Studien har för avsikt att undersöka och visa hur arbetet kan se ut för en skolas elevhälsoteam i arbetet gällande elever i behov av särskilt stöd samt rektors plan kring detta arbete. Vidare syftar studien att undersöka hur elevhälsan utvärderar sitt arbete för att ha en så framgångsrik verksamhet som möjligt. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer, totalt fem stycken, varav en med rektor och fyra med personal ur en och samma skolas elevhälsoteam. Ytterligare material som samlats in är skollag, styrdokument och tidigare forskning som sedan ställts mot det insamlade materialet från intervjuerna. Analysen har gjorts utifrån den konstruktivistiska teorin för att få ett ytterligare djup. Direktiven från Skolverkets sida är otydliga för elevhälsan i det praktiska arbetet. Det finns många generella direktiv men få specifika kring hur personalen ska arbeta eller utvärdera sitt arbete. Fastän dessa direktiv kan anses otydliga har den intervjuade skolan, enligt dem själva, på framgångsrikt sätt anammat elever i behov av särskilt stöd genom tätt samarbete och högt engagemang kring detta arbete.

Physical literacy is used today as a philosophical and theoretical concept where its definition and use is widely discussed. The concept of physical literacy has been implemented by the Swedish sport educators (SISU) in different ways. They offer different courses which affects the different elements of physical literacy (Motivation, Confidence, Physical competence and Knowledge/Understanding). The purpose of this study was to look into how coaches work with the different elements of physical literacy after they have participated in the courses that SISU offers and to see what impact these courses have. The method used in this study was qualitative interviews with six coaches whom had participated in one of the courses offered by SISU. The respondents were coaches from different sports and have had this role for a minimum of two years. The result showed that all of the interviewed coaches work with all elements of physical literacy, but with more or less awareness how they are implementing it. We found out that the courses who were made to change the way coaches coach had a very little impact for the majority of the respondents. The conclusion of this study were that all of the coaches work with the different elements of physical literacy but they were not always aware of it. The impact of the courses were low for the coaches with much experience, while they were significant for the coaches with less experience.

Informationshantering på internet är ett växande fenomen. Ett sätt för företag och organisationer att få ut information på internet är via webbplatser. För innehållshantering och utveckling av webbsidor så kan man använda content management system. Sådana system förenklar informationshanteringen på webbplatsens olika webbsidor. Det finns en uppsjö av CMS-verktyg och CMS-verktygen har stöd för olika funktioner. Den här studien är genomförd som en fallstudie där fallet som studeras är kriterier vid val av CMS-verktyg. Data har samlats in via enkäter och dokumentstudier. Kriterier har identifierats och prioriterats med hjälp av MoSCoW prioriteringsmetod av redaktörer och utvecklare som arbetar med CMS-verktyg. Prioriterade kriterier har sammanställts och ett urval av CMS-verktyg har utvärderats mot kriterierna. Utifrån insamlade data ifrån enkäter togs en prioriteringsordning fram som beskriver prioriterade kriterier vid val av CMS-verktyg. Det går att utskilja att somliga kriterier är viktigare än andra för redaktörer och utvecklare. Även visade dokumentstudien att de urvalet av CMS-verktyg som utvärderats uppfyllde majoriteten av kriterierna. / Information management on the Internet is a growing phenomenon. One way for companies and organizations to get information on the internet is through websites. For content management and webpage development, you can use the content management system. Such systems simplify information management on the website's various web pages. There are a wealth of CMS and the CMS support different features. This study is conducted as a case study in which the case being studied are criteria for choosing CMS. Data has been collected through surveys and document studies. Criteria’s have been identified and prioritized using the MoSCoW prioritization method by editors and developers working with CMS. Priority criteria have been compiled and a selection of CMS tools has been evaluated against the criteria’s. Based on the collected data from questionnaires, a priority scheme was drawn up. It is clear that some criteria are more important than others for editors and developers. The document study also showed that the selection of CMS evaluated met the majority of criteria.

