Building complex games like Grand Strategy Games for both PC and console is a costly endeavour. Normally, two different platforms imply two different User Interface (UI) and User Experience (UX) designs, even though it is the same game. If the game’s UI could have similar designs for both platforms, this costly obstacle could be overcome. This study aimed to take the first steps to look at “one UI to rule them all”. Due to the lack of existing research on this topic, this study had to begin from scratch. This led to a focus on existing strategy games on consoles, and an evaluation of the User Experience (UX) of these games. Considering the lack of Grand Strategy Games on consoles, eleven existing strategy games on console similar to Grand Strategy Games were chosen to be investigated further with the aim to find possible best practices and/or the most important aspects of the player’s experience in these games. Through discussion with game industry experts (experienced and senior UX designers), the UI and UX of strategy games on console were broken down and grouped as specific game interactions, with emphasis on the similarity to Grand Strategy Games. By using the defined game interactions, a quantitative survey was carried out to pinpoint the game interactions with the biggest impact on the player’s experience. The analysis of the results from the 864 respondents in the quantitative survey showed the importance of console first. It could be determined by looking at how well the only console first game of the survey did. Halo Wars 2 had the overall best-perceived experience in five out of the eight defined game interactions. Yet the participants preferred playing Halo Wars 2 on PC to an equal extent as they preferred to play it on consoles, concluding that console first seems to be the design approach to use when a game studio wants to ship a game simultaneously to both PC and consoles since it gives the overall best player experience. Furthermore, the pace, meaning the speed with which the player can execute specific in-game actions and reach their goals, was found to be a major factor in the player’s experience of the chosen strategy games on console. This led to a further developed definition of the pace through discussion and workshops with industry experts. Research then continued with remote and unmoderated playtests (qualitative usability testing) of two of the chosen games being most similar to Grand Strategy Games; Stellaris and Sid Meier’s Civilization VI. These playtests aimed to find what are the most important aspects of the pace and how the pace affects the player's experience. When the participants were asked to rank what they thought has the biggest impact on the pace in the game, game mechanical aspects were ranked higher than UI and UX aspects of the pace. This shows the game mechanics to be more important than the UI and UX aspects of the pace when designing the pace in a game like Stellaris and Sid Meier’s Civilization VI.

It’s well known that the contemporary rapid development of technology has created a digital divide between those who adopt and use the emerging digital services, and those who don’t. The ones who fail to adapt to the new digital society, is at great risk of being completely excluded from it, which strips away both social, health related and economical opportunities. These people are often seniors, and multiple factors weigh in on their non-participation. One of the more common factors are technology relates stress, and in extension, computer anxiety. While there exists literature on how to reduce computer anxiety, it’s often linked to physical training courses that the user can sign up for. The purpose of this study is to explore a completely digital solution, based upon the loose principles identified by Dos Santos and Santana (2018). This is done through the creation and evaluation of a senior-oriented website, that offers the user daily exercises in basic computer management, knowledge, and safety, with the goal of reducing computer anxiety. The results show both that the principles indeed can be used as design guidelines, and that my design has potential, although some adjustments have to be made.

