I denna undersökning är syftet att ta reda på vad det är pedagogen arbetar med utöver elevundervisningen. Delvis gick undersökningen ut på att ta reda på pedagogens fördelning av planerings-timmar, olika arbetsmoment såsom utvecklingssamtal, utvärdering och föräldrakontakter. Enligt våra intervjupersoner handlar deras arbete utöver elevundervisning mycket om barnuppfostran, barnpsykologi och relationer vilket oftast inte framgår i pedagogens arbete. Metoden som vi har valt att använda oss av är en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat två pedagoger i två olika kommuner. Genom intervju och samtal med pedagoger, fick vi en bild av pedagogens arbete, att det var utvecklingssamtal, utvärdering och föräldrakontakter som pedagogerna arbetar mest med.Resultatet som vi fick fram i vår undersökning är att pedagogerna lägger ner mest tid på att förbereda utvecklingssamtal samt att genomföra dem. Löpande utvärderar de sina elever i varje moment de går igenom samt håller föräldrarna uppdaterade och finns till hands när de behöver något eller undrar över något som har med skolan att göra. Resultatet visar även att pedagogerna har väldigt mycket att jobba med under läsårets gång med sina elever. Under hela läsåret samlar de information och dokumenterar för att sedan kunna visa detta för exempelvis föräldrarna. Samarbetet med föräldrarna har även under arbetets gång visat sig vara ett mycket tyngre arbete och mer att göra som vi inte ser utåt. Dessa uppgifter är de uppgifter som pedagogerna måste göra hemma enligt våra intervjupersoner.

Resultatet från studien visar att det förekommer skillnader i förståelse av begreppet inkludering. Inkludering förknippas ofta med barns delaktighet, påverkan samt ömsesidigt samspel med omgivningen. Synsättet är förankrat i det relationella perspektivet men också i det kompensatoriska perspektivet av verksamheten, där fokus ligger på barnets brister. Då barn uppfattas som bärare av sina egna problem, samt underordnas i olika kategorier. Detta resulterar i olika uppfattningar hos respondenterna om barn i behov av särskilt stöd och dess betydelse. Studien visar också att förekomsten av olika uppfattningar hos pedagogerna skulle kunna tolkas som brister på kompetensutveckling och otillräcklig tid för gemensamma reflektioner. Stor personalomsättning på förskolorna och många vikarier bidrar också till att reflektioner och diskussioner kring verksamheten inte förblir levande. Pedagogerna påpekade att allt för stora barngrupper och begränsade ekonomiska resurser är ett resultat av politiska beslut, som också har stor betydelse för förskolans kvalité.

I den här studien utvärderar jag effekter av ett förbättringsprogram i form av nya kunskaper varefter jag studerar hur och under vilka villkor dessa kunskaper används och sprids. Studieobjektet är ett servicehus som ger service till äldre med och utan demenssjukdom. Denna verksamhet har vid två tillfällen deltagit i förbättringsprogram anordnade av Region Skåne. I bägge programmen har man, som förbättringsverktyg använt sig utav Genombrottsmetodiken och båda dessa program ligger i fokus för studien. I denna kvalitativa studie har jag använt mig utav intervjuer som metod för datainsamling medan den teoretiska basen har utgjorts av teorin om innovationsspridning. Resultat visar att en stor del av kunskapen man fått genom dessa förbättringsprogram består av praktisk kunskap, men också teoretisk kunskap. I början av bägge förbättringsprogrammen har arbetet med metodiken varit som svårast. Trots detta har man fortsatt att implementera metodiken i arbetet och i nuläget anser man att användningen av metodiken har blivit standardiserad inom demensavdelningarna. Någon spridning av metodiken till serviceavdelningarna har inte skett, förutom av ett förbättringsverktyg känt som PDSA-verktyget. Anledningarna till att metodiken inte spridits till serviceavdelningarna är många, t.ex. att arbetslagsledarna inte ser förbättringsarbete som en del av sitt uppdrag, hög arbetsbelastning, vissa medarbetarnas negativa attityd gentemot förbättringsarbetet och att avdelningarna haft olika lång tid på sig att införa metodiken. En annan faktor som kan ha påverkat spridningen av metodiken är teamdeltagarnas uppfattning att syftet med förbättringsprogrammen inte varit att sprida metodiken till ser-viceavdelningarna. / In this study, I evaluate the effects of an improvement program in the form of new knowledge whereupon I study how and during which conditions this knowledge is used and disseminated. The object of this study is one service home that supplies and gives accommodation and service to elderly people with and without dementia disease. This service home has at two occasions participated in an improvement program organized of region Skåne. In both these programs an improvement tool called The Breakthrough method has been used and both these programs lie in focus of this study. In this qualitative study, I have used interviews as a method for collection of data while the theoretical basis has been composed of a theory about diffusion of innovations. The results shows that a big part of the knowledge that came out of these improvement programs consists of practical knowledge, but also of theoretical knowledge. At the start of both these improvement programs the work with The Breakthrough methodology has been the most difficult. Despite this, the implementation of the methodology in the work has continued and is now considered standardized within the dementia wards. No dissemination of the methodology to the service wards has happened, apart from off one the improvement tools well-known as the PDSA-tool. The reasons to why the methodology not has been disseminated to the service wards are many, for instance that the team-foremen does not see the work on improvement as a part of their commission, a high work related stress, that certain employees' have got a negative attitude vis-à-vis the work on improvement and that the wards have had various time to introduce the methodology. Another factor that can have influenced the dissemination of The Breakthrough methodology is a view among team-participants´ that the aim of the improvement programs not has been to disseminate the methodology to the service wards.

