Att implementera scriptmotorer i Windows-applikationer öppnar upp många intressanta möjligheter, varav en av dessa är att göra kundanpassningar till ett system utan att kompilera om källkoden. Några problemställningar som skall utvärderas är hur det kan implementeras en scriptmotor till ett affärssystem och vad finns det för färdiga scriptmotorer och scriptspråk som kan användas, och hur det på ett lämpligt sätt kan skapas anropspunkter till script så som händelser, knappar och menypunkter. I denna uppsats ges ett förslag på en möjlighet att anpassa ett affärssystem under dess exekvering genom att integrera en scriptmotor till systemet. Denna teknik kommer att tillåta olika kunder att själva anpassa ett system efter deras egna behov, men dock inom ett visst ramverk. Syftet med detta är att öppna upp möjligheten att skapa egna anpassningar av systemet på ett snabbt och ekonomiskt tillvägagångssätt.

Problem: Användbarhet på akademiska webbplatser är viktigt trots att de inte är utsatta för konkurrens på samma sätt som andra typer av webbplatser. Dagens teknik underlättar utformningen av en webbplats, men bara för att tekniken finns för att enkelt göra en webbplats innebär det inte automatiskt att den blir användbar. Utvärderingar av användbarhet ur användarens synvinkel är viktiga och kan göras tidigt och kontinuerligt genom hela utvecklingsprocessen. När webbplatsen har tagits i bruk kan det vara av intresse för den som förvaltar webbplatsen att göra en ny utvärdering av vad användarna tycker om användbarheten på webbplatsen. Syfte: Syftet är att undersöka och analysera vad studenterna vid Mälardalens högskola anser om den nya webbplatsens användbarhet samt att ta reda på om ytterligare förbättringar kan göras. Metod: Undersökningen genomfördes med hjälp en enkät med 19 slutna och en öppen fråga. Frågorna i enkäten var baserade på en heuristisk utvärderingsmetod med användbarhets¬principer som utarbetats av Jakob Nielsen. I denna undersökning har principerna kompletterats med olika anpassningar, för webbplatser, för att kunna utforma en modell som kan tillämpas för att utvärdera användbarhet på Mälardalens högskola nya webbplats. Resultat: Resultatet i undersökningen visar att det är svårt att dra någon generell slutsats om studenterna anser att användbarheten på webbplatsen är bra eller dålig. Inom vissa principer anser studenterna att användbarheten är mycket bra och inom andra principer är användbarheten sämre, vilket gör att det är svårt att ge ett enhetligt betyg till webbplatsen med avseende på användbarhet. Av de 19 frågor som fanns med i enkäten var det 13 som översteg 67 procent positiva svar vilket vi har tolkat som ett godkänt resultat för webbplatsen.

Datakraft i Småland AB är ett IT-konsultföretag som specialiserar sig på hosting och IT-drift. Företaget erbjuder även ett komplett affärssystem där möjligheter för individuella anpassningar kan göras via programmering. De är nu intresserade av att få en utvärdering av de programmeringsverktyg som används i affärssystemet, Pyramid och utgör syftet för denna rapport.   De frågeställningar som arbetet utgår ifrån och som skall besvaras är följande: Vad är möjligt att göra med programmeringsverktygen i Pyramid med C# i Visual Studio som utgångspunkt? Är Visual Kosmos ett lättarbetat/effektivt programmeringsspråk jämfört med C#? För utvärderingen samlas teorier och data in genom utbildning och ett skarpt uppdrag som handlar om att skapa en anpassning i Pyramid åt Technoskruv, en av Datakrafts kunder. Den arbetsmetod som har använts följer Datakrafts riktlinje, vilken innehåller stegen förstudie, systemering, programmering och dokumentering.   Resultatet blev en skarp jämförelse mellan Pyramids utvecklingsmiljö med sitt programmeringsspråk, Visual Kosmos och Visual Studio med sitt C# i form av tabeller. Som analys av resultatet gjordes en subjektiv bedömning utifrån resultatet, teorin och de data som samlats in under arbetets gång, för att tillsammans besvara frågeställningarna.   De programmeringsverktyg som används i Pyramid har karaktärer från standardiseringar som återfinns i Visual Studio och C#. Detta innebär att de i teorin inte har några begränsningar vad gäller programmering. I praktiken är dock verktygen starkt begränsade på grund av den miljön som de befinner sig i som är formad för att tjäna affärssystem och dess funktioner, vilket är slutsatsen av denna studie. / Datakraft i Småland AB is an IT consulting company that specializes in hosting and IT services. The company also offers an enterprise resource planning system, called Pyramid, which has built in tools for users to make customized solutions through programming. Datakraft are now interested in getting an evaluation of the programming tools existing in the system, which is the main objective of this report. The questions that will be answered in this project are: What is possible to do with the programming tools in Pyramid with C# in Visual Studio as a guideline? Is Visual Kosmos an easy/efficient programming language to work with compared to C#? For the evaluation, the work consists of collecting theories and data through education and by creating a solution in Pyramid for Techno Skruv, one of Datakraft’s customers. The methodology that was used for this project is also the procedures used by DataKraft's own staff. This methodology includes the steps feasibility study, design, programming and documentation. The result is presented as a distinguishable comparison between Pyramid’s development environment with its programming language, Visual Cosmos and Visual Studio with the C# in table forms. With the results, analysis was made with the data combined with the theories to get the answers for the questions of the objective. The programming tools in Pyramid have features that can be found in the standardized Visual Studio and C#. In the light of this, theoretical, the programming tools in Pyramid have no restrictions in terms of programming. In practice, however, the tools are limited due to the fact that the system was created to serve resource planning systems, which is the conclusion of this study.

