Arbetslinjens tongivande roll anses innebära direkta konsekvenser för det sociala arbetet. I stora drag innebär arbetslinjen att arbetsmarknads- och socialpolitiken utformas för att främja aktivitet framför passivitet. Denna uppsats fokuserar på arbetsintegrerande sociala företag, en typ av sociala företag som erbjuder arbetsträning eller andra sociala insatser för personer som står utanför arbetsmarknaden. I samtalet om sociala företag är arbetsmarknadsintegrering centralt, trots att det saknas entydiga belägg för att sociala företag ökar integrationen på arbetsmarknaden. Samtidigt är det inte helt klart vilket syfte de arbetsintegrerande sociala företagen har. Detta väcker också frågan om möjliga utgångspunkter för verksamhetsutvärdering. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur syftet med arbetsintegrerande sociala företag kan förstås och vilka implikationer detta har för utvärdering av verksamheterna. Forskningsteoretisk utgångspunkt för studien är socialkonstruktionismen. Studiens teori utgörs av tre perspektiv på arbetslinjen: disciplinerings-, självhjälps- och rättighetsperspektivet. Disciplineringsperpektivet innebär att individens eget försörjningsansvar, aktivering och skyldigheter gentemot staten betonas. Självhjälpsperspektivet ger uttryck för en förväntan om ömsesidigt handlande mellan stat och individ, där fokus ligger på att hjälpa individen till självförsörjning. Inom rättighetsperspektivet betraktas arbetet som en social rättighet. Studien använder sig av riktad kvalitativ innehållsanalys. Uppsatsen består av en dokumentstudie med analys av offentliga dokument som följs av en intervjustudie med företrädare för arbetsintegrerande sociala företag. Studien kommer fram till att syftet kan förstås utifrån samtliga teoretiska perspektiv, men främst självhjälps- och disciplineringsperspektivet. Eftersom det i materialet finns uttryck för samtliga teoretiska perspektiv kring arbetslinjen så öppnar det för olika sorters utvärdering, där de undersökta arbetsintegrerande sociala företagen huvudsakligen väljer att utvärdera sin verksamhet utifrån vad de anser prioriterat.

I detta arbete utvecklas ett spel för utlärning av programmeringskoncept till förskolebarn. Spelet utvecklas agilt som ett delspel i lärospelet “Magiska Trädgården”. Resultatet av det utvecklade spelet är ett spel där ett bi ska flyga i en loop för att plocka upp ett antal bär, detta ska medföra förståelse av loopar som programmeringskoncept. Spelets användbarhet utvärderades av experter i en heuristisk studie med hjälp av 8 erkända användbarhetsprinciper [4].  Utvärderingen av spelet visar att det enligt experternas åsikt uppfyller de utvalda användbarhetsprinciperna. Dessutom utvärderades det av experterna som meningsfullt i utbildningssyfte.

This study aims to describe and discuss which subjects are made possible and desirable in preschool teachers’ assessment practices. The purpose of this study is as well to illustrate how preschool preschool appears as a documented teaching pratice in preschool teachers assessment- and documentationpractices As a theoretical and methodical foundation, this study uses a post structuralist perspective drawing on Foucault’s work on the understandning of the subject and power. The concepts of subject and subjectivation as well as power and governance are central to this study. Ferraris (2013) notion of documentality is also of great importance. In the langauge actions that is performed in preschool teachers assessment- and documentation practictes the child is constituted as a subject. For this purpose, documentations made by two preschool teachers was collected and analysed. The data was analysed through Vallberg Roth’s (2012, 2016) typologies of different forms of assessment in preschool teachers’ documentations practices, which resulted in one main category: centre-focused assessments as well as four subcategories to the latter. In this assement category preschool teachers focuses on the child’s interests and issues, as well as challenges, and what kind of teacher support and learning environment the child needs. The four sub-categories relating to what the preschool teachers’ gaze is more specifically directed towards which subjects are made possible and desirable in preschool teachers centre-focused assessments: assessments which constitutes the competent child, assements which constitues the interested child, assessments which constitutes the interested and agentic child as well as assessments which constitutes the learning and knowledge developing child. The analysis shed light on how the child is created as a subjects in relation to their actions, as well as how they relate to, take on agentic positions, subsumes to and make resistance against dominating discourses on what is possible for preschool children to be, what they should know and how they should be. The child is seen here as constituted as multiple subjects, which is grouped in four themes. These are the following: the competent child, the child as interested, the child as uninterested and agentic and the learning and knowledge developing child. Preschool science is concluded to appear as a double aimed documented teaching practice where science and preschool didaktik both have influence on the execution of preschool science teaching as well as on preschool teachers assessments of the potential field of teaching.

