Föreliggande studie intresserar sig för hur kultur kan konstitueras i det socialt digitala rummet vi kallar internet. Studiens syfte har varit att kartlägga kulturen på svenska nätforum som innefattar diskussionen om kriget mellan Ukraina och Ryssland och studien har strävat att besvara följande frågeställning: Hur skapas en kulturell förståelse kring kriget mellan Ukraina och Ryssland via det sociala sammanhanget på svenska nätforum? Studien utgår från den netnografiska metodansatsen och studiens empiriska material har samlats in från två olika nätforum genom digitala deltagande observationer och en asynkron intervju. Den symboliska interaktionismen används som teoretisk och begreppslig referensram för att tolka de sociala interaktioner som uppstår inom nätforumen. Resultatet av studien visar att diskussionen om kriget mellan Ukraina och Ryssland ger upphov till nätgemenskaper vars kultur grundar sig i ett gemensamt synsätt på kriget. En kulturell förståelse kring kriget och nätgemenskapens ”vi” skapas genom ett ömsesidigt givande och efterfrågande av socialt stöd, kamratskap, upprätthållandet av gemensamma normer och värderingar samt ett gemensamt symbolsystem.

Problemformulering: Mediediskurs kring ett specifikt ämne kan ha stor inverkan på ett samhälle. Hur media gestaltar händelser, länder, politiska personer och frågor kan enligt gestaltningsteorin och dagordningsteorin påverka vad mediekonsumenter tänker och tycker om dessa. Kriget i Ukraina är en mycket omskriven händelse som legat till grund för säkerhetspolitiska val i Sverige, och med anledning av det är det högstaktuellt att genomföra en studie om hur kriget omskrivits i stora svenska medier. Metod och material: En kvalitativ diskursanalys av 28 publiceringar i Aftonbladet och Dagens Nyheter om kriget i Ukraina. Huvudresultat: Diskursen i de analyserade artiklarna karaktäriserades till stor del av skildringar av krigshändelser, och stor representation av olika elitaktörer. Civilaaktörer och deras situation förekom också, men hamnade sett till det sammantagna resultatet i andra hand. I undersökningen gick det även att se återkommande inspel av svenska experter som spekulerade kring olika potentiella utvecklingar i kriget. Aftonbladet använde sig av mer dramatiserande språk än vad Dagens Nyheter gjorde. En annan synlig skillnad mellan de båda tidningarna var att Aftonbladet hade ett större fokus på hur händelseförloppet påverkade civilbefolkningen, i synnerhet under krigets första vecka. I övrigt var det mycket som var likt mellan de båda tidningarna. När det kom till skillnader mellan de olika tidsperioderna var det också förhållandevis likt. Både Aftonbladet och Dagens Nyheter skiftade emellertid i vad som var det huvudsakliga temat i rapporteringen. Genomgående användes krigsjournalistik i de artiklar som analyserades i studien.

No description available.

This paper aims to study how the EU has maintained social, economic, cultural and political rights during Russia's invasion of Ukraine. The material used in this essay is official EU document from the different organs of the EU. To answer the question presented in the essay, both different human rights and Normative Power Europe have been used to see how the EU promoted the different human rights based on the idea that the EU is a normative power. To study this subject a text analysis has been used. By using this method, the study has found that social, economic, cultural and political rights all have been maintained by the EU in some way. Especially social and political rights and that the theory Normative Power Europe is applicable.

This study has analysed Sweden's security policy strategy and decision to send military supportto Ukraine in light of the Russian invasion of 2022. By applying a combination of discourseanalysis (WPR) and neorealism, the study has explored the political motivations behind thesedecisions, under both the Andersson and Kristersson administrations. The results show aconsistent line in Sweden's security policy since 2014, where support for Ukraine is seen as animportant contribution to maintaining international law and supporting democracy. The studycritically examines the balance between moral obligations and strategic interests that guideSweden's support for Ukraine, and discusses the implications of this support for Sweden'snational defence capability and long-term financial sustainability. Furthermore, it assesses thebroader impacts of these decisions on the rule-based international order and Sweden's positionwithin it. The findings suggest that Sweden's actions represent a significant reorientation in itssecurity policy, aiming to strengthen both national and European security through solidarityand international cooperation. This reflects a pragmatic approach to the anarchic internationalsystem, where supporting Ukraine not only aligns with Sweden's moral values but also servesstrategic security interests.

