I takt med att användandet av e-handelsplattformar växer tillkommer även högre krav på att underhållsjobb, till exempel generera filer och rensa loggar, förvaltas effektivt. Motillo, ett karlstadbaserat konsultföretag inriktade på e-handel och digitala affärer, använder e- handelsplattformen Litium. Underhållsjobb, som idag finns specifikt för jobb i Litium, måste i dagsläget hanteras genom en konfigurationsfil, vilket kan vara tidskrävande. Motillo vill kunna konfigurera och monitorera dessa underhållsjobb direkt i Litiums administratörsvy, back-office. Syftet med denna studie har för författaren varit att utveckla och utvärdera ett adminverktyg i Litiums back-office baserat på en kravställning som upprättats av uppdragsgivaren Motillo. Det utvecklade adminverktyget skulle öka möjligheten och insikten att konfigurera och monitorera underhållsjobb. Studien låg även till grund för de med intresse av att implementera en likande lösning som det utvecklade adminverktyget. För att utveckla adminverktyget tillämpades olika tekniker som innefattade bland annat ramverken React och ASP.NET Core MVC, olika verktyg för versionshantering och pakethantering, samt utveckling efter den agila arbetsmetoden Scrum. Metoder som MoSCoW, Think-aloud, expertutvärderingar, beta-tester samt ett användar-acceptanstest, i form av en semi-strukturerad intervju, tillämpades och genomfördes för att utvärdera det utvecklade adminverktyget mot slutanvändaren. Insamlad data i studien har varit av kvalitativ karaktär. Studien har även inspirerats av Design Science Research där författaren använt den som övergripande metod där övriga metoder mer konkret tillfogats.  Det utvecklade verktyget utvärderades mot den upprättade kravställningen, där endast funktionella krav utvärderades, samt uppfattningar om verktyget och dess potentiella förbättringsåtgärder. Slutanvändaren uppfattade artefakten som bra och de var, baserat på kravställningen, nöjda med resultatet av det utvecklade adminverktyget. Slutanvändaren uppfattade dock att det fanns förbättringspotential och vidareutvecklingsmöjligheter, som bland annat innefattade krav med lägre prioritet som inte genomförts. Dessa krav var krav som prioriterats W, på MoSCoW-skalan, alltså krav som var önskade men som inte kom att genomföras. Författaren kunde lista tre vidareutvecklingsförslag som var Ändra exekveringsintervaller i adminpanelen, Möjlighet att avbryta ett jobb från att vidare exekvera och Visa status för jobbet. Från resultatet kunde författaren även identifiera förbättringar för att öka spårbarheten av loggar, genom ytterligare filtreringsmöjligheter, samt en tydligare presentation av jobbstatus i form av en progress-bar. Författaren rekommenderar även att vidare undersökning om adminverktyget, gällande icke-funktionella krav samt det grafiska användargränssnittet, bör genomföras.

Allt fler företag letar efter effektiva sätt att utföra repetitiva uppgifter. Författaren kom i kontakt med företaget Etteplan, som manuellt granskar olika handlingar (dokument) för att hitta och notera eventuella felaktigheter. Uppdraget författaren fick av Etteplan bestod av att implementera en automatiseringslösning som automatiskt granskar dessa handlingar och identifierar eventuella felaktigheter i handlingens tabellhuvud, som sedan presenteras i en Excel-fil. Dessa felaktigheter kan vara att de olika fälten har fel format eller att fälten är tomma.Författarens syfte var att utveckla och utvärdera denna automatiseringslösning och ta reda på hur automatiseringslösningen mottogs av Etteplan, samt vilka förbättringsförslag som framkom. För att utveckla automatiseringslösningen har flera tekniker använts, som till exempel programmeringsspråket Python, OCR-verktyget PyTesseract och datorseende-biblioteket OpenCV. Automatiseringslösningen utvecklades och utvärderades iterativt med stöd av Design Science Research tillsammans med enhetstester, acceptanstester, ”tänka högt”-sessioner och semi-strukturerade intervjuer, där automatiseringslösningen testades av slutanvändaren på Etteplan. Under utvärderingssessionerna framkom bland annat uppfattningar om lösningens funktionalitet, utseende och layout samt förbättringsförslag. Studiens resultat indikerar att automatiseringslösningen uppfattades som positiv av slutanvändarna samt att den kan skapa mervärde på Etteplan. Ett flertal förbättringsförslag framkom, exempelvis att Excel-rapportens utformning kan förbättras. Det framkom även önskemål om ny funktionalitet, exempelvis att fler filformat skulle gå att granska, så som TIFF- och DWG-filer.

