Generativ AI är ett relativt nytt område som företag nyligen börjat investera i. Det finns många modeller och metoder för att värdera investeringar men lite forskning kring hur dessa metoder appliceras på generativ AI. IT-investeringar kan bidra till mer än kvantitativa fördelar vilket utgör en svårighet vid värdering då de traditionella värderingsmodellerna har ett finansiellt fokus. För att veta om investeringen har uppnått det estimerade värdet är det viktigt för företag att genomföra en utvärdering. Denna studie syftar till att beskriva hur företag väljer att värdera och utvärdera sin investering i generativ AI. Studien utgår ifrån en kvalitativ undersökning där vi intervjuat tre olika företag som börjat investera i generativ AI. Resultatet påvisar att företagen inte gjort några stora förändringar i sina investeringsprocesser för generativ AI. Den stora likheten i hur företagen väljer att värdera sin investering i generativ AI är genom att använda sig av intuition. Resultaten visar också att en utvärdering görs med hjälp av styrverktyg men att inga tydliga ramverk eller planer finns på att göra en finansiell utvärdering.

Syftet med arbetet är att försöka utveckla kursen Grafisk kommunikation 1 didaktiskt med hjälp av en utvärdering som grundar sig i vetenskaplig teori för lärande och hur eleverna i gruppen upplever hur dessa förutsättningar har påverkat dem. Jag ser ett sådant kvalitetsarbete som en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Min viktigaste slutsats är att en pedagogisk utvärdering av en kurs med vetenskaplig grund i Knud Illeris förutsättningar för lärande som utvärderingskriterier har gett en stor bredd av olika tips för att kvalitetsutveckla kursen didaktiskt vilket ökar förutsättningen för elevernas lärande och eleverna får därmed också ännu bättre förutsättningar att nå ökad måluppfyllelse. Modellen jag har använt ser jag som generaliserbar till många olika kurser och som lärare får jag stort stöd för det didaktiska kvalitetsarbetet.Jag har i teoriavsnittet tittat närmare på Knud Illeris 3 olika dimensioner för lärande, innehållsdimensionen, drivkraftsdimensionen och samspelsdimensionen samt hans beskrivning av hinder för lärande. Med detta som utgångspunkt undersökte jag med hjälp av enkätmetoden hur eleverna upplevde dessa förutsättningar, och fick på så sätt fram möjliga didaktiska åtgärder för kvalitetsförbättring för majoriteten av eleverna och kursens genomförande. Utvärderingen genomfördes i kursen Grafisk kommunikation 1 med en elevgrupp i en gymnasieskola i Sverige och de konkreta didaktiska tips som framkom i utvärderingen uppmanar jag läsaren att själv närmare studera i rapportens senare del. Slutligen vill jag också framhålla att för att säkerställa denna kvantitativa utvärderings giltighet och för att finna individuella insatser för enskilda elever bör utvärderingen kompletteras med individuella utvecklingssamtal där resultatet och slutsatserna från denna undersökning kan ligga till grund för ett sådant samtal.