Studien Panta med Swish! undersöker på vilket sätt pekskärmsgränssnittet för så kallade Pantamera Express-automater och i synnerhet dess digitala utbetalningsmetod kan göras mer effektivt. Baserat på användarintervjuer och analyser av det befintliga gränssnittet utvecklades först en pappersprototyp. Pappersprototypen föreslog en rad olika lösningar för att effektivisera designen från grunden. Med denna utfördes senare prototyptester som avslöjade aspekter att ta till vara på så väl som aspekter som krävde förbättring. I nästa fas av designprocessen utvecklades prototypten ytterligare och gavs en digital form - den blev nu en datorprototyp. Denna iteration av prototypen bar Pantameras varumärkesidentitet och gjorde designen mer påtaglig. När väl datorprototypen skapats togs även en informativ affisch fram för att förklara det nya gränssnittet, dess digitala utbetalningsmetod samt hur denna används. Den heuristiska utvärderingen som följde tydde på att designerna med endast små justeringar kunde leva upp till rapportens syfte; syftet som formuleras i forskningsfrågan: “Hur bör ett gränssnitt omformas för att effektivisera dess digitala utbetalningsmetod?”. Efter att de slutgiltiga förändringarna genomförts kunde slutsatsen göras att användare behöver övertygelse för att kunna tänka sig använda en främmande utbetalningsmetod. Det därför är bra att i ett gränssnitt integrera en utbetalningstjänst som redan är välanvänd och som har ett välkänt varumärke. Det är också viktigt att framhäva detta varumärke för att användare ska känna sig uppmanade att testa den främmande metoden. Studien visar att lösningen är integrering av Swish, att göra automatens gränssnittet mer tillåtande och att komplettera detta med ytterligare information som förbereder användare, skapar en mer effektiv process för användarna och en i stort förbättrad användarupplevelse. / The study Panta med Swish! researches in what way a touchscreen interface for so-called Pantamera Express machines and, particularly its digital disbursement method can be made more effective. Based on user interviews and analyses of the existing interface a paper prototype was first developed. The paper prototype suggested a number of solutions to streamline the interface. User tests were then carried out with this prototype. These tests revealed both promising aspects as well as aspects in need of betterment. In the next phase of the design process, the prototype was developed further and a digital prototype was created. This iteration of the prototype carried Pantamera’s brand identity, and made the design over all more tangible. After the digital prototype had been developed an informative poster was made to explain the new interface, its digital disbursement method and how it is used. The heuristic evaluation that followed indicated that the designs, with only minor adjustments, could live up to the set purpose of this paper: “How should an interface be re-developed in order to streamline its digital disbursement method?”. After the final adjustments had been made, the conclusion was drawn that users need convincing in order to consider using an unfamiliar disbursement method. Therefore, it is useful to integrate a disbursement service that is well-used and is associated with a well-known brand. It is also important to highlight said brand, in order to make users feel inclined to try said method out. The study shows that the solution is the integration of Swish, and to make the interface more allowing as well as to complement this with some additional information that prepares users, will create a more effective process for the users, and an all in all improved user experience.

Most people are used to recording videos on their mobile phones. However, becoming a streamer is another step further in complexity. This thesis evaluates how a streaming scheduling system can be developed to enhance the usability. It goes from idea to finished system using a design-build-test approach. To accomplish the objective the project uses three phases (research, design-build-test, and final prototype) to investigate how to build a streaming scheduling system for users lacking technical proficiency. A finalized prototype was built in the design-build-test phase, based on findings in the research phase. After the prototype was finalized, it got implemented and tested on Kvix streaming platform. The final hi-fi prototype was tested using an online questionnaire, consisting of a system usability scale and open-ended questions. The final proposed solution had a satisfaction score of 82.81 (grade A) with a probability of 70% on the system usability scale which indicates that it is effective, efficient and satisfactory.

An increasingly number of people are using the internet in Sweden, but many of the elderly still do not use the internet. At the same time, the global population is aging. To counteract the digital exclusion that exists for the elderly, the purpose of this study is to find out how a website should be made more user-friendly for senior Internet users. This by focusing on text formats, fonts, and colors that seniors prefer to have on websites to increase the readability. To find out, a literature study has been done together with a questionnaire and an interview study. From this, a result is presented that shows which adaptations that are good to make to people where functions such as sight, hearing, memory, and coordination have deteriorated. The result mainly shows that there must be high contrasts between text and background, larger text is preferred that is not italicized or only consists of capital letters and that there should not be much text on a front page.

