The aim of this essay was to study children’s experiences of their participation in a programme for children who have a parent with a mental illness. The study was written at the request of the Psychosis care in Örebro and was accomplished by qualitative interviews with five children at the ages of 11 to 16 years old. Previous research concerning children who have a parent with a mental illness and programmes for these children is accounted for. Antonovsky´s conception KASAM together with the conceptions of guilt and shame were used as the theoretical frame, from which the results of the interviews were analysed. Results from the analysis include children’s increased knowledge about mental illness, an increased KASAM and that the children found it positive meeting other children with similar experiences. Overall, the experiences from the programme seem to be positive, but a few ideas for improvements are given, amongst them equal gender and ages in the group. Finally a discussion is held where increased knowledge and research concerning children with mentally ill parents is desired.

Bakgrund: Skandaler vilka härrör till brister i den interna kontrollen har under det senaste decenniet uppdagats. Med bakgrund i skandalerna har regelverk och koder inom bolagsstyrningsområdet växt fram och som en följd av detta upprättades Svensk kod för bolagsstyrning. I Koden regleras den interna kontrollen, avseende de finansiella rapporterna, vilken talar om att styrelsen kontinuerligt ska se till och utvärdera att bolaget har god intern kontroll samt årligen avge rapporter över hur den interna kontrollen är organiserad. Med den knapphändiga information som Koden ger, samt avsaknaden av klara riktlinjer över hur arbetet i praktiken kan utföras, ansåg vi det av vikt att ta reda på hur bolag kan gå tillväga för att beskriva och utvärdera den interna kontrollen i syfte att tillmötesgå de krav som ställs inom ramen för Svensk kod för bolagsstyrning. Syfte: Uppsatsens syfte är att göra en beskrivning och en analys av svenska företags val av metod och verifiering av intern kontroll med avseende på de finansiella rapporterna, i enlighet med Svensk kod för bolagsstyrning. Genomförande: Empiriinsamlingen till denna studie har skett genom intervjuer och en survey-undersökning samt genom en inblick i en konkret organisations tillvägagångssätt. Survey-undersökningen omfattade alla de bolag som i dagsläget tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning och intervjuerna genomfördes med representanter från fyra revisionsbolag, Ekonomistyrningsverket och Kollegiet. Posten är den organisation vars tillvägagångssätt studerats och som möjliggjort till en djupare förståelse och ett konkret exempel ur praktiken. Resultat: Studiens resultat pekar på att det inte finns någon ultimat metod för att kartlägga och verifiera den interna kontrollen. Det vanligaste tillvägagångssättet visade sig vara att bolag använder självutvärdering, därutöver återfanns egenrapportering, analysbaserad metod och COSO-ramverket. Utöver de konkreta metoderna har studien resulterat i att det krävs ytterligare ställningstaganden såsom syftesdefiniering, om konsulthjälp ska nyttjas och om internrevisionsavdelning ska utföra utvärderingen. Det har visats sig att alla metoder kan vara effektiva, dock måste hänsyn tas till bolags förutsättningar och processen bör ses ur ett vidare perspektiv. Vidare utgjorde verifiering en av de viktigaste faktorerna i utvärderingsprocessen. / Background: During the last decennium there have been several scandals due to weak internal control. As a reaction to these scandals, several codes and sets of regulations have emerged within the area of corporate governance and the “Swedish code for corporate governance” is one of them. This code regulates the internal control concerning the financial reports and thus obliges the management to continuously govern and evaluate the internal control so that it holds good quality and to annually report how the internal control is organized. Due to the scarce information that the code provides and the lack of guidelines on the practical work we found it of importance to find out how companies could do in order to describe and evaluate the internal control so that the requirements of the code are fulfilled. Purpose: The purpose of this thesis is to make a description and an analysis of Swedish companies choice of method and verification of internal control regarding the financial reports in accordance to the “Swedish code for corporate governance”. Implementation: The empirical data for this thesis has been collected by a survey, by several interviews and through the study of an organization. The survey included all companies that are required to conform to the code today and the interviews where made with representatives from four major audit firms, Kollegiet and Ekonomistyrningsverket. The study of the procedure of the company Posten has led to a greater understanding and a practical example. Result: The result of the study implies that there is no ultimate method to map out and verify the internal control. The most common way to do this is self evaluation, in addition to that there is self reporting, analysis based method and COSO. In addition to the methods the study has shown that further decisions, such as a definition of the purpose, if a consultant should be acquired and if the management accounting division should be engaged, must be made. The thesis shows that all methods can be made effective but the process should be seen from a broader perspective and considerations must be taken to company prerequisites. Furthermore, verification was one of the most important factors in the evaluation process.

