The aim of this thesis was to examine how the two Swedish newspapers Aftonbladet and Dagens Nyheter portrayed the actions of Russia, Vladimir Putin, Nato and their allies and Ukraine in the conflict surrounding the sovereignty of Crimea that started in 2014.Our study was based on 18 news articles from the start of the conflict up to august of 2015.The results showed that Russia is portrayed as the villian of the conflict. Aftonbladet portrayed the nation as a threat to Sweden and the rest of the western countries. Both papers tended to treat Russian sources with distrust, often choosing to interview Swedish experts on Russia rather than citing Russian sources. Vladimir Putin was portrayed as an evil dictator who set his own interests first and foremost. Both papers drew parallels between Putins way of ruling with the style of leadership in Soviet Russia.In both Aftonbladet and Dagens Nyheter, Nato and their allies actions are portrayed as self defence towards Russia. Their actions are justified and always put in a perspective towards the actions of the Russians.The nation of Ukraine are initially portrayed as victims of Russian aggression. A few months into the conflict the newspapers started to become more critical of the Ukrainian actions, but always put it into perspective towards russian actions.Our study shows that swedish media holds a critical view towards Russia and their actions.

Problem Etiketterna i dina plagg avslöjar säkerligen att de flesta av dina kläder har producerats i Asien. En region där flertalet företag outsourcar sina mest arbetsintensiva delar för att göra kostnadsbesparingar. Inom en snar framtid kan dock fler europeiska länder komma att synas på etiketterna. Textilföretagens intresse för omlokalisering av produktion ökar och lokaliseringsbeslut har blivit ett alltmer strategiskt val. Många lokaliseringsbeslut börjar däremot i fel ände med leverantörsutvärderingar, vilket leder till att företag förbiser en del problem som kan uppstå vid outsourcing av produktion. En lösning på problemet är att använda en mer generell analys som ger en djupare bild av marknaden inför ett lokaliseringsbeslut. Det finns till exempel ett stort antal kvalitativa faktorer som ett företag bör ta hänsyn till innan ett slutgiltigt beslut tas. Faktorer som i detta arbete undersöks i relation till Ukraina.Syfte Genom att studera plats-specifika faktorer i Ukraina undersöker studien hur en kvalitativ analys kan ha en inverkan på lokaliseringsbeslut av textil produktion.Metod Utgångspunkten för arbetet har varit en fallstudiedesign där en semi-strukturerad intervju med ett svenskt textilföretag har genomförts. Vidare har en skrivbordsundersökning använts för att samla in empirisk data genom till exempel rapporter, statistik och organisationsdokument.Slutsats Resultatet visar på att det finns en stor del kvalitativa faktorer som kan ha en inverkan på ett lokaliseringsbeslut i samband med utvärdering av attraktiva produktionsländer. En del faktorer beaktas inte vid lokaliseringsbeslut idag, men vår studie visar på att det finns fler faktorer som bör beaktas för att undvika oförutsedda problem.Nyckelord: Ukraina, / Program: Textilekonomutbildningen

Studiens syfte är att ta reda på hur och varför människors förhållningssätt till musik kan förändras vid det jag valt att kalla ”kontextbyten”. Kontextbyte avser när en person flyttar från den kulturella och sociala plats personen är uppvuxen på till Sverige. Empirin bygger på fyra kvalitativa intervjuer med personer som är uppväxta i Sovjetunionen/Ukraina, Mandinka/Senegal, Japan och Jamaica och nu bosatta i Sverige. De är alla på något sätt musicerande. För att uppfylla syftet undersöks informanternas förhållningssätt till musik i deras respektive hemland och Sverige. Dessa jämförs med varandra och utifrån ett kulturanalytiskt perspektiv, för att upptäcka eventuella förändringar sedan de anlänt till Sverige. Metoden för insamlandet av empirin är kvalitativ intervju. De teoretiska perspektiven är kulturanalys och delar av Pierre Bourdieus begreppsapparat. Resultatet visar inledningsvis att informanterna har relativt liknande bakgrunder. Några teman som framkommer är t.ex. att föräldrar varit inblandade i musikintresset, disciplin kring musiken, musikgenrer används som distinktion och att musik kan utövas seriöst eller oseriöst. I Sverige synliggörs både individuella och gemensamma förändringar. Två huvudteman uppstår där de två männen är negativa och de två kvinnorna är positiva till upplevelsen av den svenska musikkulturen. Detta visar förändrade förhållningssätt. Bourdieus begrepp appliceras sedan på resultatet för att förklara de förändrade förhållningssätten till musik.