Uppsatsen undersöker hur informationsanvändningen och informationsbehoven ser ut i designstudenters arbete med olika projekt, i syfte att ta fram kvalitetskriterier för informationssystem och informationsresurser. Underlaget för uppsatsen bygger på utforskande ostrukturerade djupintervjuer med 5 master-studenter i industriell design vid Umeå Designhögskola. Informanterna fick i detalj beskriva arbetsprocessen i minst ett projekt de deltagit i och frågor ställdes sedan kring vilken information som användes i denna process, och vad denna information bidrog med. Analysen av detta material gav 6 stycken kategorier av information. Dessa kopplades samman med olika användningsområden: Informationen inom kategorin textuell information (artiklar, böcker, projektbeskrivningar, etc.) kan delas in i två huvudsakliga användningsområden: A) den används för att få specifika faktauppgifter om ett område; och/eller B) den används för att mer allmänt göra sig en bild av hur relationerna i projektets kontext ser ut. Informationen inom kategorin visuell information (bilder, foton, skisser, etc.) kan delas in i fyra huvudsakliga användningsområden: A) den används som visuell inspiration; B) den används för att mer direkt guida vid skissning, modellering och liknande konstnärliga praktiker; C) den används för att illustrera någonting i själva projektpresentationen; och/eller D) den används för att mer allmänt förstå projektets kontext. Informationen inom kategorin audio-visuell information (videor från hemsidor främst Youtube) kan delas in i fyra huvudsakliga användningsområden A) den används för visuell inspiration; B) den används för attmer direkt guida vid utformnings- och konstruktionsprocessen; C) den används för att illustrera någonting i själva projektpresentationen; och/eller D) den används för att mer allmänt förstå projektets kontext. Informationen inom kategorin taktil/skapande information (beröra och uppleva,att skissa och skissen, att modellera och modellen, etc.) kan delas in i fem huvudsakliga användningsområden: A) den används för att nå en personlig förståelse av en form, yta ellerliknande hos den egna designen; B) den används för att mer direkt guida vid vidare skissning, modellering och liknande konstnärliga praktiker; C) den används för att illustrera någonting i själva projektpresentationen; D) den används för att testa designens genomförbarhet; och/eller E) den används för att nå och förstå en användargrupps reaktioner. Informationen inom kategorin interpersonell information (intervjuer, observationer, handledning, etc.) kan delas in i fyra huvudsakliga användningsområden: A) den används för att designern bättre skall kunna identifiera sig med sina tänkta användare; B) den används för att finna ut vilka problemområden som finns kring ett projekt; C) den används för att nå och förstå en användargrupps reaktioner; och/eller D) den används för att få andra perspektiv på designen. Personell information (tidigare erfarenheter) används, i de olika projektbeskrivningarna, som inspiration för designlösningar att forska vidare kring. Allt som allt handlar det om 14 olika användningsområden där ett fåtal överlappar flera olika av informationskategorierna. Hur dessa överlappningar sker syns tydligare i Illustration 2 (sida 29). En kronologisk modell över vilka faser ett projekt vanligtvis gick igenom konstruerades utifrån projektbeskrivningarna (faserna illustreras i Illustration 1, sida 28, och i Illustration 2 åskådliggörs vilka av de nämnda användningsområdena och informationskategorierna som är tydligast knutna till varje fas). De huvudsakliga frågeställningar som i varje projektfas krävde svar fick beteckna fasernas olika informationsbehov: Forskningsfasens informationsbehov: Vilka är de tänkta