorer. På Scania finns en forsknings och utvecklingsavdelning, i det här examensarbetet refererad till som R&Davdelningen, som hanterar IT-verktygslösningar för interna kunder på Scania. Efter att ett nytt IT-verktyg har implementerats vill R&D-avdelningen kunna utvärdera vilka fördelar som möjliggjorts genom det nya IT-verktyget. Idag ser R&D-avdelningen huvudsakligen till påtagliga fördelar så som förbättrad kvalité, sparad tid och sparade pengar som resultat av ett nytt IT-verktyg. R&D-avdelningen har uttryckt att de ser förbättringspotential både i deras förmåga att prioritera mellan IT-verktygsprojekt och utvärdering av IT-verktygen som följer. Idag prioriterar Scania ofta produktutvecklingsprojekt för externa kunder före utvecklingsprojekt av IT-verktyg för interna kunder. R&D-avdelningen är av uppfattning att detta kunde förändras om det fanns ett bättre sätt att hantera påtagliga och opåtagliga fördelar som möjliggörs genom IT-verktyg. På detta vis skulle resultaten ifrån IT-verktygsprojekt bättre kunna jämföras med fördelarna som genereras med produktutvecklingsprojekt för externa kunder. Syftet med masteruppsaten är att skapa ett verktyg som hanterar fördelar och nackdelar av IT-verktyg för att göra R&D-avdelningen bättre på att identifiera, kategorisera, ranka och utvärdera fördelar och nackdelar som möjliggörs genom IT-verktyg. Resultatet av uppsatsen har tagits fram med hjälp av litteraturstudie, flertalet workshops och semistrukturerade intervjuer med Scania-anställda med kopplingar till två olika IT-verktyg samt en validering i en förbättringsgrupp kopplad till ett tredje IT-verktyg. Resultatet som döpts till ITverktygsutvärderaren består av en lista med 22 olika aspekter av potentiella nackdelar och fördelar med IT-verktyg som kategoriserats in i fyra huvudkategorier där varje aspekt har en tillhörande viktning. Två enkäter och en beräkningsmall har tagits fram med syfte att kvantifiera hur IT-verktyget uppfyller dessa aspekter. En enkät fokuserar på användaren av IT-verktyget och den andra enkäten har ett mer övergripande företagsperspektiv. De 22 oviktade aspekterna i kategorierna visualiseras med hjälp av spindeldiagram, en summa poäng räknas fram för varje kategori och en totalpoäng för IT-verktyget tas fram. Skillnaden i poäng i de 22 aspekterna mellan det nya IT-verktyget och det ersatta IT-verktyget bestämmer om det nya IT-verktyget medför en positiv förändring (fördel) eller negativ förändring (nackdel) i den givna aspekten.

Syftet med mitt arbete är att undersöka vad slöjdlärare och lärare som undervisar i historia på grundskolan, skolår 3-6, anser om samarbete mellan det teoretiska ämnet historia och det praktiska ämnet slöjd. Undersökningen svarar på frågorna: Kan grundskolans historie- och slöjdlärare samarbeta för att levandegöra historieämnet? Hur skulle ett gränsöverskridande arbete mellan historia och slöjd med syfte att levandegöra historien se ut? Om det finns, hur ser det ut? Genom kvalitativa intervjuer samt en enkel enkät till textillärarlistan, ett forum för textillärare, har jag fått svar på vilka möjligheter och hinder som uppstår eller kan uppstå för att samarbete mellan historia och slöjd ska komma till, men undersökningen ger även en bild över hur det ser ut med samarbete i stort. Olika erfarenheter eller brist på erfarenheter ger också en bild om hur det ser ut på olika skolor, vilket överensstämmer med den nationella utredning som gjorts 2003. Jag har använt mig av litteratur, avhandlingar och styrdokument som handlar om historieämnet, slöjdämnet, olika samarbeten, temaarbeten och annat som va-rit relevant för min undersökning. Många pedagoger vittnar om bra idéer och om både små och stora projekt som förekommit som engångsföreteelser, utan att bidra till uppföljning eller praxis som arbetsmetod eller förmedling på de olika skolorna. Slöjdlärare förmedlar olika tekniker och hantverk med historisk bakgrund utan att belysa det historiska perspektivet. Sammanfattningsvis saknas det, på de undersökta grundskolorna, en medveten drivkraft att levandegöra historien. Intresse, tid, ekonomi, schemaläggning, brist på planering och direktiv från skolledningen ses som de största hindren både för samarbete över gränserna och i arbetet att levandegöra historien. Litteraturen ger exempel på samarbete mellan skola och museivärl-den som ett led i att levandegöra historien. Stora, dyra projekt, inte alltid realistiska för varje skola, men dock en inspiration till levande historieundervisning i klassrummet.

