Reflektionsgrupperna har nu under några år varit ett obligatoriskt moment av socionomutbildningen på Malmö högskola. Detta är dock den första utvärderingen som har gjorts. Uppsatsens syfte är att få fram studenternas bild av reflektionsgrupperna efter att de slutfört de tre terminerna. Deras svar används i samband med bland annat gruppteori, symbolisk interaktionism och begreppet reflekterande praktiker för att få en tydlig bild på vad som är bra och dåligt med reflektionsgrupperna. Det som studenterna anser som positivt är att det finns ett forum för reflektion oc det som anses som negativt är bland annat att de är ostrukturerade och inte uppfyller deras förväntningar. Deras svar är varierane och förvånande men har gett oss en bra bild av hur reflektionsgrupperna kan förbättras och uppfylla de förväntningar och behov som studenterna och socionomutbildningen har på dem.

Groth, P, Utvärdering av verksamheten ”Nätverket för hälsobefrämjande arbets-platser i Skåne”. Examensarbete i folkhälsovetenskap, 20 poäng. Malmö Högsko-la: Hälsa och samhälle, 2005.Utvärderingen är gjord på uppdrag av Region Skåne och Arbetslivsinstitutet Syd. Syftet är att undersöka om verksamheten följer den fastställda värdegrundens in-riktningar och om de angivna målen uppnåtts, samt beskriva verksamhetens bief-fekter. Utvärderingens frågeställningar är om nätverken bidragit till förändringar i organisation, ledarskap eller delaktighet för de anställda på de anslutna arbetsplat-serna samt vad som är väsentligt i nätverkens uppbyggnad och funktion för att dessa ska nå värdegrundens målsättningar. Studien innehåller en kvantitativ del som består av en enkätundersökning riktad till samtliga deltagare i de lokala nät-verken, samt en kvalitativ del som består av fokusgruppintervjuer med fyra lokala nätverk. Utvärderingen visar att intentionerna i värdegrunden har uppnåtts i vissa delar trots att nätverken drabbats av svårigheter i och med att samordningsfunk-tionen i stort sett försvunnit. 8 av 10 deltagare upplever att nätverket ökar möjlig-heterna att nå målsättningen med en hälsofrämjande arbetsplats. Nätverkens funk-tion har övergått till att i större utsträckning handla om personalärenden, och i mindre utsträckning om ämnen som är kopplade till värdegrundens definition av hälsofrämjande arbetsplatser. Nätverken behöver också beakta ledarskapsfrågan, sin sammansättning och att öppna för arbetstagarrepresen-tanter. / Groth, P, Evaluation of the activity “The network for workplace health promotion in Skåne”. Degree project in public health, 20 credits. Malmö university: Faculty of health and society, 2005.The evaluation are made at the request of Region Skåne and Arbetslivsinstitutet Syd. The objectives with the evaluation is to examine if the activity follows the directions in the established basis of valuations and reached the aims that was declaired and also describe possible sideeffects of the activity. Questions to be answered are if the network have made a contribution to any changes in organisa-tion, leadership or participation for the employes on the connected place of work and what is important in the networks construction and function for these to reach the objectives in the basis of valuations. The essay consist one quantitative part that holds an oponion poll with all participants in the local network, and also a qualitative part that is based on focusgroupinterviews with four different local networks. The evaluation shows that the intentions in the basis of valuation was reached in some part in spite of the function of coordination for the network in mostly part has disappeared. 8 of 10 participants experience that the network in-crease the possibility to reach the aim with a workplace health promotion. The networks function has changed to be more about personal matters and not so much about issues connected to the basis of valuations definition of workplace health promotion. The network also needs to concider the question of leadership, the composition of the groups and open for representants of the employees.