В украинской современной социальной сфере наблюдается тенденция развития в направлении демократии. Эта тенденция, как и любое изменение мира, не могло не отразится в сфере искусства, причем образцом, как и для социальной сферы, так и для искусства является Европа. Но переход не может осуществиться сразу от одной системы ценностей к другой, для этого перехода требуется трансформация общества и ценностей, искусство в данном случае выступает катализатором таких процессов. Данные четыре художника создают объеты, которые несут пропагандистский характер и их концепции затрагивают сложивщиеся в данный момент в Украине политические и социальные проблемы. Трансформация в выбранных работах современных украинских художников является объектом исследования данной работы. / Ukrainos šiuolaikinėje socialinėje sferoje pastebima vystymosi demokratijos link tendencija; ši tendencija kaip ir bet kuri pasaulio kaita negalėjo neatsispindėti ir meno sferoje, kurioje pavyzdžiu kaip socialinei sferai taip ir menui yra Europa. Bet perėjimas iš vienos vertybių sistemos į kitą negali įvykti iškart, šiam perėjimui reikia visuomenės ir vertybių transformacijos; menas šiuo atveju reiškiasi kaip tokių procesų katalizatorius. Transformacija šiuolaikinių Ukrainos menininkų darbuose yra šio darbo tyrimo objektas. / In Ukrainian modern social sphere there is a trend of development towards democracy. This trend , as well as any change in the world , is reflected in art. Europe could be a good example for both. But transition from one value system in to another can not occure immediately, as transformation of society and its values is required. Art, in this case, acts as a catalyst for such process. Transformation in the works of modern Ukrainian artists is research object of this work.

Three major external events (Brexit, Covid-19 and the present war in Ukraine) have in the last two years shaken the global market which has resulted in disturbances within the production- and transport chains, raised prices and bottleneck effects in the supply chain. The businesses and organizations have since before these crises had a raised interest for scenario planning in order to control future chaos and uncertainties. To beable to control both certainties and uncertainties, has shown to result in business becoming market leaders when crisis hits. Based on these principles the study intends to explain, through three semi structured interviews, how three Swedish exporting businesses and importers (Astrazeneca, SCA and Billerud Korsnäs) manage external events. Based on empirical data the study intends to answer its issue: How are major changesin the business environment handled by import- and export companiesoperating in the transport of forest goods and chemical goods? Subsequently, the empirical data collected from the respondents has been analyzed and set against existing, relevant theoretical points of the study. One conclusion the thesis states from the study is that proactive scenario planning based on external signals creates conditions for organizations' strategic renewal in the import and export market. The thesis also states that experience from previous external events contribute knowledge to organizations' scenario planning and management of future external events. The ability to handle external signals in order to control operations moreproactively can vary between companies, which this study does not handle. However, the study states that it would have been of interest for future research. / Inom de senaste två åren har tre större omvärldshändelser (Brexit, Covid-19 och nutida kriget i Ukraina) skakat om den globala marknaden, vilket har resulterat i störningar i produktions- och transportkedjorna, förhöjda priser och trång sektioner. Scenarioplanering har sedan innan dessa kriser fått ett ökat intresse hos företagen i förebyggande syfte att hantera kaos och osäkerheter. Konsten att hantera osäkerheter i både det förutsedda och oförutsedda, samt vara mottaglig för förändringar, kan resultera i att företagligger i framkant på marknaden när kriser uppstår. Utifrån dessa utgångspunkter ämnar denna studie förklara hur tre svenska export- och importföretag (AstraZeneca, SCA och Billerud Korsnäs) hanterar omvärldshändelser. Genom totalt tre semistrukturerade intervjuer av de tre respondenterna ämnar studien besvara frågeställningen: Hur hanterasstörre omvärldsförändringar av tre svenska import- och exportföretag inomtransport av skogsvaror och kemivaror? Sedermera har den insamlade empirin från respondenterna analyserat och ställts mot befintliga, relevanta teoretiska utgångspunkter. En slutsatsuppsatsen tar från studien är att en proaktiv scenarioplanering baserad på omvärldssignaler skapar förutsättningar för organisationers strategiska förnyelse inom import- och exportmarknaden. Men även att erfarenheter från tidigare omvärldshändelser bidrar med kunskap till organisationers scenarioplanering och hantering av framtida omvärldshändelser. Företagens förmåga att hantera omvärldssignaler i syfte att styra verksamheten mer proaktivt kan variera mellan företag, vilket denna studie inte hanterar. Däremot framför studien att det hade varit ett intressant utgångsläge inför framtida forskning.