användarna? Hur agerar dessa? Vilken är den tänkta tekniken? Hur interagerar de tänkta användarna med den tänkta tekniken? Skissningsfasens informationsbehov: Vilka är problemområdena? Hur kan de olika problemområdena lösas designmässigt? Utvärderingsfasens informationsbehov: Är de tänkta designlösningarna realistiska? Hur reagerar användare och/eller kollegor på designlösningarna? Vilka lösningar förtjänar att fokuseras på för vidare arbete? Designfasens informationsbehov: Hur kan den valda designlösningen vidareutvecklas? Hur kan designlösningen utformas grafiskt? Vilken grafisk lösning fungerar bäst? Polereringsfasens informationsbehov: Hur skall designprojektet presenteras? Vilket material skall användas för att bäst åskådliggöra designprocessen? Slutsatserna av analysen angiven ovan är att informationssystem och informationsresurser riktade mot projektarbetande designstudenter både måste se till att de olika informationsformerna finns representerade i informationsrepertoaren samt att denna information klarar att tillfredställa projektfasernas informationsbehov. I denna process är samverkan och god kommunikation mellande parter som ingår i det övergripande informationssystemet av hög vikt. Informationen tillhandahållen genom informationssystem och informationsresurser måste även vara kontinuerligt uppdaterad och lättillgänglig. En diskussion kring hur biblioteken kan spela en roll för designstudenter avslutar uppsatsen och här läggs fokus på biblioteket som förmedlare av främst textuell, visuell och personell information. Biblioteken har traditionellt varit en plats för främst texter och i viss mån bilder, men kan även spela en viktig roll som en plats för inspiration och nya möten.

Till största delen anlitas företagshälsan för efterhjälpande insatser på individnivå. Alla arbetsgivare ska enligt arbetsmiljölagen bedriva ett förebyggande systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM). Företagshälsans kompetens utnyttjas sällan i SAM, även om arbetsmiljölagen föreskriver att det ska göras om kompetensen saknas i den egna organisationen. Vid Arbetsmiljöenheten, som är Region Jönköpings läns inbyggda företagshälsa, har en metod arbetats fram för att användas i företagshälsans förebyggande arbetsmiljöarbete. Den kallas SMAK (Strukturerad Multidisciplinär Arbetsmiljökartläggning). Den bygger på nära samarbete med arbetsgivarorganisationen och dess anställda och den ligger till grund för arbetsmiljöarbete och utvärdering av effekten av olika interventioner insatta i syfte att förbättra arbetsmiljön. Arbetssättet har testats i liten skala med goda erfarenheter och syftet med förbättringsarbetet var att skala upp användningen och att fler av medarbetarna på Arbetsmiljöenheten skulle vara involverade. Förbättringsidén var att ett utbildningskoncept utformades och genomfördes för medarbetarna vid Arbetsmiljöenheten och som avslutades med att möjligheter och hinder identifierades tillsammans för den fortsatta utvecklingen av arbetssättet. För att studera vilken påverkan utbildningskonceptet haft för de anställda på Arbetsmiljöenheten användes flermetodsperspektiv. Förbättringsarbetet ledde inte till att SMAK användningen skalades upp eller att fler involverades i det under projekttiden. Däremot ökade uppfattningen om användbarheten för SMAK i företagshälsans arbete och för egen del. De möjligheter och hinder som identifierades ligger till grund för fortsatt arbete. Studien visade att förbättringsarbetet har stärkt det interna samarbetet och bidragit med entusiasm inför en fortsatt gemensam utveckling av användningen av SMAK i förebyggande arbetsmiljöarbete. Studien visade också att även om initiativet till det utvidgade arbetssättet kom från företagshälsans ledning så har förbättringsarbetet