Offering an attractive public transportation system is an important aspect of the transitioning towards a society less dependent on cars. However, measuring attractivity is not straightforward and can be done in many different ways. The purpose of this work was to create and compare evaluation measures to assess the competitiveness of public transportation compared to cars over time. The evaluation measures have been applied to a case study from Skåne and enabled evaluation, both of the method and the attractiveness of Skåne's public transportation. Data from the period 1983 to 2023 has been used, and these long time series have enabled comparison of results over 40 years. One of the key findings of the study is that attractiveness should be measured in relative terms compared to other available travel options rather than in absolute terms. The attributes of the car have a much stronger impact on how people travel than the attributes of public transport. Another finding is that travel costs can vary significantly depending on how costs are calculated, and it is not trivial how this should be done. The evaluation measures developed in this work offer a solution to this by including several aspects and thus providing calculation methods for different situations. The results of the study also show how Skåne's public transportation has developed over time. Generally, frequency of service and ticket fares have increased, traffic runs later in the evening, and travel time has not changed significantly. Public transport seems to be competitive in larger cities with high parking fees and on routes served by trains. In smaller cities and on routes served by regional buses, public transportation finds it more difficult to gain market share. Some proposed measures to increase the competitiveness of public transportation include increasing service frequency where it is currently low and to plan for decreased car ownership, for example via improved access to car sharing or rental services and increased parking fees at workplaces. Municipalities and regions must plan the transportation system with all modes of transportation in mind, and the result from this work proposes which evaluation measure that should be used in different situations. / Att erbjuda en attraktiv kollektivtrafik är en viktig del i omställningen mot ett samhälle där färre resor görs med bil. Att mäta attraktiviteten är dock inte helt enkelt och kan göras på många olika sätt. Syftet med detta arbete är att utveckla och jämföra utvärderingsmått för att kunna mäta kollektivtrafikens konkurrenskraft gentemot bilen över tid. Utvärderingsmåtten har tillämpats på en fallstudie från Skåne och möjliggjorde utvärdering, dels av metoden, dels av attraktiviteten i Skånes kollektivtrafik. I detta arbete har data från tidsperioden 1983 till 2023 använts, och dessa långa tidsserier har möjliggjort jämförelse av resultat över 40 års tid. Ett av arbetets nyckelfynd är att attraktiviteten bör mätas i relativa termer i jämförelse med andra tillgängliga resalternativ och att bilens attribut har mycket kraftigare inverkan på hur människor reser än vad kollektivtrafikens attribut har. En annan slutsats är att reskostnader kan variera kraftigt beroende på hur kostnader beräknas, och det är inte trivialt på vilket sätt det bör göras. Utvärderingsmåtten som togs fram i detta arbete erbjuder en lösning på detta genom att inkludera flera aspekter och beräkningsmetoder som lämpar sig i olika situationer. Resultatet från arbetet visar även hur Skånes kollektivtrafik har utvecklats över tid. Generellt sett har turtätheten och biljettpriserna ökat, trafiken går senare på kvällen och restiden har inte förändrats nämnvärt. Kollektivtrafiken verkar vara konkurrenskraftig i större städer med höga parkeringsavgifter och på sträckor som trafikeras av tåg. I mindre städer och linjer som trafikeras av regionbussar har kollektivtrafiken svårare att vinna marknadsandelar. Några föreslagna åtgärder för att öka kollektivtrafikens konkurrenskraft är att öka turtätheten i kollektivtrafiken där turutbudet idag är lågt samt att planera för ett lägre bilinnehav exempelvis med förbättrad tillgängligheten till bilpool eller hyrbil och höjda parkeringsavgifter vid arbetsplatser. Kommuner och regioner måste planera transportsystemet med alla färdmedel i åtanke, och resultatet från detta arbete visar vilken typ av utvärderingsmått som är lämpligast att använda i olika sammanhang.

