<p>Studiens syfte är att ta del av hur förskollärare beskriver vad som kännetecknar pedagogisk dokumentation samt hur de arbetar med den i verksamheten. Vi vill även belysa vilka möjligheter och begränsningar som förskollärarna ser i sitt arbete med arbetsverktyget. Intresset för ämnet har skapats under utbildningen och VFU (verksamhetsförlagd utbildning) då pedagogisk dokumentation förefaller vara ett arbetsverktyg som blir allt vanligare i förskolan. Det är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer har valts för att samla in det empiriska materialet. Studien baseras på fyra intervjuer med förskollärare som alla har läst eller läser kursen<em> Pedagogisk dokumentation med IT-stöd </em>på högskolan i Skövde. I det empiriska materialet har vi sett att förskollärarna har en snarlik syn på vad syftet med pedagogisk dokumentation är och vad det är. De arbetar med arbetsverktyget i olika utsträckning i sitt arbete och ser olika på vikten av arbetsverktyget för utvecklingen av verksamheten. Under kursen på högskolan i Skövde har de tillägnat sig olika kunskaper som leder till att deras arbete utvecklats på olika sätt. De ser begränsningar i arbetet med pedagogisk dokumentation men framförallt möjligheter där förskollärarnas egen inställning påverkar hur arbetet ser ut. Att skapa ett fungerande arbete med pedagogisk dokumentation verkar vara en process som sker i steg där ett utvecklat förhållningssätt och teknisk kunskap leder till fokusering på reflektion och utveckling av verksamheten. Vidare diskuteras kring hur utbildningen i pedagogisk dokumentation skulle kunna se ut.</p> / <p>The purpose of this study is to investigate how preschool teachers describe the characteristics of pedagogical documentation, and how these teachers work with it. We will also highlight the possibilities and limitations that preschool teachers see in their work with this tool. Our interest in this topic was raised during our education and VFU (practical education) because we then experienced that pedagogical documentation is a working tool that is becoming increasingly common in preschool. This is a qualitative study in which we have chosen to use semi-structured interviews to collect the empirical material. The study is based on four interviews with preschool teachers who have all read or are reading the course <em>Pedagogical documentation of IT support</em> at University of Skövde. In the empirical material we have seen that the preschool teachers have a similar view about the purpose with pedagogical documentation and what it is. They work with the working tool in varying degrees and look different on the importance of the working tool for the development of their work. During the course at University of Skövde they have acquired different skills that have lead to that their work has evolved in different ways. The preschool teachers can see limitations in their work with pedagogical documentation but they foremost see the opportunities and how their own attitude towards it affects their work. Creating an effective job of pedagogical documentation seems to be a process that takes place in steps, where a developed attitude and technical knowledge leads to a focus on reflection and development in their work. We further discuss how the education of pedagogical documentation should be developed.</p>

<p>Kvalitet hos översättningar är beroende av korrekt användning av specialiserade termer, som kan göra översättningen lättare att förstå och samtidigt minska tidsåtgång och kostnader för översättningen (Lommel, 2007). Att terminologi används konsekvent är viktigt, och något som bör granskas vid en kvalitetskontroll av exempelvis översatt dokumentation (Esselink, 2000). Det finns idag funktioner för automatisk kontroll av terminologi i flera kommersiella program. Denna studie syftar till att utvärdera sådana funktioner, då ingen tidigare större studie av detta har påträffats.</p><p>För att få en inblick i hur kvalitetskontroll sker i praktiken genomfördes först två kvalitativa intervjuer med personer involverade i detta på en översättningsbyrå. Resultaten jämfördes med aktuella teorier inom området och visade på stor överensstämmelse med vad exempelvis Bass (2006) förespråkar.</p><p>Utvärderingarna inleddes med en granskning av täckningsgrad hos en verklig termdatabas jämfört med subjektivt markerade termer i en testkorpus baserad på ett autentiskt översättningsminne. Granskningen visade dock på relativt låg täckningsgrad. För att öka täckningsgraden modifierades termdatabasen, bland annat utökades den med längre termer ur testkorpusen.