Purpose: The purpose of this study is to describe how quality-work is conducted in the public sector and whether the structure of the performance measurement gives a fair picture of the quality. In addition, investigate whether the measurement itself can affect the quality of the work an organization perform. The study has been conducted in Gothenburg, focusing on aid-based interventions provided by the home service.  Theoretical framework: The theoretical framework first deals with quality, how it’s defined and how quality development can be conducted. Then performance measurement is described in terms of why and how it is used, how performance measurements can be evaluated and performance measures. Results and conclusions: Quality in the elderly care in the city of Gothenburg is described by the Social Services Act. Quality is measured by care recipients responding to two different surveys; a nationwide survey sent by the National Board of Health and one that is designed by the City of Gothenburg and performed by care administrators. Results from the National Board of Health’s survey are part of the basis for the measures contained in the Quality Report  o   The City of Gothenburg has relevant performance measures that provide a nuanced description of the quality, but the measures are many which complicates the possibility of a comprehensive picture. o   The National Board of Health’s survey consists of questions that are clear and relevant and has large number of respondents, which makes the measurement reliable. o   The City of Gothenburg’s own survey consists of questions that are unclear, difficult and, in some cases, impossible to answer. The survey is an unprioritized work task among the care administrators, leading to a small          statistical basis and not reliable results. o   A large amount of resources is spent on performance measurement, which can have a negative effect on quality. In particular, if the measurement is poorly designed and takes time from other tasks. / Syfte: Denna uppsats ämnar beskriva hur kvalitetsarbete bedrivs i den offentliga sektorn och huruvida prestationsmätningens struktur fångar upp information som ger en rättvis bild av kvaliteten. Syftet är också att undersöka om mätning i sig kan påverka kvaliteten på det arbete en verksamhet utför. Studien har gjorts på Göteborgs stad med fokus på biståndsbedömda insatser som tillhandahålls av hemtjänsten. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen behandlar först kvalitet, hur det definieras och hur kvalitetsutveckling kan bedrivas. Sedan beskrivs prestationsmätning; varför prestationsmätning används, hur prestationsmätning kan användas, prestationsmått och hur prestationsmätning kan utvärderas. Resultat och slutsatser: Kvalitet inom äldreomsorgen i Göteborgs stad definieras utav Socialtjänstlagen. Kvaliteten mäts genom att omsorgstagare får svara på två olika enkäter; en rikstäckande enkät som Socialstyrelsen skickar ut samt en som Göteborgs stad själva utformar och utförs av biståndshandläggare. Resultat från Socialstyrelsens enkätundersökning är en del av underlaget till de mått som finns i Göteborgs stads kvalitetsrapport. o   Göteborgs stad har relevanta prestationsmått som ger en nyanserad beskrivning av kvaliteten men måtten är väldigt många vilket försvårar möjligheten till en helhetsbild. o   Socialstyrelsens enkät består av tydliga och relevanta frågor samt har ett stort antal svaranden vilket gör mätningen tillförlitlig. o   Göteborgs stads egen enkät består av frågor som är otydliga, svåra och, i vissa fall, omöjliga att svara på. Undersökningen blir ofta bortprioriterad vilket leder till ett litet statistiskt underlag och ett ej tillförlitligt resultat. o   Stora resurser läggs på prestationsmätning vilket kan påverka kvaliteten negativt. I synnerhet om mätningen är undermåligt utformad och tar tid från andra arbetsuppgifter.