Det övergripande syftet med studien är att utvärdera vilken inverkan det kuratorsstöd som har erbjudits och mottagits av tidigare patienter, under tiden de genomgick en behandling av hepatit C, har haft på deras förmåga att ta sig igenom behandlingen. Kuratorsstödet som utvärderas är det som erbjuds vid infektionskliniken vid SUS Malmö och studien omfattar tidigare patienter. I studien används en brukarorienterad modell för att fånga de tidigare patienternas upplevelser, uppfattningar och åsikter om insatsen. Studiens teoretiska ram utgörs av interaktionsteorier och copingteorier. Datainsamling sker genom intervjuer med två kuratorer som jobbar på infektionskliniken vid SUS Malmö, intervjuer med fem tidigare patienter samt genom en enkätundersökning riktad till de tidigare patienterna. Resultatet visar att majoriteten av de tidigare patienterna som deltog i studien är nöjda med det kuratorsstödet de fick under sin behandling och att det i viss grad hjälpte dem att ta sig igenom behandlingen. Ur enkätsvaren och intervjuerna har följande faktorer visat sig vara till hjälp under behandlingen: mellanmänsklig kontakt, uppmuntran och motivation samt förståelse och bekräftelse. Resultatet visar också att i de fall kuratorsstödet inte hjälpte så var anledningarna brist i kommunikation, missförstånd och oförståelse. I studien framkommer det att hälften av de tidigare patienterna som deltog i studien inte mottog något kuratorsstöd, och i slutdiskussionen förs en diskussion kring möjliga förklaringar till detta. Nyckelord:Behandling, brukarorienterad utvärdering, hepatit C, kuratorsstöd, kurator inom hälso- och sjukvård / The purpose of this study is to evaluate what significance the counselor support that has been offered previous patients, during the time they received medical treatment for hepatitis C, has had on their ability to get through the treatment. The counselor support that is evaluated is provided by the infection clinic in Malmö and the study includes previous patients. A user-oriented evaluation model is used in this study to capture the previous patients’ experiences, perceptions and views about the support. The studies theoretical framework includes interaction theories and coping theories. The empirical data has been collected through interviews with two counselors who work at the infection clinic in Malmö, interviews with five previous patients that had received counselor support and through a survey answered by the previous patients. The result shows that the majority of the previous patients that received counselor support were satisfied with the support and that it to some degree helped them to get through the treatment. Following factors have been identified to be of help during the treatment: the human contact, encouragement, motivation, understanding and confirmation. The result also shows that in those cases that the support did not help, the reason were deficient communication, misunderstanding and incomprehension. The study shows that half of the previous patients that participated in the study did not receive counselor support, and possible explanations for this are discussed in the last chapter of the study. Key words: counselor in health care, counselor support, hepatitis C, treatment, user-oriented evaluation

Konstruktiv utvärdering i människobehandlande organisationer handlar om att genomföra utvärdering i ett systemteoretiskt perspektiv. Det innebär att förstå världen i form av helheter, relationer och sammanhang. Konstruktiv utvärdering går ut på att försöka bevara idén om en verksamhet som en helhet. I fokus ligger följaktligen formen och funktionen, inte innehållet. Oavsett vad man sysslar med i en verksamhet är systemtänkande därför lika tillämpbart. I denna uppsats är syftet att ta reda på huruvida utvärdering kan fungera konstruktivt i människobehandlande organisationer. Siktet är därför inriktat på två typiska verksamhetsformer inom socialt arbete, socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Den övergripande frågeställningen för studien är om utvärdering tillämpas konstruktivt i dessa verksamheter. För att få svar på detta är tanken att försöka belysa vilka förutsättningar och hinder som föreligger för en konstruktiv syn på utvärdering.Uppsatsen tar sin utgångspunkt i en teoretisk diskussion om kunskap, människobehandlande organisationer och utvärdering, sett i ett konstruktivt sammanhang. Den praktisk- produktiva kunskapen är inriktad på skapande och produktion, där den centrala tanken är att vårt handlande och vår förmåga till reflektion hänger samman. I fokus ligger därför själva utförandet och att försöka förstå syftet bakom en handling. Människobehandlande organisationer kan förstås som löst sammankopplade system. En vanlig uppfattning är därför att förloppen i dessa organisationer inte kan studeras kausalt