I dagens stadsplanerings saknas det allmänt erkännande metoder för hur utvärdering av social hållbarhet i planering ska gå till. Forskning inom planering belyser att det även finns en brist på utvärdering efter genomförandeskedet i stadsplaneringen. Det finns även en insikt inom forskningen att resultat av planer kan få oväntade effekter, denna insikt har ökat efter att de sociala aspekterna integrerats mer i planeringen. En positiv aspekt av utvärdering i efterhand är att den ger nytta i form av ett lärande, planeringsteorin har visat ett behov av effektanalys för att förklara resultat. Vidare lever vi i en komplex föränderlig värld som således påverkar stadbyggnadsprocessen, det finns en komplexitet som kommer av projektets omfattning över tid.  Dessa problemformuleringar ligger till grund för denna studie. Syftet är således att skapa ökad förståelse för hur svenska kommuner arbetar med utvärdering av stadsbyggnadsprojekt i relation till mål kring social hållbarhet. Vidare undersöks även vad som sker efter att en utvärdering ägt rum - det vill säga om det finns ett lärande i samband med utvärdering. Studien åskådliggör hur utvärderingar genomförs genom att exemplifiera fyra kommuner som arbetar med utvärdering i olika omfattning. Kommunernas metoder för att utvärdera framhävas samt deras sätt att arbeta med lärande i organisationen. Studien belyser även sambandet mellan sociala projektspecifika mål i relation till utvärdering. Vidare berörs temat om utmaningar med utvärdering, detta framgår både från kommuner som intervjuats samt via enkät. De vanligaste utmaningarna är främst: vem som bär ansvaret för en utvärdering, att det är svårt att mäta, att kommuner har hög arbetsbelastning, ekonomiska hinder, att politiken ej lagt resurser eller inte visar intresse samt utmaningar med lärandet efter en utvärdering.  Studiens empiriska material grundar sig i en kvalitativ ansats bestående av åtta intervjuer och tolv enkätsvar från svenska kommuner. Samt en intervju med tjänsteperson från Boverket, intervjun med Boverket berör frågor inom samma tema som kommunerna besvarar. Det empiriska materialet kompletterats med relevanta dokument från kommunerna och Boverket vid behov.  I denna studie framgår även förbättringspotential för framtida arbete med utvärdering av social hållbarhet i stadsbyggnadsprojekt. Det första förslaget handlar om att kommuner bör arbeta med tydliga konkreta sociala hållbarhetsmål för att veta vad de ska utvärdera. Det andra förslaget berör en gemensam syn på utvärdering, att den följaktligen inte bör uppfattas som bestraffning. Det tredje temat nämner indikatorer, dessa bör fokusera på den lokala kontexten samt finnas med avsikt att leda till reflektion och förbättring. Den fjärde åtgärden belyser att goda exempel i stadsplaneringen bör framhävas samt att ett strategiskt urval av projekt bör väljas ut vid utvärdering. Slutligen beskrivs lärandet som en gemensam process som bör ske kollektivt istället för endast individuellt. Avslutningsvis redogörs värdet av lärande utvärdering inom projekt samt i relation till framtida projekt. / Modern urban planning lacks generally recognized methods for evaluating the social sustainability of urban development projects. Research has also shown there is also a lack of evaluation after the implementation stage in urban planning. There is an insight within research that the results of plans can have unexpected effects. This insight has increased after the social aspects were integrated more into the planning. Evaluation can be valuable to planners by providing benefits in forms of shared experiences and learning. Planning theory has shown a need for impact analysis to explain unexpected results in planning projects. Furthermore, we live in a complex changing world which thus affects the urban planning process. These processes are usually very long and can affect projects in various unexpected ways. These problems form the basis of this study. The aim of the study is to create an increased understanding of how Swedish municipalities work with evaluation of social sustainability in urban development projects, furthermore, what happens after an evaluation is also examined - that is, whether there are any learning elements in relation to evaluation in practice. The study illustrates how evaluations are carried out with four examples of municipalities that work with evaluation to different extents, the study highlights the municipalities’ evaluation methods, as well as the municipalities’ ways of working with learning in the organization. The study also highlights the connection between evaluation and social project-specific goals. Furthermore, the study emphasizes the challenges municipalities often face with evaluation through a qualitative approach combining interviews and surveys. The most common challenges the study found were: difficulty determining who is responsible for an evaluation, difficulty determining evaluation criteria, high municipal workload, financial cost, lack of resource allocation or political interest, and difficulty communicating knowledge received after an evaluation. The study is based on eight interviews and twelve survey responses from Swedish municipalities, as well as an interview with an person from the Housing Agency Boverket. The interview with Boverket contains the similar questions as those asked to the municipalities. The material has been supplemented with relevant documents from the municipalities and the Swedish Housing Agency where necessary. The study shows potential for improvement in evaluation of social sustainability in urban development projects and provides six proposals for steps municipalities can take to accomplish this. The proposals are: that municipalities should work with clear and concrete social sustainability goals in order to know what to evaluate; that municipalities should create a shift in the mentality towards evaluation away from the common perception of evaluation as a form of punishment; that chosen indicators in a project should focus on the local context and exist with the intention of leading to reflection and improvement; that good examples in urban planning should be highlighted and that a strategic selection of projects should be selected during evaluation; that learning should be emphasized as a joint process which must take place collectively rather than just individually; and that the municipality should emphasize value of learning evaluation within projects and in relation to future projects.

