<p>Inom Polisen finns ett behov av att renodla verksamheten, då de med åren fått ökade administrativa kostnader. Ett projekt startades inom Polisen och Statens kriminaltekniska laboratorium, där all ekonomi- och personaladministration ute på myndigheterna samlades på ett och samma ställe i ett servicecenter förlagt till Linköping. Syftet med studien är att utvärdera hur måluppfyllelsen för de mål som sattes upp för projektet upplevs. Studien är av kvalitativ karaktär, med en fallstudieliknande ansats, där 18 intervjuer genomfördes med de anställda på servicecentret, samt flertalet ur projektets styrgrupp.</p><p>Resultatet av studien är att organisationen har kommit långt med måluppfyllelsen, men att man inte har nått riktigt ända fram då studien visar att åtta av elva mål är helt uppfyllda i nuläget. Tre mål är alltså ännu inte helt uppfyllda, vilket kan bero på att många av målen är otydliga, kan tolkas olika och inte är så väl förankrade hos de anställda. Att utgå från några kriterier för hur mål bör formuleras tros förbättra måluppfyllelsen, men då organisationen ändå har lyckats uppfylla målen relativt väl är det ingen förutsättning för att lyckas. Då centret ännu inte är helt färdigt, utan på några års sikt skall utökas till att omfatta alla polismyndigheter i landet, tros många mål leva kvar och en bättre måluppfyllelse uppnås allt eftersom fler myndigheter ansluter sig till centret.</p> / <p>The Swedish Police has increased its administrative costs during the years making the ordinary police work suffer. A project started within The Swedish Police and The Swedish National Laboratory of Forensic Science. The project aimed to establish a shared service center for personnel and business administration. The aim of this study is to evaluate whether the goals of the project have been reached or not. The study has a qualitative approach and is mainly based on 18 interviews with the employees at the shared service center and the directors of the four authorities. The result of the study is that the organization has come a long way in reaching the goals, and has today reached 8 out of the 11 goals for the project. The reasons for there being 3 goals left to reach may be that the goals are unclear and not so well anchored among the employees. Using criterias in formulating goals is thought to make it easier to fulfil the goals. Since the organization has fulfilled the goals quite well even though it has not followed all of the criterias, there is no guarantee for success to follow the criterias in formulating goals. Since the shared service center is not yet complete, but should in a few years include all police authorities in the country. Some goals should still be used and the goals will probably reach better goal performance as more authorities are added to the shared service center.</p>

<p>Event marketing är en marknadsföringsform som har växt ordentligt under senare delen av 90-talet och det börjar bli ett naturligt inslag i företagens marknadskommunikation. Trots denna tillväxt har event marketing under en längre tid sammankopplats med brist på utvärderingsmetoder. En avsaknad av utvärderingsmetoder leder till svårigheter att avgöra vilka effekter en event marketing-satsning resulterar i, hur genomförandet kan förbättras samt huruvida event marketing är en lämplig form av marknadsföring i en given situation. En ökad förståelse för dessa eventuella utvärderingsproblem skapar även förutsättningar för utvecklandet av utvärderingsmetoder och därmed möjlighet att besvara liknande frågeställningar. Denna uppsats undersöker vad som skiljer event marketing från annan marknadsföring i en utvärderingssituation, vilka problem dessa skillnader kan medföra samt hur eventuella utvärderingsproblem kan hanteras. Detta görs genom intervjuer med såväl"producenter"som"köpare"av event marketing.</p>