Den ökade gängkriminaliteten i Sverige har blivit en samhällsviktig fråga. Allt yngre personer lockas in i den kriminella världen. Idag begår barn och ungdomar brott på uppdrag av äldre ungdomar och vuxna inom kriminella gäng. Initierat av Västerås Stad har Länsstyrelsen Västmanland tillsammans med Polismyndigheten och i samverkan med en rad olika aktörer tagit fram ett informationsmaterial. Gängsnacket, som materialet kom att heta, är ett informationsmaterial som vänder sig till så kallade viktiga vuxna som har nära kontakt med barn och ungdomar. Materialet innehåller exempel på vanliga risk- och skyddsfaktorer som vuxna bör vara uppmärksamma på.  Uppsatsens syfte är att genomföra en extern intressentutvärdering av implementeringsprocessen av informationsmaterialet. Vidare ämnar uppsatsen även att undersöka hur viktiga vuxna har mottagit det. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Uppsatsens respondenter är leverantörer, användare samt observatörer. Uppsatsen har en grundad teoretisk ansats där datainsamling har varvats med analys av data. Ytterligare data, både i form av tidigare forskning och respondentsvar, har kompletterats vid behov under uppsatsens gång.  Uppsatsens slutsats landar i att materialet har många goda förutsättningar för en lyckad implementering. Många användare ser stora fördelar med materialet och dess enkelhet. Dock krävs det att leverantören beaktar de svagheter med materialet som framförts i det fortsatta implementeringsarbetet. Svagheter som upptäckts i samband med denna utvärdering är att vissa användare upplevt att materialet inte bidragit med ny och hjälpsam information. Implementeringsproblemet ligger i hög grad i en bristande vilja och engagemang hos användarna, vilket leverantören då bör arbeta med att förändra.

The aim of this study was to compare a public health website with a commercial health website to identify differences in their interfaces. The goal was to explore whether there is a connection between information architecture and credibility. To address this, the research question posed was: Which factors affect the credibility of the interfaces in the public healthcare service “1177” and the private healthcare service “Kry”? Previous research in this field has highlighted that factors such as website structure, content, and usability play a crucial role in enhancing a website’s credibility. In this study, an interface analysis was conducted, and a heuristic evaluation was performed to identify differences. The public healthcare service “1177” achieved a higher score in the heuristic evaluation. However, this study shows that both public and commercial healthcare services achieved good usability results. The study’s theoretical framework is based on the Prominence-Interpretation Theory (PIT) and the Extended Prominence-Interpretation Theory (EPIT). According to these theories, an interface’s credibility increases when its usability is high. The identified differences between the two websites included variations in their structure and language.

Denna studie undersöker ett företags applicering av maskininlärning som ska användas till data analytics. Genom att undersöka detta är målet med studien att få en insikt i hur deras applicering och förståelse av området påverkar hur väl de lyckas applicera maskininlärning i företaget. Studien genomfördes genom att samla in empiriska data i form av intervjuer med utvalda intressenter. Dessa intervjuer fokuserade på att utforska de utmaningar och hinder som företag står inför när de försöker applicera maskininlärning i sina verksamheter. Samtidigt samlades teoretiska data in genom en genomgång av relevant forskning och litteratur inom området för att ge en bredare kontext och förståelse för de identifierade utmaningarna. Resultaten av studien identifierade att brist på erfarenhet och kompetens inom området, resursbegränsningar, otydliga mål med appliceringen av maskininlärningstekniker var de centrala faktorerna som påverkar företagets förmåga att applicera maskininlärning för data analytics. Denna studie bidrar till en ökad förståelse för de specifika utmaningar som företag möter när de strävar efter att använda maskininlärningstekniker i verksamheten. Genom att identifiera dessa utmaningar kan företag och forskare arbeta mot att utveckla strategier och lösningar för att övervinna dem och därmed främja en mer effektiv och framgångsrik applicering av maskininlärning i olika företagsmiljöer. / This study investigates a company's application of machine learning to be applied to data analytics. By examining this, the aim of the study is to gain insight into how their application and understanding of the field affect their success in implementing machine learning within the company. The study was conducted by collecting empirical data in the form of interviews with selected stakeholders. These interviews focused on exploring the challenges and obstacles that companies face when attempting to implement machine learning in their operations. At the same time, theoretical data was gathered through a review of relevant research and literature in the field to provide a broader context and understanding of the identified challenges. The results of the study identified that a lack of experience and expertise in the field, resource constraints, and unclear goals for the implementation of machine learning techniques were the central factors affecting the company's ability to implement machine learning for data analytics. This study contributes to an increased understanding of the specific challenges that companies encounter when striving to use machine learning techniques in their operations. By identifying these challenges, companies and researchers can work towards developing strategies and solutions to overcome them, thus promoting a more effective and successful application of machine learning in various corporate environments.

