Syftet med forskning av organisationsförändring och kommunikation inom FM är att få förståelse för hur kommunikation påverkar implementering av organisationsförändring. Genom att belysa hur kommunikationen har påverkat resultatet av förändringsarbetet. Inledningsvis har styrande dokument i form av direktiv från Högkvarteret avseende etableringen studerats för att få en bakgrund till problemställningen. Empirin har insamlats från intervjuer med nyckelpersoner på Högkvarteret, Västra Militärregionen och Skaraborgs Regemente. Sammanfattningsvis pekar studien på att det genomfördes en omorganisation som då det gäller den uttalade målsättningen: enhetlighet, tydlighet och enkelhet kan anses något utmanad. Då det saknades en sammanhållen kommunikationsplan och att de planerings och ledningsmetoder Försvarsmakten anvisar möjligen följdes i begränsad omfattning, tolkar författarna det som en orsak till det motstånd eller de negativa attityderna som uttrycktes främst grundade sig i bristen på förståelse för varför förändringen genomfördes. Försvarsmakten har flera metodbeskrivningar, tillgång till egen forskning inom ämnet men även från olika högskolor och universitet, så det finns stöd att använda sig av vid dessa processer, särskilt då det handlar om kommunikation och förändringsledarskap. Försvarsmakten bör i högre grad använda sig av nyttoperspektivet då personal inom Försvarsmakten avdelas tid för akademiska studier. Ett exempel på detta vore att i högre grad inrikta vilka forskningsfrågor som skall studeras av Försvarsmaktens personal för att därefter kunna omhänderta resultaten och implementera dessa i verksamheten.

Förtätning av städer har kommit att bli en trend och ett ideal inom stadsbyggnad. Att bygga tätare innebär inte enbart ett tillgodoseende av en ökad urbanisering på ett hållbart vis utan anses även av stadsplanerare ge upphov till samt möjliggöra en rad stadsmässiga kvaliteter såsom större tillgång till mötesplatser samt livliga och tillgängliga stadsrum. Det är kvaliteter som används för att motivera och argumentera för att förtätningar ska genomföras. Tidigare studier har dock visat att dessa är argument som inte sällan saknar vetenskaplig grund, varav denna studie ifrågasätter hur kommunerna idag säkerställer att utvecklingen av våra städer går i den riktning som avses. Genom fallstudier av förtätningsprojekt i Norra Sorgenfri i Malmö samt Norra Fäladen i Lund söker denna studie svar på vilka stadskvaliteter Malmö Stad samt Lunds kommun eftersträvar att uppnå genom förtätning av byggd miljö. Studien syftar likväl till att finna svar på om dessa eftersträvansvärda kvaliteter faktiskt kan uppstå vid genomförd förtätning av stadsdelarna samt hur det i kommunerna säkerställs att dessa förväntade stadskvaliteter uppfylls. Detta görs genom att med hjälp av intervjuer och dokumentstudier utreda hur och om kommuner bedriver utvärdering samt uppföljning av sina förtätningsprojekt.  Resultatet visar att de kvaliteter Lunds kommun och Malmö Stad vill nå med hjälp av förtätning av de två separata områdena inte skiljer sig åt nämnvärt utan snarare framstår som generiska och saknar platsspecifik anknytning. Därav leder studien till slutsatsen att förtätning riskerar ge upphov till homogena stadsdelar, snarare än unika kvaliteter. Vidare visar studien att även om ett intresse finns för utvärdering och uppföljning hos de studerade kommunerna, är det inget som genomförs på ett formaliserat sätt idag. Dessutom menar vi att avsaknaden av dokumenterat arbetssätt inom utvärdering och uppföljning riskerar att viktig kunskapsöverföring och lärandeprocesser går förlorade vilka vi ser som nödvändiga för att nå eftersträvansvärda stadskvaliteter. / Urban densification has become a trend and an ideal in urban planning. Densification does not only mean that an increased urbanization can be solved in a sustainable way, but is also considered by urban planners to enable a number of qualities such as greater access to meeting places and more lively and accessible urban spaces. These are qualities that are used to motivate and argue for densification to be carried out. Previous studies have, however, shown that these are arguments that often have no scientific basis, which of that reason this study questions how the municipalities today can ensure that the development of our cities is carried out in the intended direction.  Through case studies of densification projects in Norra Sorgenfri in Malmö and Norra Fäladen in Lund, this study seeks answers to which urban qualities Malmö Stad  and Lunds kommun strive to achieve through densification. The study aims to find answers to whether these desirable qualities can actually arise from densification and how it is ensured in the municipalities that these expected urban qualities are met. This is examined by using interviews and document studies as methods to investigate if and how municipalities conduct evaluations and follow-up of their densification projects.  The results show that the qualities which Lunds kommun and Malmö Stad wish to achieve by densifying the two separate urban areas do not differ significantly but rather appear to be generic and lack a site-specific connection. From this, the study leads to the conclusion that using densification as a strategy comes with a risk of producing homogeneous neighborhoods, rather than unique qualities. Furthermore, the study shows that although there is an interest in evaluation and follow-up among the studied municipalities, nothing or the sort is carried out in a formalized way today. In addition, we believe that the lack of documented evaluation and follow-up generates a risk of important knowledge and learning processes being lost, which we see as necessary to achieve desirable urban qualities.

