The benefits of using feature-based CAD methodology and direct modelling are discussed inthe thesis. An experimental CAD study has been performed in which three different cases hasbeen modelled to get an overview of how direct modelling works in Solid Edge ST10 and to determine how the methodology could be integrated into product development. These two ways of modelling in Solid Edge are evaluated using previous research and data from thestudy to do a SWOT analysis and a Pugh matrix. Further on a comparison is made to find respective methodologies’ area of use.The experimental CAD study explores three cases in which each uses one type of product thatis investigated. The CAD models used as reference for the experiment are originally created using feature-based modelling, in the ordered module of Solid Edge. The intent is to recreate the models using direct modelling. The products of interest are created using different manufacturing processes which enables most tools in the Synchronous module to be put tothe test. Points of interests for the study is the workflow of direct modelling, to define the useand limits of Synchronous and investigate the synergy between the tools of the modules.It is concluded that direct modelling excels in certain area of operations where precision engineering can be ignored. When developing concepts for a new product, time could be savedby using the swift surface editing tool of direct modelling. When the CAD user does not need to rely on already set dimensions and is free to explore different shapes to create a 3D-model,direct modelling will come in handy due to its ability to model without taking history data into account. Direct modelling can also be used as a tool for creating redesigns of products containing complex feature trees. Cooperation between different CAD software could be strengthened using direct modelling where the need to redesign imported CAD files featuring “dead geometries” and empty history trees. These types of 3D-models, step, Parasolid’s etc can be easily modified using directmodelling in Solid Edge. Further research can be made to determine in which areas direct modeling can be applied and excel compared to the standard feature-based CAD methodology.

Bakgrund: Managementkonsultbranschen har de senaste 40 åren växt kraftigt och managementkonsultens roll i organisationer tar allt större plats. Det har genererat mycket forskning kring inköp av managementkonsulter, men forskning kring utvärderingens plats i organisationers konsultanvändning är fortfarande bristande. Utvärderingar av komplexa tjänster har tidigare setts som formella processer, men det finns indikationer på att den informella utvärderingen tar mer plats i organisationer än någonsin. Idag är marknader och industrier kompetensbaserade, varpå det bör finnas intresse inom organisationer att ständigt sträva mot förbättrad prestation. Organisationer bör fokusera på kontinuerligt lärande i organisationens alla delar, vilket kanske kan stimuleras av konsultanvändning, genom utvärdering. Syfte: Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur organisationer utvärderar managementkonsultens arbete och på vilket sätt utvärderingen bidrar till det organisatoriska lärandet. Metod: Studien baseras på tre fallföretag som använder managementkonsulter i sin dagliga verksamhet. Studien är av kvalitativ karaktär, där data är samlad genom semistrukturerade intervjuer med inköpare och projektledare. Slutsats: Studien påvisar tre typer av utvärdering som inkluderas i organisationers konsultanvändning, den informella utvärderingen, den individuella utvärderingen samt den projektbaserade utvärderingen. Studien är bland de första av sitt slag som konstaterar den informella utvärderingens förekomst i organisationer. Vidare kan det konstateras att utvärderingen direkt kan gynna organisationers lärande, främst då information kodas och sprids i interna nätverk genom individuell utvärdering. Det kan även konstateras att lean har en negativ inverkan på lärandet genom utvärdering, då organisationer som är lean ofta väljer att inte spara utvärderingsrelaterad information. / Background: The use of Management Consultants has increased during the past 40 years and is now more common in organisations. This has resulted in much research regarding the purchasing processes of Management Consultants, but less regarding how organsiations evaluate these services. Evaluation of complex services has previously been categorised as a formal process, but today, there are indications that informal evaluations are more and more common. Moreover, industries today are highly influenced by the possession of knowledge, why organisations should find interest in continuously improved performance. Organisations should therefore focus on general continuous learning, which could be stimulated by evaluations through the use of Management Consultants. Purpose: The purpose of this study is to contribute with knowledge regarding how organisations evaluate the work of management consultants and how the evaluation can contribute to organisational learning. Methodology: This study concerns three cases, three organisations that include management consultants in their daily operations. This is a qualitative study, where data was collected through semi-structured interviews with both procurement managers and project managers. Conclusions: This study argues for three evaluation strategies, included in organisational use of Management Consultants, the informal evaluation, the individual evaluation and the project-based evaluation. The study is among the first to state the presence of informal evaluations in organisations. Moreover, the study argues that evaluations can favour organisational learning, principally when information from individual evaluations are crystalised and spread through organisation’s internal networks. It can be further noted that lean production can influence learning through evaluations on a negative note, since organisations who use lean often choose not to save information related to evaluations.