Syftet med denna studie har varit att undersöka och jämföra hur den politiska krisen iUkraina återspeglats i Dagens Nyheter (Sverige) och The New York Times (USA).Frågorna som besvaras är hur rapporteringen i artiklarna under en utvald vecka iutvecklingen ser ut, utifrån teorier om gestaltning, personifiering och narrativ. Det görssamtidigt en jämförelse mellan de olika tidningarna för att skilja ut likheter eller skillnader ideras rapportering, samt för att undersöka om ländernas nationella intressen syns i texterna.Underlaget för studien är publicerat i de valda tidningarna under en specifik vecka ifebruari. Materialet består av totalt fjorton artiklar, sju ifrån varje tidning från varje dag iveckan. Med en kritisk diskursanalys enligt van Dijks modell har sedan en analys avsamtliga artiklar genomförts. Resultatet av analysen har visat att rapporteringen i bådatidningarna har beskrivit konflikten som en politisk sådan. Fokus i texterna har legat på attframhäva relationer mellan olika politiska aktörer samt mellan de inblandade nationerna.Politiken har framställts som spelgestaltad i båda tidningarna, då de beskrivit den politiskautvecklingen som strategi och spel. Det har även funnits tydliga indikationer påkrigsjournalistik i texterna. Var det gäller nationella intressen har de kunnat upptäckasgenom en analys av personifiering av politiska aktörer i texterna. Aktörer i artiklarna harrepresenterat olika nationers eller unioners politiska intressen i Ukraina.

This essay seeks, by applying to theories of nationalism, to explain the reasoning behind the Russian annexation of Crimea and to understand the ideology and nationalistic influences in Russian foreign policy in the case of the Ukraine crisis and the annexation of Crimea. The argumental analysis exemplifies the nationalistic tendencies of Vladimir Vladimirovitj Putin and the Russian foreign actions and attempts to specify a nationalistic motif in the case of Crimea and in Russian foreign policy. The study seeks to illustrate tendencies in Russian foreign policy and to show what can be expected of Russia in the near future. / Denna uppsats söker att förstå argumenten för den ryska annekteringen av Krim genom att två teorier om nationalism, samt att förstå ideologiska och nationalistiska influenser i rysk utrikespolitik. Genom en argumentationsanalys exemplifieras nationalistiska tendenser i Putin tal och kartläggandet av ett övergripande nationalistiskt motiv förklaras genom kategorisering i fyra olika nationalistiska ideologier som i forskning om rysk politik och Putin som president har framtonats. Denna studie försöker att ge svar på vilka tendenser det finns inom rysk utrikespolitik och ge en bild av vad vi kan förvänta oss i framtiden.

I den här statsvetenskapliga uppsatsen studeras Europeiska Unionens (EU), en organisation med både över- och mellanstatlighet, folkrättsliga hänsynstagande gällande erkännandefrågor om nybildade stater. Syftet är att undersöka i vilken utsträckning EU:s utrikespolitiska beslutsfattare visar folkrättsliga hänsyn i officiella uttalanden genom två förklaringsmodeller, realismen respektive idealismen. Syftet är även att pröva Ann-Marie Ekengrens analysschema, som är konstruerad att förklara staters agerande, på en hybrid organisation som EU. Materialet i studien baseras på primära källor, såsom EU:s officiella hemsida och sekundära källor, såsom nyhetsartiklar som analyserar händelseförloppet och motiven bakom dem. Detta har genomförts med hjälp av en argumentationsanalys och Ekengrens analysschema för att kunna kategorisera argumenten i ett realistiskt eller idealistiskt förklaringssätt. Utredningen påvisar realistiska och idealistiska särdrag i EU:s offentliga argumentation gällande Krims folkrättsliga och statsrättsliga kriterier. Med detta sagt var det ingen av teorierna som lyste starkare än den andre, vilket är ett unikt resultat. Utredningen visar även att teorierna kan förklara EU:s argument i erkännandeprocessen. I dessa argumentationer fanns både maktpolitiska och folkrättsliga hänsynstaganden att hämta. Ett av syftena var även att pröva Ekengrens analysschema som är uppbyggt i fyra delar där samtliga delar tillämpades i denna undersökning. Trots att modellen inte var avsedd för organisationer så blev alla frågor i analysschemat besvarade.

In what ways are Ukrainian refugees framed in Swedish news media? According to agenda-setting theory the choices made by journalists have a real effect on public opinion and politics. This essay attempts to analyse and clarify the portrayal of the refugees from Ukraine in Swedish newspapers in order to make a contribution to the general research about media framing of refugees. 71 articles and editorials from the largest daily newspapers of Sweden, published between February and April of 2022, were read and interpreted. The attributes that refugees were characterised as having were analysed, resulting in two principal frames: the Asset, and the Victim, which represent the predominant ways in which journalists show the refugees as deserving of coming to and remaining in Sweden. The refugees are rarely presented as a problem; rather, it’s the Swedish state and Migration Agency which are portrayed as problematic. The findings are of interest both because of the effect media framing may have on society and politics, but also due to the differences in framing between the Ukrainian refugees and the refugees who came to Sweden during the ‘refugee crisis’ of 2015.