I dagens elektroniska samhälle, e-samhället, har invånare hög förväntan och höga krav när det kommer till kvalitet på elektroniska offentliga tjänster, så kallade offentliga e-tjänster. För att uppfylla invånarnas förväntan och krav krävs det att e-tjänsterna utvärderas utifrån kvalitet. Eftersom offentliga e-tjänster nyttjas av t ex invånare i en kommun är det viktigt att invånarna involveras i utvärderingen eftersom det är invånarna som är användaren av e-tjänsten. Kvalitetsramverket COBRA är en metod som används för att mäta kvalitet på offentliga e-tjänster och som involverar användaren. COBRA är ett kvantitativt ramverk och i denna studie kommer COBRA att användas kvalitativt med hjälp av intervjuer för att mäta kvalitet på en specifik offentlig e-tjänst. Syftet med studien är att ta reda på hur COBRA kan tillämpas kvalitativt och hur resultatet av det kommer bli. Resultatet av studien visar hur COBRA kan tillämpas kvalitativt och det som har gjorts i denna studie är att tillämpa en intervjuguide utifrån COBRA. Intervjuguiden har genomförts på Skövde kommuns e-tjänst ”jämförelsetjänst”. Resultatet visar resultatet från intervjuerna, hur COBRA har tillämpats kvalitativt samt hur COBRAs kvantitativa frågor har blivit kvalitativa.

Syftet med denna uppsats är att göra en kartläggning av två organisationers medarbetarsamtal. Förutsättningarna för de olika organisationerna skiljer sig på flera plan då de verkar i olika branscher, antalet anställda och geografisk placering i Sverige. Till vår hjälp har vi gjort en kvantitativ enkätstudie med kvalitativa inslag och jämfört organisationerna via följande områden; kännetecken, förväntningar och vad medarbetarsamtal genererar. Samtliga delar är genomgående för uppsatsen och undersöks på både ett organisatoriskt plan samt på individnivå. Vidare har vi med dessa förutsättningar formulerat ett syfte med tillhörande frågeställningar; Syftet med uppsatsen är att undersöka medarbetarsamtalets kännetecken och betydelse så som detta uppfattas av chefer och medarbetare. Genom att undersöka två olika organisationer riktas intresset mot en kartläggning över dessa organisationers medarbetarsamtal. Till vår hjälp har vi skapat två huvudfrågor som ska besvara vårt syfte: ● Vad kännetecknar medarbetarsamtalet? ● Vilken betydelse har medarbetarsamtalet för arbetstagaren respektive organisationen? Enkäten bestod av 18 frågor som täckte in medarbetsamtalets komplexitet på det organisatoriska- samt det individuella planet. Andelen deltagare utgjordes av 19 kvinnor och 34 män från de två organisationerna. Teorin som vi använde oss av för att analysera den insamlade datan utgjordes av Yrjö Engeström (1987) verksamhetsteoretiska modell. Resultatet visade på intressanta samband mellan organisationerna. Kartläggningen över medarbetarsamtalen inom dessa organisationer pekade på olika mönster inom de undersökta områdena; kännetecken, förväntningar och genererar. I den lilla organisationen kunde man skönja att relationer berörs i samtalen medan lönefrågor diskuterades i en större utsträckning i den stora organisationen. Vår kartläggning visade även att personliga egenskaper