Syftet med denna komparativa, enkätbaserade studie var att synliggöra eventuella skillnader i uppfattningen om processen för bedömning av lärares prestationer hos skolledare i några skolor i Sverige och på några internationella skolor. I litteratur-genomgången gick jag igenom ett antal faktorer alt. delmoment som skulle kunna stödja en systematisk utvärderingsprocess och jag placerade in lärarutvärdering som ett led i skolutvecklingsarbete, ett led i den enskilde lärarens professionsutveckling och ett verktyg som stöd för att individuell lönesättning (på de skolor där lön/anställnings-kontrakt kopplas till prestation). Sex olika förutsättningar för utvärdering av lärare presenterades, vilka kopplades till ett systematiskt arbete med lärarutvärdering på skolor. Utifrån dessa ställde jag upp två utgångspunkter, vilka jag avsåg att utvärdera genom denna enkätundersökning: att skolenheter som har en tydlig vision/mission/värdegrund har en mer strukturerad process för bedömning av lärares individuella prestationer och att skolledarna på de internationella skolorna som deltar i undersökningen genomför en mer systematisk utvärdering av lärarnas arbete. Enkäten skickades ut till 94 skolledare genom ett bekvämlighetsurval, med en svarsfrekvens på 38 (40 %). Resultaten visar att den första utgångspunkten inte kunde styrkas genom resultaten men däremot visar det sig att de deltagande skolledarna på de internationella skolorna arbetar något mer systematiskt med lärarutvärdering. Några av de områden där de skiljer sig från de svenska skolledarna i sina svar och som är potentiella utvecklingsområden i det pedagogiska skolledarskapet är utbildning i ämnet, processinriktad utvärdering och tid ägnad åt detta, frekvensen i användandet av observationer/lektionsbesök i utvärderingsprocessen, en tydlig struktur för utvärderingsarbetet och systematik för dokumentation om lärarnas arbete. Utifrån resultaten ser jag en risk att skolledare saknar ett systematiskt och strategiskt förhållningssätt och kunskap om lärarutvärderingar både vad gäller varför, vad, hur och när de ska göras. Kanske gör de bedömningar av lärares individuella prestationer mest på en höft, går på känslan, saknar underlag, utgår från personliga relationer och fattar ad hoc beslut. Vad detta innebär för skolutvecklingsprocessen måste utredas vidare. / The purpose of this comparative, online survey was to bring forth any differences in the perception of the process around teacher performance evaluation among school leaders of a few public schools in Sweden and of a few international schools. In the literature review a number of factors and modules were presented that could support a good systematic evaluation process and I positioned teacher assessment within the frame of school development, within the frame of individual teacher professional development and as a tool to support individual salary systems (at schools were salary and/or contracts are connected to performance). Six main presumptions were put forward concerning teacher assessment, which were connected to a systematic approach to teacher evaluations.  Based on these, two main assumptions were made and aimed to be evaluated through the survey; that schools with a clear vision/mission/value statement have a more structured process for individual teacher assessment and that the participating international school leaders have a more systematic evaluation process for teacher assessment. The survey was sent out to 94 school leaders chosen through a convenience sample, with a response rate of 38 (40 %). The results from this study do not support the first assumption but do show that the school leaders at the represented international schools have a somewhat more systematic work process for teacher assessment. Some of the areas were differences are present and that can be considered potential development areas within the pedagogic leadership are: education about teacher assessment, a process orientated assessment system and time spent on this process, the frequency in usage of lesson observations during the assessment process, a clear structure for the assessment process and the use of a systematic method to document collected data. Based on the results I see a risk that school leaders lack a systematic and strategic approach and knowledge about teacher assessment both considering the why, the what, the how and the when it should be conducted. Maybe they judge teachers’ individual achievements based on coincidence, feeling, limited information, and personal relationship and/or make ad hoc decisions. How this effects school development needs to be researched further.

