SAMMANFATTNING Studien belyser vid vilket ämnesinnehåll undersökande undervisning används i matematik respektive No i årskurserna 4–6. Studien lyfter även skäl till varför man väljer att inkludera undersökande moment i undervisningen. Syftet med studien är att ta reda på när och varför undersökande undervisning används samt för att se om det råder en skillnad mellan matematik och No. Vår studie är baserad på John Deweys teori kring learning by doing. Det handlar om att göra eleverna aktiva i sin lärandeprocess. För att samla in data använde vi oss av en kvalitativ metod. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer med lärare med varierad erfarenhet. Samtliga lärare undervisade inom både matematik och No. Studiens resultat visade att tillgängligheten till material, möjligheten till att konkretisera och att införa praktiska moment i undervisningen påverkade ämnesinnehållet och var skäl till varför lärare använde undervisningsformen. Studien visade även att lärare främst plockade in undersökande moment vid ämnesinnehåll som geometri och taluppfattning och tals uppfattning inom matematiken medan det inom No var NTA-lådorna som styrde vilket ämnesinnehåll de arbetade undersökande med.

Denna studie utforskar användningen av undersökande arbetssätt inom fysikundervisning utifrån ett lärarperspektiv. Förankrad inom lärarprogrammet vid Karlstads universitet, strävar denna forskning efter att noggrant undersöka användningen av systematiska undersökningar i grundskolans fysikundervisning och att tydliggöra lärarnas åsikter kring dessa. Genom att använda den kvalitativa forskningsmetoden fenomenografi får vi fram resultat som framhäver en allmänt förekommande positiv inställning bland lärarna till användningen av undersökande arbetssätt i fysik-klassrummet. I korthet visar denna undersökning att lärarna möter olika utmaningar när de implementerar undersökande arbetssätt i fysikundervisningen. De flestalärarna i denna studie är entusiastiska över att integrera detta arbetssätt och ser den som en chans för eleverna att aktivt utforska vetenskapliga koncept. De framhäver att elevernas engagemang fördjupar deras förståelse och stärker deras förmåga att tänka kritiskt och lösa problem. Samtidigt står vissa inför hinder som brist på tid, resurser och osäkerhet kring genomförandet av undersökande arbetssätt. Det är viktigt att betona att lärarnas behov av resurser inte får bli en anledning till att undvika praktiskt arbete. Skolledningen bör stödja lärarna genom att tillhandahålla de nödvändiga resurserna. Genom att hantera dessa utmaningar kan skolor skapa en miljö där elevernas lärande främjas på bästa sätt.

Undersökande arbetssätt har visat sig vara en bidragande faktor till ett ökat intresse för naturvetenskap bland elever. Trots fördelarna framhålls svårigheten att implementera undersökande arbetssätt i undervisningen. Tidigare forskning betonar lärares motvilja att planera laborationer, till skillnad från lärare som använder NTA och uppvisar istället sin uppskattning för de färdiggjorda laborationerna. I detta arbete om undersökande arbetssätt med stöd av NTA (Naturvetenskap och Teknik för Alla) undersöks hur lärare i mellanstadiet arbetar med materialet i sin undervisning. Syftet är att belysa lärares didaktiska val med NTA-lådan samt de möjligheter och begränsningar som uppstår i arbetet med materialet. Studien genomfördes genom en kombination av klassrumsobservation och intervju som metod. Observationen fokuserade på lärarens didaktiska val och intervjun fokuserade på lärarens åsikter och erfarenheter. Resultaten visar att elevernas intresse och motivation ökar vid implementeringen av NTA-lådan i ett undersökande arbetssätt. Eleverna var självgående samt självsäkra under grupparbetet och deltog aktivt i laborationen. Läraren uttryckte sin uppskattning för NTA-lådan och påstod att elevernas lärande främjas genom detta tillvägagångssätt även om det fanns utmaningar. Den största utmaningen i lärarens praktik var att förbereda det omfattande NTA-materialet vilket ansågs som tidskrävande.