Föreliggande uppsats är en forskningsöversikt där litteratur från områdena för utvärdering, lärandeforskning och kommunikation ligger till grund för att problematisera återkoppling av utvärderingsresultat. Den i särklass vanligaste formen för återkoppling av utvärderingsresultat är genom en skriven rapport, många gånger kompletterat med en muntlig presentation. Ett av syftena med denna uppsats är därför att vända bort blicken från denna instrumentella syn på hur ett användande kommer till stånd och i stället lyfta fram innovativa återkopplingsformer. Uppsatsen har ett sociokulturellt perspektiv på lärande, vilket innebär att lärande och kunskap uppstår i relationer. Centralt för det sociokulturella perspektivet är att ta till vara på det informella lärandet som sker inom organisationen. I uppsatsen diskuteras därför hur nya medier, bland annat genom diskussionsforum på nätet, kan skapa interaktion och dialog mellan kollegor för att ta tillvara på den kunskap som genereras i dessa praktikgemenskaper. Utifrån den litteratur som ligger till grund för forskningsöversikten görs det gällande att nya medier kan bidra till att skapa ett lärande hos mottagarna, som i sin tur leder till ett användande av utvärderingars rekommendationer.

Syftet med utvärderingen är att utvärdera skyddsåtgärden larmtelefon som tilldelas brottsoffer. Larmtelefonen utvärderas utifrån dess målsättning att öka tryggheten samt möjligheten till stöd och skydd. Tidigare forskning visar att det är viktigt för brottsofferstödjande verksamheter att ha kunskap inom behov och reaktioner hos brottsoffer för att på ett kompetent sätt bemöta dessa. Genom en metodtriangulering, bestående av enkäter och intervjuer, har larmtelefonens målsättning utvärderats utifrån en måluppfyllelse- samt brukarorienterad modell. Utifrån resultaten har larmtelefonen visats påverka skyddspersonernas trygghetsupplevelse och rörelsefrihet. Resultaten presenterade i rapporten urskiljer även två typer av rörelsefrihet. / The aim of this evaluation is to evaluate the GPS panic button as a protective measure assigned to victims of crime. The GPS panic button is evaluated based on its objective to decrease fear of crime and act as support and protection. Previous research shows that it is important for victim support units to have knowledge of the needs and reactions of victims to competently address these. Through triangulation, consisting of surveys and interviews, the GPS panic button is evaluated based on achievement and a user-oriented model. Based on the results the GPS panic button has been shown to affect the safety experience and acting space. The results presented in this report also distinguish two types of movement.

Utvärdering kan beskrivas som en fortlöpande process och är ett styrverktyg som tillämpas inom många olika verksamheter. Genom att mäta prestationer kan man utvärdera personer och deras utförda arbete på ett betryggande sätt. Samtidigt kan det vara svårt att tillämpa för lärare. En stor del av problematiken ligger i att kunna välja ut prestationsmått som på ett tillfredsställande sätt speglar det arbete som lärare utför. Denna studie har utforskat problemet och fokuserar på att undersöka såväl lärares som rektorers uppfattningar om hur lärares prestationer blir utvärderade. Resultatet indikerar att det finns ett missnöje från lärarnas håll i hur deras prestationer utvärderas. Utifrån undersökningen har en modell konstruerats som visar möjliga verktyg som kan användas för att utvärdera lärare och som synliggör effekterna som utvärderingen kan leda till. / Evaluation can be described as an ongoing process and is a management tool applied in many different operations. By measuring performance, individuals and their work can be evaluated in a reliable manner. However, it can be challenging to apply this to teachers. A significant part of the problem lies in being able to select performance measures that adequately reflect the work teachers perform. This study has explored this issue and focuses on both teachers' and principals' perceptions of how teachers' performances are evaluated. The results indicate dissatisfaction among teachers regarding how their performances are evaluated. Based on this study, a model has been constructed that presents possible tools that can be used to evaluate teachers and highlights the effects that evaluation can lead to.