</p><p>Därefter kördes fyra olika programs funktion för kontroll av terminologi i testkorpusen jämfört med den modifierade termdatabasen. Slutligen modifierades även testkorpusen, där ett antal fel placerades ut för att få en mer idealiserad utvärdering. Resultaten i form av larm för potentiella fel kategoriserades och bedömdes som riktiga eller falska larm. Detta utgjorde basen för mått på kontrollernas precision och i den sista utvärderingen även deras recall.</p><p>Utvärderingarna visade bland annat att det för terminologi i översättningar på engelska - svenska var mest fördelaktigt att matcha termdatabasens termer som delar av ord i översättningens käll- och målsegment. På så sätt kan termer med olika böjningsformer fångas utan stöd för språkspecifik morfologi. En orsak till många problem vid matchningen var utseendet på termdatabasens poster, som var mer anpassat för mänskliga översättare än för maskinell läsning.</p><p>Utifrån intervjumaterialet och utvärderingarnas resultat formulerades rekommendationer kring införandet av verktyg för automatisk kontroll av terminologi. På grund av osäkerhetsfaktorer i den automatiska kontrollen motiveras en manuell genomgång av dess resultat. Genom att köra kontrollen på stickprov som redan granskats manuellt ur andra aspekter, kan troligen en lämplig omfattning av resultat att gå igenom manuellt erhållas. Termdatabasens kvalitet är avgörande för dess täckningsgrad för översättningar, och i förlängningen också för nyttan med att använda den för automatisk kontroll.</p> / <p>Quality in translations depends on the correct use of specialized terms, which can make the translation easier to understand as well as reduce the required time and costs for the translation (Lommel, 2007). Consistent use of terminology is important, and should be taken into account during quality checks of for example translated documentation (Esselink, 2000). Today, several commercial programs have functions for automatic quality checking of terminology. The aim of this study is to evaluate such functions since no earlier major study of this has been found.</p><p>To get some insight into quality checking in practice, two qualitative interviews were initially carried out with individuals involved in this at a translation agency. The results were compared to current theories in the subject field and revealed a general agreement with for example the recommendations of Bass (2006).</p><p>The evaluations started with an examination of the recall for a genuine terminology database compared to subjectively marked terms in a test corpus based on an authentic translation memory. The examination however revealed a relatively low recall. To increase the recall the terminology database was modified, it was for example extended with longer terms from the test corpus.</p><p>After that, the function for checking terminology in four different commercial programs was run on the test corpus using the modified terminology database. Finally, the test corpus was also modified, by planting out a number of errors to produce a more idealized evaluation. The results from the programs, in the form of alarms for potential errors, were categorized and judged as true or false alarms. This constitutes a base for measures of precision of the checks, and in the last evaluation also of their recall.</p><p>The evaluations showed that for terminology in translations of English to Swedish, it was advantageous to match terms from the terminology database using partial matching of words in the source and target segments of the translation. In that way, terms with different inflected forms could be matched without support for language﷓specific morphology. A cause of many problems in the matching process was the form of the entries in the terminology database, which were more suited for being read by human translators than by a machine.</p><p>Recommendations regarding the introduction of tools for automatic checking of terminology were formulated, based on the results from the interviews and evaluations. Due to factors of uncertainty in the automatic checking, a manual review of its results is motivated. By running the check on a sample that has already been manually checked in other aspects, a reasonable number of results to manually review can be obtained. The quality of the terminology database is crucial for its recall on translations, and in the long run also for the value of using it for automatic checking.</p>