Det är av stort vikt att följa upp och utvärdera effekten av behandling av små barn och deras familjer för att vården ska vara evidensbaserad. Vid barn- och ungdomspsykiatriska verksamheten Mellanvård Nordväst (MVNV) i Stockholm används självskattningsinstrumentet Swedish Parenthood Stress Questionnaire (SPSQ) för att mäta om förändring sker mellan inledning och avslut av behandling med avseende på stress hos föräldrar med barn upp till arton månader. Föreliggande studie är en sammanställning av 46 mammor och 43 pappors skattningar. Syftet är att se om det finns någon skillnad när det gäller föräldrarnas upplevda stress vid avslut jämfört med vid inledning av kontakt med MVNV, samt om det finns skillnader mellan pappors och mammors skattade föräldrastress. Resultatet visar att mammor skattar en signifikant högre stress än pappor vid inledning av behandling (p< .001). Föräldrarna som grupp skattar en signifikant lägre stress vid avslut (p< .001), men fortfarande skattar mammor då högre stress än pappor (p< .01). Slutsatsen är att föräldrar upplever en minskning av stress under behandlingsperioden. Fortsatt forskning om pappors upplevelse av föräldraskap och delaktighet i behandling föreslås utifrån skillnaderna mellan den stress mammor och pappor rapporterar. / It is of great importance to follow up and evaluate the effects of clinical interventions for young children and their families to have an evidence-based care. At the child and adolescent psychiatric unit Mellanvård Nordväst (MVNV) in Stockholm the Swedish Parenthood Stress Questionnaire (SPSQ) is used to measure whether there is a change between beginning and end of treatment, with respect to stress experienced by parents with children up to the age of eighteen months. The present study is based on the self-ratings of a cohort of 46 mothers and 43 fathers. The aim is to see if there is a difference in terms of perceived parenting stress at termination of treatment compared to commencement, and if there are differences between mothers and fathers assessments of stress. The result shows that mothers rate significantly higher levels stress than fathers at the beginning of treatment (p < .001). As a group parents rate significantly lower stress at the end of treatment (p < .001), however mothers still experience more stress than fathers (p <. 01). To conclude, parents experience a reduction of stress during the period of treatment. Further research is suggested regarding fathers experiences of parenting, and participation in treatment, on the basis of the differences found between mothers and fathers.

Anskaffning av IT-system genomförs av olika anledningar, som till exempel behov i verksamheten på grund av nya arbetsuppgifter, omorganisationer eller att andra förändringar ska genomföras. IT-system är numera en nödvändig förutsättning för de flesta verksamheter och då är det av största vikt att det uppstår nytta med användning av IT-systemen. Ett sätt att säkerställa detta är att det är en bra användbarhet i systemet. Det ska till exempel vara lätt att lära sig samt effektivt och tilltalande att arbeta med systemet. Kontroll av om ett system har en bra användbarhet bör ske innan det anskaffas, när systemet utvärderas och eventuellt jämförs med andra. Men hur denna utvärdering kan genomföras finns det få konkreta rekommendationer för. Uppsatsens syfte är därför att redovisa en rekommendation av hur utvärdering av användbarhet kan genomföras under processen för anskaffning av IT-system. En kvalitativ studie har genomförts genom att intervjua representanter från tre olika verksamheter som har gemensamt att de genomfört utvärdering i samband med anskaffning av IT-system. Från intervjuerna samt studerad teori kring ämnet har rekommendationer för hur utvärdering av användbarhet kan genomföras under anskaffningsprocessen av IT-system tagits fram. Den innehåller tre delar i en stegvis process: kompetens – avgränsning - utvärdering. Minst två olika metoder i kombination bör användas vid utvärderingen samt att aktiviteter genomförs i projektgruppen för att höja sin kompetens och få en samsyn kring vad använd-barhet är och ska vara i den aktuella anskaffningen. En lämplig avgränsning, eller definition, av användbarhet är att använda den fastställda ISO-standarden för användbarhet. En slutsats av denna studie är att forskning om utvärdering, anskaffning och användbarhet finns – men inte i kombination med varandra. Denna kombination är dock en del av verkligheten vid anskaffningar av IT-system. IT är en förutsättning i de flesta verksamheter numera. Då borde vikten av användbara IT-system vara oerhört relevant att utvärdera när nya, eller förnyade, system ska anskaffas.