lett till en grund för fortsatt utveckling som utgår från medarbetarna på företagshälsan, vilket är en viktig faktor för att lyckas med förbättringsarbete. / The Occupational Health Service (OHS) mostly work with aftercare for the individual. There are general demands for every employer to work with the occupational environment in a planned and systematic way. The competence in OHS is rarely used in the proactive work environment management. The Swedish Work Environment Act tells us to involve the OHS if knowledge and capabilities in your organization is not sufficient. At Arbetsmiljöenheten, which is Region Jönköping County built in OHS, has a tool developed to be used in the OHS involvement in proactive work environment management. It is called SMET (Structured Multidisciplinary Work Evaluation Tool). It depends on close cooperation with the employer and the employees and is the basis for work environment management and evaluation of interventions done to improve the work environment. SMET has been tested with good experiences in a small scale and the aim of the improvement work was to scale up the use and let it be possible for more of the coworkers at Arbetsmiljöenheten to use the tool. The idea to test in the improvement work was to construct an educational program for the coworker at the OHS and then together identify possibilities and obstacles for future work. A multi perspective approach was used to study the effect for the coworkers. There was no increase in the usage of SMET, neither were more coworkers involved during the project. However, coworkers thought SMET was usable both for them as individuals and for the OHS. The possibilities and the obstacles identified after the education became the base for the future work. The result from the study tells that the improvement work has strengthen the cooperation at the occupational health service and there is an enthusiasm for the future codevelopment of the way to work with SMET in preventive and proactive work environment management. The result from the study also says that even if the initiative for an extended way of working initially come from the management, the improvement work has led to a foundation on which to build on where the coworkers are central, which is important for successful improvement work.

Utvärderingar används idag flitigt inom den svenska skolan för att bedöma verksamheten, en verklighet i vilken detta examensarbete gör avstamp i. Genom att genomföra en aktionsforskningsstudie har vi prövat och studerat en modell för pedagogisk utveckling som utgår från utvärderandet men också innefattar ett tillvaratagande av utvärderingsresultatet genom kollegialt uppföljningsarbete. Modellen innefattar kortfattat ett utforskande och ett tillvaratagande, vilket syftar till att väcka reflektion och kollegial samverkan med pedagogisk utveckling som målsättning.

De senaste årens forskning har tydligt visat på elevers svårigheter att utveckla begreppsförståelse inom ämnesområdet genetik. I denna studie har jag valt att intervjua lärare i några svenska gymnasieskolor för att undersöka om de identifierar samma problem med genetikundervisningen som finns dokumenterade i forskningslitteraturen samt hur de arbetar för att eleverna skall nå uppsatta kunskapsmål. De intervjuade lärarna bekräftar samtliga av de huvudproblem som forskningslitteraturen utpekar. Eleverna har svårt att utveckla begreppsförståelse inom den grundläggande genetiken. Detta leder bland annat till en mycket begränsad förmåga att, på basis av genetisk kunskap, ta ställning i frågor som rör gentekniska metoders tillämpningar. Avslutningsvis diskuteras möjligheterna att använda formativ utvärdering och att arbeta med autentiska problem för hjälpa och motivera eleverna.