By today’s date there are a lot of companies that are in great need of restructuring their paperwork in a more organized way. This can be excellent arranged with the help of properly constructed computer software. The aviation industry is no exception, but actually a good example of this. Täby Air Maintenance (TAM) is a company which is situated in Örebro. Their main business is aircraft maintenance on a variety of aircraft models. TAM has so far handled their work by hand or with the help of a majority of small computer programmes. The information has now become too abundant and the different kinds of software being used are no longer a working tool for the company. There is therefore a demand for an exhaustive programme which has the capacity to take care of all parts in logistics and production. The purpose is to examine and evaluate three different makes of software and form a recommendation to TAM of which one suits their needs the best. The software was Airsoft, MX System and System Airline Management (SAM). The evaluation has been performed with the help of demo versions of the programmes, manuals and support from contacts at the different manufacturers. The programmes were initially dealt with one at a time and then compared towards each other and towards the demands from TAM. The software which in the end was recommended was SAM, and the decision was based on a number of reasons. The main reason was the user friendliness of the software - the fact that its logical structure makes it easy for its user to swiftly understand the concept and thus learn how to use it quickly. This results in profits, both in time and money. / Idag är många företag i trängande behov av att strukturera upp sitt pappersarbete på ett mer ordnat sätt. Detta kan ske på ett effektivt sätt med ett anpassat och ändamålsenligt strukturerat datorprogram. Flygbranschen är inget undantag, snarare ett bra exempel på detta. Täby Air Maintenance (TAM) är ett företag som är beläget i Örebro och utför underhåll på flygplan i varierande storlek. TAM har hittills skött arbetet för hand och med hjälp av ett flertal mindre datorprogram. Informationen har dock blivit alldeles för omfångsrik och de olika programmen är inte längre ett fungerande instrument för verksamheten. Det krävs därför ett heltäckande program som har kapaciteten att ta hand om alla delar, såväl logistik som produktion. Syftet är att undersöka tre olika program och ge en rekommendation på det som passar företaget bäst. Programmen är Airsoft, MX System och System Airline Management (SAM). Undersökningen har utförts med hjälp av demoversioner, manualer och stöd från kontaktpersoner hos tillverkarna. Programmen undersöktes först var för sig och därefter jämfördes de mot varandra och mot TAMs krav. Det program som rekommenderades var SAM. Detta beror på en mängd orsaker, där den främsta orsaken var programmets användarvänlighet - det faktum att dess logiska uppbyggnad gör det lätt för användaren att snabbt kunna sätta sig in i strukturen och därmed lättare kunna lära sig att använda det. Detta i sin tur ger vinster i både tid och pengar.

The purpose of the study is to examine, in relation to the curriculum for the Swedish preschool demands of assessment, evaluation and documentation what kind of knowledge that becomes possible through the use of pedagogical documentation, and how this knowledge answers to expectations of development of content, form and organisation of the early childhood educational context. Another purpose is to examine what a post-pragmatic perspective and an immanent idea of evaluation can imply for the two-folded task of the preschool: the societal reproduction of knowledge and the staging of possibilities for children’s own production of knowledge. Three theoretical perspectives have been used: curriculum theory, post-structural theory and an immanent philosophical perspective. Curriculum theory points out that it is essential to use and develop perspectives and methods of evaluation that relates to the goals of the preschool as tools for evaluation govern and shape both questions and analysis. The main study here is directed towards examining pedagogical documentation through an empirical study of one preschool’s use of pedagogical documentation during one year. When dealing with the empirical material my intention has been to make visible both kind of learning processes that this study interprets that the curriculum prescribes. Therefore one method used where curriculum theory and descriptions and categorisations as a part of a discursive analysis of how teachers use pedagogical documentation together with the children and in their planning-sessions. The second method consists of an immanent following up of the rhizomatic web of threads that appear and transform through the practice and where pedagogical documentation is part of the relational field of potentiality.