Med den ständigt växande e-handeln gör fler företag övergången från fysiska butiker till internetbaserade webbutiker. Med det stora utbudet av webbutiker skapar det också en stor konkurrens på marknaden. Kundens upplevelse blir därför extremt viktigt för företag om de vill lyckas med att ha en framgångsrik webbutik. En webbutik måste vara lätt att förstå och användarvänlig för att en kund skall vilja stanna på den. Cykelwebbutiken Bultenbike.se var i behov av en mer användarvänlig webbutik då de upplevt att deras kunder har haft det svårt att hitta i webbutiken. Det övergripande syftet med uppsatsen var att utvärdera cykelwebbutikens användbarhet och ta fram en prototyp av en mer användarvänlig webbutik genom tillämpning av användbarhetsattribut och designprinciper. Arbetet inleddes med en förstudie i syfte att utvärdera cykelwebbutikens användbarhet med hjälp av användartester, observationer och intervjuer för att sedan analysera resultatet gentemot användbarhetsattribut och designprinciper. Utifrån de identifierade användbarhetsbristerna och framtagna krav från testpersonernas förbättringsförslag skapades en prototyp. Under skapandet av prototypen tillämpades användbarhetsattribut och designprinciper för att utveckla en prototyp med så hög användbarhet som möjligt.  Efter att prototypen var färdigställd inleddes huvudstudien vars syfte var att utvärdera prototypens användbarhet för att kunna dra en slutsats om tillämpningen av användbarhetsattribut och designprinciper kan skapa en mer användbar webbutik. Utvärderingen gjordes återigen med hjälp kvalitativa metoder vilket omfattar användartester, observationer och intervjuer. Resultatet från huvudstudien analyserades sedan gentemot användbarhetsattribut och användbarhetsprinciper för att identifiera användbarhetsbrister på prototypen och se om användbarheten hade förbättrats. Slutsatser visar på att resultatet från de kvalitativa metoderna använda i uppsatsen ställt mot användbarhetsattribut och användbarhetsprinciper kan användas för att utvärdera en webbutiks användbarhet och för att skapa en mer användbar webbutik. Förutom det visar slutsatserna även på att tillämpning av användbarhetsattribut och designprinciper kan förbättra användbarheten på webbutiken men att man inte kan förlita sig helt på dem eftersom användarbrister hittades i prototypen.

Phoniro, ett företag som fokuserar på välfärdsteknologi har ett internt utvecklat program för att konfigurera olika larmenheter via Bluetooth. Phoniro behöver en mobilapplikation av detta program för att underlätta fältteknikernas arbete. Syftet med detta examensarbete är att beskriva teorin bakom apputveckling, trådlös kommunikation samt utvecklingen av en mobilapplikation som är körbar på operativsystem som IOS och Android med samma funktionalitet som Phoniros interna program. För att utveckla applikationen valdes arbetsmiljön Xamarin.Forms vilket är ett verktyg för att utveckla mobila applikationer till IOS och Android. Resultatet av detta arbete är en applikation där användaren kan söka efter Bluetooth-enheter samt ansluta och kommunicera med anslutna enheter. För att mäta användarvänligheten av applikationen används en heuristisk utvärdering. Den heuristiska utvärderingen påvisar att 40% fel är oupptäckta i systemet efter en undersökning med tre utvärderare utförts.