Nowadays it is common for companies to sit on and gather a lot of data related to their business. The size of this data is often too large to be analyzed by hand and it is therefore becoming more and more common to automate this analysis e.g. by running machine learning methods on this data. In this project we attempt at analyzing an unstructured dataset consisting of remarks, found by inspectors, on electrical installations. This is done by firstly clustering the dataset with the goal of having each cluster representing a specific type of error found in the field and then extracting ten keywords from each cluster. We investigate whether these keywords can be used for representing the clusters’ contents in a way that could be useful for a future end-user application. The solution developed in this project was evaluated by constructing a form where the respondents were shown example remarks from a random subset of clusters and got to evaluate both how well the extracted keywords matched the examples and to what degree the example remarks from the same cluster represented the same kind of error. We got a total of 22 responses consisting of 8 professional inspectors and 14 laymen. Our results show that the keyword extraction make sense in connection to the example remarks from the form and that the keywords show promise in describing the content of a cluster. Also, for a majority of the clusters a clear consensus can be seen between the respondents on what keywords they considered as relevant. However the average number of keywords that the respondents considered relevant for each remark (1.40) was deemed too low for us to be able to recommend the solution. Additionally the clustering quality follows the same pattern in showing promise but not quite giving satisfactory results in this study. For future work a larger study should be conducted where several combinations of clustering and keyword extraction methods could be evaluated more thoroughly to be able to draw more decisive conclusions. / Nuförtiden är det vanligt att företag samlar in och sitter på en mängd data kopplad till sin verksamhet. Denna datamängd är ofta för stor för att kunna analyseras för hand. Därför har det blivit allt vanligare att automatisera denna analys genom att köra maskininlärningsmetoder på datan. I detta projekt analyseras ett dataset bestående av fritext-poster innehållande anmärkningar på elinstallationer. Detta görs genom att först klustra datan med målet att varje kluster ska representera en viss typ av anmärkning från fältet för att sedan extrahera 10 st nyckelord från varje kluster. Vår undersökning går sedan ut på att undersöka till vilken grad dessa nyckelord kan sägas representera klustrens innehåll på ett sätt som skulle vara användbart för en applikation för slutanvändare. Den lösning som togs fram i projektet utvärderades genom en enkät där de svarande visades exempel på anmärkningar från ett antal slumpvist valda kluster och sedan fick ta ställning till hur väl nyckelorden passade in på exemplen och också till vilken grad exemplen från samma kluster representerade samma typ av anmärkning. Totalt fick vi in svar från 22 personer, nämligen 8 besiktningsingenjörer och 14 st lekmän. Resultaten visar att de extraherade nyckelorden hade en naturlig koppling till de respektive anmärkningarna från enkäten och att de har potential att förklara innehållet i klustren. Hos en majoritet av klustern kunde vi också se en tydlig samstämmighet bland de svarande i vilka specifika nyckelord som ansågs relevanta. Dock var det genomsnittliga antalet nyckelord som ansågs relevanta för ett anmärkningsexempel (1,40) för lågt för att vi ska kunna rekommendera den utvärderade lösningen. På ett liknande sätt visar våra resultat att klustringen av datan var lovande, men att den inte blev helt tillfredsställande. I ett fortsatt arbete borde en större undersökning göras där flera kombinationer av metoder för klustring och extrahering av nyckelord jämförs grundligare så att säkrare slutsatser kan dras.

Since 2012 Google has been developing a new transport protocol called QUIC (Quick UDP Internet Connections). The purpose of the QUIC-protocol is to speed up the web and first of all produce lower response time on websites. This is interesting in several perspectives. First of all, this is good news for the common user that browse the web but also in an economical perspective. Studies show that quicker response time on websites attracts customers both short term and long term which is important in areas as e-commerce. On top of this the Internet alone (home computers, data centers etc.) stands for about 10% of the worlds electricity consumption and a quicker and more effective transport protocol could contribute to lower this number since a lot of data is transferred through the Internet each day. QUIC is already in use by