genom orsak och verkan, utan måste ses i relation till ett systems olika delar. Verksamhetsutveckling i dessa organisationer handlar om att uppnå ett önskvärt tillstånd genom förändring. Förändring går ut på att byta perspektiv från ingrodda föreställningar, genom att medvetandegöra värdena i en verksamhet. Utvärdering i ett konstruktivt sammanhang kan ses som ett medel att förbättra sin verksamhet och som en integrerad del i arbetsuppgiften. Av betydelse är därför att beakta vad som är normbildande för olika organisationer och den kontext inom vilken man arbetar med olika organisatoriska lösningar.Uppsatsens ansats är abduktion. Abduktion handlar om att beskriva de processer inom vetenskapen där enskilda händelser kan utgöra en del i ett generellt, mer allmänt mönster eller sammanhang. Detta går ut på att man tolkar en företeelse utifrån ett tänkt sammanhang eller mönster. Undersökningen kan ses som en fallstudie genom att jag intervjuat sex personer i ledande befattning i sex olika människobehandlande verksamheter. Intervjun som datainsamlingsmetod avser i regel att erhålla material som ger mer djupgående insikter i ett ämne, från ett färre antal respondenter.Hos de undersökta verksamheterna finns ingen som tillämpar ”renodlad” konstruktiv utvärdering. Metoderna för utvärdering i en verksamhet är en konsekvens av verksamhetens inriktning. En utvärderings inriktning hänger intimt samman med den organisationsstruktur och organisationskultur som råder i verksamheten. / Att koppla utvärdering och verksamhetsutveckling till varandra kan kallas konstruktiv utvärdering. Det innebär att bedriva utvärdering i ett systemperspektiv, som handlar om att förstå världen i form av helheter, relationer och sammanhang. I fokus ligger därför formen och funktionen, inte innehållet. Den övergripande frågeställningen i uppsatsen är om utvärdering tillämpas konstruktivt i människobehandlande organisationer. För att besvara denna fråga vill jag också ta reda på vilka förutsättningarna och hindren är för en konstruktiv syn på utvärdering i människobehandlande organisationer. I min ambition att ta reda på detta har jag utgått från en teoretisk diskussion om kunskap, människobehandlande organisationer och utvärdering, betraktat i ett konstruktivt sammanhang. Det visade sig att inte i någon av de undersökta verksamheterna tillämpas direkt konstruktiv utvärdering. Det är snarare så att metoderna för utvärdering i en verksamhet är en konsekvens av verksamhetens inriktning, vilket hänger ihop med den rådande strukturen och organisationskulturen. Man kan säga att utvärdering är starkt förankrat i synen på vad som är verksamhetens uppdrag. Två olika inriktningar har kunnat skönjas i de undersökta verksamheterna. Den ena representeras av en linjeorienterad syn på organisation som med hjälp av utvärdering vill få fram fakta och hårda data för att i så stor utsträckning som möjligt få kontroll över verksamheten. Den andra inriktningen betonar vikten av processorienterad utvärdering, med en strävan efter att få helhetsperspektiv på verksamheten.

Ishockeyspelare ställs inför varierande krav kopplade till fysiska, tekniska, taktiska och psykologiska förmågor. Detta till trots verkar prestationsfrämjande träning endast relatera till och lägga vikt vid utveckling de tre förstnämnda. Mot bakgrund av denna upplevelse genomfördes en intervention hos ishockeyspelare på elitnivå i form av mental träning med ett digitalt träningsprogram för utveckling av mental tuffhet. Syftet med detta arbete är att utifrån spelarnas upplevelser från och erfarenheter av deltagande utvärdera interventionen. Frågeställningarna behandlar tidigare erfarenheter av och inställning till mental träning och mentala förmågors inverkan på idrottslig prestation, upplevelser av implementeringen och genomförandet av programmet och effekter från deltagandet. Semistrukturerade intervjuer utformades och analyserades tematiskt utifrån ett teoretiskt ramverk i form av en teori- och förklaringsinriktad utvärderingsmodell. Huvudresultaten visade att spelarna hade varierande erfarenheter av mental träning men en gemensam bild av mentala förmågors stora inverkan på prestation, att programmet var användarvänligt och att deltagande i interventionen resulterat i en ökad kunskap, medvetenhet och reflektion kring tankar, känslor och beteende. En slutsats som kan dras av denna utvärdering är att den mentala träningen varken haft eller har en naturlig roll inom ishockeyn trots att goda mentala förmågor anses ha indirekt och direkt inverkan på idrottslig prestation. Träningsprogrammet ansågs användarvänligt och den mentala träningen bör med fördel planeras men genomföras i egen takt. Träning med programmet gav en ökad kunskap, medvetenhet och reflektion kring tankar, känslor och beteende och förstärkte även spelarnas syn på vikten av mental träning.