No description available.

The Russian invasion of Ukraine has affected millions of people in different ways. The everyday lives of Russians has changed significantly. Our purpose in this study is to explore the experiences of Russian immigrants in Sweden. The areas we are specifically interested in are the understanding individuals have of the conflict and the experiences these individuals describe when it comes to how the conflict has affected their sense of identity as well as their personal relationships with friends and family. This qualitiative study was conducted through interviews of these Russian immigrants. The perspective from the Russian diaspora is a rather unexplored one compared to their Ukrainian counterpart. This study covers many different subjects and there is a lack of previous research on this specific topic, likely because of the recency of these events. Considering this, the section on previous research is based on the themes the study discusses. These themes are public opinion of international military interventions, the Russian diaspora, empathy in polarized politics, shame, and group responsibility, and finally the group borders in the Ukrainian solidarity movement. The theoretical framework this study is based on is emotional sociology. A theory has been built out of the combined viewpoints of Goffman’s theory on categorization and stigma, Collins’s theory of group solidarity, interaction ritual, and conflict talk, Hochschild’s theory of deep stories and empathy walls as well as Scheff’s theory on shame and conformity. The final results of the study show that the understanding of the conflict varies wildly between individuals and said understanding tends to affect in which manner the conflict has changed the sense of identity as well as personal relationships. The individuals who share an understanding that agrees with the idea that Russia is at fault tend to feel a larger sense of shame over their identity and it has had a more negative effect on their personal relationships especially with family in Russia. Individuals who are more inclined to either have a more ambivalent- or pro-Putin understanding didn’t express these experiences but instead had different worries, such as receiving negative sanctions for their opinions. Respondents of all understandings expressed a worry about suffering sanctions for their ethnicity, but none of them described personal experiences with this in Sweden. / Den ryska invasionen av Ukraina har påverkat miljontals människor på olika sätt. Ryssars vardagliga liv har förändrats ordentligt av detta. Vårt syfte i denna studie är att undersöka ryska invandrare i Sverige och deras olika upplevelser. De områden vi är specifikt intresserade av är förståelsen individer har av konflikten och de upplevelser de beskriver angående hur konflikten har påverkat deras identitet och relationer till vänner och familj. Denna kvalitativa studie genomfördes genom intervjuer av dessa ryssar. Den ryska diasporans perspektiv är ett relativt outforskat område i jämförelse med den ukrainska motsvarigheten. Denna studie täcker många olika ämnen och det finns en brist på tidigare forskning på specifikt detta ämne, troligtvis på grund av hur aktuell situationen fortfarande är. Med tanke på detta är sektionen med tidigare forskning baserad på de teman som studien diskuterar. Dessa teman är den allmänna opinionen angående internationella militära interventioner, den ryska diasporan, empati i polariserad politik, skam och gruppansvar och slutligen gruppgränser inom den ukrainska solidaritetsrörelsen. Den teoretiska referensramen vi utgått från är baserad på emotionssociologi. En teori har blivit byggd av de gemensamma synpunkterna av Goffmans teori om kategorisering och stigma, Collins teori om gruppsolidaritet, interatktionsritualer och konfliktsamtal, Hochschilds teori om deep story och empatimurar samt Scheffs teori om skam och konformitet. Resultaten av studien visar att förståelsen av konflikten varierar stort mellan individer och detta tenderar att påverka hur konflikten har förändrat deras identitet och relationer. Individer som delar en förståelse som stämmer överens med idén att konflikten är Rysslands fel tenderar att känna mer skam över deras identitet och det har haft en större negativ påverkan på deras relationer, framförallt med familj i Ryssland. Individer som är mer benägna att antingen ha en mer ambivalent- eller pro-Putinförståelse utryckte inte dessa upplevelser utan andra saker oroade dem, som att lida negativa sociala sanktioner för deras åsikter. Respondenter från alla olika former av förståelse utryckte en oro över att få lida sanktioner på grund av deras etnicitet, men ingen beskrev några personliga erfarenheter av detta i Sverige.