many of Google´s servers and can be used when browsing the web in a chrome or Opera browser. This means that many people have already been in touch with QUIC unknowingly. This degree project focuses on the main problems which makes the QUICprotocol needed and compares QUIC to TCP. TCP has been the dominating transport protocol regarding reliable data transmission for decades and still is. In this project an environment for testing is implemented which makes it possible to compare response time for websites. Two different tests are made where different common internet conditions are simulated to see how these conditions effects the response time for each protocol. The tests have shown that QUIC and TCP are pretty much equal regarding response time when the delay is 100 ms or less and there is no packet loss. When the delay exceeds 100 ms have our tests shown that QUIC delivers quicker response times. The tests have also shown that QUIC is superior to TCP when data is transferred over a connection with packet losses. Although it can be questioned if we could have optimized our TCP-server to compete with QUIC in a better way. / Google utvecklar sedan 2012 ett nytt pålitligt transportprotokoll, QUIC (Quick UDP Internet Connections). Syftet med detta är att göra webben ”snabbare” genom att bland annat minska svarstider för hemsidor. Detta är intressant ur en mängd perspektiv. Dels ur användarsynpunkt vid surf på webben men även ur ett rent ekonomiskt perspektiv då forskning visar att snabbare hemsidor lockar fler kunder både på kort och lång sikt vilket är intressant inom t ex. ehandel. Dessutom beräknas Internet stå för ungefär 10% av all elkonsumtion på hela planeten och ett snabbare och effektivare transportprotokoll kan förhoppningsvis bidra till att förbättra den siffran. QUIC används redan idag på flera av Googles egna servrar och uppkopplad mot Internet med webbläsaren Chrome eller Opera har användaren med stor sannolikhet redan stött på QUIC utan att veta om det. Detta arbete fokuserar på några av de problem som ligger som grund för vad QUIC är tänkt att förbättra och jämförs sedan med transportprotokollet TCP som har varit standardprotokollet för pålitlig dataöverföring i decennier. I arbetet upprättas en testmiljö som gör det möjligt att mäta svarstider på en webbklient för de olika protokollen vid olika simulerade förhållanden. Testerna går ut på att variera fördröjning och paketförluster för att se hur detta påverkar svarstiderna för respektive protokoll. Jämförelsen har resulterat i att QUIC och TCP är jämna i avseende på svarstider då inga paketförluster förekommer och fördröjningen är 100 ms eller lägre. Däremot när fördröjningen ökar till en nivå över den genomsnittliga fördröjningen överstiger 100 ms så pekar våra tester på att QUIC levererar snabbare svarstider. Dessutom har testerna visat att QUIC är överlägset TCP gällande svarstider då paketförluster förekommer. Det kan dock ifrågasättas huruvida vår TCP-server hade kunnat optimerats för hålla jämnare steg med QUIC.

Sweden has a goal of having 100% renewable electricity production by 2040. To reach this goal, wind power is one of the most important energy sources that needs to be heavily expanded. However, finding a good project site and realizing a project is a process that takes several years and can be difficult to achieve. Between 2015 and 2018, no less than 76% of Swedish wind power projects applying for permits were rejected. As an industry player with the aim of becoming fossil free, Pöyry has the interest to pursue Sweden reaching its goal. Pöyry has long experience of wind energy development and has now requested a method that can evaluate and compare Swedish wind power projects in all stages with the aim of identifying the best available project to proceed with. The objective of this thesis is thus to investigate factors that are critical for developing profitable projects, identify the largest expenses and create a tool that evaluates projects based on several parameters. A literature review is performed to obtain knowledge about wind power project development and data is collected from various projects in Sweden from 2016 and onwards to get an updated view with information and valuable numbers from realized projects. An analysis is then carried out with the aim of finding the most important factors that can affect the development of wind power projects, positively or negatively. This is followed by an identification of the most significant expenses in a project, whereupon a simplified but realistic way of calculating these are created. Lastly an evaluation tool is developed using Excel, with the purpose of evaluating projects, finding risks and estimating costs as well as electric energy production. Finally, candidate projects can be compared, helping developers finding the most beneficial and environmentally