The purpose of the study is to contribute with knowledge of how an investigative approach can assist children of different ages in acquiring new knowledge and reinforcing existing knowledge about the falling motion of various artifacts based on an inclined plane. Eight children participated in the study, from three different age-divided departments. The starting point of the activity was inspired by the Reggio Emilia philosophy's thoughts on the unfinished material, where the children were asked to examine the fall movement of four different artefacts along an inclined plane. The observation is based on Predict, observe, explain scientific methodology. In the initial discussions, the children were asked to formulate hypotheses about the various artefacts’ motion along the incline, and then test and observe the phenomenon. The activity ended with reflections on their experiences about the practical elements. The study studied how the children in different ages acted and expressed themselves during the activity. The analysis is based on Piaget's stage theory and Vygotsky's view of learning about how children mediate knowledge. The results show that the children have a good ability to express themselves to try to explain and understand different physical phenomena such as friction, force and speed based on their own conditions. However, the ability to reflect differs between the different ages. The children aged 5–6 years show not only the ability to formulate hypotheses but also to explain their hypotheses, where they link their explanations to the shape of the object. At the same time, the younger children thought outside the box and explored the phenomenon of friction thoroughly. A crucial role is how the educator formulates his or her questions to develop the children's lifelong learning. / Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur det undersökande arbetssättet kan hjälpa barn i olika åldrar att erövra nya kunskaper och förstärka befintlig kunskap kring olika artefakters fallrörelse utifrån ett lutande plan. I studien deltog åtta barn i åldern 2–6 år som delades in utifrån tre olika grupper baserat på förskolans åldersindelade avdelningar. Aktivitetens utgångspunkt var inspirerad av Reggio Emilia filosofins tankar om det ofärdiga materialet där barnen, med hjälp av ett lutande plan och fyra olika artefakter, fick undersöka fallrörelsen. Observationerna bygger på Predict, observe, explain naturvetenskapliga metodik. Barnen fick i de inledande diskussionerna formulera hypoteser om de olika artefakternas rörelse utmed planet, för att sedan pröva och observera fenomenet. Aktiviteten avslutades med reflektioner om deras upplevelser. I studien undersöktes hur barnen i olika åldrar agerade och uttryckte sig under aktiviteten. Analysen baseras på Piaget stadieteori och Vygotskijs syn på lärande om hur barn medierar kunskap. Resultatet visar att barnen har en god förmåga att uttrycka sig för att försöka förklara och förstå olika fysikaliska fenomen som friktion, kraft och hastighet, utifrån sina egna förutsättningar. Däremot skiljer sig barnens reflektionsförmåga beroende på ålder. Barnen i åldrarna 5–6 år visar inte bara förmågan att formulera hypoteser utan också att ge en förklaring till sina hypoteser, där de kopplar sina förklaringar till föremålets form. Samtidigt som de yngre barnen tänker utanför boxen och utforskar fenomenet friktion grundligt. En avgörande roll är hur pedagogen formulerar sina frågor för att utveckla barnens livslånga lärande.

Lärare använder IKT i olika utsträckning i verksamheten och de har olika kompetens när det gäller hur verktygen ska användas (Skolverket 2009). Kompetens och kunskapssyn är två begrepp som är nära förbundna. Lärarens kunskapssyn påverkar hur verktygen används i verksamheten och kompetensen påverkar om läraren kan använda verktygen på rätt sätt för att skapa möjligheter till lärande. I uppsatsen studeras lärarens kunskapssyn och hur den påverkar undervisningen med IKT.    Frågeställningar:     Hur kommer kunskapssyner till uttryck i lärarens undervisning med IKT?   I uppsatsen görs en litteraturstudie av ett urval av studier som tolkats utifrån hur syner på kunskap kommer till uttryck genom lärarens undervisning med IKT. Det finns verktyg och metoder som bygger på sociokulturellt lärande, t.ex. CSCL verktyg och Write to Learn metoden, verktyg som bygger på behaviorism, CAI, och verktyg eller metoder som bygger på den pragmatiska kunskapssynen, utforskande av kunskap genom Inquiry. I resultaten framgår att kunskapssynerna kommer till uttryck med IKT verktyg och metoder när behavioristiska verktyg används i verksamheten men i mindre omfattning när verktyg och metoder som bygger på andra kunskapssyner används. Ett par faktorer framkommer i resultaten som påverkar om kunskapssynerna kommer till uttryck. Dessa faktorer är lärarens kompetens och förmåga att använda digitala verktyg.