Den svenska arbetsmarknaden är starkt könssegregerad vilket bidrar till konsekvenser på individ- och organisationsnivå såväl som samhällsnivå. I skolans uppdrag att arbeta för att elevers studie- och yrkesval inte ska begränsas av könstillhörighet kan studie- och yrkesvägledare med sin kompetens vara en särskild resurs. Granskningar visar dock att få huvudmän och rektorer prioriterar tidig och kontinuerlig vägledning vilket bidrar till att elever generellt inte hinner tillgodoses fullgod valkompetens. Studien ämnar att genom kvalitativ metod undersöka studie- och yrkesvägledares bidrag till att låg- och mellanstadieelevers studie- och yrkesval inte ska begränsas av könstillhörighet. Frågeställningarna lyder: Hur arbetar studie- och yrkesvägledare för att låg- och mellanstadieelevers studie- och yrkesval inte ska begränsas av könstillhörighet? samt Hur bedömer studie- och yrkesvägledare om deras arbete bidrar till att låg- och mellanstadieelevers studie- och yrkesval inte begränsas av könstillhörighet? Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sex examinerade studie- och yrkesvägledare som arbetar med låg- och mellanstadieelever. Som teoretisk utgångspunkt för analys av empirin har Gottfredsons teori och normkritisk pedagogik enligt Björkmans definition applicerats. Resultatet visar att eleverna vägleds olika till följd av att informanternas personliga tolkningar av genusmedveten vägledning får stort utrymme då de inte tillgodoses tillräckliga förutsättningar för att likvärdigt genomföra och utvärdera uppdraget.

This essay is a quantitative study of Swedish municipal labour market policy. The essay uses methods and theoretical constructs from evaluation theory in general and policy evaluation I particular to assess whether the labour market policies and priorities of Swedish municipalities are effective in increasing labour market participation and decreasing dependency on social security handouts. The material used is statistic variables from all or most of Sweden municipalities relating to the costs, organisation, and prioritized methods of their respective labour market departments as well as results indicators in the form of statistics on employment, dependency on social welfare and entrance into the labour market.  The correlations between these variables are calculated using the IBM SPSS statistics programme, which provides the essay with several statistically significant as well as statistically insignificant correlations. The statistically significant findings of the essay and thereby its overall results suggest that investments in adult education, lowered taxes, a competitive business climate, allowing private adult education providers, a focus on matching those unemployed towards the labour market, practise working in the private sector, active job-application initiatives and guidance counselling are the key pieces of municipal labour market policy. Combined with an organisation of the labour market units of the municipalities together with its units for financial aid and integration of immigrants, these policies and priorities seem to generally amount to a better situation on the local labour market.