Den här uppsatsen är en utvärdering av Båtsamverkan i Västra Götaland. Båtsamverkan är en satsning samt en intervention mot båtmotorstölder och ingår som en del i ”operation Archimedes” i Västra Götaland. År 2014 stals totalt 2534 stycken båtmotorer i Sverige och därför är det en problematisk situation. Den här utvärderingen är gjord på uppdrag av Polisen i Region Väst. Båtsamverkan i Västra Götaland har funnits sedan år 2013 och är en så kallad marin variant av konceptet Grannsamverkan. För att undersöka problemet med stölder av båtmotorer har 14 intervjuer genomförts med olika intressenter inom ramen för Båtsamverkan. Eftersom interventionen Båtsamverkan varit ett outforskat ämne i Sverige har syftet bland annat varit att undersöka vilka erfarenheter olika intressenter har om interventionen, och vilka brottsförebyggande åtgärder som tillämpas av olika intressenter för att jobba mot problemet. Dessutom har problemets omfattning och utveckling beskrivits. I intervjuerna framkom att bland annat att intressenterna har erfarenheten att Båtsamverkan är effektivt i arbetet mot båtmotorstölder. Vidare hörde den här uppfattningen samman med att intressenterna upplevde att kommunikation och information var viktigt i arbetet. Båtsamverkan kan kopplas till situationell brottsprevention eftersom de vanligaste brottsförebyggande åtgärderna var övervakning, synlighet och belysning. / This essay is an assessment of the Swedish intervention Båtsamverkan in Region Västra Götaland. Båtsamverkan is an effort and an intervention against boat engine theft, which is a part of ”operation Archimedes” in Region Västra Götaland. In 2014 there was 2534 boat engine thefts in Sweden. This assessment is made on behalf of the Swedish Police in Region Väst. Since 2013 the intervention Båtsamverkan has existed in Region Västra Götaland, and it is a marine type of the concept known as Neighborhood Watch. To examine this issue, 14 interviews were conducted with various stakeholders, each with a unique approach to Båtsamverkan. Since the intervention Båtsamverkan has been an unexplored topic in Sweden, the purpouse with this assessment was to examine experiences and crime prevention measures, applied by various stakeholders. Furthermore, the extent of the problem with boat engine theft and the development of the intervention against it have been described. The interviews showed that the participants had experienced Båtsamverkan as an effective intervention against boat engine theft. This notion was connected to the stakeholders urging on the importance of communication and exchange of information within the intervention Båtsamverkan. Concerning crime prevention measures, most of them were situational, such as surveillance at the docks, distribution of information among participants and also lighting.

I denna processutvärdering är syftet att granska, kartlägga och förklara det resultat Region Skåne idag påvisar genom vårdgarantiarbetet inom specialistvården. Våra frågeställningar fokuserar på verksamhetslogik, översättning/ implementering av denna verksamhetslogik till faktiska arbetsmetoder, matchning av verksamhetslogik samt faktiska arbetsmetoder gentemot det definierade problemet. Vår preciserade frågeställning tar upp om det finns organisatoriska faktorer som kan vara avgörande för hur implementeringsprocessen kan se ut.Denna utvärdering har en nyinstitutionell utgångspunkt inom vilken empirin analyseras. Våra slutsatser handlar i mångt och mycket om att tillgänglighetsarbetets organisation och implementering påverkas av organisatoriska faktorer såsom den organisatoriska ledningsstrukturen, attityder samt hur prioriterat tillgänglighetsarbetet är.