friendly projects. / Sverige har som mål att ha 100% förnyelsebar elproduktion till 2040. För att nå detta mål är vindkraft en av de viktigaste källorna till energiproduktion och måste därmed expandera de kommande åren. Att hitta ett bra projektområde och fullfölja ett projekt är en process som tar flera år och kan i många fall vara svårt att uppnå. Av alla svenska projekt som ansökte om tillstånd mellan 2015 och 2018, fick 76% avslag. Med inriktningen att bidra till ett fossilfritt Sverige är Pöyry en aktör inom industrin som vill hjälpa Sverige att nå detta mål. Företaget har lång erfarenhet av vindkraftsutveckling och har nu efterfrågat en metod som kan utvärdera och jämföra svenska vindkraftsprojekt i alla dess olika stadier med syfte att identifiera de bästa projekten att jobba vidare med. Syftet med detta examensarbete är därmed att undersöka faktorer som är kritiska för projektutvecklingen, identifiera de största kostnaderna samt skapa ett verktyg som utvärderar projekt utifrån flertalet faktorer. För ett erhålla kunskap om utveckling av vindkraftsprojekt utförs en litteraturstudie, varpå projektdata från 2016 och framåt samlas in för att få en uppdaterad bild med värdefull information och siffror från realiserade projekt. Därefter utförs en analys med syfte att hitta de faktorer som har störst påverkan, negativ som positiv, på utveckling och uppbyggnad av vindkraftsprojekt. Därpå identifieras de största utgifterna i ett projekt och en förenklad men realistisk beräkningsmodell skapas för att uppskatta dessa. Slutligen utvecklas ett verktyg i Excel som utvärderar projekt, hittar risker samt uppskattar kostnader och energiproduktion, vars syfte är att hjälpa projektörer att jämföra projekt och därmed hitta det mest kostnadseffektiva och hållbara alternativet.

God passform är en subjektiv bedömning och definieras av varje enskild individ. Subjektiva upplevelser är präglade av individens egna känslor, erfarenhet och preferenser. I samarbete med en forskningsverksamhet ämnade den här studien till att identifiera olika faktorer som påverkar individens subjektiva passformsbedömning av återanvändbara mensskydd. I studien undersöktes passformen på syntetiska återanvändbara bindor i tre olika modeller anpassade efter kvinnors olika behov. I framtagningsprocessen av bindorna ingick olika marknadsanalyser som gav underlag till konstruktionsarbetet. Studien baserades på en kvalitativ marknadsundersökning där fem utvalda kvinnor i åldrarna 26 – 43 utförde avprovningar och förde logg om sina upplevelser av bindornas passform. Den empiriska undersökningen visar att en av de längre bindorna, ur passforms- och komfortsynpunkt, anses mer tillförlitlig än de andra två modellerna då bindan upplevdes mer följsam längsmed kroppen och troskanten utan att sticka ut och skava mot huden. En gemensam nämnare för samtliga bindor konstaterades vara ett kritiskt förhållningssätt till bindornas tjocklek. Subjektiva bedömningar av passform, som är uppdelade i mindre delmoment, är mätbara men eftersom denna studie är inriktad till en småskalig forskning kan inga slutsatser dras. Däremot kan studien tillhandahålla nya insikter och djupare förståelse för kvinnors tankegångar och preferenser gällande bindors passform. / A good fit is a subjective assessment and psychologically defined by each individual based on their own experiences, feelings, and preferences. With the support of a Borås-based research firm, this study aimed to identify various factors that influence the individual's subjective fit assessment of environmentally friendly, synthetic, and reusable menstrual pads. This study examined the fit of three different styles adapted to conform to a menstruating woman’s different needs. As a result of a pilot study and various market research, the conceptual design phase of the pads provided a reliable foundation for the design process. The study was based on a qualitative market study in which five women underwent various exploratory methods of evaluating their subjective experiences regarding the fit and comfort of the pads. The empirical study reveals one of the longer pads, from a fit and comfort point of view, to be more compliant than the other two styles as the longer and thin one was perceived to have higher conformity. A common denominator for all three of the menstrual pads appeared to be a critical approach towards the thickness of the products causing stiffness and skin irritation. Subjective assessments of fit, divided into multiple components, have proven to be measurable, but since this study is focused on small-scale research, conclusions cannot be drawn unless the quantity of collected data or the data itself is conducted in a different way. This study provided new insights and a deeper understanding of a small group of women's thoughts and preferences regarding the fit of the modern pad.