Med begränsade ekonomiska resurser finns en risk att laborationsundervisningen blir lidande, t ex genom att inte tillräcklig laborationsutrustning finns tillgänglig. Med syfte att på ett djupare plan tränga in i denna frågeställning och erhålla en förståelse för vad som upplevs begränsande för dagens undervisning på skolnivå, hur undervisningen är upplagd och vad det upplevs kunna ge för konsekvenser har en exemplifierande fallstudie utförts. Studien utfördes i form av en deltagande observation i åk 7-9 vid en kommunal grundskola i en tätort med ca 70 000 invånare. Studien inkluderade intervjuer med lärare, rektor och elever samt laborationshandledningar och fältanteckningar. Vissa av kunskapskraven i styrdokumenten är direkt knutna till den laborativa verksamheten och således svåra att uppfylla utan den. Samtidigt ses i studien att både rektor, lärare och elever uppskattade laborationer, eftersom de ger möjlighet att skapa intresse, självförtroende och en lust att lära genom att lära genom att göra, att använda flera sinnen och att variera undervisningen. Därav finns det fog för att säga att laborationsundervisningen är här för att stanna. Studien visar att lärarna utförde laborationer utan kostsam utrustning. Lärarna använde vad som fanns. Undervisningen bestod främst av klassiska laborationer med enkelt material där frågeställning och metod var given och till viss del var även resultatet slutet. Rektor och lärarna var väl medvetna om att pedagogisk ämneskunskap och struktur på undervisningen påverkar lärandet. Lärarna såg förberedelsetid och trångboddhet som begränsande. Trångboddheten försvårade bl a förberedelse och materialanvändning. De uttryckte att de var glada att arbeta på en gammal skola med material från 50/60-talet och använde artefakterna i sin undervisning. De tyckte sig inte sakna artefakter, förutom en av lärarna som uttryckte att tillräcklig utrustning fanns för undervisning på den nivå som efterfrågades, men själv tyckte att nivån var för låg. Sammanfattningsvis är laborationsundervisningen under ekonomisk och pedagogisk press.

Syftet med min undersökning var att bidra med ökade kunskaper om vilka uppfattningar som finns bland fjärdeklasselever gällande syftet med NTA i kemi, och om dessa överensstämmer med lärarens syfte. Datainsamlingen har gjorts via gruppintervjuer med femton elever och deras lärare. Intervjusvaren har sedan kategoriserats induktivt. Resultatet har visat att eleverna inte uppfattar syftet med NTA-lådan så som läraren tänkt. Det verkar som att eleverna ser ett mer närliggande syfte och fokuserar på vad som händer. Läraren, å andra sidan, tycks ha ett mer övergripande syfte som utgår från kunskapskraven men som hon inte fullt ut lyckas kommunicera till eleverna. Hon syftar även till att eleverna utvecklar sin resonemangsförmåga genom diskussioner i helklass. Eleverna tycker dessutom att helkassdiskussionerna är intressanta och lärorika. Tid läggs på diskussionerna vilket ger en möjlighet till en naturvetenskaplig literacitet. / The purpose of my study was to contribute with increased knowledge on what ideas fourth grade pupils have about the aims of NTA in chemistry, and if their ideas correspond with the teachers´ aims. The data collection is made through group interviews with fifteen pupils and their teacher. The answers in these interviews have been inductively categorized. The results have shown that pupils don´t see the aims of the NTA-boxes as the teacher have in mind. It seems like the pupils´ see aims in each lesson and focus on what is happening. The teacher, on the other hand, has a much more overall aim that originates from the curriculum, but which she doesn´t manage to fully communicate to the pupils. She also intends that the pupils should develop their capability of reasoning, which they do during classroom discussions. In addition to this, the pupils also find classroom discussions both interesting and educational. Time is given for classroom discussions which gives an opportunity for scientific literacy.