SammanfattningSyftet med vår undersökning har varit att undersöka hur dokumentationerna ser ut och om barn är delaktiga i de dokumentationer som vi har sett på förskolor. Vårt syfte har också varit att se hur pedagoger går tillväga vid dokumentation och på vilka sätt pedagoger använder dokumentationer för vidare utvecklingsarbete.Våra frågeställningar har varit: Hur ser dokumentationer ut? Vad säger förskollärare om dokumentationer? Vad säger barn om dokumentationer? Vi har även ställt frågan på vilka sätt är barnen delaktiga i dokumentationerna? Vi har inte hittat så mycket aktuell forskning inom detta ämne. Vi har främst använt oss av studier gjorda av Hillevi Lenz Taguchi, Ann-Christine Vallberg Roth och Annika Månsson, Christina Wehner-Godée samt Elisabeth Arnér. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med förskollärare och barn. Vi har tittat på dokumentationer på två olika förskolor och resonerat med barnen som är dokumenterade och förskollärarna som har gjort dokumentationerna.Våra slutsatser är att barnen till viss del är delaktiga i dokumentationerna men deras delaktighet kan öka betydligt för att de ska få ett ökat inflytande. Förskollärarna använder ibland dokumentationerna till utvecklingsarbete men vi finner att även detta kan öka betydligt mer för att vidareutveckla verksamheten och öka barnens lärande. Vi har också noterat att kunskapen hos förskollärarna när det gäller pedagogiska dokumentationer kan öka och att deras medvetenhet om barns rätt till inflytande inte alltid är tydlig.

Efterfrågan på genetiska utredningar och dess möjligheter inom hälso- och sjukvården ställer ökade krav professionen och verksamheter inom klinisk genetik. Kvalitetsutvärdering av mottagningsverksamheten är av vikt för att säkerställa god och patientsäker vård samt patienttillfredsställelse. Mot den bakgrunden genomförde klinisk genetik i södra sjukvårdsregionen en utvärdering av de tre enheterna inom mottagningsverksamheten under 2014-2015. Syftet var att beskriva, utvärdera och jämföra patientupplevd kvalité och tillfredsställelse. En kvantitativ, retrospektiv tvärsnittsstudie med kvalitativt inslag gjordes med en postenkät som efterfrågade områden av vikt för kvalité. De omfattade patienters uppfattning och tillfredsställelse avseende, information, uppföljning och förtroende, kunskap och erfarenheter, tillgänglighet, bemötande och uppmärksamhet samt helhetsuppfattning av mottagningsverksamheten. 345 enkäter skickades ut med en svarsfrekvens på 66 % (n=226). Resultatet visade övergripande på kvalité och patienttillfredsställelse inom alla områden och att 98.0 % av deltagarna kände förtroende för den medicinska bedömningen. Vidare kunde 99.6 % av deltagarna rekommendera andra att söka till mottagningen. Resultaten från de öppna svarsfrågorna, vad som varit särskilt bra men även det som kunde förbättras överensstämde med de undersökta områdena men ett sjunde område av vikt för kvalité identifierades, medbestämmande och delaktighet. Där framkom en önskan om ökat medbestämmande och tillgänglighet i form av mer individanpassade lösningar. Professionellt bemötande utan stress som var individanpassat var en viktig faktor för patientupplevd kvalité och tillfredsställelse. Kunskapen kan användas till att utveckla och förbättra omvårdnaden av patienter och deras familjer vid genetiska utredningar inom Klinisk Genetisk mottagningsverksamhet. Nyckelord: Enkätundersökning Genetisk mottagning, Genetisk vägledning, Kvalitet, Patienttillfredsställelse, Utvärdering. / Demand for genetic testing and increased knowledge of its possibilities within health care puts increased demands on the professionals and the services within the field of genetic counselling. Quality assurance of the services is of importance to ensure good and safe care as well as patient satisfaction. The department of Clinical Genetics in the south part of Sweden evaluated the genetic counselling services within three different areas during 2014-2015. The aim of the study was to evaluate, describe and compare patient satisfaction and quality of the services from a patient perspective. A quantitative, descriptive and comparative crosssectional study with some qualitative aspects was performed through postal survey. It focused on areas of quality and the patient’s perception such as, information, surveillance and trust, knowledge and experience, availability, respect and attention as well as questions about the services as a whole. 345 surveys were sent out with a response rate of 66% (n=226). The result shows overall that the respondents were satisfied in all areas of the investigation and that 98% of the participants had trust in the medical assessment performed. Furthermore 99.6% would recommend the genetic counselling services to others. The analysis of the open questions gave insights to areas such as what was good but also what could be improved. Based on this information a seventh area of quality was identified as patient participation and was described by the patients as codetermination and increased availability in the form of more personalized solutions and involvement in decisions about their treatment. Meetings that are personalized, given ample time with focus on the patient was identified as important factors for patient satisfaction. Knowledge from this evaluation can be used to develop and improve genetic counselling of both patients and their families when doing investigations at the Department of Clinical Genetic in the south part of Sweden. Keywords: Evaluation, Genetic services, Genetic Counselling, Patient satisfaction, Perspective, Quality, Survey.