I Europa satsas årligen hundratals miljoner Euro och miljarder kronor i Sverige på olika program med tillhörande projekt. Dessa projekt och program är verktyg för att skapa hållbarhet i utvecklingsarbete genom att lämna spår, lärande, i verksamheter genom förbättrade strukturer och processer. För att skapa denna systematiska åter-koppling som lärandet i ett projekt är starkt beroende av så är följeforskning ett red-skap. Syftet med detta examensarbete är att analysera följeforskningen i projektet Grön BoStad Stockholm vad avser Tillväxtverkets riktlinjer om följeforskning. Vidare har studien som syfte att synliggöra de förutsättningar för lärande som skapas med hjälp av följeforskning, utifrån valda lärandeteorier. För att undersöka det valda området har deltagare i projektet Grön Bostad intervjuats och relevanta dokument insamlats. Vidare har även två utomstående personer till projektet intervjuats, med avsikt att skapa en bredare bild av vad andra utanför projektet anser om följe-forskningen och bistå studien med en utomstående analys. Resultatet visar att de flesta av Tillväxtverkets riktlinjer går att identifiera i det arbete följeforskningen bedriver i projektet Grön BoStad Stockholm. Däremot uppfylls inte ett av de huvudsakliga ändamålen med följeforskning när projektets resultat inte följs upp. Vidare visar resultaten att följeforskningen i projektet följer den utvecklings-stödjande utvärderingsansatsen samt att den främsta förutsättningen för lärande bygger på den sakkunskap och reflektion som följeforskningen bidrar med till projektledningen. Majoriteten av projektdeltagarna anser inte att följeforskningen bidragit med några förutsättningar för lärande, vilket kan bero att på att de ligger dolda för de flesta deltagare. Av dessa orsaker bör därför ett större fokus riktas på de övriga målgrupperna: delprojektledarna och styrgruppen. / In Europe, hundreds of millions of Euro´s and billions of SEK are spent annually in Sweden on various programs and related projects. These projects and programs are tools for creating sustainability in development work by leaving a trace, knowledge, on activities through improved structures and processes. In order to create this systematic feedback, learning in a project is highly dependent on a tool. This tool is on- going evaluation. The purpose of this thesis is to analyse the on - going evaluation of the project Grön BoStad Stockholm, regarding the guidelines presented by the Swedish Agency for Economic and Regional Growth (Tillväxtverket). Furthermore, the study aims to emphasise the requirements for learning created through on - going evaluation, with the help of selected theories. To investigate the chosen area, participants in the project Grön BoStad Stockholm have been interviewed and relevant documents have been gathered. In addition, two external persons have been interviewed for the project, with the intention of creating a broader picture of how others outside the project perceive on-going evaluation and to provide the study with an external view. The result shows that most of the guidelines presented by the Swedish Agency for Economic and Regional Growth (Tillväxtverket) can be identified in the on-going evaluation carried out in the project. However, one of the main purposes of on-going evaluation is neglected when the results of the project are not followed up by the evaluation. Furthermore, the results show that the on - going evaluation of the project is carried out with a certain development - supportive approach, where the main prerequisite for learning is based on the expertise and reflection that the on-going evaluation contributes to the project management. The study showed that the majority of the project participants do not consider that the on - going evaluation has contributed to any learning prerequisite, which may be due to the fact that these conditions are hidden from most participants. Therefore, a greater focus should be on the other target groups: subprojects and steering group.

Lumbal spinal stenos är ett av de vanligaste patologiska tillstånden i ryggen. Primärt mål för de flesta av interventionerna vid lumbal spinal stenos är en förbättring av gångförmågan. I det Svenska ryggregistret för uppföljning av kirurgi saknas utvärdering av objektivt uppmätt gångförmåga. Syfte: Att undersöka hur objektivt uppmätt gångförmåga påverkas efter en operation av lumbal spinal stenos samt hur den korrelerar mot subjektivt skattad gångförmåga och mot skattad rygghälsa samt livskvalitet. Metod: Etthundrasjuttiotre patienter i ålder 50-81 år utförde pre och 24 månader postoperativt ett standardiserat six minutes walk test (6 MWT) samt besvarade enkäter om självskattad gångförmåga, livskvalitet (EQ5D) och rygghälsa (ODI). Signifikans på förändring av medelvärdet av gångförmågan beräknades med ett parat t-test och 95 % konfidensintervall. Korrelation mellan uppmätt gångförmåga och självskattad gångförmåga samt mot EQ5D och ODI beräknades med Spearmans rangkorrelation. Resultat: Gångförmågan mätt med 6MWT förbättrades från 314 meter preoperativt till 396 meter 24 månader postoperativt. Korrelationen mellan uppmätt gångförmåga och självskattad gångförmåga var 0,68 postoperativt. Korrelationen mellan 6 MWT och EQ5D var 0,60 och mot ODI 0,65, 2 år postoperativt. Konklusion: Resultatet i denna studie visade på en signifikant förbättring av objektivt uppmätt gångförmåga två år efter en operation av lumbal spinal stenos. Korrelationen mellan självskattad gångförmåga och 6 MWT var moderat. Korrelationen mellan 6 MWT och EQ5D var moderat och moderat till stark mot ODI. / Lumbar spinal stenosis is one of the most common pathological conditions in the lower back. A primary goal for most of the interventions for lumbar spinal stenosis is an improvement of walking ability. In the Swedish back registry for follow-up surgery objectively measured gait is missing. Objective: To examine how objectively measured walking capacity is affected by an operation of lumbar spinal stenosis and how it correlates with subjective estimated walking capacity, back health (ODI) and quality of life (EQ5D). Method: Onehundredseventythree patients in age 50-81 years performed pre and 24 months postoperatively a standardized six minutes walk test (6 MWT) and responded to questionnaires about self-rated gait, EQ5D and ODI. Significance of the change in mean walking ability was calculated by using a paired t-test and 95% confidence intervals. Correlation between the measured gait and self-rated gait as well as against EQ5D and ODI were calculated with Spearman rank correlation. Result: Walking capacity measured by the 6MWT improved from 314 to 396 meters, 24 months postoperatively. The correlation between the measured and self-rated gait were 0,68 postoperatively. Correlation between 6MWT and EQ5D were 0,60 and against ODI 0.65, 2 years postoperatively. Conclusion: The results of this study showed a significant improvement in objectively measured walking capacity, two years after an operation of lumbar spinal stenosis. Correlation between self-rated gait and 6 MWT were moderate. Correlation between 6MWT and EQ5D were moderate and against ODI moderately strong.