<p>Bakgrund: Forskningen kring implementeringsprocesser inom folkhälsoområdet är fortfarande relativt begränsad. Implementering handlar om att få en ny metod eller ett nytt program att användas i ordinarie verksamhet som en ordinarie metod. Betydelsen av implementering är att förverkliga och genomföra, men också att det som görs får den verkan och den effekt som avses och önskas. För att slutresultatet av en ny metod ska bli bra är det av största vikt att implementeringen fungerar. Det spelar ingen roll hur väl fungerande metoden är, om den inte lyckas förankras i verksamheten.</p><p>Syfte: Syftet med studien var att undersöka möjligheter och hinder vid implementering av ett program för socialt och emotionellt lärande, StegVis, bland barn i åldrarna fyra till sex år i förskolan/skolan.</p><p>Metod: På uppdrag av folkhälsoteamet i norra Örebro län genomfördes en utvärdering av implementeringen av programmet i de fyra kommunerna Lindesberg, Nora, Hällefors och Ljusnarsberg. Undersökningen riktade sig till samtliga pedagoger i dessa fyra kommuner som fullföljt utbildningen i StegVis 1, sammantaget 182 stycken. Eftersom önskan var att nå ett större antal pedagoger valdes en kvantitativ metod med kvalitativa inslag. Datainsamling skedde genom postenkäter. Insamlad data analyserades med hjälp av statistikprogrammet SPSS och den kvalitativa analysmetoden meningskoncentrering.</p><p>Resultat: Totalt var svarsfrekvensen 37% vilket innebar en för låg svarsfrekvens för generalisering av resultatet. 72% av respondenterna arbetade på en förskola/skola som vid svarstillfället använde sig av StegVis 1 i verksamheten. Sammantaget hade ungefär 90% av respondenterna arbetat på en förskola/skola som vid något tillfälle sedan fullföljd utbildning hade använt sig av StegVis 1 i verksamheten. Av de respondenter som deltagit i undersökningen var majoriteten nöjd med StegVis som program. De flesta angav att det praktiska införandet har fungerat bra och programföljsamheten var relativt hög med några få undantag. Faktorer som möjliggjort implementeringen av StegVis 1 är behov av socialt och emotionellt lärande, positiva attityder, stöd från ledning, synliga effekter av programmet, tillgång till lokaler, flexibilitet samt bestämda tider för utförande. Faktorer som visat sig hindra implementeringen av StegVis 1 är problem med gruppsammansättning, brist på stöd från kollegor, brist på tid till planering och utförande samt lokalbrist.</p><p>Diskussion/slutsatser: Resultatet har kopplats till tidigare forskning och de tendenser som iakttagits stämmer väl överens med tidigare teorier och modeller. StegVis indikeras vara relevant som program då behovet av socialt och emotionellt lärande i förskolan/skolan verkar finnas, vilket i ett inledningsskede möjliggör implementeringsprocessen. Vidare tenderar andra underlättande implementeringsfaktorer vara olika viktiga beroende på var i implementeringsprocessen programmet befinner sig. Programföljsamheten är överlag god, men hade antagligen gynnats av tydligare mål och riktlinjer för programmet i de olika verksamheterna. En uppföljnings-, utbytesträff hade kunnat vara värdefull för att underlätta utvecklingen av goda färdigheter i programmet hos pedagogerna.</p><p>Framtida forskning: Ett förslag för framtida forskning kan vara att lägga mer fokus på dem som av någon anledning slutar använda programmet och orsaker till detta. Denna studie kan även fungera som underlag för, samt underlätta framtida studier och då framförallt med avseende på metod och metoddiskussion som kan bidra till att uppnå bättre kontroll över undersökningen i liknande studier.</p><p> </p> / <p>Background: The research of implementation processes in the public health area is still relatively limited. Implementation concerns the procedure of putting into action a new method or program into an organization’s internal, everyday operation. Implementation encompasses the realization of, and the carrying through of, for example a program, but an important aspect is also that the implementation has the desired effect. To make sure that the result of a method in practice will be positive, it is of greatest importance that the implementation works. It does not matter how well the method works, if it does not have the support of the organization.</p><p>Purpose: The purpose of this study was to examine possibilities and obstacles of implementation of a program in social and emotional learning, Second Step, among 4-6 year olds in preschool/school. Method: On assignment from the public health team in the counties in northern Örebro, an evaluation of the implementation of the program in the four municipalities Lindesberg, Nora, Hällefors and Ljusnarsberg was performed. The sample consisted of all educationalists that had completed the Second Step 1 training, a total of 182 individuals. A quantitative approach was chosen, as the idea was to reach a greater number of educationalists. Data was collected through a questionnaire and analyzed with the help of SPSS and a simple kind of content analysis.</p><p>Result: The reply frequency was 37%, which is too low for a generalization of the result. 72% of the respondents worked at a preschool/school that at the time used Second Step 1 in the organization. All in all, about 90% of the respondents had worked at a preschool/school that had used Second Step 1 in the organization at some point. Most of the respondents were pleased with Second Step as a program. The majority of the respondents stated that the practical introduction of Second Step had functioned well and the fidelity was relatively high with a few exceptions. Factors that have made the implementation of Second Step possible is need for social and emotional learning, positive attitudes, leader support, visible effects of the program, access to premises, flexibility and settled times. Factors that have proven to be obstacles for the implementation of Second Step are problems with the group composition, lack of support from colleagues,lack of access to premises and lack of time to plan and perform.</p><p>Discussion/conclusions: Theresult has been put in relation to earlier research and the discovered tendencies correspond well with earlier theories and models. Second Step indicates to be relevant as a program, though the need of social and emotional learning in preschool/school seems to exist, which at an early stage makes the implementation possible. Other facilitating implementation factors tend to vary in importance depending on where in the process the program is. Overall, the fidelity is satisfactory, but it would probably have been more beneficial with clearer goals and guidelines for the program in the organizations. An evaluating exchange meeting could have been valuable to facilitate the program skill development among the educationalists.</p><p>Future research: One example for future studies can be to put more focus on those who stop using the program and reasons for this. This study may also be a basis for, and facilitate, future studies, especially considering the method and discussion of the method which can contribute to improve control over the survey in similar studies.</p>

No description available.

Event marketing är en marknadsföringsform som har växt ordentligt under senare delen av 90-talet och det börjar bli ett naturligt inslag i företagens marknadskommunikation. Trots denna tillväxt har event marketing under en längre tid sammankopplats med brist på utvärderingsmetoder. En avsaknad av utvärderingsmetoder leder till svårigheter att avgöra vilka effekter en event marketing-satsning resulterar i, hur genomförandet kan förbättras samt huruvida event marketing är en lämplig form av marknadsföring i en given situation. En ökad förståelse för dessa eventuella utvärderingsproblem skapar även förutsättningar för utvecklandet av utvärderingsmetoder och därmed möjlighet att besvara liknande frågeställningar. Denna uppsats undersöker vad som skiljer event marketing från annan marknadsföring i en utvärderingssituation, vilka problem dessa skillnader kan medföra samt hur eventuella utvärderingsproblem kan hanteras. Detta görs genom intervjuer med såväl"producenter"som"köpare"av event marketing.

Inom Polisen finns ett behov av att renodla verksamheten, då de med åren fått ökade administrativa kostnader. Ett projekt startades inom Polisen och Statens kriminaltekniska laboratorium, där all ekonomi- och personaladministration ute på myndigheterna samlades på ett och samma ställe i ett servicecenter förlagt till Linköping. Syftet med studien är att utvärdera hur måluppfyllelsen för de mål som sattes upp för projektet upplevs. Studien är av kvalitativ karaktär, med en fallstudieliknande ansats, där 18 intervjuer genomfördes med de anställda på servicecentret, samt flertalet ur projektets styrgrupp. Resultatet av studien är att organisationen har kommit långt med måluppfyllelsen, men att man inte har nått riktigt ända fram då studien visar att åtta av elva mål är helt uppfyllda i nuläget. Tre mål är alltså ännu inte helt uppfyllda, vilket kan bero på att många av målen är otydliga, kan tolkas olika och inte är så väl förankrade hos de anställda. Att utgå från några kriterier för hur mål bör formuleras tros förbättra måluppfyllelsen, men då organisationen ändå har lyckats uppfylla målen relativt väl är det ingen förutsättning för att lyckas. Då centret ännu inte är helt färdigt, utan på några års sikt skall utökas till att omfatta alla polismyndigheter i landet, tros många mål leva kvar och en bättre måluppfyllelse uppnås allt eftersom fler myndigheter ansluter sig till centret. / The Swedish Police has increased its administrative costs during the years making the ordinary police work suffer. A project started within The Swedish Police and The Swedish National Laboratory of Forensic Science. The project aimed to establish a shared service center for personnel and business administration. The aim of this study is to evaluate whether the goals of the project have been reached or not. The study has a qualitative approach and is mainly based on 18 interviews with the employees at the shared service center and the directors of the four authorities. The result of the study is that the organization has come a long way in reaching the goals, and has today reached 8 out of the 11 goals for the project. The reasons for there being 3 goals left to reach may be that the goals are unclear and not so well anchored among the employees. Using criterias in formulating goals is thought to make it easier to fulfil the goals. Since the organization has fulfilled the goals quite well even though it has not followed all of the criterias, there is no guarantee for success to follow the criterias in formulating goals. Since the shared service center is not yet complete, but should in a few years include all police authorities in the country. Some goals should still be used and the goals will probably reach better goal performance as more authorities are added to the shared service center.