Skellefteå Kraft är Sveriges femte största elproducent och störst av de kommunägda kraftbolagen. Den främsta produktionen är koncentrerad i norra Sverige och den mesta energin produceras från vind- och vattenkraft. Sommaren 2017 invigde Skellefteå Kraft dess första storskaliga solcellsanläggning, Röjmyran. Solcellsanläggningen har en installerad effekt på 178,2 kW och består av 540 moduler fördelade på fastighetstaket i tre riktningar. Modulerna är seriekopplade om 31 strängar där varje sträng är kopplad till en strängoptimerare som i sin tur lagrar produktionsdata. På södra taket sitter en referenscell som mäter och lagrar globalinstrålningsdata, modultemperatur och omgivningstemperatur. Denna referenscell är av samma teknik som solcellsmodulerna, således ska parametrarna som uppmäts motsvara samma värden som solcellsmodulerna känner av. Fastigheten är ett så kallat industrihotell, och ägs av Skellefteå Industrihus. Anläggningen är kopplad till elnätet och idag säljs all överskottsproduktion till elnätet. Skellefteå Kraft ville ha hjälp med att dimensionera ett batterilager till Röjmyran och vidare utvärdera elproduktionen som varit sedan solcellsanläggningens driftstart, juli 2017. Arbetet med batteridimensioneringen syftade till att undersöka de ekonomiska konsekvenserna som en implementering av ett batterilager i systemet skulle medföra i jämförelse med dagens situation utan batterilager. Batterilagret dimensionerades med hjälp av ett eget konstruerat Excelverktyg där verktyget jämförde den ekonomiska nyttan av tre olika batteritillämpningar. Ena tillämpningen som undersöktes var demand shift, som betyder att batteriet lagrar överskottsenergi för senare användning när behovet uppkommer. På så sätt kan självförsörjningen i fastigheten öka och mindre el behöver således köpas från elnätet. Den andra tillämpningen var trading, som betyder att batteriet laddar upp från elnätet under tidpunkter som elpriserna är låga, och laddar ur under tidpunkter där priserna är höga. Den tredje tillämpningen som undersöktes var peak shaving, som betyder att batteriet laddas upp under natten för att sedan ladda ur när effekten från elnätet uppgår till ett förutbestämt maxvärde. På så sätt minskar effekttopparna och således utgifterna. Arbetet avgränsades till att undersöka nyttan utifrån fastighetsägarens synvinkel då det främsta syftet för Skellefteå Kraft är att öka kunskaper och erfarenhet med batterilager inför kommande projekt. I dimensioneringen undersöktes olika batteritekniker från tre olika fabrikat, med varierande egenskaper och kostnader. Resultatet visade att det var ett nickelmetallhydridbatteri från Nilar, med en kapacitet på 32,4 kWh lagringskapacitet, som gav det högsta nuvärdet. Vidare utvärderades produktionen från två perspektiv, dels genom att undersöka hur strängarna producerat under de månaderna som anläggningen varit i drift och dels genom att beräkna den teoretiska produktionen utifrån globalinstrålningen som varit i anläggningen och jämföra med den verkliga produktionen. Resultatet från strängutvärderingen visade att produktionen under juli och augusti varierade relativt mycket mellan strängarna. Under september och oktober producerade anläggningen likvärdigt i respektive riktning och under november föll snön, vilket ledde till nollproduktion till mitten av april då snön försvann. Att strängproduktionen varierade relativt mycket under juli och augusti kan bero på att anläggningen precis hade sats i drift, vilket kan ha gett upphov till små driftstopp och omstarter av systemet. Vidare undersöktes huruvida anläggningen producerat enligt vad den teoretiskt sett borde ha gjort, med hänsyn till globalinstrålningen som varit i anläggningen. Det var tyvärr bara möjligt att exportera globalinstrålningsdata för 30 dagar bakåt i tiden, vilket ledde till en avgränsad tid för utvärderingen. Referenscellen var placerad på södra takhalvan, vilket avgränsade utredningen till att bara undersöka hur modulerna på södra taket producerat. Resultatet visade att många större fel inträffat under dessa 30 dagar. Uppdateringar av växelriktaren, filtermontage, säkringar som utlöstes och effektreducering var anledningar till de stora förlusterna som uppträdde under de flesta dagar. Detta ledde till att bara två dagar, av 30 dagar, var jämförbara i syfte att identifiera små förluster. Förlusterna förväntades uppgå till 1,5 % på grund av solsträngsoptimerarens verkningsgrad på 98,5 %, men förlusterna uppgick till 2,9 respektive 2,4 %. Detta behöver inte vara något anmärkningsvärt då modultemperaturen påverkar produktionen relativt mycket. För att i framtiden kunna verifiera hela anläggningens produktion, är en rekommendation att även implementera referensceller i modulernas övriga två riktningar.