Intrinsische Motivation gilt als wesentlicher Einflussfaktor dafür, dass Verhaltensweisen mit erhöhter Wahrscheinlichkeit und über längere Zeiträume hinweg stabil gezeigt werden (Ryan & Deci 2000a, Vallerand 1997). Dies lässt sich auch bei der Nutzung von Software-Produkten beobachten, deren Nutzung nicht aus Notwendigkeit sondern freiwillig erfolgt. So gilt etwa die Playfulness (Verspieltheit) von Systemen nicht nur als Quelle für intrinsische Motivation, sondern auch als einer der wichtigsten Faktoren für das Entstehen und Aufrechterhalten von Akzeptanz und der Bereitschaft zur Nutzung eines Systems (Venkatesh 2000). Hwang und Yi (2002) sowie Lee, Cheung und Chen (2005) beschreiben, dass das Erleben von Lernerfahrungen bei der Nutzung eines Systems die Wahrscheinlichkeit erhöht, dass es langfristig genutzt wird. Sowohl Spaß, als auch Wissens-, Fähigkeits- und Fertigkeitserwerb sowie spielerische Erfahrungen können demnach als Quellen intrinsischer Motivation betrachtet werden und es gibt Grund zu der Annahme, dass sich das Hervorrufen intrinsischer Motivation positiv auf die Wahrscheinlichkeit, Häufigkeit und Dauer der Nutzung eines Software-Produktes auswirkt. Auch die User Experience (UX) bei der Nutzung interaktiver Produkte wird mit Faktoren intrinsischer Motivation in Verbindung gebracht. So beschreibt etwa Hassenzahl (2008) eine gute UX als Konsequenz der Befriedigung des Bedürfnisses unter anderem nach Autonomie, Kompetenz, und Verbundenheit. Diese Bedürfnisse gelten laut der Selbstbestimmungstheorie (Self-Deter-mination Theory, SDT) von Deci und Ryan (1985) als Grundlage für das Entstehen intrinsischer Motivation. Kompetenz beschreiben Deci und Ryan (2002b) hier als das Gefühl dafür, in welchem Ausmaß eine Person einen effektiven Einfluss auf ihre soziale und physische Umwelt ausüben kann. Darüber hinaus beinhaltet Kompetenz im Sinne der SDT das Erleben von Möglichkeiten, die eigenen Fähigkeiten und Fertigkeiten auszuüben und in kontrollierbarer Art und Weise weiterzuentwickeln (Deci & Ryan 2002a, White 1959). Nimmt eine Person sich selbst als Ursprung und Initiator ihrer Handlungen wahr, so wird dies als Erleben von Autonomie bezeichnet. Diese Empfindung wird dadurch begünstigt, dass die Person erlebt, die eigene Umwelt beherrschen und beeinflussen zu können (Angyal 1941). Autonomes Handeln bedeutet ebenso, dass das gezeigte Verhalten als Ausdruck des eigenen Willens verstanden, aus eigenem Interesse initiiert und im Sinne der eigenen Wertvorstellungen ausgeführt werden kann (Deci & Ryan 2002a). Als drittes Grundbedürfnis wird Geborgenheit, Einbettung in ein emotional stabiles soziales Umfeld sowie die Bindung an Bezugspersonen und eine Gesellschaft beschrieben (Ainsworth 1989, Baumeister & Leary 1995, Bowlby 1979). Das Gefühl von Verbundenheit im Sinne der SDT wird ebenfalls durch das Erleben einer Verbindung zu anderen Menschen, die auf gegenseitigem Füreinander-Sorge-Tragen beruht, gefördert (Ryan & Deci 2000b). Für den langfristigen Erfolg von Technik und die Integration von Produkten in den Alltag von Nutzern ist die Frage entscheidend, ob es gelingt, diese intrinsischen Bedürfnisse zu befriedigen. Bestehende Fragebögen zur Erfassung intrinsischer Motivation, wie z.B. die Kurzskala intrinsische Motivation (KIM, Wilde et al. 2009) oder der Fragebogen zur aktuellen Motivation (FAM, Rhein-berg et al. 2001) sind allerdings nicht für den Bereich UX validiert und bilden in ihrer Struktur nur selten etablierte theoretische Modelle ab. Daher wurde auf Grundlage der SDT ein neues Messinstrument konstruiert und anhand mobiler Applikationen validiert [...] Das Ziel war demnach, mit Hilfe semantischer Differenziale ein kompaktes Messinstrument für die Betrachtung der Befriedigung der drei Grundbedürfnisse nach der SDT bei der Nutzung interaktiver Softwareprodukte zu entwickeln. [... aus der Einleitung]