Enligt Hälso- och sjukvårdslagens ska behandling systematiskt utvecklas och säkras (HSL, SFS 1982:763). Logopedisk röstbehandling är inte ett undantag. I ett samverkansprojekt mellan Linköpings Universitet och sydöstra sjukvårdsregionen deltog sex logopedmottagningar genom att låta patienter som erhöll röstbehandling att fylla i självskattningsformuläret Rösthandikappindex, RHI, vid behandlingsstart och behandlingsslut. Projektets mål var att fungera som en utgångspunkt för framtida, systematiska förbättringsarbeten beträffande röstbehandling. Denna studie har ett tvådelat syfte. Den ämnar undersöka om summan av deltagarnas RHI-skattningar förändrades efter genomgången röstbehandling och huruvida ålder, röstkrav inom yrket samt antalet behandlingstillfällen påverkade resultatet av skattningarna. Syftet med studien är också att, med hjälp av en enkät, undersöka yrkesverksamma logopeders inställning till RHI som verktyg för bedömning av röstproblematik och utvärdering av röstbehandling. Patientdata inkluderar resultaten från 350 patienters självskattningar. Enkätmaterialet innehåller svaren från 23 respondenter. Wilcoxon teckenrangtest visar en signifikant skillnad i RHI-poäng före (Md = 42) och efter (Md = 23) behandling med en genomsnittlig minskning av 19 medianpoäng i RHI-indexet med en observerat stor effektstyrka (.55). Den observerade differensen, både totalt och inom varje enskilt delområde, överstiger tidigare föreslagna gränsvärden för behandlingseffekt som angavs vid utvecklandet att VHI och RHI. Analyser av materialet visar att den vanligaste förekommande röstpatienten är en kvinna i 50-årsåldern med dysfoni. Förekomsten av olika diagnoser varierade stort mellan de deltagande regionerna. Hög ålder hos patienten påverkade medianvärdet på RHI vid behandlingsstart och behandlingsslut, men inte den observerade skillnaden mellan de två skattningarna. Beroende på vilken mottagning som tillhandahöll behandlingen observerades signifikanta skillnader i hur många behandlingstillfällen som gavs, hur lång behandlingsperioden blev och hur stor skillnaden i RHI-poäng var efter genomgången behandling. Utifrån enkätutskicket föreföll de deltagande logopederna generellt övervägande positiva till RHI som verktyg för att utvärdera röstproblematik och röstbehandling. En majoritet nämnde dock svagheter med RHI som utvärderingsredskap. / In accordance to the Swedish law of Health- and medical treatments, every intervention should systematically evolve and be improved in terms of safety (HSL, SFS 1982:763). Voice therapy is no exception. Six voice clinics participated in a collaborative project between Linköping University and the south-east hospital region by letting every patient receiving voice therapy complete the Swedish version of the Voice Handicap Index, RHI, at the beginning and end of their treatment. This study has a two-parted aim. The first aim of this study was to examine whether the sum of the participants’ scores on RHI changed after completed therapy and if gender, age, vocal strain within the occupation or the number of therapy sessions had an effect on their score. The second aim of the study was to construct a survey to analyze working speech-language pathologist’s views on RHI as a tool for evaluating voice problems and voice therapy. The material from the survey consisted of the answers from 23 respondents.  The patient data includes the results from 350 patients’ scores. Analysis of the data reveals that the typical voice patient is a woman in her fifties with the diagnosis dysphonia. The prevalence of certain diagnoses varies greatly between the participating voice clinics. Wilcoxon sign rank test points to a significant difference in RHI-scores before (MD = 42) and after (MD = 23) therapy with an average decrease of 19 median points in the RHI-index with a substantial observed effect size (.55). The observed difference surpasses the previously suggested threshold limit for clear intervention effect during the development of VHI and RHI. Age had a significant effect on the median score of RHI at the start and end of therapy, but the observed difference between the two measurements were not affected. Differences could be observed between the voice clinics regarding the average number of therapeutic appointments, the average length of the therapy and the average difference in RHI-scores after completed therapy. From the responses in the survey, the participating SLPs were generally predominately positive to the idea of RHI as a tool for evaluating voice problems and voice therapy. The majority of the respondents did however mention weaknesses in RHI when used as a tool for evaluation.