This work was carried out at Biogas Research Center (BRC) and the company Biogas in Vadstena. The aim was to systematically evaluate new substrates for biogas production. In particular, this case investigated the potential of straw in co-digestion with manure and slurry from pig, chicken and dairy. Straw is interesting to evaluate since it is second generation biomass and available in a large quantity. Also, anaerobic digestion (AD) of manure is beneficial because it deals with the spontaneous methane emission and leads to a better manure handling. Goals within the EU as well as in Sweden have been set up to reduce greenhouse gas emissions from fossil fuel and to produce more renewable energy. The methodology used is outlined by BRC in which a number of key areas, such as description of biomass, amount biomass, gas yield, technology, economy, environmental performance and energy system, competing interests and institutional factors, have been evaluated through literature studies and case study Biogas in Vadstena. Based on the results an overall judgment is done to determine the potential of straw. The result shows that straw is not appropriate to digest solely because of high TS, high carbon content and lack of nutrients. Straw also has lignocellulosic structures, which are difficult to break down. Especially lignin limits the biodegradability. Mechanical, thermal, chemical and biological pretreatments can increase the availability and biodegradability in the straw. In some cases pretreatment can also increase the methane potential. However, straw works well as a carbon complement in co-digestion with manure, which is a nitrogen-rich substrate. There are technologies available for AD of straw and manure for the whole biogas process, from transportation and pretreatment to digestion and upgrading. Although, there is space for further development of pretreatment and upgrading technology. The economic calculations show that it is profitable to use straw with manure in a farm-based biogas plant for vehicle gas production. Furthermore, the calculations of the energy show that biogas production is energy efficient with energy input/output ratio of 18-23%. Besides production of biogas, the digestate could be used as an environmentally friendly fertilizer. In summary, it is possible to produce biogas from straw together with manure, and this is beneficial from both an environmental and economic perspective. / Detta examensarbete har utförts i samarbete med Biogas Research Center (BRC) och företaget Biogas i Vadstena. Målet med examensarbetet var att systematiskt utvärdera nya substrat för biogasproduktion. Specifikt för det här fallet var att undersöka potentialen för halm i samrötning med gödsel och flyt från svin, höns och nöt. Halm är intressant att utvärdera då det tillhör andra generationens biomassa och finns tillgängligt i stor mängd. Även rötning av gödsel är givande då den spontana metanemissionen uteblir och det ger en bättre gödselhantering. Det har satts upp mål inom såväl EU som i Sverige att mer förnybart bränsle bör produceras för att minska växthusgasutsläppen från fossila bränslen. Metodiken som använts har framarbetats av BRC. Det innebär att substrat granskas utifrån ett flertal nyckelområden, såsom beskrivning och mängd biomassa, gasutbyte, synergieffekter, teknik, ekonomi, miljöpåverkan och energisystem, konkurrerande intressen och institutionella faktorer. Dessa har utvärderats genom litteraturstudier och studie av fallet Biogas i Vadstena. Utifrån resultatet görs en övergripande bedömning av substratet. Resultatet visar att halm inte är lämpligt att röta enskilt på grund av högt TS-värde, högt kolinnehåll och att den är näringsfattig. Halm består även till stor del av lignocellosa-strukturer som är svåra att bryta ned, i synnerhet lignin. Mekaniska, termiska, kemiska och bioglogiska förbehandlingar kan öka tillgängligheten och nedbrytbarheten av halm. Det kan även öka metanpotentialen i vissa fall. Däremot fungerar halm bra som ett komplement i samrötning med gödsel som är ett kväverikt substrat. Det finns teknik för rötning av halm för hela biogasprocessen, från transport, förbehandling och rötning till uppgradering. Dock finns utrymme för tekniken att utvecklas ytterligare. De ekonomiska beräkningarna visar att det är lönsamt att använda halm tillsammans med gödsel i en jordbruksbaserad biogasanläggning för fordonsgasproduktion. Vidare visar beräkningar för energisystemet att biogasproduktion är energieffektiv med energi input/output-kvot på 18-23%. Förutom fordonsgas produceras även biogödsel som är ett miljövänligt alternativ till konstgjord gödsel. Sammanfattningsvis, det är möjligt att producera biogas av halm tillsammans med gödsel och det är fördelaktigt ur en såväl miljömässigt som ekonomiskt perspektiv.