Informationsteknik (IT) är avgörande för framgången för många företag och organisationer. En rad applikationer utformade för att erbjuda olika tjänster kräver olika nivåer av ansträngningar från användaren. För att underlätta för användaren tar olika tjänster ansvar för att automatisera olika typer av tjänster. Framgången för många IT-applikationer bestäms ibland av automatiseringsnivån. Därför är det viktigt att förstå i vilken grad ett system är automatiserad. Inte bara i utformningen av nya system, utan också att ge det välbehövliga stödet för ett stort antal användare. Syftet med denna uppsats är att undersöka automatiseringsnivån i en given IT-applikation. För att uppnå detta är det viktigt att göra en sådan utvärdering, med hjälp av ett relevant ramverk. Forskningsfrågan som tas upp i denna uppsats är: Hur kan automatisering i en IT-applikation utvärderas? Uppsatsen använder sig av både kvalitativa och kvantitativa metoder för att ta itu med denna fråga. Semistrukturerade intervjuer ansågs vara lämpliga för att förstå hur användare uppfattar olika IT-applikationer och de tjänster som erbjuds. För att förstå hur användare interagerade med olika nivåer av automatisering i en specifik applikation, genomfördes en undersökning av studenter på högre utbildning som använder sig av Zoom. Undersökningen följde ett ramverk som använts för att mäta nivåerna av automatisering för liknande applikationer. Resultaten av att analysera både kvalitativa intervjudata och kvantitativa undersökningsdata, tyder på att det finns ett antal faktorer som behöver förbättras för att underlätta användningen av Zoom i samband med högre utbildning. Till exempel kan detta vara chattfunktionen eller väntrumsfunktionen. Det finns dock liknande åsikter bland studenterna i vilken grad systemet är automatiserat. Till exempel väljer de flesta av respondenterna mellan 6 och 8, när de utvärderar den automatiserade nivån för datainmatningen i systemet. Denna uppsats hjälper till att visa en översikt över hur en IT-applikation kan utvärderas, men framför allt ur ett användarperspektiv där fokus ligger på studenternas perspektiv. / Information Technology (IT) is critical to the success of many businesses and organizations. A range of applications designed to offer different services require different levels of efforts from the user. To ease the burden on the user, different services take responsibility to automate different types of services. The success of many IT-applications is sometimes determined by the level of automation involved. Therefore understanding the degree to which a system is automated is important. Not just in the design of new systems, but also to provide the much needed support for a broad range of users. The purpose of this thesis is to investigate the level of automation in a given IT-application. To achieve this, it is important to conduct such an evaluation using a relevant framework. The research question addressed in this thesis is: How can automation in an IT-application be evaluated? The study uses both qualitative and quantitative methods to address this question. Semi-structured interviews were considered suitable to understand how users perceive different IT-application and the services offered. To understand how users interacted with different levels of automation in a specific application, a survey was carried out on higher education students using Zoom. The survey followed a framework used in measuring the levels of automation for similar applications. Results of analyzing both qualitative interview data and quantitative survey data suggests that, there are a number of factors that need to be improved to facilitate the use of Zoom in the context of higher education. For an example this could be the chat function, or the waiting room function. However, there are similar views among the students regarding the degree to which the system is automated. For instance most of the participants choose between 6 and 8 when assessing the automated level regarding data input into the system. This study will help to show an overview of how an IT-application can be evaluated, but above all from a user perspective where the focus is on students’ perspectives.

