<p>Inom den svenska tillverkningsindustrin är det många företag som genomgår förändringar och implementerar nya arbetssätt (Hägg, 2009). På ett produktionsavsnitt på Sandvik Materials Technology (SMT) pågår en implementering av Totalt Produktivt Underhåll (TPU). TPU som arbetsmetod ger möjlighet till att arbeta med underhåll på ett nytt och effektivt sätt (Nakajima, 1992</p><p>). Syftet med denna uppsats är att utvärdera första delen i implementeringen av TPU på SMT genom att undersöka hur denna förändring har uppfattats av dem som berörs av implementeringen. Det är en process som förväntas ta lång tid och utvecklas under arbetets gång, därför berörs frågor som vad har uppfattats vara bra respektive dåligt och vad kan förbättras i fortsatt implementeringsarbete. Detta är en formativ utvärdering som inspireras av fenomenografi och fokusgruppsintervjuer har använts som metod. Resultatet visar bland annat att respondenternas uppfattningar av konceptet TPU, eller operatörsunderhåll som SMT valt att kalla det, är positivt i den bemärkelsen att det förebyggande arbetet innebär att maskinerna blir renare och att det är lättare att hitta fel. Respondenterna ser potential med arbetssättet men på grund av brist i kommunikation mellan ledning och anställda har det uppstått ett motstånd till förändringen. Den bristande kommunikationen har påverkat respondenternas arbetsmotivation negativt och kan innebära problem för fortsatt implementeringsarbete. Slutsatsen är delvis att ledningen behöver förbättra kommunikationen i företaget för att öka arbetsmotivationen hos dem som berörs av implementeringen för att den ska bli lyckad.</p>

Inom den svenska tillverkningsindustrin är det många företag som genomgår förändringar och implementerar nya arbetssätt (Hägg, 2009). På ett produktionsavsnitt på Sandvik Materials Technology (SMT) pågår en implementering av Totalt Produktivt Underhåll (TPU). TPU som arbetsmetod ger möjlighet till att arbeta med underhåll på ett nytt och effektivt sätt (Nakajima, 1992 ). Syftet med denna uppsats är att utvärdera första delen i implementeringen av TPU på SMT genom att undersöka hur denna förändring har uppfattats av dem som berörs av implementeringen. Det är en process som förväntas ta lång tid och utvecklas under arbetets gång, därför berörs frågor som vad har uppfattats vara bra respektive dåligt och vad kan förbättras i fortsatt implementeringsarbete. Detta är en formativ utvärdering som inspireras av fenomenografi och fokusgruppsintervjuer har använts som metod. Resultatet visar bland annat att respondenternas uppfattningar av konceptet TPU, eller operatörsunderhåll som SMT valt att kalla det, är positivt i den bemärkelsen att det förebyggande arbetet innebär att maskinerna blir renare och att det är lättare att hitta fel. Respondenterna ser potential med arbetssättet men på grund av brist i kommunikation mellan ledning och anställda har det uppstått ett motstånd till förändringen. Den bristande kommunikationen har påverkat respondenternas arbetsmotivation negativt och kan innebära problem för fortsatt implementeringsarbete. Slutsatsen är delvis att ledningen behöver förbättra kommunikationen i företaget för att öka arbetsmotivationen hos dem som berörs av implementeringen för att den ska bli lyckad.

During the spring semester of 2018 a product development project has been carried out at the University of Skövde by two Design Engineering Students, Pontus Rang-Roslun, and Guillermo Munguía Velazquez, in cooperation with the project group for Smart Textiles for Sustainable Work Life at the University of Skövde as they are now focusing to develop a web-based software for ergonomists and work leaders/coaches. The aim of the project is to design the interface for the software. The project carried out literature review focused on basic principles of usability, cognition, user interaction, human-computer interaction, user experience and ergonomic evaluation methods. In order to uncover user needs, interviews and observations were performed, and inputs and outputs of the management information were analyzed. Based on the gathered information, concepts were generated and evaluated through formative evaluation. The final iteration brought a flexible and usable interface for ergonomic evaluations / Smart Textiles for Sustainable Work Life

Användbarheten hos ett API kan vara en viktig faktor för en slutanvändares produktivitet, eller framgången en mjukvaruprodukt. Det finns ingen enskild definition av, eller metod för att uppnå användbarhet. Många riktlinjer kan vara teoretiska och svårapplicerade. Detta arbete sammanfattar definitioner av och utvärderingsmetoder för användbarhet. En av dessa metoder anpassas och används för en formativ utvärdering som del av utvecklingsprocessen av ett nytt API för röstchatt i webben. API:et specificeras och implementeras i en första version som utvärderas med testanvändare för att hitta användbarhetsproblem. Förbättringsförslag för API:ets vidareutveckling ges baserat på funna problem. Avslutningsvis diskuteras utvärderingsmetoderna utifrån resurserna som krävs för genomförande. / The usability of an API can be an important factor for the productivity of end users, or the success of a software product. There is no single definition of, or method to achieve, usability. Many guidelines can be theoretical and difficult to apply. This paper summarises usability definitions and evaluation methods. One of these methods is adapted and used for a formative evaluation as part of the development process of a new API for web based voice chat. The API is specified and implemented in a first version which is evaluated with test users to find usability problems. Improvement proposals for the further development of the API are given based on found problems. In closing, the evaluation methods are discussed based on the resources required for execution.