Examensarbetet har varit en studie som skulle ta fram ett sätt att utvärdera användbarheten och göra en betygsättning av användbarhet i ett utvalt Content Management System.Det bakomliggande problemet till att examensarbetet utfördes är att betygsättningen av användbarhet är bristfällig i många utvärderingar av Content Management System.Studien har använt ett befintligt ramverk som var framtaget för utvärdering av användbarhet i mobiltelefoner. Detta ramverk modifierades så att det istället kunde implementeras på ett Content Management System.Användartesterna som användes för datainsamlingen utfördes av användare som valts ut genom ett selektivt urval beroende på erfarenhet inom användning av informationssystem.Användarna betygsatte olika användbarhetsindikatorer beroende på egen upplevelse under utförandet av uppgiften.Det data som samlades in från användartesterna sammanställdes i en Excelfil och för varje användares betyg på de olika användbarhetsindikatorerna sammanställdes ett pentagondiagram från dessa betyg.Studiens resultat presenterade en analys av utvärderingen som implementerade de olika delarna från ramverket. Analysen visade på olika resultat från testanvändarna och resultaten kunde enkelt utläsas från pentagondiagramen.Studiens slutsats är att det anpassade ramverket baserar sig på befintliga teorier och metoder kring utvärdering av användbarhet och betygsättningen baseras på befintliga tillvägagångsätt i ramverket.De identifierade komponenterna i ramverket är utvärderings delen, användartester och think-aloud, och betygsättningsdelen, poängskala och pentagondiagram. / The thesis has been a study that would provide a way to evaluate usability and make a rating of usability in a selected content management system. The underlying problem that the thesis was conducted is that the rating of usability is inadequate in many evaluations of Content Management Systems. The study has used an existing framework that was developed for evaluating usability in mobile phones. This framework was modified so that it could instead be implemented on a Content Management System. The user tests used for data collection were performed by users selected through a selective selection based on experience in the use of information systems. Users rated different usability indicators depending on their experience during the performance of the task. The data collected was compiled in an Excel-file and for each user's ratings of the various usability indicators, a pentagon chart was compiled from these grades.The study's results presented an analysis of the evaluation that implemented the various parts of the framework. The analysis showed different results from the test users and the results could easily be read from the pentagon charts.The study's conclusion is that the adapted framework is based on existing theories and methods of evaluating usability and the rating is based on existing approaches in the framework.The identified components of the framework are the evaluation section, user tests and think-aloud, and the grading scale, scorecard and pentagon chart.

Resultatstyrning är idag den centrala styrningsformen inom svenskt bistånd. På senare år har ett ökade fokus på resultatstyrning, kallat resultatagendan, kritiserats för hur frågor om långsiktighet och hållbarhet hamnar i skymundan med fokus på kvantitativa och kortsiktiga prestationsmått i utvärderingar. Syftet med denna studie är således att undersöka vad svenska civilsamhällesorganisationer upplever som dagens utmaningar med att utvärdera hållbarhet i biståndsprojekt. Datainsamling har skett genom en litteraturstudie från officiella dokument och tidigare forskning samt fyra intervjuer med medarbetare hos svenska civilsamhällesorganisationer. Uppsatsen har utmynnat i tre övergripande slutsatser: För det första upplever civilsamhällesorganisationer att de lever i en s.k. post-resultatagenda där resultatagendans eftermälen inte är anpassat för mer långsiktigt fokus. Vidare önskas ett processorienterat tillvägagångssätt för hållbarhetsperspektivet där biståndsaktörer arbetar tillsammans för att låta hållbarhetsperspektivet genomsyra svenskt bistånd på en strategisk och aggregerad nivå. Slutligen upplevs det även finnas konkreta hinder för god hållbarhetsutvärdering kopplat till projektens finansiering där ett exempel är timingen på utvärderingar. / Results-Based Management (RBM) is the central form of management in Swedish aid today. In recent years, the focus on RBM, commonly called the Results Agenda, has been criticised for how questions concerning long-term goals and sustainability has become neglected with the focus of quantitative and short-term results in foreign aid evaluations. The purpose of this thesis is to examine what Swedish Civil Society Organisations (CSOs) consider challenging when evaluating sustainability criteria in foreign aid projects. The data collection consists of a literature study of official documents and previous research as well as four interviews with coworkers at Swedish CSOs. The thesis has resulted in three overarching conclusions: Firstly, Swedish CSOs today experience living in a time of so-called Post-Results Agenda were the aftermath of the Results Agenda is not considered suited for more flexible and long-term focus. Furthermore, a process oriented approach for the sustainability perspective is desired, where foreign aid actors work together for a comprehensive sustainability approach on a strategic and aggregated level. Lastly, a couple of concrete obstacles for better evaluation of sustainability criteria are found to originate from the projects’ funding, such as the timing of evaluations.

