Denna studie har syftat till att undersöka hur lärare arbetar med undersökande arbetssätt i de naturorienterande ämnen i grundskolans årskurser 4–6 och vilka mål lärare har gällande undersökande arbetssätt i undervisningen. Denna studie har haft sin utgångspunkt i det pragmatiska perspektivet och för att besvara studiens syfte användes kvalitativ metod i form av semistrukturerad intervju med åtta lärare. Den analysmetod som användes på det insamlade materialet var innehållsanalys där mönster, likheter och skillnader hittades som gjorde att kategorier sedan kunde identifieras. Resultatet visar att majoriteten av lärarna arbetar med undersökande arbetssätt med material från NTA och att deras roll som lärare är viktig då de beskriver den som stöttande, uppmuntrande och ledande men även den som ställer frågor och följdfrågor till eleverna. Resultatet visar att lärarnas mål med det undersökande arbetssättet är att öka elevernas förståelse och intresse för de naturorienterande ämnena samt koppla ihop teori och praktik genom det undersökande arbetssättet.

Syftet med denna undersökning är att få insikt i hur lärare i årskurs 1-3 använder sig av utomhuspedagogik och undersökande arbetssätt för att stödja elevers lärande i de naturorienterande ämnena. För att ge svar på undersökningens två frågeställningar har material samlats in genom kvalitativa intervjuer.  I undersökningens resultat framkommer att samtliga lärare vilka deltog i undersökningen önskar att de kunde bedriva mer undervisning utomhus. Anledningar som anges till att detta inte sker är bland annat ekonomiska aspekter, resursbrist och elevers behov av anpassningar. I resultatet framgår även att begreppet undersökande arbetssätt är svårt att definiera men samtliga lärare använder sig av arbetssättet i sin undervisning och ser många fördelar med kombinationen av teori och praktik. Dessutom framkommer att platsen där undervisningen sker till viss del är av betydelse i samband med utomhuspedagogik och undersökande arbetssätt. Utöver detta framkommer lärarnas syn på sinnenas inverkan för att eleverna ska befästa kunskaper. Slutsatsen visar att lärarna i denna undersökning skulle vilja bedriva mer undervisning utomhus men att olika faktorer inverkar varför detta inte sker. Samtliga lärare i denna undersökning ser även fördelarna med kombinationen av teori och praktik samt när flera sinnen involveras i lärandet. / <p>NO</p>

Det finns forskning som tyder på att den naturvetenskapliga undervisningen främst riktas åt elever som kommer att vidareutbilda sig inom området, vilket sker på bekostnad av medborgarbildning. Det verkar således finnas en klyfta mellan skolans naturvetenskapliga innehåll och det naturvetenskapliga innehållet elever möter och hanterar utanför skolan. Syftet med studien var att undersöka hur sex lärare i årskurs 1 - 3 beskriver att de undervisar så att elever utvecklar de kunskaper och förmågor de anser att elever behöver besitta för att möta och hantera naturvetenskap utanför skolan. Den kvalitativa metoden för datainsamlingen var semistrukturerade intervjuer. Den pragmatiska lärandeteorin har utgjort studiens tolkningsraster. Resultatet visar att det finns en tvetydighet angående innehållsrelevansen i de naturvetenskapliga ämnenas kursplaner, men att lärare ändå landar i att det är viktiga baskunskaper som alla elever behöver ha kännedom om. Innehållsrelevansen blir snarare en fråga om hur enskilda lärare undervisar. För att elever ska kunna möta och hantera naturvetenskap i vardagen undervisar lärare utifrån undersökande arbetssätt där elever ges möjlighet att öva på kommunikativa förmågor. Slutsatsen är att innehållet i den naturvetenskapliga undervisningen är objekt för elever att öva kommunikativa förmågor på, vilket lärarna anser är det primära i undervisningen.

Syftet med denna studie är att söka kunskap om hur lärare och elever arbetar med undersökande arbetssätt, inom ämnena naturvetenskap och teknik i årskurs 4-6. I studien deltog en lärare och elever i årskurs 5 på en kommunal grundskola i Mellansverige. Kvalitativa metoder används i undersökningen samt i analysen och materialet har samlats in genom klassrumsobservationer. Resultatet av studien visar att eleverna, i alla fall till viss del, arbetar med undersökande arbetssätt men att de skulle gynnas av att träna mer på de olika momenten för att sedan själva kunna genomföra egna undersökningar. Kopplingen till det naturvetenskapliga området behöver också göras tydligare, det är lätt att få uppfattningen att det enbart är undersökningar som ingår i arbetssättet. Att tydliggöra de olika delarna i undersökande arbetssätt skulle kunna göra det lättare för lärare att undervisa i ämnet och ge eleverna mer likvärdiga kunskaper i naturvetenskap och teknik, oavsett lärare och skola.