The transformation of the Swedish Armed Forces is bringing about major changes in many areas. Indirect fire is one capability affected by these changes. Financial savings, a shrinking organization and higher eligibility requirements mean that fewer soldiers will gain access to exclusive high-tech support resources such as the JAS 39 Gripen aircraft and the ARCHER artillery system. This thesis aims to examine whether access to indirect fire capability can be increased through the use of civilian products and communication networks. Technology development in the civilian mobile communications area is exponential and nations such as the USA, facing challenges similar to those of the Swedish Armed Forces, devote substantial resources to research and development. Is the use of mobile phones for military purposes the innovation needed by the Swedish Armed Forces, do the necessary technical conditions exist and is the technology applicable during peace and wartime operations? The results indicate that the military use of commercial technology is too low at the moment, but that the technology itself sets no limits, and that there is a need and a demand to develop military mobile apps. The robustness of commercial networks does not meet Armed Forces’ requirements and the Armed Forces need a clear strategy that states the aims and objectives before procurement and implementation is possible. The results show further that, regardless of the challenges identified, there are good reasons to continue to pursue these issues in order to build up experience and knowledge in this area of technology. The development of civil mobile phone technology for military purposes will mean that there is an economically viable resource to use in the future.

In present study interviews with five officials and the gathering of documentation carried out in a reception center for newly arrived refugees located in a medium-sized municipality in central Sweden. The aim has been on the basis of the collected empirical data to evaluate how the municipality worked to promote the integration of newcomers, what measures were available, whether there were existing goals, and how they were formulated, and the extent to which they were implemented. This constituted, together with earlier research and systems theory based framework for the study's conclusions. The study showed that communication between and within the investigated unit was partly flawed. It has also showed that there was a degree of conflict in organizational approaches within the examined entity which could cause bottlenecks in the activity. The current study also showed the difficulty in estimating the resources currently needed to cover the need of, among others, Swedish for immigrants. / I föreliggande studie har intervjuer av fem tjänstemän samt insamlande av styrdokument genomförts i en mottagningsenhet för nyanlända flyktingar beläget i en medelstor kommun i Mellansverige. Syftet har utifrån insamlad empiri varit att utvärdera hur kommunen arbetat för att främja integrationen av de nyanlända, vilka insatser som stod till buds, huruvida det existerat uppsatta mål, samt hur dessa var formulerade och i vilken utsträckning de efterlevts. Detta utgjorde tillsammans med den utvalda forskningen och den systemteoretiska basen ramverket för studiens slutsatser vilka resultat- och analysdelen grundat sig på. Studien visade att kommunikationen mellan och inom undersökt verksamhet till viss del var bristfällig. Den har även påvisat att det förekom ett visst mått av stridande organisatoriskt synsätt inom den undersökta enheten vilket kunde orsaka flaskhalsar i verksamheten. Den genomförda studien visade även på svårigheten i att beräkna vilka resurser som för tillfället behövdes för att täcka behovet av bland annat SFI-platser.