A webpage can be perfectly usable but if users are unable to find the webpage it will remain unused. Nine out of ten Swedes use a search engine and the most popular one is Google, amongst other search engines. In this report I seek to answer which ranking factors that should be included in an SEO-audit of an existing webpage and also how to optimize a webpage for search engines. Applying the method heuristic evaluation normally used to discover usability issues in an existing interface, on TT News Agency’s campaign site I found issues having a negative impact on the visibility in Search Engines Page Results. The issues were found in the technical implementation, such as faulty redirects, poor URLs, ill usage of subdomains, no adaption for mobile browsers and wrong usage of page titles, but also in the link profile. The campaign site had few external links and the anchor text attribute was not properly used. The content suffered from lack of key word usage in meta descriptions and H1-tags and there was also duplicate content. My evaluation resulted in a list with prioritized actions to take in order to improve the visibility of the webpage in the Search Engine Page Results. / En webbsida kan vara hur användbar som helst, men om inga användare hittar till den förblir den oanvänd. Nio av tio svenskar uppger att de använder en sökmotor och vanligast av sju konkurrenter är Google. I mitt examensarbete undersöker jag hur en webbsida kan sökmotoroptimeras och vilka rankingfaktorer som borde inkluderas i en SEO-rapport. Genom att applicera metoden heuristisk utvärdering, vanlig inom användarstudier, på TT Nyhetsbyråns kampanjsajt kunde jag identifiera problemområden med den tekniska implementationen, länkprofilen samt innehållet. Problemen återfanns i ompekningar, URL-er och nyttjandet av subdomäner och i sidtitlar. Sajten hade få inlänkar och ankartexten var ofta felaktig. Innehållsmässigt fann jag problem med att sökorden saknades i metabeskrivningar samt H1-taggar, och det fanns också dubbelt innehåll. Jag drog slutsatsen att SEO bör handla om att optimera för användaren som använder en sökmotor och inte optimering för sökmotorn. Min undersökning resulterade i en prioriterad lista med åtgärder att vidta för att förbättra synligheten i sökmotorer.

Denna studie syftar till att undersöka om det framkommer kvalitativa skillnader i de förväntade användbarhetsproblem som kommenteras på av olika grupper av utvärderare i en användbarhetsinspektion. Metoden som används för användbarhetsinspektionen är heuristik utvärdering, dock utan en sedvanlig problembedömning. De olika utvärderargrupperna som har undersökts är användbarhetsexperter och utvecklare. Den heuristiska utvärderingen har utförts på ett system utvecklat för att medborgare i Sverige ska kunna ansöka om tjänster hos socialtjänsten, administrera sina ärenden och kontakta socialtjänsten. Utvärderarna har innan utvärderingen påbörjats informerats om användargrupper, användarscenarion och Nielsens tio heuristiker. Kommentarerna kring användbarhetsproblem har analyserats för att undersöka om de två grupperna av utvärderare fokuserar på olika aspekter i systemet, om de hittar olika slags användbarhetsproblem och om de tar olika användargruppers perspektiv i utvärderingen. Resultatet som har funnits är att utvärderarna till stor del fokuserar på olika delar av systemet. Det finns också en tendens till att grupperna hittar olika slags användbarhetsproblem i form av allvarlighetsgrad och de tar till stor del olika användargruppers perspektiv vid utvärderingen.