Pastaraisiais metais Ukrainos vardas vis dažniau minimas tarp politologų ir politikos apžvalgininkų. Šios valstybės svarba Europai vis didėja, tiek kaip naftos importo kanalo, tiek kaip galimo strateginio partnerio. Tuo pačiu didėja ir Ukrainoje vykstančių procesų supratimo būtinybė. Dažniausiai Ukrainos dabartinis politinis nestabilumas aiškinamas pagal regioninio skilimo, ar tranzitologijos požiūrio taškus, kartais destabilizuojančiu išorės poveikiu, bet rezultatas aiškus – parlamento darbas didžiąją laiko dalį yra paralyžuotas tarpusavyje konkuruojančių dėl valdžios partinių blokų. Dėl to jau buvo rengiami ir preišlaikiniai rinkimai, bet padėtis nerodo pasikeitymų požymių, bent jau greitu laiku. Ukrainoje veikia daugybė skirtingų politinę sistemą nulemiančių faktorių, bet susitelksime į vieną – rinkiminę sistemą. Ukrainos rinkiminė sistema keitėsi net tris kartus. 1994 buvo mažoritarinė, 1998 ir 2002 – pusiau proporcinė, o 2006 ir 2007 – pilnai proporcinė. Rinkiminės sistemos parinkimas ir pokyčiais Ukrainoje ir davė pagrindą šiam darbui. Šių sprendimų radikalumas leidžia palyginti visas tris pagrindines rinkiminių sistemų rūšis vienoje valstybėje, kas kitur pasaulyje būtų beveik neįmanoma dėl to, kad rinkiminė sistema tradiciškai būna vienas iš stabilesnių politinės sistemos elementų it pokyčiai joje daromi tik išskirtinias atvejais. Ukrainoje trys rinkimų sistemos buvo išbandytos vieni po kitų sekusiuose rinkimuose. Aišku kokį efektą tai turėjo reikia tirti... [toliau žr. visą tekstą] / In recent years, the name of Ukraine is increasingly referred to the political and policy observers. These state the importance of Europe is increasing, as well as the oil import channel, both as a potential strategic partner. At the same time, Ukraine is increasing and the need for understanding the processes. In most cases, the current political instability in Ukraine interpreted according to the regional breakdown, or tranzitologijos point of view, sometimes destabilizing external influence, but the result is clear - the business of most of the time of paralyžuotas are competing for a government party blocks. As a result, has already been drafted and preišlaikiniai elections, but the situation does not show signs of pasikeitymų, at least in the short term. Ukraine operates many different factors determine the choice of political system, but to concentrate on one - the electoral system. Ukraine's electoral system is changed, even three times. 1994 was mažoritarinė, 1998 and 2002 - a semi-proportional, and in 2006 and 2007 - a fully proportional. Electoral system of selection and the evolution of Ukraine and the basis for this work. Extremeness of these solutions allows you to compare all three main types of electoral systems in one country, what the world would be almost impossible because of the electoral system is traditionally one of the sustainable elements of the political system it changes it made only in exceptional cases. Ukraine, the three electoral system was... [to full text]