Examensarbete, Civilekonomprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, Controller, 4FE12E, VT 2014 Författare: Madeleine Olsson och Julia Henriksson Examinator och Handledare: Fredrik Karlsson   Titel: Prestationsmätningssystem: Planering, Styrning och Uppföljning i tjänsteföretag – en utvärdering av IKEA Hemmas PMS   Nyckelord: Prestationsmätningssystem, KPI, nyckeltal, utvärdering, utvärderingsstudie, tjänsteföretag, informationsflöde   Bakgrund: Det är vitalt att organisationer löpande förvaltar sitt prestationsmätningssystem (PMS) i syfte att säkerställa att rätt saker mäts. Om inte måtten följs upp kontinuerligt och utvärderas, kan prestationsmätning bli en kostsam process som inte leder till några förbättringar för organisationen. Önskemål från IKEA Hemma var att utvärdera deras PMS.   Syfte: Syftet med denna studie är att utvärdera funktionaliteten i IKEA Hemmas prestationsmätningssystem. Systemets uppbyggnad samt effekterna av PMS:et analyseras för att identifiera prestationsmätningssystemets utvecklingsområden. Ett vidare syfte är att föreslå förändringar som IKEA Hemma kan vidta för att utveckla sitt PMS.   Metod: Det angrepssätt som tillämpats i studien är utvärderingsstudie. Det primära syftet med en utvärderingsstudie är att tillhandahålla kunskap huruvida de mål som satts upp uppnås eller inte samt även att undersöka vilka effekter detta projekt haft. Intervjuer samt enkäter har legat till grund för empiriinsamlingen.   Slutsats: KPI:erna är utformade i syfte att vägleda och motivera handläggarna att tillfredsställa de kunder som kontaktar IKEA Hemma. Systemet är allmänt accepterat av medarbetarna och målen uppnås till stor del på gruppnivå. Förbättringsområden har identifierats, där bland annat nya KPI samt mätning bytts ut för att säkerställa att måttens resultat är påverkbara. / Master Thesis 30hp, Business Programme, School of Business and Economics at Linnaeus University, Controller, 4FE12E, VT 2014 Authors: Madeleine Olsson and Julia Henriksson Examiner and Supervisor: Fredrik Karlsson   Title: Performance Measurement Systems: Planning, Control and Monitoring in Service Companies- an evaluation study of IKEA Hemma’s PMS   Keywords: Performance Measurement System, KPI, evaluation studies, Service Company, information system   Background: It is vital that organizations continuously manage its performance measurement system (PMS) to ensure that the right activities are measured. Unless measures are monitored continuously and evaluated, can performance measurement be a costly process that does not lead to any improvement of the organization. A request by IKEA Hemma was to evaluate their PMS.   Purpose: The purpose of this study is to evaluate the IKEA Hemma's performance measurement system. The structure and functionality of the PMS message is analyzed to identify performance measurement system's weaknesses. The purpose is then to propose changes that IKEA Hemma can use to develop their PMS.   Method: Evaluation study is the method used in this study. The primary purpose of an evaluation study is to provide knowledge whether the targets are achieved or not and also to examine the effects of this project had. Interviews and surveys has been the basis of empirical data collection.   Conclusion: KPIs are designed to guide and motivate employees to satisfy the customers who contact IKEA Hemma. The system is widely accepted by the employees and the goals achieves at group level. Areas for improvement have been identified, which includes new KPIs and measurement, to ensure influences in the results.

Electronic availability of information resources has increasingly become an important part of academic libraries everyday vocation. This is a fact that puts impetus on the libraries to know more about the way in which electronic information is being dispersed and handled. This thesis aims to comparatively evaluate Uppsala university library´s own metadata system Summon with the publicly available equivalent Google scholar. The evaluation is based on Péter Jacsó´s theories on database evaluation which concretely puts focus on Summon and Google scholar via the use and application of ten different criteria. The uses of precision and relevance criteria were also implemented as additional evaluation tools. The results indicate that Google scholar at the moment has to be seen as a necessary complement in retrieving electronic information due to the fact that Summon is not yet fully functioning on all levels. This is a two years master’s thesis in Archive, Library and Museum studies.