Detta examensarbete diskuterar frågan hur lärare i engelska praktiskt arbetar med att bedöma elevers textproduktioner. Tio lärare intervjuades (24 frågor) och deras svar jämförs med internationella forskningsrapporter i ämnet på grund av att det var svårt att hitta forskning om bedömningsmetoder eller modeller gällande engelska elevtexter i Sverige. Frågor som behandlas i arbetet tar upp begrepp såsom formativ eller summativ bedömning och hur de intervjuade lärarna använder sig av bedömningsmodeller för text. Dessutom diskuteras hur dessa lärare uppfattar den tillgängliga arbetstid de har för att utföra bedömningar. Intervjusvar visade på att lärare i engelska i Sverige idag arbetar formativt med syfte att få elever/studenter att lära sig om och förstå förbättringar/modifieringar av sina texter snarare än att enbart få reda på ett visst betyg/bedömning. Svar visade även att lärare inte använder standardiserade bedömningsmetoder för skrift utan oftast har utarbetat sin egen metod, vanligen baserad på "erfarenhet" av uppsatsrättning och på bedömningsanvisningar från Skolverkets nationella prov. Dessutom gav intervjusvaren svar på frågan om "arbetstid" att alla lärare upplever tidsbrist då det gäller att likvärdigt kunna hinna med att bedöma sina elevers engelska textproduktioner. De svenska intervjuresultaten jämförs med internationella rapporter gällande textbedömning av studenters texter på engelska från Taiwan, Iran och Kina och resultaten visar på relativt stora skillnader i bedömningsmetoder gentemot svenska förhållanden. Däremot visar resultaten på att formativa bedömningsmetoder är på frammarsch globalt.

Det användarcentrerande tillvägagångssättet från människa-datorinteraktion (MDI) har anammats av många andra discipliner – där två aktuella discipliner som gjort detta är User Experience Design (UXD), vars mål är att skapa användbara mjukvaror ifrån användarnas perspektiv, och speldesign, som syftar till att skapa underhållande mjukvaror. För att göra detta använder båda dessa discipliner heuristisk utvärdering; där UXD använder traditionella heuristiker för användbarhet, medan speldesign på akademisk nivå utvecklat nya uppsättningar med spelheuristiker som är anpassade för spel. Dessa nya uppsättningar är inte validerade, då de brister i empiriska studier. Därför syftar detta arbete till att validera två nya uppsättningar spelheuristiker, samt att undersöka vilket extra värde de har, om något, gentemot traditionella uppsättningar heuristiker för användbarhet under utvärdering av gränssnitt i spel. Metoden bestod först av en heuristisk utvärdering där tre utvärderare utvärderade den globala Spelmenyn i RPG-spelet The Witcher 3: Wild Hunt, där båda uppsättningarna spelheuristiker och Nielsens 10 heuristiker för användbarhet användes, och sedan gjordes ett användartest på samma gränssnitt. Användartestet bestod av fem deltagare, alla män mellan åldrarna 20-23 och var studenter vid Högskolan i Skövde. Undersökningen resulterade i tre totala listor problem, en från respektive uppsättning, som sedan jämfördes med en lista med problem från användartestet. Slutsatsen blev att spelheuristikerna är lämpliga att använda under utvärderingen av menyer som liknar Spelmenyn, och är därmed validerade under dessa omständigheter. Dock finns det inget underlag att anta att spelheuristikerna medför ett extra märkbart värde än heuristikerna för användbarhet under utvärderingen av gränssnitt i spel.