Syftet med studien har varit att ta fram ett formativt bedömningsverktyg förmåluppfyllelse i årskurs 5 inom ekologi. Verktyget fungerar som ett hjälpmedel för läraren att identifiera sina elevers kunskapsnivå och därav stödja dem i deras vidare kunskapsutveckling. Det ska även vara ett hjälpmedel för eleven att se sin egen progression, för att utveckla sin metakognition. Vid framställning av bedömningsverktyget har vi utgått från ett av målen i kursplanen inom biologi, ekologididaktisk forskning samt en modell där vi följt vissa konstruktionskriterier. Därefter har en expertpanel, bestående av 6 verksamma NO-lärare, granskat och givit respons på uppgifterna. Panelen har utifrån 9 olika aspekter bedömt uppgiftens validitet. Betygen har överlag varit mycket bra. Resultatet av vår studie är ett verktyg bestående av 10 uppgifter tänkta att använda som stöd vid formativ bedömning.

Under vår utbildning på högskolan i Skövde har vi stött på Skolverkets Diagnostiska uppgifter i matematik - för användning i de tidiga skolåren. Genom användandet av materialet tror vi att elevernas inlärningsprocess blir synlig. Men hur ser lärarna på materialet? För att få svar på frågor om detta har vi intervjuat fem lärare i grundskolans tidigare årskurser. Den empiriska studien har en kvalitativ ansats där vi genom intervjuer försöker ta reda på lärarnas åsikter och uppfattningar om materialet. Vi tolkar utifrån vår teoretiska bakgrund samt vårt resultat att materialet används på olika sätt. Det kan sättas ihop till ett arbetshäfte, vilket används under en längre period. Det kan användas som ett summerande prov av elevernas kunskapsnivå i slutet av årskurs två. Enligt vår tolkning är det hur de alltid gjort på skolan som styr förfarandet. Det är oklart om lärarna ser nyttan med materialet, eftersom de uttrycker att de har goda kunskaper om elevernas kunskapsnivå även utan att använda det. När lärarna använder materialet som ett prov, uttrycker de att de får resurser utefter resultatet som meddelas till rektor, vilken i sin tur anmäler resultatet till kommunens kvalitetsredovisning. Vi har genom vår undersökning funnit att lärarna är fokuserade på mål att uppnå för årskurs fem. Vi tror att om lärarna arbetade med materialet så som författarna av det avser, underlättar det för läraren att nå målen.

AN EVALUATION OF EFFA-VÄSTERS PARENT PROGRAMME FOR PARENTS WITH CHILDREN 2-4 YEARS - A qualitative and quantitative research focused on content, effects and implementation Authors: Fritz, Jesper & Johansson, Lina Supervisor: Koutakis, Nikolaus Örebro University Academy of Law, psychology and social work Social Work Program Social Work 41-60 points C-essay, 15 points Autumn term 2008 Abstract This study is written on commission by The Unit for prevention which is a part of the Social welfare Services in the district of Örebro. The social work practice carried out by the unit is based on universal prevention, which includes providing parent programmes. The aim in this study is to describe and evaluate the EFFA-Väster parent programme, which has been compiled by social workers working at the unit, with regard to the content, effects and implementation of the program. The study is based on a non-experimental inquiry of an experimental group which has been subjected to a pre- and post test. Further, observations has been made of every program session to examine whether the program is implemented in accordance with the intention and how the program is received by the participants. Finally, a detailed review of the programme manual has been made based on former research on the parent programme field. The outcome of this study indicates that the EFFA-Väster parent programme contains relevant components in comparison to prior research. However, the programme lacks practical moment such as role-play and modelling, which, in this study, has been shown as a shortage. The outcome of the inquiry indicates that the programme is not associated with any significant effects on the participants. Yet, the parents reported, after finishing the programme, that they felt strengthened in their parent-ship. They even reported a satisfaction with the programme as a whole. In the end, the observation outcome shows that the implementation has been carried out as intended, among others through a high fidelity in relation to the programme manual. Keywords: EFFA-Västers parent programme, parent programme, evaluation, behavioral parent programmes, implementation