Gränssnitt finns inte bara i själva spelet utan också som inställningsmeny i First Person Shooter spel och massa andra spelgenrer. Det är viktigt att inställningsmenyn fungerar bra då inställningsmeny styr många element för hur ett spel kan spelas. Det är väldigt vanligt att heuristiker används för att skapa ett gränssnitt, heuristikregler har då applicerat på en inställningsmeny i ett FPS-spel för att se hur spelare påverkas av det. Detta arbete jämför två olika gränssnitt med varandra där ena gränssnittet är konstruerad med hjälp av heuristikregler och den andra gränssnittet är konstruerad med försök att inte använda sig av heuristikregler. Genom att jämföra dem två gränssnitten med varandra i en undersökning konstateras det att gränssnittet konstruerad med heuristikregler upplevdes som bättre än gränssnittet utan heuristikregler. Framtida arbeten behövs för att se om detta stämmer för spelare i alla åldrar och kön då arbetet bara har behandlat manliga spelare i åldern 21-26. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>

No description available.

Det ökade behovet av distansarbete utmanar tidigare organisatoriska förutsättningar. Detta påverkar ansvariga chefers orientering i att utvärdera och följa upp anställda. Uppsatsen ämnar att undersöka huruvida chefers användning av utvärdering och uppföljning förändrats i samband med ökat distansarbete. Undersökningen ska förhoppningsvis kunna bidra till en ökad förståelse för huruvida chefer i framtiden kan använda sig av utvärdering och uppföljning då de anställda inte befinner sig på en fysisk gemensam plats. Utgångspunkten för undersökningen är att kombinera tidigare teorier gällande informationsteknologi med en utvecklad utformning av utvärdering och uppföljning genom Tight- och Loose Control. Fördjupad kunskap samlades genom intervjuer av fem chefer från olika företag och avdelningar. Resultatet visar på en ökad frekvenstäthet och detaljnivå av kortsiktiga mål samt en ökad flerdimensionell utvärdering och uppföljning vilket indikerar på en utvecklad teoretisk kombination av Tight- och Loose Control i samband med ökat distansarbete.

The IT-development of services and employment mean increased interaction with digital products and tools for the users. The users’ experiences regarding the interaction with digital systems is therefore a fundamental aspect of product development. Accordingly, as companies expand their business, they develop more systems which need to be integrated to send information to one another. To ensure that the flow of information between systems works soundly, responsible developers must be able to visualize the flow.This study, in collaboration with a company that wishes to remain anonymous, has explored how their visualization system for integrations can be improved to increase the user experience. Through a user-centered design process this study will fathom how users experience the current system, how attention and working memory relates to those experiences and how a new user interface could be designed to ease the users cognitive load.The study results in a proposition, presented as a mock-up, of how the most central aspects of the interface could be redesigned in order to improve the users’ experiences of the interaction with the system. The proposition is designed to support an open way of navigating, easy access of relevant information, users’ freedom to adjust the interface in accordance to individual needs, the communication between system-human and human-human as well as reducing the visual space of less important components. / IT-utvecklingen av tjänster och arbeten betyder ökad interaktion med digitala produkter och verktyg för användarna. Människans upplevelse av interaktionen med digitala system är därmed en central del i av produktutvecklingen. Allt eftersom företag utökar sin verksamhet utvecklas flera olika datorsystem som behöver integreras så att information kan flöda systemen emellan. För att säkerställa att flödet fungerar behöver ansvariga utvecklare visualisera hur informationsflödet går till.Denna studie har i samarbete med ett företag som önskar vara anonymt, utforskat hur användarupplevelsen för deras integrationsvisualiseringssystem ska kunna förbättras. Genom en användarcentrerad designprocess kommer studien utforska hur användarna upplever systemet idag, hur uppmärksamhet och arbetsminne relaterar till upplevelserna samt hur ett nytt gränssnitt skulle kunna utformas kan underlätta användarnas kognitiva belastning.Resultatet av undersökningen mynnar ut i ett visualiserat designförslag av gränssnittets mest centrala delar i form av en mock-up. Förslaget är utformat för att stödja öppnare navigationsmöjligheter, lättillgängligheten för relevanta data, friheten att anpassa gränssnittet efter eget behov, kommunikationen mellan system-användare och användare-användare samt för att minska visuell plats åt mindre nödvändiga komponenter.