Utveckling av planeringssystem är ett komplext designproblem som kräver både en hög grad av flexibilitet men även struktur. I samband med planering är det ett flertal aktörer, aktiviteter och resurser som måste beaktas. Kunnandet när det gäller planering finns ofta koncentrerad till ett fåtal nyckelpersoner. Det är därför ingen tillfällighet att många företag, organisationer och även universitet idag bedriver sin planering i beprövade enanvändarsystem som Excel fast att det finns starkt behov för standardiserat fleranvändarsystem. Uppsala universitet är inget undantag trots dess storlek med över 40 000 studenter, 6 200 anställda, 130 utbildningsprogram och 2000 fristående kurser. Kursplaneringen bedrivs med hjälp av enanvändarsystem där man är beroende av ett antal nyckelpersoner för att planeringen skall fungera. Uppsatsens syfte är att undersöka och belysa den problematik som finns i samband med utveckling av planeringssystem genom att utveckla en prototyp för ett kursplaneringssystem. Den forskningsstrategi som används är Design Science och den utvecklingsmetodik som används är Scrum. Prototypen har utvärderats regelbundet under utvecklingen genom formativ utvärdering. Uppsatsens kunskapsbidrag utgörs av metodkunskap som visar hur Scrum och Design Science kan kombineras samt modellkunskap som visar den grundläggande strukturen för ett kursplaneringssystem. / Development of planning system is a complex design problem that requires both a high degree of flexibility but also structure. In the context of planning, there are several actors, activities and resources that must be considered. Expertise in planning is often concentrated in a few key individuals. It is therefore no coincidence that many businesses, organizations and even universities currently conducts its planning in proven single-user system like Excel even though there is a strong need for standardized multi-user system. Uppsala University is no exception, despite its size, with over 40,000 students, 6,200 employees, 130 programs and 2000 courses. Course planning is conducted using single-user system and which is dependent on a number of key individuals to plan to work. The essay aims to investigate and illustrate the problems that are associated with the development of the planning system by developing a prototype of a course scheduling system. The research strategy used is Design Science and the development methodology that is used is Scrum. The prototype has been evaluated regularly during development through formative evaluation. The essays knowledge contribution is methodological knowledge that shows both how Scrum and Design Science can be combined and model knowledge, which shows the basic structure of a course scheduling system.

Abstract Titel Effektmätning av ett utbildningsprogram – genom lärande utvärdering Engelsk titel Effect Measurement of a Training Program – through Learning by Evaluating Handledare Lars Holmstrand Examinator Magnus Söderström Datum Juni 2011 Antal sidor 77 Nyckelord utvärdering, lärande, effektmätning, lärande utvärdering, formativ utvärdering Keywords evaluation, learning, effect measurement, learning by evaluating, formative evaluation The aim of this study was to investigate which effects a competence development effort has had on individuals and group, as well as in which way formative elements of evaluation possibly could have contributed to learning. The target group of the study was employees (eleven), their managers (seven) as well as co-ordinators (two) of a maintenance department at a nuclear power plant. The training program lasted from December 2009 to May 2010. The study was in progress as of September 2009 when a decision was made at the maintenance department’s training board to carry out the evaluation. The study is a comprehensive normal evaluation study focusing on learning by evaluation. As development model the Kirkpatrick, D.L &amp; Kirkpatrick, J.D. (2005) ―Four level evaluation model‖ was chosen. The collected input consisted of interviews, documents, notes from meetings, surveys and dialogues. The dialogue situation has mainly taken place between the evaluator, the participants, the manager and others on the subject of the evaluation. The result showed that learning by evaluation may contribute to learning. The prerequisites are that managers are involved in the evaluation process in order to create the prerequisites for a good learning environment. What also is required is that there is a co-operation between the evaluator and the persons involved in the evaluation throughout the whole evaluation process. A prerequisite is also that the result of the evaluation is received and utilized. The driving force for the participants in order to transfer the learning to everyday life was mainly motivation and willingness which appeared in the interviews, but the prerequisites for enabling this to continue to develop is the engagement of the management and the support in the form of a good learning environment. This entails time for reflection and also that the organisation supports the learning process. For the management to gain the understanding of the competence which the training provides and thus to provide the prerequisites for support, it is required that they themselves participate in the training. For the individuals the competence development effort has among others led to results in the form of a strengthened self-confidence, a wider view on maintenance as well as an understanding of other human beings and professions. For the group it is yet too early in order to be able to see any results in a wider perspective. The solution to reach this is that 7 many more must participate in the training before results might be attained. In groups with more than one participant there are however tendencies towards an increase in output within the group. Different activities within the learning by evaluation showed that learning has taken place throughout the whole evaluation process in different ways. Different corrective actions and measures have been carried out continuously in order to attain the best possible learning process. The reviews after the examinations, which were led by some of the managers, gave an excellent example of how learning may take place for different persons involved through co-operation and dialogue. Uncertainties were clarified and taken care of during these meetings. Also a learning process took place concerning the development model itself, as well as its pros and cons. The result also showed the importance of the management’s engagement in order to stimulate the learning.

De senaste årens forskning har tydligt visat på elevers svårigheter att utveckla begreppsförståelse inom ämnesområdet genetik. I denna studie har jag valt att intervjua lärare i några svenska gymnasieskolor för att undersöka om de identifierar samma problem med genetikundervisningen som finns dokumenterade i forskningslitteraturen samt hur de arbetar för att eleverna skall nå uppsatta kunskapsmål. De intervjuade lärarna bekräftar samtliga av de huvudproblem som forskningslitteraturen utpekar. Eleverna har svårt att utveckla begreppsförståelse inom den grundläggande genetiken. Detta leder bland annat till en mycket begränsad förmåga att, på basis av genetisk kunskap, ta ställning i frågor som rör gentekniska metoders tillämpningar. Avslutningsvis diskuteras möjligheterna att använda formativ utvärdering och att arbeta med autentiska problem för hjälpa och motivera eleverna.