Bakgrund: Tobaksrökning är den största och vanligaste orsaken till sjukdom. Över en miljon svenskar röker. Behandling med rökavvänjning har visat sig vara den mest effektiva metoden för att uppnå ett rökfritt liv. Syfte: Att undersöka hur personer som deltar i rökavvänjningskurser inom primärvården uppfattar dessa kurser. Ett ytterligare syfte var att undersöka om det finns skillnader i uppnådd rökfrihet mellan personer som får rådgivning individuellt respektive i grupp. Metod: Studien är en deskriptiv enkätstudie med 27 deltagaresom deltar/ deltagit i rökavvänjning i syfte att sluta röka. Resultat: Den främsta anledningen till att deltagarna slutade röka var för att de ville, det var deras beslut. Stöd i grupp och i allmänhet var bra med kursen och det var viktigt att vara starkt motiverad för att lyckas sluta. Det fanns ett stort intresse för att utföra lungfunktionstest. Få personer träffade, och ville träffa, andra yrkeskategorier än sjuksköterska/distriktssköterska. Bästa tiden för rådgivningvar på eftermiddagen. Det fanns ingen skillnad i rökfrihet mellan dem som deltagit i grupp respektive individuell rådgivning då alla deltagarna har blivit rökfria under kursen. Slutsats: Gruppstöd, god information, den egna viljan samt stark motivation och hjälp till motivation ansågs vara en förutsättning för lyckad rådgivning. Det kunde ej utrönas huruvida individuell rådgivning eller rådgivning i grupp påverkade rökfrihet. Då rådgivningen i hela Uppsala län baseras på samma underlag och inga tidigare utvärderingar finns bör ytterligare studier göras som utvärderar insatsen. / Abstract: Smoking tobacco is the greatest and most common cause of disease. More than a million Swedes smoke. Treatment with smoking cessation courses has proved to be the most efficient method to attain a life without smoking. Aim/purpose: To study how people who participate in smoking cessation courses provided by primary care perceived the courses. A secondary aim was to investigate whether there were any differences in attaining a nonsmoking life between participants in smoking cessation courses given individually or in groups. Method: The study is a descriptive survey study with 27 participants whose goal in participating in smoking cessation courses was to quit smoking. Results: The main reason for participants to quit smoking was that they wanted this themselves, it was their decision. Support from the group and in general was a positive aspect of smoking cessation courses and a strong motivation was considered important in order to succeed. An ample interest in performing pulmonary function tests was noted. Few participants met, or had interest in meeting, professionals other than nurse/district nurse. The ideal time to attend smoking cessation courses was during the afternoons. No difference was noted in success to quit smoking between courses given individually or in group, as all participants had quit smoking. Conclusion: Group support, good information, own will/motivation and help to be motivated were considered to be the makings of a successful course. It was not possible to conclude whether smoking cessation courses held individually or in group affected success in quitting to smoke. As all smoking cessation courses in Uppsala County are based on the same material and no prior evaluation has been made, further research in this field is recommended.

Denna kvalitativa studie genomfördes för att undersöka vilken roll utvärdering av belöningssystem har i företag verksamma i Sverige. Studien utgår från teorin Evidence- Based Practice och dess underkategorier som specifikt behandlar belöningssystem. Dessa teorier applicerades på data inhämtad från intervjuer med personer ansvariga för belöningssystem på olika företag. I studien framkom, i likhet med de få tidigare studier som genomförts inom området, att utvärdering av belöningssystem inte har någon central roll hos de undersökta företagen. Anledningen till denna undanskymda roll anses dock inte vara en misstro mot behovet av det. Istället framkom att en starkt bidragande orsak till det restriktiva utförandet av utvärdering är att området anses komplext med stora problem relaterade till att identifiera lämpliga metoder för det praktiska utförandet.