Aim: This thesis aims to describe and analyse the concept of health-promoting leadership, including criticalconditions for implementation and evaluation of such leadership. Methods: Three case studies and one conceptual analysis were conducted using qualitative methods, including interviews, observations and document analysis. The qualitative data material in study III was supplementedwith quantitative material from a leadership survey. Study I was a qualitative case study of a Swedish industrial company characterized by a low sickness rate, a structure of self-managed teams and an organisational culturethat aimed to develop employee skills and influence. Study II was a phenomenograpic study of health-promoting leadership, as described by 20 individuals employed in Swedish municipalities. Study III was a case study of anintervention programme for the development of health-promoting leadership conducted in four city districts of Gothenburg, Sweden. Study IV was a case study on collaboration in workplace health promotion between municipalities in a Swedish region. Results: Study I illustrates how a company leader developed and influenced organisational culture, including the employees’ control over their work situation, participation and personal development. The results of this study emphasise the importance of considering contextual factors when evaluating the role of leadership in promotinghealth at work. Study II describes health-promoting leadership in three different ways: organising health promoting activities, supportive leadership style, and developing a health-promoting workplace. Interviewees frequently linked good leadership in general with good employee health. Study III shows the importance ofregarding the development of health-promoting leadership as a contribution to building organisational capacityfor a health-promoting workplace. The intervention programme was implemented in an existing managementgroup already producing action plans for workplace health promotion. Such integration is an important part ofbuilding organisational capacity for creating and sustaining a health-promoting workplace. Study IV shows thatcollaborative health-promoting leadership is viewed as a strategy to reduce the sickness rate amongmunicipalities in a region. The study implies that collaborative workplace health promotion should be organisedinitially on a small scale, giving participants the time and opportunities to develop mutual trust. Moreover, StudyIV demonstrates the importance of including participants with differing levels of knowledge and experienceabout workplace health promotion. Conclusions: Health-promoting leadership can be defined as leadership that works to create a culture for healthpromotingworkplaces and values, to inspire and motivate employee participation in such a development. Healthpromotingleadership can also be viewed as a critical part of organisational capacity for health promotion,including managerial knowledge and skills as well as organisational policies and structures that support a healthpromotingworkplace. Therefore, leadership involvement in the systematic development of both the physical andpsychosocial work environment is important. / Syfte: Det övergripande syftet med denna avhandling är att beskriva och analysera begreppet hälsofrämjandeledarskap, vilket även inkluderar förutsättningar för utveckling och utvärdering av ett sådant ledarskap. Metoder: Kvalitativa metoder har tillämpats i avhandlingens alla studier, inklusive intervjuer, observationer ochdokumentanalys. I studie III har det kvalitativa datamaterialet kompletterats med kvantitativa data från enledarskapsundersökning. Tre fallstudier och en konceptuell analys genomfördes. Studie I var en kvalitativfallstudie av ett svenskt industriföretag med låg sjukfrånvaro och med en arbetsorganisation som syftade till attutveckla medarbetarnas kompetens och inflytande i sitt arbete. Studie II var en fenomenografisk studie av hurhälsofrämjande ledarskap beskrevs bland 20 personer anställda i svenska kommuner. Studie III var en fallstudieav ett interventionsprogram för utveckling av hälsofrämjande ledarskap i fyra stadsdelar i Göteborg. Studie IVvar en kvalitativ fallstudie av samverkan mellan kommuner i en svensk region kring att skapa hälsofrämjandearbetsplatser. Resultat: Studie I visar hur en företagsledare har utvecklat och påverkat en företagskultur som främjar deanställdas kontroll över arbetssituationen, samt deras delaktighet och personlig utveckling. Resultaten visar påvikten av att ta hänsyn till kontextuella faktorer vid utvärdering av vilken betydelse ledarskapet har för att främjahälsa på arbetsplatsen. Hälsofrämjande ledarskap beskrivs i studie II på tre olika sätt: att organiserahälsofrämjande aktiviteter, en stödjande ledarskapsstil, samt att utveckla en hälsofrämjande arbetsplats.Konceptet användes ofta bland intervjupersonerna för att länka idéer om ett gott ledarskap i allmänhet till deanställdas hälsa. Studie III visar på vikten av att se ledarskap som ett bidrag till utvecklingen av enhälsofrämjande arbetsplats. Programmet genomfördes i befintliga ledningsgrupper som tog fram handlingsplanerför en hälsofrämjande verksamhetsutveckling. Denna typ av integration är ett viktig led i att utveckla denorganisatoriska kapaciteten för att vara en hälsofrämjande arbetsplats. I studie IV sågs samverkan kringhälsofrämjande ledarskap som en strategi för att minska sjukskrivningar bland kommunerna i regionen. Studienpekar på vikten av att till en början organisera samverkan kring utveckling av hälsofrämjande arbetsplatser imindre skala för att ge samverkansparterna tid och möjligheter att utveckla ett ömsesidigt förtroende förvarandra. Studien visar också att det är viktigt att involvera olika samverkansparter med kompletterande kunskaper och erfarenheter om arbetshälsa. Slutsatser: Hälsofrämjande ledarskap kan definieras som ett ledarskap som arbetar för att skapa enhälsofrämjande arbetsplatskultur. En sådan kultur innefattar värderingar som inspirerar och motiverar deanställda att delta i utvecklingen mot en hälsofrämjande arbetsplats. Hälsofrämjande ledarskap kan också sessom en viktig del av den organisatoriska kapaciteten för att främja hälsa, det vill säga chefers kunskaper ochfärdigheter såväl som riktlinjer och strukturer i organisationen som understödjer en hälsofrämjande arbetsplats.Det är därför viktigt med ett ledarskapsengagemang i den systematiska utvecklingen av både den fysiska ochpsykosociala arbetsmiljön.