Utveckling av planeringssystem är ett komplext designproblem som kräver både en hög grad av flexibilitet men även struktur. I samband med planering är det ett flertal aktörer, aktiviteter och resurser som måste beaktas. Kunnandet när det gäller planering finns ofta koncentrerad till ett fåtal nyckelpersoner. Det är därför ingen tillfällighet att många företag, organisationer och även universitet idag bedriver sin planering i beprövade enanvändarsystem som Excel fast att det finns starkt behov för standardiserat fleranvändarsystem. Uppsala universitet är inget undantag trots dess storlek med över 40 000 studenter, 6 200 anställda, 130 utbildningsprogram och 2000 fristående kurser. Kursplaneringen bedrivs med hjälp av enanvändarsystem där man är beroende av ett antal nyckelpersoner för att planeringen skall fungera. Uppsatsens syfte är att undersöka och belysa den problematik som finns i samband med utveckling av planeringssystem genom att utveckla en prototyp för ett kursplaneringssystem. Den forskningsstrategi som används är Design Science och den utvecklingsmetodik som används är Scrum. Prototypen har utvärderats regelbundet under utvecklingen genom formativ utvärdering. Uppsatsens kunskapsbidrag utgörs av metodkunskap som visar hur Scrum och Design Science kan kombineras samt modellkunskap som visar den grundläggande strukturen för ett kursplaneringssystem. / Development of planning system is a complex design problem that requires both a high degree of flexibility but also structure. In the context of planning, there are several actors, activities and resources that must be considered. Expertise in planning is often concentrated in a few key individuals. It is therefore no coincidence that many businesses, organizations and even universities currently conducts its planning in proven single-user system like Excel even though there is a strong need for standardized multi-user system. Uppsala University is no exception, despite its size, with over 40,000 students, 6,200 employees, 130 programs and 2000 courses. Course planning is conducted using single-user system and which is dependent on a number of key individuals to plan to work. The essay aims to investigate and illustrate the problems that are associated with the development of the planning system by developing a prototype of a course scheduling system. The research strategy used is Design Science and the development methodology that is used is Scrum. The prototype has been evaluated regularly during development through formative evaluation. The essays knowledge contribution is methodological knowledge that shows both how Scrum and Design Science can be combined and model knowledge, which shows the basic structure of a course scheduling system.

No description available.

In the global society of today it takes more and more to become a successful purchaser. One part of this is to understand distinctions between different countries. The first and the biggest thing that you think about are the languages. Of course this is a big obstacle but there are also big cultural differences to be considered. According to Van Weele (2002) this is something that not, until these days, have been prioritized but today it is becoming more common in the industries. The biggest question we asked ourselves before the work started was how cultural and verbal differences affected the global procurement on Husqvarna. We wanted to identify the problems caused by culture differences. The work has then been to come up with recommendations for Husqvarna’s Swedish purchasing group and how they ought to cope with the problems concerning cultural differences in their daily work. Our investigation in shape of interviews was made in purpose to analyze which problems there is, and how to proceed to solve them. We have decided to limit our investigation to only involve the countries China, Japan and USA. We decided China, Japan and USA because it is these countries Husqvarna got most of their contact with in their purchasing work. Before the investigation was started we analyzed several different categories of questions. The categories of our choice we think are the most important ones to have knowledge about for to achieve a successful global procurement. According to the results we found, we clearly noticed how culture and languages becomes a problem in their work. To deal with this we have found plenty of measures to take that could lessen their problems. Troubles with cultural differences will always remain, and the important thing is to learn to control them and to make the other cultures into an advantage. We have later on written our conclusions made from both theory and information got from interviews. Through taking advantage from our conclusions the global purchasing work could help Husqvarna in their global contacts. / I dagens globala samhälle krävs allt mer för att bli en lyckosam inköpare. En del av detta är att förstå skillnader som finns mellan olika länder. Den första och största delen man tänker på är språket. Detta är självklart ett stort problem och hinder men det finns även stora kulturella skillnader som bör tas hänsyn till. Enligt Van Weele (2002) är detta något som tidigare inte lagts någon större vikt vid, men som idag börjar bli vanligare ute i industrin. Den största frågan vi ställde oss innan arbetets början var hur kulturella och språkliga skillnader påverkade det globala inköpsarbetet på Husqvarna. Vi ville identifiera problemen som uppkommer vid kulturella skillnader. Arbetet har sedan gått ut på att ta fram rekommendationer till Husqvarnas svenska inköpsavdelning hur de bör hantera problematiken med kulturella skillnader i deras vardag. Våra undersökningar, i form av intervjuer, gjordes i syfte att analysera vilka svårigheter som finns och hur man bör gå tillväga för att lösa dem. Vi har enbart valt att titta på länderna Kina, Japan och USA. Vi valde dessa länder för att det är dessa som Husqvarna har mest kontakt med i sitt inköpsarbete. Innan undersökningens början analyserades flera olika frågekategorier. De kategorier vi valde tror vi är det viktigaste att ha kunskap om för ett lyckat globalt inköpsarbete. Enligt de resultat vi fick fram märker man klart och tydligt att kultur och språk medför problem i deras arbete. För att hantera detta har vi funnit att det finns många åtgärder som skulle kunna minska deras problem. Problemen med kulturella skillnader kommer alltid att bestå, det gäller att lära sig hantera dem och istället dra fördelar av den andra kulturen. Vi har sedan skrivit slutsatser vi dragit utifrån både teori och information från intervjuer. Genom att dra nytta av de slutsatser vi dragit i arbetet skulle inköpsarbetet kunna underlättas mycket vid globala kontakter.