Syftet med studien är att belysa studenters copingprocesser, d.v.s. appraisal och copingstrategier, inför examinationsformerna salstentamen och hemtentamen. En intervjustudie genomfördes med åtta kvinnliga studenter inom samma program på en högskola i Sverige. Data analyserades med induktiv tematisk analys. Resultatet visade att examinationer oavsett form skapar stress, även om studenterna inte upplever en hemtentamen som lika hotfull eller utmanande som en salstentamen. Den tid som studenterna har till förfogande under de olika tentamina och hur de utvärderar examinationsformerna visade sig ha stor betydelse för de copingstrategier som används både inför och under hem- och salstentamen. En av de större skillnaderna visade sig vara hur studenterna studerar inför de olika tentamina. / The purpose of this study is to highlight students' copingprocesses, i.e., appraisal and coping strategies, for written exam and take-home exam. Interviews were conducted with eight female students within the same program at a university in Sweden. Data were analyzed using inductive thematic analysis. The results showed that examinations regardless of form create stress, even if the students do not experience a take-home exam as equally threatening or challenging as a written exam. The time that students have available during the different exams and the primary appraisal of the examination proved to be very important for the coping strategies used both before and during the exam. One of the major differences proved to be how students study for the different exams.

Syftet med studien var att utvärdera vad tidigare klienter på Lenagården HVB, ett behandlingshem för vuxna med psykiska problem, upplevde som värdefullt, respektive vad de upplevde som negativt eller saknade i sin behandling. Utvärderingsfrågorna utgick från Lenagårdens programteori samt aspekter som tidigare forskning kring institutionsbehandling pekat ut som viktiga för framgångsrik behandling. Data samlades in via kvalitativa intervjuer med fyra tidigare klienter. Systemteorin har använts som utgångspunkt för resultaatanalysen. Utvärderingen visar bland annat att gott bemötande i termer av vänlighet och respekt samt personalens kompetens ansågs vara värdefulla faktorer i behandlingen. Själva terapin och behandlingsmetoden ansågs av samtliga intervjupersoner vara givande. Individanpassade lösningar, delaktighet och en förtroendefull relation till terapeuten eller behandlaren var i sin tur avgörande faktorer för en positiv upplevelse av terapin och behandlingen. Andra faktorer som värdesattes var meningsfulla aktiviteter, att bo med andra klienter samt fortsatt kontakt med Lenagården efter avslutad behandling. Några negativa aspekter i behandlingen beskrevs som för lite personaltid, för kort vistelse samt brist på gemensamma aktiviteter. / The aim of this evaluation was to find out what former clients at Lenagården HVB, an institution for treatment of adults with psychological problems, experienced as important in their treatment and what they experienced as negative or missing. The questions answered by the former clients were based on the program theory of Lenagården as well as earlier research about residential treatment. Data was gathered by qualitative interviews with 4 former clients.System theory was used as a theoretical framework for the analysis of the results. The evaluation points out that the experience of being treated in a friendly and respectful manner, the staffs level of professional training and the treatment method in itself were considered important. A trustful relation to the therapist and participation in the treatment were essential for a positive experience of the treatment. Other important aspects of treatment were activities, living with other clients and continued relations with Lenagården after completed treatment. Some negative aspects that were mentioned were not enough time with the staff, too short stay and lack of organized activities.

What amount of knowledge of guitar playing can be expected after completing upper compulsory school? A qualitative research involving three different music teachers provides their view of knowledge. Their expectations have been compared to a quantitative research involving 58 upper secondary students from the social sciences programme. The idea is to compare their pedagogic intentions to the pedagogic realities of music teachings. The study shows a clear advantage for students who has attended some form of external music tuition as well as for those students who have someone in their families who play an instrument If the knowledge primarily is due to extracurricular activities perhaps there is time for a reformation of the music subject so that all may enjoy the education, not merely those who already possesses a curtain amount of knowledge... The experience must not be allowed to submit to the vast forests of chords, by doing so one misses the purpose entirely