Utifrån de snabba omställningar, globalisering och nya omvärldskrav inom nya yrken och med krav på ny kompetens tvingas människor navigera och skapa nya karriärer. Vi såg det angeläget att undersöka hur utvärderingsprocessen på vägledningsverksamheten på vuxenutbildningen fungerar. Syftet med uppsatsen är att visa en bild av hur studie- och yrkesväglednings-verksamheten, organiseras, utvärderas och kvalitetssäkras på vuxenutbildningen. För att genomföra undersökningen valde vi att göra kvalitativa intervjuer med fem personer i olika positioner. En politiker, en förvaltningschef, en avdelningschef och en processledare på vägledningsavdelningen samt en kvalitetscontroller på utbildningsavdelningen. Valet av denna metod baserades på att vi ville få en bred förståelse för hur vägledningsverksamheten organiseras och utvärderas. Vuxenutbildningsförvaltningen i kommunen ansvarar för vägledningsfrågor och utformning av vägledningsverksamheten. Vi har valt att använda oss av utvärderings och organisationsteorier i uppsatsen. På vuxenutbildningen i vår undersökta kommun visade det sig att Studie- och yrkesvägledningen organiserades under två separata avdelningar, tillika processer. Den ena är vägledning, den andra är utbildning. Vår undersökning visade att systematiskt utvecklingsarbete saknas på vägledningsavdelningen medan det på utbildningsavdelningen bedrivs systematiskt kvalitetsarbete, men endast i en viss utsträckning för studie- och yrkesvägledning. Utvärderingsprocessen innefattar inte vägledningsverksamheten som helhet. Samsyn saknas på förvaltningen när det gäller helhetsperspektiv på studie- och yrkesvägledningen eftersom den är uppdelad i olika processer.

Utvärdering av Individuella utvecklingsplaner Föreliggande arbete är en utvärdering av ett system för individuella utvecklingsplaner som utgår från en bedömning av barnets behov. Detta system för individuella utvecklingsplaner ingår som en del i ett kvalitets- och utvecklingsarbete på flera nivåer. Utvärderingen bygger på intervjuer av personalgrupper inom förskola, förskoleklasser och grundskola årskurs 1 till 9 samt enkätundersökning genomförd med föräldrar och skolledare inom Kävlinge och Svalövs kommuner. Genom studien avses följande frågeställningar belysas: Är individuella utvecklingsplaner en bra metod att sätta fokus på barnets behov? Leder individuella utvecklingsplaner till ökad delaktighet för föräldrar? Leder individuella utvecklingsplaner till kvalitetsutveckling av verksamheten? Ett sammanfattande resultat av denna utvärdering är att individuella utvecklingsplaner leder till att barnets behov sätts i fokus, men att detta faktum inte med självklarhet får effekter för den verksamhet barnet vistas i. Individuella utvecklingsplaner kan inte i nämnvärd grad anses leda till ökad delaktighet för föräldrar. Individuella utvecklingsplaner som ett kvalitetsutvecklande instrument har svårt att få genomslag i förskola och skola.

Bakgrund: Regering och riksdag har beslutat att barn ska lära sig vad demokrati är och vad det innebär att leva i en demokrati. Ändå framför barn att de inte får vara med och bestämma på förskolan.Syfte: Syftet med undersökningen är dels att skapa sig en bild av vilken genomslagskraft politiska beslut har i verksamheten samt att tydliggöra personalens möjlighet att vara demokratibärare för framtida generationer. Metod: Undersökningen handlar om vad olika nivåer, både politisk-, lednings- samt verksamhetsnivå lägger i ordet demokrati. Vidare undersöks om barnen har inflytande över förskolans verksamhet och om barnen upplever att de är med och bestämmer om verksamheten. Utvärderingar av verksamheten har också tagits upp. I undersökningen har vägts in regeringens och skolverkets synpunkter (utifrån olika dokument). Intervjuer har skett med Barn- och Utbildningsnämndens ordförande, rektor och tre förskollärare. Barnen har observerats och filmats på sina avdelningar och därefter har samtal förts med barnen. Resultat: Barnen tycker att fröken bestämmer på förskolan men att de själva bestämmer i leken. I förskolan utvärderar personalen genom att samtala med barnen sedan beslutar personalen själva vilka aktiviteter som ska ske. Aktiviteterna planeras utifrån de behov personalen bedömer att barngruppen har. Inom förskoleverksamheten talar personalen mer handfast om demokrati som att samtala och lyssna på barnen. Övriga nivåer pekar på demokrati som en värdegrundsfråga och pratar om att utveckla demokratiska samhällsmedborgare och ge kunskap om demokratins innehåll och form.Diskussion: Förhållandet mellan barn och personal upplever jag som demokratiskt. Förhållandet mellan barnen är inte alltid så demokratiskt. Barnens påverkan på den planerade verksamheten är inte särskilt stort. Utvecklingspsykologin har stor inverkan på verksamheten.