På uppdrag av Naturvårdsverket och kommunstyrelsen startade våren 2006 miljöprojektet för utbildningssektorn i Linköpings kommun. Miljöprojektet bestod av två delar. Dels skulle all kommunal personal utbildas i miljöfrågor, och dels fanns möjligheten för personalen att söka medel för olika typer av utvecklingsprojekt. Omkring tio piloter från var och ett av de elva geografiska områdena gick en miljöutbildningsdag, varefter de skulle vidarebefordra informationen till sina kolleger. De skulle också inspirera sina kolleger till att starta utvecklingsprojekt. Marcus Olsson, lärarstuderande på Linköpings Universitet, fick uppdraget att utvärdera utvecklingsprojekten samt spridningen av informationen som delgetts under utbildningsdagen. Kvantitativa metoder i form av enkäter har använts i två geografiska områden för att undersöka informationsspridningen, inspirerande till utvecklingsprojekten samt kollegers attityder angående miljöprojektet. Vidare har kvalitativa intervjuer använts med områdeschefen och en rektor i det område som beviljats medel för flest utvecklingsprojekt. Framgångarna i området tycks främst bero på hur områdeschefen har valt att organisera utvecklandet av utvecklingsprojekten. Av de utvecklingsprojekt som beviljats medel finns de flesta inom förskola eller grundskolans tidigare år. Få gymnasieskolor och inga grundskolor i de senare åren har beviljats medel för utvecklingsprojekt. Uppmaningar finns från staten och skolverket i rapporter och läroplaner att miljöutbildning ska ersättas med utbildning för hållbar utveckling, vilket innebär utbildning för utveckling mot ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart samhälle. I utbildning för hållbar utveckling finns möjligheten att arbeta med de flesta av skolans ämnen på ett sätt som utmanar eleverna att själva ta ställning i viktiga moraliska frågor om hur vi vill att världen ska utvecklas och vad vi kan göra för det. Tyvärr har utbildning i hållbar utveckling ännu inte fått fäste i undervisningen i skolorna, vilket bland annat upplyser oss om vikten av fortbildning för skolans personal.

För att identifiera och klassificera problem relaterade till användbarhet i mjukvarubaserade produkter används metoder speciellt utformade för detta ändamål. En av dessa metoder är Heuristisk utvärdering, men kritik har framförts mot denna metod och dess förmåga att klassificera användbarhetsproblem. I detta arbete jämförs Heuristisk utvärdering med en annan metod, i ett försök att utreda om kritiken är korrekt. Denna metod är Usability Problem Taxonomy, en metod skapad för att klassificera samt analysera användbarhetsproblem. Syftet med denna jämförelse är att ta fasta på vilken av metoderna som är lämpligast att använda vid klassificering av användbarhetsproblem, något som bedöms genom att undersöka metoderna och deras förmåga att noggrant klassificera användbarhetsproblem. Resultatet av arbetet indikerar att Usability Problem Taxonomy stödjer en mer noggrann klassificering jämfört med Heuristisk utvärdering. Det är inte möjligt att på ett enkelt sätt uppskatta noggrannheten i den klassificering som utförs med Heuristisk utvärdering

Today’s digitalization and growing number of web-based applications increase the performative demands put on relational databases. Traditionally, relational databases have been an infallible solution to any data storage requirement, but with greater amounts of data needing to be stored – this is no longer the case. In addition to this, relational databases face shortcomings working in distributed environments, which is a prerequisite heavily linked to management of large datasets. This has led to an increase of non-relational databases, the newer of which are more commonly known as NoSQL-databases. Apart from representing different strengths and areas of expertise, NoSQL-databases are collectively designed to handle large amounts of data much more efficiently than their relational counterparts. However, recent studies show that abandoning relational databases completely is a fool’s errand, seeing as they still remain as the most viable option in most situations. This study aims to facilitate the process of determining which type of NoSQL-database is best suited as a replacement for an existing relational database, or whether a replacement is warranted at all. To do so, I isolate organizational and technological factors that together help evaluate an existing relational database’s compability in its organizational context.