Bei der Produktentwicklung von B2B-Produkten erhält das Nutzererleben (User Experience – UX) eine zunehmende Bedeutung (Lu & Roto 2015, Wölfel et al. 2016, Platz et al. 2018, Zeiner et al. 2018, Wölfel & Krzywinski 2019a, b). Dies gilt auch für die Angebote des Unternehmensbereichs Sicherheitstechnik von Dräger. Das Unternehmen entwickelt u. a. Produkte für die Feuerwehr, die chemische Industrie oder den Bergbau (Abbildungen 1 und 2). Das Ziel sind sicher, effizient und zufriedenstellend zu bedienende Produkte, Software und Services. Im Rahmen der kontinuierlichen Nutzer- und Kundenevaluation stellt sich eine gute Usability und User Experience als immer wichtiger werdende Anforderungen heraus, welche es zufriedenstellend zu erfüllen gilt. Sie haben zunehmend Einfluss auf die Kaufentscheidung von Anwendern und Kunden in der Sicherheitstechnik. Die Produkte heben sich nicht mehr allein durch ihre Funktionalität vom Wettbewerb ab. Um den nutzer- und kundenorientierten Anforderungen über den gesamten Produktlebenszyklus in Zukunft noch besser gerecht zu werden, wurden die aktuellen Prozesse analysiert und der Produktdesignprozess hin zu einem nutzerzentrierten UX-Design-Prozess reformiert. Dabei ist die Integration von UX Research und Design in die Produktentwicklung einer der wichtigsten Bestandteile.

Den här studien syftar till att besvara frågeställningen: Hur kan existerande designriktlinjer inom gränssnittsdesign anpassas för heuristisk utvärdering av gränssnittskomponenter i digitala strategibrädspel? Rapporten inleds med en bakgrund över brädspels historia, inklusive dess digitalisering och tidigare forskning inom både fysiska och digitala brädspel. Vidare redogörs en beskrivning av heuristisk utvärdering och olika designriktlinjer inom fysiska brädspel, datorspel och generell gränssnittsdesign. Baserat på en litteraturstudie över tidigare forskning om designriktlinjer för brädspel, datorspel och generell gränssnittsdesign har en lista med ett urval av etablerade designriktlinjer gjorts. Dessa har sedan använts i en heuristisk utvärdering för att undersöka hur väl de är lämpade för utvärdering av digitala strategibrädspels gränssnitt. Baserat på en analys av utvärderingen har listan med designriktlinjer itererats, som i sin tur utvärderats av tre externa utvärderare med expertis inom spelutveckling och/eller UX-design. Utvärderarna har även deltagit i en semi-strukturerad intervju om hur det var att utvärdera ett digitalt brädspel och hur listan med designriktlinjerna var att använda. Sammanlagt har litteraturstudien, de heuristiska utvärderingarna, en observation av de externa utvärderarna samt intervjuerna resulterat i en ny lista med designriktlinjer specifikt anpassade för heuristisk utvärdering av digitala strategibrädspel och visar på hur designriktlinjer behövs anpassas för utvärdering av digitala strategibrädspel. / This study aim to answer the research question: How can existing design guidelines in interface design be adapted for heuristic evaluation of interface components in digital strategy board games? The study begins with a background of the history of board games, including its digitalization and related studies of both physical and digital board games. Furthermore, a description of heuristic evaluation and different design guidelines for physical board games, video games and general interface design is made. A list of selected design guidelines have been created based on a literature review on previous studies on design guidelines for board games, video games and general interface design. These have been used in a heuristic evaluation to examine how well they work for evaluation of the interfaces of digital strategy board games. A new list with design guidelines was then created based on an analysis of the evaluation, which later got evaluated by three external evaluators with expertise in game design, UX-design or both. The evaluators also participated in a semi-structured interview about their opinions and experience of using the design guidelines to evaluate a digital board game. The literature review, the heuristic evaluations, an observation of the evaluators and the interviews resulted in a new list with design guidelines, specifically intended for heuristic evaluation of digital strategy board games, and shows how design guidelines needs to be adjusted for evaluation of digital strategy board games.