Detta är en utvärdering av projekt ”Entré”. ”Entré” är ett samverkansprojekt mellan Malmö stads Arbetscentrum och Arbetsförmedlingen Nya Invandrare i Malmö. Syftet med utvärderingen är att undersöka huruvida projektet har nått upp till sina huvudmålsättningar, om projektet påverkat verksamhetens kvalitativa aspekter och på vilket sätt samt att bidra med ökad kunskap och erfarenhet som vunnits genom projektet. Genom en kvalitativ intervjustudie med fyra projektansvariga och sju deltagare i projektet undersöks följande frågeställningar: Har projektet lyckats med sin huvuduppgift, att genom rehabilitering och andra insatser hjälpa nyanlända flyktingar och invandrare med funktionshinder finna sin plats på den öppna arbetsmarknaden? Har projektet bidragit med ökad kvalitet av Arbetsförmedlingens och Malmö stad Arbetscentrums ordinarie verksamhet? Har samverkan mellan projektaktörerna någon betydelse för att ett projekt ska anses lyckat? Vem/vilka som egentligen är problemägare i en rehabiliteringsprocess?Utvärderingens resultat visar att projektet ”Entré” har, trots sina brister, bidragit med nya och värdefulla kunskaper och erfarenheter om nyanlända invandrare och flyktingar med funktionshinder i Sverige och kartlagt de problem som denna population har i förhållande till arbetsmarknaden. / Evaluation of the project "Entry"

This study analyzes the accessibility and usability of Swedish Public Authority´s websites for people with visual impairments, this was done with an online-survey answered by 51 respondents (35 respondents with a visual impairment and 16 without). Based on their answers a manual review of one sample website was performed. The users who participated in the survey raised problems regarding text size, navigation and insufficient compatibility with digital visual aids. The manual review shows that the sample website does not comply with WCAG guidelines 1.2.5, Audio description (prerecorded) ; 1.4.4 Resize Text ; 2.1 Keyboard Accessible ; 3.3.1.  The study discusses accessibility and usability from the perspective of the visually impaired and their suggestions to optimize Public Authority’s websites based on those two criterias. The study concludes with a discussion of validity, reliability and future research opportunities.

Studien "Distansundervisningens bidrag till undervisning i Idrott och Hälsa: en studie om lärares erfarenheter av pandemin" syftar till att undersöka lärares erfarenheter av distansundervisning och undervisning i skolan på grundskolor under coronapandemin. Målet med studien är att undersöka vilka undervisningsområden inom Idrott och Hälsa som har påverkats av den plötsliga anpassningen till distansundervisning under coronapandemin, samt identifiera vilka förändringar lärare tänker sig kunna behålla från distansundervisning under coronapandemin i den dagliga undervisningen. Baserad på en webenkät som inkluderar 26 respondenter som jobbade inom grundskolan under coronapandemin och med hjälp av mixed-metod analys, visar studien att digitala resurser som mer specifikt relateras till de teoretiska momenten kan behållas för undervisning i skolan efter pandemin. / The study " The contribution of distance teaching to the teaching of Sports and Health: a study on teachers' experiences of the pandemic " aims to examine teachers' experiences of distance learning and teaching at school in primary schools during the corona pandemic. The goal of the study is to highlight which teaching areas in Sports and Health domain have been affected by the sudden adaptation to distance learning during the corona pandemic, as well as identifying which changes they think they can keep to the daily teaching. Based on a web survey that includes 26 respondents who worked in elementary schools during the corona pandemic and using mixed-method analyses, the study demonstrates that digital resources, more specifically related to theoretical knowledge can be retained for teaching in schools.