Nouryon AB i Stenungsund är ett ledande företag inom processindustrin och kräver därför stabil tillförsel av elkraft för att de olika processerna ska kunna köras kontinuerligt. Företaget ska börja implementera programvaran Febdok för att kunna utvärdera nätets elektriska egenskaper så som felströmmar, selektivitet, spänningsfall och utlösningsvillkor. Målet med det här arbetet är att skapa en systemdokumentation i Febdok på ett utvalt lågspänningsställverk. I Arbetet har hela det utvalda ställverket modellerats i Febdok. Beräkningar har dock begränsats till att utföras på tre olika radialer. Radialerna är en motor och en värmeslinga för uppvärmning av kablage (eltrace) samt två reservmatningar som matar två olika intilliggande ställverk. Rapporten presenterar det givna ställverket och förklarar samtliga ingående delar samt visar hur Febdok använts för att modellera ställverket. Information gällande ställverkets skydd, kabellängder och lastströmmar är inhämtade från arbetsgivaren och har implementerats i programmet för att kunna utföra elnätsberäkningar. För att kontrollera resultatet från beräkningarna i Febdok har även manuella beräkningar utförts. Metoden för kortslutningsberäkningar beskrivs i rapporten och resultatet presenteras i tabeller där manuellt beräknade värden jämförs med Febdoks framräknade värden. Resultatet av jämförelsen visar att på många ställen i nätet stämmer värdena bra överens men på ställen där nätets spänning transformeras kan det skilja sig en del. Förutom kortslutningsberäkningar har även utlösningsvillkor och selektivitet för brytare utvärderas utifrån Febdoks inbyggda funktioner som ger tillgång till selektivitetsplaner och ström/tid-diagram. Vid denna utvärdering har det upptäckts att en dvärgbrytare för gruppledning till eltrace ej uppfyller utlösningsvillkoret. I slutet av rapporten återfinns matlabsscripts som använts för beräkningar i arbetet. Rapporten visar hur en detaljerad systemdokumentation kan tas fram i Febdok och attmanuella beräkningar stämmer bra överens med de beräkningar som sker i programmet. Arbetet ger en god grund för framtida arbeten kring modellering i Febdok och fortsatt dokumentation av fler radialer i lågspänningsställverket. / Nouryon Ab is a leading company in the processing industry The company is dependant on a safe and robust supply of electricity to operate its processes continuously. The company has started to implement Febdok to assess the current state of the power system regardingfault currents, selectivity, voltage drop and disconnection times. The goal with this project is to create a system documentation in Febdok for one of the low voltage switchgears. All parts of the chosen low voltage switchgear have been modelled in Febdok. Calculations has, however, been limited to only include three radials. The chosen radials are a motor, a self-regulated heating cable(eltrace) and two power connections used for alternative power supply for two other low voltage switchgears. The thesis presents the given low voltage switchgear and explains all parts of the switchgear as well as showing how Febdok is used tomodel the switchgear.  Information regarding the switchgear’s protection units, cable lengths and load currents are obtained from the employer and are implemented into the software enabling electrical power system calculations. To validate the results from Febdok calculations have also been madeby hand. The method for short current calculations is described in the report and the result of the calculations are presented in tables where the calculated values are compared to the calculated values in Febdok. The result of the comparison shows that the calculations correspond with each other in most parts of the power system. However, in combination with transformers the results can differ. In addition to short circuit calculations also disconnection times and selectivity have been studied with help of Febdok’s built in functions which provides selectivity plans and current/time diagrams. Here it has been found that the disconnection time of the Miniature Curcuit Breaker (MCB) protecting the eltrace is too long. All the Matlabscipts that have been used for the calculations can be found in the end of the thesis. The project shows how a detailed system documentation can be created in Febdok and that the manual calculations corresponds well with the calculations made by the program. The thesis creates a good platform for future projects addressing model creation in Febdok and further documentation of more radials of the low voltage switchgear.

Syftet med följande arbete är att utröna huruvida en självvärdering av min egen undervisning kan utföras. Detta sker utifrån tre metodologiska ansatser, begreppsförståelse, utvärdering och bedömning samt självvärdering. Genom förenkäter, examination och efterenkäter studeras vilken sorts kunskap elever i en åttondeklass har tillägnat sig om kristna kyrkans framväxt och splittring, utifrån begreppsförståelse om religionskonflikter. Enkäterna och examinationen syftar således till att bedöma huruvida förändring i elevernas kunskap skett före och efter kursavsnittet. I momentet begreppsförståelse utgår jag ifrån kunskapsformerna, fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet för att kunna utröna vilken kunskap eleverna tillägnat sig om religionskonflikter. I enkäterna efterfrågas även uppfattningen om mig som lärare före och efter undervisningen, förväntningar på ämnet samt intresse för det detsamma efteråt, förväntningar på- och uppfattning om lärobok före och efter samt önskemål och uppfattning om arbetsform före och efter. Dessa frågor tillsammans med metoderna, summativ och formativ bedömning bildar underlag för min självvärdering som även innefattar jämförelser med- och ställningstagande emot teoretiska perspektiv om framförallt arbetsformer och inlärningsteorier. Resultatet av den summativa bedömningen av elevernas kunskap är att de uppvisar en mycket vag förkunskap om religion generellt. Utgångspunkten i undervisningen fick således bli att särskilja kristendom från övriga religioner. Detta gör att dessa elever inte har kunnat tillägna sig någon djupare förståelse för varken dåtid eller nutid som gör att de kan resonera kring problematiken som omgärdar begreppet religionskonflikter. Olyckliga omständigheter gjorde dessutom att tiden jag fick med klassen blev starkt beskuren, vilket gjorde att en förståelseprocess inte hann komma till stånd och då inte målet är uppfyllt kan därmed inte min undervisningsprocess sägas vara godkänd. Vad jag identifierade som problem med att göra en ensam, individuell självvärdering var att man enbart får återkopplingar från eleverna som undervisas samt från en så att säga tyst metodik, som för övrigt är ganska knapphändigt utforskad gällande problemområdet. Detta kan medföra att bedömningsarbetet riskerar att alltför mycket falla över på elevernas del och resultatet av undervisningen, istället för på min undervisningsprocess, det vill säga den formativa bedömningen. Min uppfattning är att en relevant och kvalitetsutvecklande självvärdering behöver jämförelser mellan klasser och undervisningsformer och inte enbart en ganska enkelriktad process. / The purpose with this study is to find out whether an evaluation of my own teaching can be done. This will be done on the basis of three methodological approaches, conceptual understanding, evaluation, appraisal and evaluation of my own teaching. I will study what kind of knowledge students in senior level school has acquired about the progression and fragmentation of Christian churches, especially focusing on conceptual understanding about religious conflicts. This will be estimated by out handed questionnaires and an exam, which thus aims to appraise whether a change in the students knowledge can be seen before and after the course. Regarding the element conceptual understanding I use the theoretical forms of knowledge, fact, comprehension and skills to be able to find out what kind of knowledge about religious conflicts that has been acquired. In the questionnaires I also ask for the students opinions about me as their teacher before and after the teaching. I ask for their expectations and interests of the subject before and after, expectations and opinion of the textbook before and after and finally I ask if they have any special requests of how the teaching can be done and how they actually felt about it afterwards. These questions together with two theoretical methods, which partly shows the result, the product of my teaching and partly the learning process, forms the basis for the evaluation of my own teaching. In the evaluation I also make comparisons with and standpoints against theories about learning and teaching. The sum of the students knowledge, that is the theoretical method that illustrates the product of my teaching shows that the students had a vague knowledge about religion in general before the course episode. Therefore I had to begin the education with an explanation of what separates Christianity from other religions. Because of circumstances I could neither predict or change the time the students and me had to our disposal was restricted. This together with the student’s poor knowledge about the subject made it difficult for me to connect the students with a deeper understanding and at the same time it made it very difficult for them to reach it. Consequently they haven’t acquired the facts that are needed to reason about the complexity of problems that surrounds religious conflicts, which in fact was my objective and since this objective is not fulfilled neither is my teaching. During my work I saw some problems with this kind of self-evaluation and that is that you only get feedback from the students you are teaching and a so to say a quiet methodology that in this context appears to be kind of abstract and at the same time, for the purpose is briefly researched. Because of this there is a risk that the evaluation tends to focus too much on both the learning process of the students and the result of the teaching instead of at my teaching. That is the other theoretical method that forms the basis of the evaluation on my teaching and is at the same time the head purpose of my thesis. I also have come to realize that you need comparisons between different classes and different teaching methods to be able to make a relevant and quality developing self-evaluation.

I Lpo 94 kan vi läsa att undervisningen skall bedrivas i demokratiska arbetsformer. Syftet med den här undersökningen är att ta reda på hur en grupp verksamma lärare tolkar begreppet demokratiska arbetsformer. Fokus ligger på hur lärarna i sin planering, undervisning och utvärdering internaliserar begreppet demokratiska arbetsformer men även hur det gestaltar sig i klassrummet. Undersökningen baserar sig på kvalitativa intervjuer med fyra verksamma lärare. Resultatet visar att lärarna i undersökningsgruppen upplever begreppet som svårtolkat och att det är svårt att i den planerade undervisningen arbeta med demokrati på det sätt som Lpo 94 påvisar nämligen att eleven ska utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ansvar genom att aktivt delta i planering och utvärdering. Slutligen visar undersökningen att lärarna arbetar med demokrati vid andra tillfällen med olika verktyg.