The aim of this study was to understand how evaluations are implemented and used in procured nursing homes for elderly. Our methodological approach consisted of a single-case study research. The case in this study was Växjö municipality. Three procured nursing homes for elderly were chosen in the municipality as examples of implementation and use of evaluation. The method for retrieving empirical data and the analyzing of it was based on triangulation. The empirical data was retrieved by semi-structured interviews with representatives from Växjö municipality and the suppliers. Empirical data was also retrieved from documents concerning the procurements and the evaluation process present in this study. The empirical data was analyzed on the basis of the neo-institutional theory and previous research that explain the implementation and use of evaluations. The result shows that evaluations are used as audit to control the suppliers and occur at three different levels in the municipality. The result also shows that the context and legitimacy of an organization affects the implementation and use of the evaluations. The result has made us question the use of evaluation at the overall level in view of the political debate at this level. The source of our doubts lies in that there are ideological differences in how politicians value procurement that may influence the use of evaluation. The ways the municipality implements and uses evaluations appear to be institutionalized.

<p> </p><p>In the global society of today it takes more and more to become a successful purchaser. One part of this is to understand distinctions between different countries. The first and the biggest thing that you think about are the languages. Of course this is a big obstacle but there are also big cultural differences to be considered. According to Van Weele (2002) this is something that not, until these days, have been prioritized but today it is becoming more common in the industries.</p><p>The biggest question we asked ourselves before the work started was how cultural and verbal differences affected the global procurement on Husqvarna. We wanted to identify the problems caused by culture differences. The work has then been to come up with recommendations for Husqvarna’s Swedish purchasing group and how they ought to cope with the problems concerning cultural differences in their daily work. Our investigation in shape of interviews was made in purpose to analyze which problems there is, and how to proceed to solve them. We have decided to limit our investigation to only involve the countries China, Japan and USA. We decided China, Japan and USA because it is these countries Husqvarna got most of their contact with in their purchasing work.</p><p>Before the investigation was started we analyzed several different categories of questions. The categories of our choice we think are the most important ones to have knowledge about for to achieve a successful global procurement.</p><p>According to the results we found, we clearly noticed how culture and languages becomes a problem in their work. To deal with this we have found plenty of measures to take that could lessen their problems. Troubles with cultural differences will always remain, and the important thing is to learn to control them and to make the other cultures into an advantage. We have later on written our conclusions made from both theory and information got from interviews. Through taking advantage from our conclusions the global purchasing work could help Husqvarna in their global contacts.</p><p> </p> / <p> </p><p>I dagens globala samhälle krävs allt mer för att bli en lyckosam inköpare. En del av detta är att förstå skillnader som finns mellan olika länder. Den första och största delen man tänker på är språket. Detta är självklart ett stort problem och hinder men det finns även stora kulturella skillnader som bör tas hänsyn till. Enligt Van Weele (2002) är detta något som tidigare inte lagts någon större vikt vid, men som idag börjar bli vanligare ute i industrin.</p><p>Den största frågan vi ställde oss innan arbetets början var hur kulturella och språkliga skillnader påverkade det globala inköpsarbetet på Husqvarna. Vi ville identifiera problemen som uppkommer vid kulturella skillnader. Arbetet har sedan gått ut på att ta fram rekommendationer till Husqvarnas svenska inköpsavdelning hur de bör hantera problematiken med kulturella skillnader i deras vardag. Våra undersökningar, i form av intervjuer, gjordes i syfte att analysera vilka svårigheter som finns och hur man bör gå tillväga för att lösa dem. Vi har enbart valt att titta på länderna Kina, Japan och USA. Vi valde dessa länder för att det är dessa som Husqvarna har mest kontakt med i sitt inköpsarbete.