Tom Andersen (1995) utvecklade samtal där terapeut och klient tillsammans utvärderar samarbetet i terapin, samtal med reflekterande förhållningssätt som senare kom att kallas för samforskningssamtal. Samtal med ombytta roller, där terapeuten får lära av klienten. Studier har visat att samforskningssamtalen ger terapeutiska effekter med ökad känslan av samhörighet, fördjupad samskapande process och hjälper terapin framåt samt ger terapeuterna ökade kunskaper om sig själva som terapeut. Syftet med denna studie är att belysa om samforskningssamtal kan ge möjligheter och betydelse i pågående terapi och i så fall vilka. -Hur upplevdes samforskningssamtalet? -Vad fick terapeut respektive patient syn på i samforskningssamtalet? -Vilken betydelse kan samforskningssamtalet ha framöver i terapin? Två samforskningssamtal har hållits och därefter har en intervju hållits med var och en av deltagarna. Materialet har spelats in, analyserats och bearbetats samt sedan redovisats utifrån frågeställningarna. Undersökningsdeltagare har varit en terapeut, två patienter samt en gästande kollega. Jag själv har deltagit som observatör under samforskningssamtalen. Resultaten visar på att samforskningssamtalen gav möjligheter och betydelser i dessa pågående terapier, delande av tankar och känslor, benämning av relationer, klargöranden samt att synliggöra terapeutens sätt att vara. Både terapeut och patient upplevde samforskningssamtalet som positivt och givande. Det mest betydelsefulla som framkom var att terapeut och patient fick möjlighet att dela med sig av sina tankar och känslor. Detta ökade samhörigheten. Klargöranden gjordes om bland annat terapins innehåll och ramar. Särskilt betydelsefullt visade sig samforskningssamtalet vara för terapeuten, som en möjlighet till att få feedback. Terapeuten fick syn på sitt sätt att vara tillsammans med sin patient. Samforskningssamtal har också visat sig i tidigare studier ha en viktig betydelse att fylla för både terapeut och patient, bl a som en hjälpsam intervention i terapiarbetet samt att ge terapeuten feedback. Samtalsledarens, den gästande kollegans, känslighet i att ställa frågor har en viktig betydelse. En av frågorna som väcktes är hur terapeuten skulle kunna använda sig av samforskningssamtalets idé i det dagliga behandlingsarbetet, kanske i en modifierad form och som ett komplement till andra utvärderingsformer. Få kritiska åsikter har framkommit i denna uppsats liksom i tidigare studier, om samforskningssamtalet som form och metod. Dess positiva betydelse är klart överrepresenterat dokumenterat. / Tom Andersen (1995) developed the conversations in which therapist and client together evaluate collaboration in therapy, conversation with reflective position that later became known as co-research conversation, in Swedish called “samforskningsamtal”. Conversation with the roles reversed, where the therapist may teach the client. Studies have shown that co-research conversation provide therapeutic effects with an increased feeling of connectedness, in-depth co-creative process, helps the therapy forward and give therapists a better understanding of themselves as a therapist . The purpose of this study is to shed light on if co-research conversation can provide opportunities and importance of ongoing therapy, and if so, which. - How experienced co-research conversation? - What of importance did the therapist and patient get from the    samforskningssamtalet? - What significance can co-research conversation have into the therapy? Two co-research conversations have been held and then have an interview held with each of the participants. The material has been recorded, analyzed and processed, and then recognized based issues. The participants have been a therapist, two patients and a visiting colleague. I have participated as an observer during co-research conversations. The results show that co-research conversation gave possibilities and meanings in these ongoing therapies, namely the sharing of thoughts and feelings, designation of relationships, clarifications and visibility in the therapist's way of being. Both therapist and patient experiences co-research conversation as positive. The most significant to emerge was that the therapist and the patient had the opportunity to share their thoughts and feelings. This increased affinity. Clarifications were made about including therapy's content and context. Particularly significant was found to co-research conversation be for the therapist, as an opportunity to get feedback. The therapist saw her way to be with his patient. Co-research conversation has also been shown in previous studies to have an important role to play for both therapist and patient, as a helpful intervention in therapy work, and to give the therapist feedback. The interviewer's, the visiting colleague, sensitivity in asking questions has an important significance. One of the questions raised is how the therapist could use co-research conversations idea of daily treatment work, perhaps in a modified form and as a complement to other forms of evaluation. Nearly none critical views have emerged in this essay, as in previous studies, about co-research conversation as form and method. Its positive significance is clearly overrepresented documented.