Byggnadslogistik handlar om hur man förser byggprojekt med rätt material och utrustning till rätt tid. Då byggprojekt anses som temporära fabriker så är byggnadslogistiken en stor grund till att projekten fungerar så bra som möjligt. Men idag har byggbranschen drabbats drastiskt av de krislägena som har uppkommit under de senaste åren som tas upp i denna studie. Dessa krislägen medför brister i kommunikation, materialtillförsel samt ökade kostnader av material vilket har skadat många delar av branschen. Under december 2019 i staden Wuhan i Kina rapporterades en spridning av lunginflammationen som identifieras idag som coronaviruset eller "SARS-CoV-2". Från ett krisläge till ett annat, som också har påverkat byggbranschen drastiskt, där Ryssland 2022 inledde en fullskalig invasion av Ukraina och därmed startade ett nytt krig. Syftet med denna studie var att undersöka hur de olika krislägena har påverkat byggbranschen samt byggbranschens logistik. Att utforska de olika ledens- och företags utmaningar i krislägen samt utreda hur man inom ett företaget kan vara "förberedd" för sådana scenarion. Några slutsatser som dras av denna studie är att vi människor har blivit mycket bättre på att planera i förtid för att minska problematiken av olika skäl. Covid-19 har medfört svårigheter med smittspridningen vilket har ledat till att restriktioner har suttits på olika länder medan många företag i byggbranschen har lärt sig av kriget hur mycket material och produktion som kommer från Ukraina. Studien belyser till slut betydelsen att ha en välplanerad och riskfri försörjningskedja vilket minimerar drastiska påverkningar på byggnadslogistiken i en regional företagskontext. Åtgärder som leverantörs- och materialbyte har varit, bunkring av material, har implementerats under krislägena för att säkerställa nöjda kunder samt kontinuitet i projekten. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Detta arbete är en fallstudie som undersöker konflikten i Ukraina. Syftet med denna studie är att studera kriget i Ukraina utifrån begreppet proxy war och Sveriges utrikespolitik gentemot Ukrainakriget. Metoden är av kvalitativ karaktär till följd av en vetenskaplig litteraturinsamling och semi-strukturerade intervjuer som empiriskt material. Intervjupersonerna är universitetslektorer på svenska universitet. Arbetet är avgränsat till det upptrappade kriget år 2022, med en viss djupdykning i krigets början, vilket är år 2014. Studiebidraget med detta arbete är en djupare förståelse kring olika krigsaspekter.Det finns huvudsakliga slutsatser som resultat av undersökningen. Den ena är att Ukrainakriget inte är en isolerad konflikt mellan Ukraina och Ryssland. Det finns olika inslag av ombudskrig i konflikten med externa aktörer som försöker nå ett önskat strategiskt utfall med krigsutvecklingen. Externa aktörer deltar som icke-krigförande genom att stödja Ukraina utan att själva direkt ingå i direkta krigshandlingar. Den andra huvudsakliga slutsatsen är att svensk utrikespolitik nått en historisk brytpunkt. Det svenska stödet till Ukraina och de utrikespolitiska åtgärderna är utmärkande. Till följd av kriget har Sverige antagit en positiv inställning till NATO-anslutning och lagt sina säkerhetspolitiska kort på ett lyckat ukrainskt försvar. Sverige bidrar med ett omfattande stöd till Ukraina, sanktionerar ryska aktörer och är i linje med den västerländska enheten. Därmed har Sverige överlämnat alliansfriheten.

Following Russias invasion of Ukraine on February 24th 2022, the public service agencies in Sweden that broadcast news aimed at children immediatley faced the challenge of reporting on an ongoing war in Europe. Without leaving information out, and without causing panic or fear. The purpose of this study has been to examine how public service reports on war when the information is directed at children. Analyzing editorial decisions and media pedagogy have therefore been focus points. The methods used were both qualitiative and quantitative content analysis, and the material consisted of Lilla aktuellt (Swedish television news for children) and Juniornyheterna (Swedish radio news for children) broadcasts betwwen the 24th of February and 24th of April 2022. The result display that main events regarding the war were covered, and a child perspective was constantly present. One of the main differences between radio and tv was the amount of political content, eher Lilla aktuellt included more politics than Juniornyheterna. However, both frequently used media logic, and adapted information to children in a way that was considered pedagogically adequate.