</p><p>Innan undersökningens början analyserades flera olika frågekategorier. De kategorier vi valde tror vi är det viktigaste att ha kunskap om för ett lyckat globalt inköpsarbete.</p><p>Enligt de resultat vi fick fram märker man klart och tydligt att kultur och språk medför problem i deras arbete. För att hantera detta har vi funnit att det finns många åtgärder som skulle kunna minska deras problem. Problemen med kulturella skillnader kommer alltid att bestå, det gäller att lära sig hantera dem och istället dra fördelar av den andra kulturen. Vi har sedan skrivit slutsatser vi dragit utifrån både teori och information från intervjuer. Genom att dra nytta av de slutsatser vi dragit i arbetet skulle inköpsarbetet kunna underlättas mycket vid globala kontakter.</p><p> </p>

Syfte: Det övergripande syftet med avhandlingen är att utveckla en intressentbaseradutvärderingsmetod för att utvärdera informationssystem. Jag har valt attkalla utvärderingsmetoden för VISU (Verksamhetsutvecklande InformationssystemUtvärdering). I VISU uppfattas utvärderingsprocessen som en socialprocess där människor arbetar tillsammans för att bestämma sig för egenskaperoch värden hos det informationssystem som utvärderas. Utgångspunkten förutvärderingsprocessen enligt VISU är att utvärdering ska användas praktiskt avmänniskor för att skapa utveckling och förbättring i verksamheter. Frågor: Tvåövergripande forskningsfrågor har drivit avhandlingsarbetet: 1. Hur bör en metodför utvärdering av informationssystem vara utformad för att bidra till enverksamhets utveckling? 2. Vad innebär en pragmatiskt grundad modell för ISUtvärdering? Forskningsmetod: I avhandlingsarbetet utvecklar jag VISU ochundersöker hur metoden fungerar samt vilka konsekvenser som användandet avVISU ger i praktiska utvärderingssammanhang. Forskningsarbetet har bedrivitsenligt Canonical Action Research. Aktionsforskningsstrategin har valts för attmotsvara undersökningsbehovet vid metodutveckling - behovet av att prövametoden i praktiska utvärderingsprocesser där metoden är avsedd att användas.Vidare grundas och förankras VISU i pragmatiska kunskapsteorier och teorier omutvärdering (särskilt intressentmodellen). VISU är också grundad i forskning omIS-utvärdering och förankrad i skolan om interpretativ IS-utvärdering. Kunskapsbidrag: Det praktiska bidraget från avhandlingen är en metod, VISU,för att utvärdera informationssystem. De teoretiska kunskapsbidragen är:rationalitet för en pragmatisk utvärderingsprocess, en multiparadigmmodell förIS-utvärdering samt en modell för utvärderingsbruk. / Purpose: The purpose of the study is to develop an evaluation method forevaluating information systems based on the stakeholder model for evaluation.The method is called VISU (Swedish acronym for IS evaluation for workpracticedevelopment). In VISU, the evaluation process is recognised as a social processwhere people are working together in order to determine the qualities and valuesof the IS under evaluation. The point of departure is that evaluation is to be usedby people in order to make change and betterment. Questions: Two questionshave guided the study: 1) How should a method for evaluation of informationsystems be designed in order to contribute to the development of an organisation? and 2) What is the significance of a pragmatic grounded evaluation model? and 2) What is the significance of a pragmatic grounded evaluation model? Method: The research process has been conducted according to Canonical ActionResearch. The Action Research strategy has been chosen in order to satisfy theresearch needs when doing method development – the need to try the method outin non trivial situations. Further, VISU is grounded in pragmatic knowledgetheories, evaluation theories (stakeholder model) and IS evaluation theories andanchored in the school of interpretive IS evaluation. Contribution: The practicalcontribution from the study is VISU, a method for evaluation informationsystems. The theoretical contributions are rationality for pragmatic IS evaluation,a multiparadigm model for IS evaluation and a model for evaluation use.