Elever ska ges ledning och stimulans i undervisningen för att kunna utveckla kunskaper i enlighet med utbildningens mål. Historieundervisningen ska således utformas så att hänsyn tas till elevers olika behov och förutsättningar. Om denna ledning och stimulans inte är tillräcklig kan det bli aktuellt med stödinsatser i form av extra anpassningar. Studiens syfte är därför att undersöka hur lärare i årskurs 4–6 använder och utvecklar stödinsatser i form av extra anpassningar i historieundervisningen för att möta den variation av olikheter som finns i en elevgrupp. Då det i studien är av intresse att undersöka lärares resonemang, erfarenheter och beskrivningar av begreppet extra anpassningar i historieundervisningen har en kvalitativ forskningsansats valts och fem lärare har intervjuats. Syftet uppfylls genom att det redovisas hur lärarna tillämpar extra anpassningar i historieundervisningen och hur de utformar denna stödinsats i samverkan. Vidare beskrivs hur uppföljning och utvärdering görs för att utveckla arbetet med extra anpassningar i historieundervisningen. En specialpedagogisk analysram med utgångspunkt i det relationella perspektivet samt det kommunikativa och relationsinriktade perspektivet, KoRP, har använts i analysen och tolkningen av det insamlade empiriska materialet. Resultatet visar att det finns ett behov av att tydliggöra skillnaden mellan ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd. Det framkommer också att lärares inställning till arbetet med extra anpassningar påverkar både hur stödinsatsen utformas och dess kvalité. I resultatet synliggörs det även att handledning från specialpedagoger och speciallärare är viktigt för att lärare ska kunna skapa adekvata extra anpassningar men också att det finns explicita rutiner om hur detta arbete ska följas upp och utvärderas / Students should be given guidance and stimulation in the instruction to be able to develop knowledge accordingly to the aims of the education. The history instruction should consider students’ different needs and abilities. If the guidance and stimulation is not sufficient, the teacher must form additional adjustments. The purpose of this study is therefore to investigate how teachers in grade 4-6 make use of and develop additional adjustments in history instruction to meet students' differences. Since teachers reasoning, experiences and descriptions of additional adjustments are interesting to investigate, a qualitative method has been chosen and five teachers in grade 4 to 6 have participated in the study. The purpose of the study has been answered by how teachers apply additional adjustments in history instruction and how they collaborate when forming these adjustments. Furthermore, it describes how teachers follow up and evaluate the additional adjustments to develop their history instruction. This interview study has its point of departure in the relational perspective and the communicative relational perspective (KoRP). Therefore, the analysis and the interpretation of the collected empirical evidence have been reviewed with a special education point of view. The result shows that the differences between guidance and stimulation, additional adjustments and special support need to be distinguished. It also discloses that teachers’ attitudes towards additional adjustments affects how the adjustments are formed but also what quality they have. A conclusion that is drawn is that guidance from special educators is important if teachers should be able to form adequate additional adjustments. It is also important that there are clear routines of how this work should be followed up and evaluated.