Companies across a wide range of business areas are working hard to fulfill users wishes to speak to digital voice assistants. The trend of replacing chatbots in favour for voice assistants carries a risk of companies not considering which applications will actually benefit from getting a voice user interface (VUI) resulting in poor user experience.  This thesis aims to investigate which help desk support task will benefit from being implemented in a VUI. By following the Service Design methodology, research on the topic has been conducted and a prototype has been build and tested on a target audience. The results from a user study were evaluated and conclusions have been drawn about which tasks are best suited for being handled by a digital voice assistant.  Two kinds of help desk tasks were evaluated in a user study to compared users experience of the current text based digital assistant with a prototype of a voice based assistant. The aim of the user study was to find which task would benefit from becoming voice based by looking at users acceptance level and over all experience.  The results from the user study showed that employees who use the current text based assistant for help desk tasks, will not choose to speak to a digital voice assistant because they are happy with the service available today. However, employees who don’t use the current text based assistant, will find the digital voice assistant useful. It was also found that short executing tasks such as unlocking accounts, are a better fit for the VUI compared to longer interactions providing information. Two conclusions were drawn, peoples’ preferences are different, meaning that it should be possible to interact with both a text based and voice based assistant when performing help desk tasks. Secondly, the voice based assistant should be implemented as a function in the help desk phone queue instead of being implemented in a browser. Because the users argued that they would be more comfortable speaking to a phone then to a screen. / Företag i alla branscher jobbar hårt för att uppfylla sina användaresönskan om att interagera med röstassistenter. Trenden att byta en chattbot mot en röstassistent medför en risk att företag inte tar hänsyn till huruvida en tjänst faktiskt drar nytta av att göras om till ett röstbaserat användargränssnitt, vilket kan resultera i en försämrad användarupplevelse.  Denna uppsats undersöker vilka funktioner i en kundtjänst som skulle gagnas av att implementeras i ett röstbaserat användargr ̈anssnitt. Genom att använda Service Design modellens forsknings- och idé-genererings fas har en röstbaserad prototyp tagits fram och testats på målgruppen. Resultaten från användarstudien har utvärderats och slutsatser har formulerats.  Två typer av kundtjänstfunktioner har undersökts i en användarstudie som jämfört användarnas upplevelse av den befintliga chatbotten och en röstassistentsprototyp. Målet med användarstudien var att definiera vilka kundtjänstfunktioner som skulle gynnas av att bli röstbaserade genom att titta på användarnas acceptansnivå och övergripande upplevelse.  Resultaten visar att, användare som idag använder, och är nöjda med, chatbotten förmodligen inte kommer att ersätta denna med röstassistenten. Samtidigt som användaren som idag inte använder chatbotten kan tänka sig att använda röstassistenten istället för att ringa till kundtjänsten.  En annan upptäckt från användarstudien var att funktioner som utför en uppgift, så som att låsa upp ett konto, passar bättre i ett röstbaserat sammanhang i jämförelse med när längre information ska förmedlas.  Slutligen formulerades två slutsatser. För det första, olika personer har olika preferenser, det borde alltså vara möjligt att interagera med både chatbotten och röstassistenten för kundtjänstärenden. För det andra, röstassistenten borde implementeras som en plugin som användaren kan utnyttja när denne sitter i telefonkön till kundtjänsten snarare än en egen funktion i på den befintliga hemsida. Detta på grund av att användarna uttryckte att det är mer bekväma med att prata i telefon snarare än till en skärm.

The purpose of this study is to evaluate the possibility of having a library function capable of creating SQL inserts. The values for the inserts were created through regex. The study is conducted through a user study where the test participants tested three methods to create inserts for SQL, including the library function. The results show that the test participants performed on average the worst in terms of time while using the library function. When analysing the results manual insertion was preferred for a few inserts and the web-client was the preferred method for many inserts. This study indicated that the library function does not simplify the creation of SQL inserts under the circumstances of this study.