När vi inledde vårt uppsatsskrivande var Landstinget i Värmland i färd med att införa ett nytt standardsystem för vårdinformatik. Systemet var Cambio Cosmic, och vi fick uppdraget att utvärdera dess användbarhet. Syftet med uppsatsen är att undersöka om användarna anser att systemet är anpassat till dem. Vi ville även se om systemet Cambio Cosmic brister i användbarheten ur teoretisk synpunkt, samt om några förändringar skulle kunna göras för att förbättra dessa eventuella brister. Utvärderingen utfördes i två steg. Först genomfördes en heuristisk utvärdering av systemet, under vilken vi själva utvärderade Cambio Cosmic enligt elva på förhand fastställda användbarhetsprinciper. Med den heuristiska utvärderingens resultat som bas, utformade vi sedan ett användningstest som genomfördes med sex testpersoner. Resultaten från användningstesterna och den heuristiska utvärderingen ställdes sedan mot varandra för att kunna fastställa huruvida Cambio Cosmic hade brister i användbarheten eller inte. Utvärderingen gav två bilder av Cambio Cosmic. Ur heuristisk synpunkt visade sig systemet brista i användbarheten. Dock gav användningstesterna en annorlunda bild av systemet. Testpersonerna var positivt inställda till systemet, och hade överseende med de brister som de stötte på. De förändringar som skulle kunna göras i Cambio Cosmic för en ökad användbarhet rör framförallt enhetlighet och misstagsförhindrande, då främst i modulen Tidbok. / In 2005, Landstinget in Värmland was about to implement a new system for healthcare administration. The system was Cambio Cosmic, and we were assigned to evaluate its usability. The purpose of this essay is to study whether the users consider the system to be adapted to them. We also wanted to see if Cambio Cosmic had any usability deficiencies from a theoretic point of view and, if so, what could be done to correct those flaws. The evaluation consisted of two steps. First, a heuristic evaluation was carried out, during which we ourselves evaluated the system based on eleven principals for usability. From the result of the heuristic evaluation, we designed usability tests that were carried out using six test users. We compared the results from the two evaluations in order to determine whether Cambio Cosmic had usability deficiencies or not. The evaluation gave two images of Cambio Cosmic. From a heuristic point of view, the system clearly had usability deficiencies. The usability tests, however, presented a different view. The test users were sympathetic towards the system, and showed indulgence for deficiencies they encountered. The changes that could be made for an increased usability are mainly regarding consistency and standards and error prevention.

Det är viktigt att ett företags informationssystem utför och uppfyller det företaget önskar. För att säkerställa detta krävs utvärdering av informationssystem. Problemet för företag är då att avgöra vilken utvärderingsmetod som är mest lämplig att använda för just den aktuella utvärderingssituationen. Denna studie syftar till att undersöka vilka faktorer som beaktas när val av utvärderingsmetod skall göras. För att besvara rapportens problemfomulering genomfördes en litteraturstudie där en lista med faktorer togs fram som ansågs viktiga att beakta vid metodval. Det genomfördes även en fallstudie för att utifrån ett verkligt fall kunna jämföra teori mot hur metodval för informationssystemsutvärdering ser ut i praktiken. Med det resultat som erhållits i rapporten är förhoppningen att valet av utvärderingsmetod skall underlättas för företag. Resultatet blev en lista med faktorer som företag kan följa vid metodval. Denna lista visade sig vid tidpunkten för undersökningen inte tillämpas i praktiken men ansågs kunna vara ett bra hjälpmedel för företag att använda.

Metoder som används för att utvärdera om en produkts gränssnitt är användbart, är av stort intresse för dagens forskare inom området människa-datorinteraktion. Med anledning av att användbarhetstester i allmänhet är tidskrävande och kan innebära stora kostnader, används idag metoder som heuristisk utvärdering. Användbarhetsproblem som identifieras vid användandet av inspektionsmetoder (däribland heuristisk utvärdering) har dock ifrågasatts på grund av att de vid användning bland annat identifierar andra slags användbarhetsproblem, än vad som identifieras när reella användare utför användbarhetstester. Om resultaten från utvärderingarna används som vägledning vid omdesign av befintliga system, kan detta ge felaktiga beslutsunderlag som kan ge upphov till allvariga konsekvenser för en designprocess. Syftet med detta arbete var att undersöka om heuristisk utvärdering är en effektivare metod med avseende på validiteten, i jämförelse med metoden användbarhetstestning, att identifiera kognitiva användbarhetsproblem. För att få ett svar på arbetes frågeställning har tekniker som intervju, scenarier och ?tänka högt?, används. Även om det inte erhölls några signifikanta resultat, tyder det ändå på att heuristisk utvärdering är en effektivare metod. Resultatet visade även att metoderna kompletterar varandra.