Denna uppsats är en del av trafiksäkerhetsprojektet FICA (Factors Influencing the Causation of Accidents and Incidents), vars målsättning är att genom en förståelse för förarbeteende kunna utveckla aktiv säkerhetsteknologi för fordon. Inom detta projekt kommer en metod för olycksanalys, DREAM (Driving Reliability and Error Analysis Method), att användas. Den här uppsatsen handlar om att utvärdera och utveckla denna analysmetod. Arbetet med metoden har främst gällt användbarhetsaspekter av DREAM. Även olika kvalitetsaspekter som till exempel replikerbarhet, har undersökts. Arbetet har skett genom ett antal studier där DREAM tillämpats på olycksmaterial. DREAM har bland annat testats genom en kooperativ utvärdering där testpersonerna fick"tänka högt"medan de utförde analysen. Arbetet resulterade i vissa förändringar i den befintliga metoden, samt i en manual till DREAM och mallar att fylla i vid en analys.

Utvärderingen av den regionernas internationella verksamhet utgår från två regioner, Kalmar och Östergötland. Uppsatsen bygger på material från de regionala aktörerna, offentligt tryck och intervjuer, och är skriven utifrån en processutvärderingsteori av Evert Vedung. Regionernas internationella arbete är idag en naturligt och integrerad del av verksamheten, ett internationellt arbete vars absoluta tyngdpunkt i dag ligger på arbete inom EU. Det finns dock en vilja att lyfta perspektivet utanför EU och i undersökningen visar Östergötland upp samarbeten med Kina, Ryssland och Iran. Styrdokumenten ger en otydlig bild av hur verksamheten ska formas och utvärderingen visar att verksamheten inte har reglerats eller getts några ramar från centralt håll, utan de internationella frågorna har formats inom det ”öppna mandat” som de regionala aktörerna anser sig ha. Från länsstyrelsehåll efterfrågas ett ramverk i högre grad än från regionförbunden. Det internationella arbetet är en viktig del för aktörerna i deras roll som presumtiva arbetsgivare samt en hörnsten i det regionala utvecklingsarbetet, varför det finns skäl att tro att verksamheten kommer att utvecklas och utökas. För att inte regionernas utveckling ska hindras men ändå regleras, föreslås därför att regionförbunden tillsammans med övriga regionala aktörer skriver regionala regleringsbrev som godkänns centralt. Hänsyn tas då till den unika regionala situationen och arbetet formas helt på det regionala planet, under centralmaktens överinseende.

Ett överflöd av information gör att den information vi verkligen vill ha blir svårare att hitta. För att råda bot på detta har det gjorts försök att hjälpa användaren att hitta genom personlig anpassning av webbsidor. Meningen är att personlig anpassning ska göra det enkelt för användaren, och att systemet därmed har hög användbarhet. Att se om det verkligen är så är syftet med denna studie. Inom ett projekt som avser ge familjer med tonåriga diabetiker IT-stöd gjordes en heuristisk utvärdering och intervjuer för att undersöka ett antal funktioner för personlig anpassning ur användbarhetsperspektiv. På det hela taget går det inte att säga att personlig anpassning vare sig är bra eller dåligt användbarhetsmässigt utan det avgörs av funktionernas utformning och kontexten. Det viktiga är att ge användaren stöd i sitt användande utan att för den skull styra eller störa hennes användning.

Studien syftar till att jämföra hur kommuner kommunicerar till ungdomar och involverar dem i beslutsfattande i samband med stadsutvecklingsprojekt. Syftet är även att utvärdera effektiva metodval för kommunikation och medborgardialog med ungdomar som målgrupp. Syftet besvaras genom en fallstudie där tre kommunala stadsutvecklingsprojekt jämförs; Stockholms stadsbyggnadskontor barn- och ungdomssamråd i samband med framtagning av en ny översiktsplan, Skärholmens stadsdelsförvaltnings ombyggnation av Flygplansparken och Unga Kommunutvecklare Norrköping 2016. De forskningsfrågor som ligger till grund för fallstudien berör vilka dialogmetoder som används i kommunikation med ungdomar under dessa stadsutvecklingsprojekt och hur väl dessa bedöms fungera. Forskningsfrågorna berör även vilka strategiska mål och riktlinjer som används för att involvera ungdomar i beslutsfattandet i samband med stadsutvecklingsprojekt, samt vilka utmaningar kommunanställda tjänstepersoner ser med ungdomsdialog på projektnivå. Slutligen undersöks även hur uppföljning och återkoppling genomförs, samt hur ungdomar upplever kommunens kommunikativa arbete i rollen som delaktiga i medborgardialogen och mottagare av kommunikation.