Byggbranschen ställs idag inför höga förväntningar. För att behålla en konkurrenskraft behöver byggbranschen reducera mängden aktiviteter som inte tillför värde. Lean är en teori som har utvecklats till att vara ett centrum för logistiskt tänkande. Genom att applicera Leans synsätt kan slöserier minska och flöden effektiviseras i produktionskedjan. Inom tillverkningsindustrin har appliceringen av Lean halverat tillverkningstider och minskat den totala arbetskraften. Utöver Lean har kommunikation, ansvarsfördelning och erfarenhetsåterföring stora möjligheter att effektivisera flödet. En av förutsättningarna för hela byggprocessen är losshållning, där forskningen kring logistikens påverkan på losshållningens arbetssätt är starkt begränsad. Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse för losshållningens arbetssätt och bidra till att effektivisera flödet. Målet är att identifiera de två mest kritiska flaskhalsarna samt analysera förbättringsmöjligheter för ett effektivare flöde. För att uppnå syftet med studien har en kvalitativ studie med intervjuer och observation genomförts på Skanska Sverige AB verksamhet Region Special. Studien visar att det finns flera flaskhalsar inom losshållningens arbetssätt. Två av dessa har större påverkan på flödet eftersom de är både vanligt förekommande och kritiska. Dessa två flaskhalsar är: trasiga eller stillastående borriggar samt bortforsling av sprängt material. Vidare visar studien att en förbättrad kommunikation, ansvarsfördelning samt erfarenhetsåterföring tillsammans kan reducera majoriteten av flaskhalsarna och effektivisera flödet. Detta genom att bland annat minska missförstånd, ta lärdom från tidigare projekt, minska tidskrävande omplaneringar och föra vidare erfarenheter i organisationen. / The construction industry is today faced with high expectations. In order to maintain competitiveness, the construction industry needs to reduce the amount of activities that does not add value. Lean is a theory that has developed into a center for logistical thinking. By applying Lean's theory, waste can be reduced and streamline flows in the production chain. In the manufacturing industry, the application of Lean has halved manufacturing times and the total workforce has decreased. In addition to Lean, communication, division of responsibilities and feedback of experiences have great opportunities to streamline the workflow. One of the foundations for the entire construction process is extraction of rock, where research on the impact of logistics on extraction of rock working methods is severely limited. The purpose of the study is to create an increased understanding of the working methods of extraction of rock and contribute to streamlining the workflow. The goal is to identify the two most critical bottlenecks and analyze opportunities for improvement for a more effective workflow. To achieve the purpose of the study, a qualitative study with interviews and observation was conducted at Skanska Sverige AB operation Region Special. The study shows that there are several bottlenecks in the working methods of extraction of rock. Two of these have a greater impact on flow because they are both common and critical. These two bottlenecks are: broken or stationary drilling rigs and removal of blasted material. Furthermore, the study shows that improved communication, division of responsibilities and feedback of experience together can reduce the majority of bottlenecks and streamline the workflow. Among other things this is done by: reducing misunderstandings, taking lessons from previous projects, reducing time-consuming re-planning and passing on experiences in the organization.