Jag har valt att med hjälp av en kvalitativ metod undersöka hur lärare arbetar eller har arbetat med Natur och Teknik för Alla (NTA), som är ett verktyg till för att stödja lärares kompetensutveckling och undervisning i naturvetenskap och teknik (Anderhag & Wickman 2006). NTA inkluderar fortbildning, ett nätverk av pedagoger, samt tillgång till temalådor att ta med in i klassrummet som bygger på ett undersökande och praktiskt arbetssätt. Syftet med undersökningen är att få ta del av hur lärare väljer att arbeta med NTA i NO-undervisningen. Vidare undersöks om lärarna upplever att NTA underlättar genomförandet av praktiska inslag i undervisningen, om NTA synliggör kopplingen mellan teori och praktik, samt om de anser att NTA höjer kvaliteten på deras planering och undervisning. Undersökningen baseras på sex genomförda intervjuer med lärare som undervisar i årskurserna 1-6.I Bakgrund tydliggörs vad NTA är för något; var det har sitt ursprung, vad NTA-konceptet innebär, hur man undervisar på klassrumsnivå samt hur relationen mellan NTA och de aktuella styrdokumenten ser ut. Förutom detta finns ett avsnitt som förklarar experiment och praktiskt arbete i NO-undervisningen.I Tidigare forskning presenteras tidigare analyser av NTA, Skolinspektionens kvalitetsgranskning av NO-undervisningen och Skolverkets kunskapsöversikt över NO-undervisningen. I detta kapitel redogörs likaså för det teoretiska perspektivet, konstruktivism, som ligger till grund för denna undersökning. Konstruktivism innebär att det finns en bestämd syn på individers lärande och på den organiserade kunskap som överförs från en generation till en annan (Sjøberg, 2010)Mina huvudsakliga resultat från de genomförda intervjuerna är att samtliga lärare tycker att NTA-undervisningen stödjer deras utförande av praktiska moment. De tycker även att NTA förenklar arbetet med att sträva mot det som står i kursplanerna, men fem av sex lärare anser att NTA inte är heltäckande i det avseende att det täcker vad som står i styrdokumenten. Detta medför att man måste vara noggrann i sin planering och undervisning. De sex lärarna berättar likaså att de inte väljer att fullfölja den lärarhandledning som finns att tillgå fullt ut i sin undervisning.

Uppsatsens syfte är att undersöka om NTA, ett undervisningsmaterial som går ut på att tillhandahålla planeringar och material för praktisk NO-undervisning, skapar ett undersökande arbetssätt utifrån naturvetenskapens karaktär. Tidigare forskning är positiv till NTA-materialet men visar att ett undersökande arbetssätt inte blir en självklarhet. Genom en kvalitativ enkätundersökning i fyra skolklasser och intervjuer med två lärare, som undersöker elever och lärares syn på NTA-materialet, kommer vi fram till att ett undersökande arbetssätt är möjligt men att undervisande lärare aktivt måste se till att det sker.

I denna studie var syftet att ta reda på vilka faktorer som enligt tidigare forskninginverkar på elevers lärande vid utförandet av systematiska undersökningar i NOundervisningen,med ett särskilt fokus på förmågan att genomföra systematiskaundersökningar. Frågeställningen har besvarats genom en systematisklitteraturstudie där tidigare forskning på området har analyserats och diskuterats.Databaserna Eric (Ebsco), Summon, NorDiNa och avhandlingar.se har använts föratt hitta relevant litteratur som har avgränsats till vetenskapliga artiklar,avhandlingar och licentiatuppsatser. Efter kvalitetsgranskning och genomläsningav de utvalda texterna har gemensamma teman utkristalliserats och texterna hardärefter diskuterats och jämförts med varandra. Resultatet visade att faktorer somatt uppmärksamma elevers intresse, låta dem använda sina tidigare erfarenheter isitt lärande och att ha en medveten och tydlig kommunikation är viktiga förelevernas kunskapsinhämtning vid systematiska undersökningar. Andra viktigafaktorer som studiens resultat visade var att en varierad frihetsgrad ochsvårighetsgrad vid laborationer samt att ge eleverna möjlighet att inte bara utföraegna undersökningar utan även få kritiskt granska, jämföra och bedömatillförlitlighet hos andra forskningsresultat är viktig för att eleverna ska fåmöjlighet att utveckla förmågan att genomföra systematiska undersökningar. / <p>so</p>