Datahallar behöver reservkraft av god kvalitet för att garantera upprätthållandet av dess funktion. Laster i en datahall kommer att generera ström och spänningsövertoner som kan skapa problematik med elkvaliteten. Coromatic är intresserade av att veta mer hur dessa laster påverkar reservkraftsgeneratorn. En mätning utfördes på en datahall under ett funktionsprov. Resultatet blev att halten av THD ökade, främst är det 3:e övertonen som är framträdande. Mätvärdena för THDV ligger under gränsvärdena för SS-EN 50160 och 61000-2-2, men gränsvärdena för 3:e ton ligger långt över. Ingen åtgärd föreslås i nuläget för att hantera problemet. Denna avhandling har gett värdefull information till Coromatic att ta i beaktande vid utförande av nya reservkraftsanläggningar. / A facility full with computers needs backup-power to guarantee the function. Loads in this facility will produce current and voltage harmonics that can pollute and cause trouble with the quality of electricity. Coromatic are interested in knowing more about how these loads can affect the generator. A measurement was performed on a facility when they ran a functional test. The results indicated that THD increased, the third harmonic turned out to be the single harmonic with the highest value. The value is within the boundaries for THDV according to SS-EN 50160 and 61000-2-2, except for the third harmonic. Its value was far too high. No action is propsed to deal with the problem at the moment. This thesis has provided Coromatic with valuable information too consider when they building new systems.

<p>Två förskolors gemensamma IUP-dokument granskades genom en dokumentstudie. I granskningen låg fokus på hur uttrycken kring barns lärande och utveckling framskrevs samt hur uttrycken riktade sig - mot barnen eller mot verksamheten? Dokumentstudien genomfördes via en kvalitativ induktiv innehållsanalys.</p><p>Resultaten av dokumentstudien visade att de individuella utvecklingsplanerna inte var individuella utan mer liknades vid schabloner. Dokument tillhörande olika barn hade identiska formuleringar kring utveckling och lärande. Framträdande var också att flertalet av dokumenten innehåll diffusa, svårtolkade och återkommande formuleringar kring både lärande och utveckling samt den pedagogiska verksamheten.</p>

Bakgrund: Self-efficacy, en persons tilltro till sin förmåga, är en faktor som påverkar hälsobeteenden såsom fysisk aktivitet. Exercise Self-Efficacy Scale mäter denna egenskap genom självskattning, men har inte utvärderats för personer med schizofreni. Syfte: Att omarbeta Exercise Self-Efficacy Scale för personer med schizofreni. Metod: Deskriptiv design med psykometrisk prövning av den omarbetade Exercise Self-Efficacy Scale. Första delen av studien bestod av fokusgrupper med patienter och personal på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning för patienter med psykossjukdom. Utifrån resultatet av dessa utvecklades Exercise Self-Efficacy Scale – Schizophrenia Version. I den andra delen av studien fyllde 32 patienter med schizofreni eller schizoaffektivt syndrom i den omarbetade skalan vid två tillfällen med två veckors mellanrum. Beräkningar gjordes av inre överensstämmelse, test-retest reliabilitet och korrelation med självrapporterad fysisk aktivitet. Resultat: Fokusgrupperna gav rik information om faktorer såsom upplevda hinder för fysisk aktivitet och passande utformning av den nya skattningsskalan. Exercise Self-Efficacy Scale – Schizophrenia Version hade en mycket hög inre överensstämmelse (Cronbach's Alpha = 0,961) och test-retest reliabilitet (ICC = 0,951, p &lt; 0,001). Skattad self-efficacy hade ett samband med självrapporterad fysisk aktivitet (Spearman's rho = 0,531, p &lt; 0,01). Slutsats: Exercise Self-Efficacy Scale – Schizophrenia Version har hög reliabilitet och kan användas för självskattning av self-efficacy för fysisk aktivitet bland personer med schizofreni. Instrumentet kan vidareutvecklas genom att identifiera eventuellt överflödiga delfrågor. / Background: Self-efficacy is a factor that influences health behaviours such as physical activity. Exercise Self-Efficacy Scale is a self-rating scale designed to measure self-efficacy beliefs, but has not been evaluated for people with schizophrenia. Aim: To revise Exercise Self-Efficacy Scale for people with schizophrenia. Method: Descriptive design with psychometric evaluation of the revised Exercise Self-Efficacy Scale. The first part of the study included focus groups with patients and staff members at a psychiatric outpatient clinic for patients with psychosis. Based on the results of those, Exercise Self-Efficacy Scale – Schizophrenia Version was developed. In the second part of the study, 32 patients with schizophrenia or schizoaffective disorder completed the revised scale on two occasions separated by a two week interval. Internal consistency, test-retest reliability and correlation with self-reported physical activity were examined. Result: The focus groups gave rich information on factors such as perceived barriers to physical activity and suitable tailoring of the new rating scale. Exercise Self-Efficacy Scale – Schizophrenia Version showed a very high internal consistency (Cronbach's Alpha = 0,961) and test-retest reliability (ICC = 0,951, p &lt; 0,001). Rated self-efficacy showed a correlation with self-reported physical activity (Spearman's rho = 0,531, p &lt; 0,01). Conclusion: Exercise Self-Efficacy Scale – Schizophrenia Version has a high reliability and can be used for self-rating of exercise self-efficacy among people with schizophrenia. The instrument can be further developed by identifying potentially redundant items.