Uppsatsen är en utvärdering av Startpunkt Österlen och Nya broar som är två arbetsmarknadsprojekt för arbetslösa ungdomar i Tomelilla och Simrishamn, respektive Skurup, Sjöbo och Ystad. Projekten drivs i samverkan mellan främst arbetsförmedling, och kommun, och syftar till att under ett visst antal veckor kartlägga och utbilda deltagaren och coacha denne till arbete. Utvärderingen har en bred ansats och har fyra olika frågeställningar som alla fokuserar på olika delar av projekten. Den första frågeställningen undersöker hur många som har fått arbete. Den andra hur deltagare har upplevt projekten och resultatet av sitt deltagande. Den tredje hur personalen kopplar sin metod till problem och projektmål. Den fjärde frågeställningen undersöker huruvida det finns en samsyn samverkansaktörerna emellan. Projekten hade vid mättillfället 42 % respektive 65 % av deltagarna i arbete. De har överlag uppfattat projekten positivt och exempelvis fått en ökad motivation att fortsätta söka arbete. Personalen har haft en tydlig koppling mellan metod och problem och det är snarare i metodens förutsättningar och implementering som det finns brister. Det finns angående den sista frågeställningen en samsyn i båda projekten kring officiella mål, även om de aktörsspecifika operativa målen skiljer sig åt, vilket kan skapa problem för ett av projekten.

I aktuell utvärdering undersöks Bodens kommuns användning av föräldraKomet, de problem som funnits som gjort att behovet har uppstått, förutsättningarna att bedriva programmet, effekten av detsamma, och slutligen kostnaden. Materialinsamling har skett genom intervjuer med berörda aktörer, dokumentinsamling och en enkätundersökning bland tidigare deltagare. Materialet har sedan behandlats och sammanställts med hjälp av textkondensering för att plocka ut essensen av det som framkommit. FöräldraKomet är ett föräldrastödsprogram som utvecklades i början av 2000-talet på Forsknings- och Utvecklingsenheten i Stockholm. Grundtanken i föräldraKomet är att genom att stötta föräldrarna att bygga en relation med sina barn och förstärka positivt beteende istället för negativt, kan onödiga dagliga konflikter undvikas. Utvärderingens resultat och slutsatser visar att föräldraKomet har svarat på de behov som Bodens kommun hade identifierat, men att utvecklingen av universell och indikerad prevention behöver ske för att ge stöd till samtliga föräldrar i kommunen med behov på olika nivåer. Tidigare deltagare av föräldraKomet i Boden uttrycker mestadels att barnens problem har minskat eller försvunnit helt efter att ha genomgått programmet. Förutsättningar för att bedriva föräldraKomet finns i kommunen och via samverkan mellan skolan och socialtjänsten har detta prioriterats. Slutligen kan konstaterats att föräldrastöd generellt är kostnadsbesparande. Genom att använda föräldraKomet för att förhindra att ett barn utvecklar antisocialt beteende som vuxen, sparar kommunen drygt en krona för varje krona den har lagt ut. Viktigt att påpeka däremot är att föräldraKomet enbart bör erbjudas till de föräldrar med problem som kan hanteras med hjälp av programmet för att uppnå kostnadseffektivitet. / This evaluation examines Bodens Municipality's use of ”föräldraKomet”, why there is a need for an intervention, prerequisites for running the program, the effect of the program, and finally the financial cost. The study has been conducted by doing interviews, collecting documents and surveying past participants of the program. All data has been compiled using a method of text condensation to retrieve the essence of what has emerged. ”FöräldraKomet”is a parenting program developed in the early 2000s at ”Forsknings- och Utvecklingsenheten” in Stockholm. The basic idea of ”föräldraKomet” is that by supporting parents in developing healthy relationships with their children and reinforcing positive behavior rather than negative, unnecessary daily conflicts can be avoided.The evaluation results and conclusions show that ”föräldraKomet” has responded to the needs that Bodens Municipality had identified, but that the development of universal and indicated prevention is necessary to provide support to all parents in the municipality with different needs on different levels. Former participants of the program in Boden to great extent express that their children's problems have been reduced or disappeared completely after undergoing the program. The conditions for conducting ”föräldrakomet” in the community are positive and this program has been prioritized through cooperation between schools and social services. Finally, parental support is generally cost beneficial. By using ”föräldraKomet” to prevent a child from developing anti-social behavior as an adult, the municipality saves more than one krona for every krona it spends. However, it is important that ”föräldraKomet” is offered only to parents with problems that can be dealt with using this program, to achieve cost efficiency.Keywords: Boden, Evaluation, Föräldrakomet, Parental Support, Prevention.