Despite wide application of community-based programmes to prevent injuries and promote health over the last 25 years, there is a paucity of evaluations from which to obtain evidence regarding the effectiveness and critical factors contributing to achieving effectiveness of these programmes. Research on community-based injury prevention programmes thus far has been driven by the question “does it work?” However, merely establishing whether a programme works or not provides insufficient information to generate new knowledge about these programmes. Many programme evaluations have been characterised as “black box” evaluations, with inadequate information about the intervening and contextual factors that mediate the relationship between the programme and its effects. Opening the black box is essential to developing the best evidence in relation to community-based programmes. Keeping the question “does it work?” in mind as a departure point, the seven studies of this thesis address different aspects of the questions “why does it work?” and “how does it work?” The aim is to aid in the understanding of factors that influence the operation and effectiveness of community-based injury prevention programmes. The findings from the studies support a number of conclusions with regard to the three research questions posed. There is limited evidence for the effectiveness of communitybased injury prevention programmes. Some of the problems of providing convincing evidence are due to the methodological difficulties of evaluating these programs. Contextual conditions and the amount of financial resources available to a programme are key factors associated with the effectiveness of community-based injury prevention programmes. There is inconclusive evidence regarding the importance of some of the socalled success factors described in the scientific literature for achieving effectiveness. While many programmes have access to locally collected injury data, they devote limited time to the analysis of this ssembled data. When selecting interventions, many programmes rely upon tuitive and subjective methods, e.g. discussions in networks, feedback from the general public, and experiences gained in their own work. This style of decision making is “experience-based” rather than evidence-based. The theoretical underpinning of the community-based approach has certain shortcomings, which could explain some of the difficulties in demonstrating effectiveness seen with many of these programmes. Programmes overwhelmingly define geographical units as communities. However, these entities can be highly heterogeneous and characterised by a weak sense of community, which can yield insufficient community member participation and intersectoral collaboration, as well as inadequate reach for many programmes. At the same time, none of the most plausible assumptions of the community-based approach appears to be fully or widely applied in programme practice. The implication is that many community-based programmes do not function at an optimum level.

The purpose of the present investigation was to identify how knowledge about goal-setting is developed and applied in practice of male players in the Swedish national floorball team, by using a qualitative methodology. Participants were 6 players playing for the Swedish national team. They were asked to respond to the interview questions in relation to their perception of setting goals for a successful outcome in sports, how their goal- setting process has developed and how they deal with goal setbacks and goal attainment. Results revealed that Swedish national players in floorball employed goal setting often for both individual and team goals in practice and competition. In addition, many interesting findings regarding the process of goal setting emerged in the result. The players are aware of their goal-setting process as well the importance of using a combination of both long term and short term goals on a individual and team level. Most of the players do not write down their goals. Their goal commitments were mostly related to winning. The players also experienced that their goal-setting process was efficient but believed that the national team lacked in evaluation, feedback and a dialogue, especially on an individual level. The player’s perception was that they have the right skills to deal with setbacks. When the players reach a goal they are strict with taking the goal to the next level. These findings are discussed in relation to the empirical/ theoretical goal-setting literature and suggestions for best practice by goal setting research are offered.