Studien handlar om att öka elevers begreppsförståelse i biologi inom kropp och hälsa. I undersökningen medverkade elever från årskurs ett i en mellansvensk skola. Eleverna deltog i en hälsostig och utförde några olika aktivitetsuppdrag. Hälsostigen innefattade fyra undervisningstillfällen. Undervisningen var uppbyggd av stationer som behandlade ämnesinnehåll inom kunskapsmål för kropp och hälsa från läroplanen för årskurs ett till tre. För att mäta elevernas begreppsförståelse, har jag använt mig av dels kvantitativa diagnostiska tester, dels av kvalitativa intervjuer med eleverna. Detta examensarbete med användande av hälsostigen visade en signifikant ökning av elevers begreppsförståelse. Ett genomgående tema som diskuteras och som lyfts fram i studien och som kan förklara varför eleverna ökat sin begreppsförståelse, är betydelsen av ett undersökande arbetssätt, användande av olika representationer, att språk och kommunikation är mycket viktiga, samt elevernas stora engagemang. Alla dessa faktorer anses vara avgörande till att eleverna ökat sin begreppsförståelse inom kropp och hälsa.

The aim of this study is to examine if the freedom of information and thus also the freedom of expression in Sweden can be harmed if Swedish archives will start to identity control and register scholars who wants to take part private of archives in public archives. To find an answer, I have looked at the advantages and disadvantages of such registration and control. If a registration is introduced there is some thought about sort out and preservation and you can see if the principle of openness and thus freedom of expression can be damaged in such a registration. I have analysed and compared Swedish laws concerning the principle of openness and for archives as well as the EU’s General Data Protection Regulation (GDPR) and conducted semi-structured interviews with a lawyer, an archivist, and a journalist. I have concluded that it is possible for the Swedish National Archive to register who takes part in their individual archives, but it is uncertain how long this information can be preserved. Most of the informants believe that the principle of openness and thus freedom of expression can be damaged if control of identification is introduced. The journalist believes that the registered information can be used to map journalists and prevent them from accessing information in private archives. / Syftet med denna studie är att undersöka om offentlighetsprincipen och därmed också yttrandefriheten i Sverige kan skadas om svenska arkiv kommer att börja identitetskontrollera och registrera forskare som vill delta privat i arkiv i offentliga arkiv. För att hitta ett svar har jag tittat på fördelarna och nackdelarna med sådan registrering och kontroll. Om en registrering införs tänker man på sortering och bevarande och man kan se om principen om öppenhet och därmed yttrandefrihet kan skadas i en sådan registrering. Jag har analyserat och jämfört svenska lagar om principen om öppenhet och för arkiv samt EU: s allmänna dataskyddsförordning (GDPR) och genomfört halvstrukturerade intervjuer med en advokat, en arkivare och en journalist. Jag har kommit fram till att det är möjligt för Svenska Nationalarkivet att registrera vem som deltar i sina enskilda arkiv, men det är osäkert hur länge denna information kan bevaras. De flesta informanter tror att principen om öppenhet och därmed yttrandefrihet kan skadas om kontroll av identifiering införs. Journalisten tror att den registrerade informationen kan användas för att kartlägga journalister och hindra dem från att få tillgång till information i privata arkiv.

Det finns olika studier om hur lärandet påverkas av graden av frihet under laborationer. I denna undersökning, med syfte att jämföra elevgruppers teoretiska och praktiska kunskaper, samt upplevelse efter öppen respektive sluten laboration, får fyra olika elevgrupper genomföra en laboration där de ska undersöka bomull och stålull, bland annat genom förbränning. Två grupper genomför laborationen i en helöppen form där de fritt bestämmer syfte och metod, medan de övriga två grupperna får tydliga instruktioner över hur de ska väga materialen före och efter förbränning samt anteckna resultatet, alltså en sluten variant av laborationen. Vad eleverna minns och hur de upplevde laborationerna undersöktes genom en enkät med både kvalitativa och kvantitativa frågor. De kvalitativa frågorna handlar om syfte, metoden och dess relevans för att besvara syftet samt resultatet och hur det kan förklaras. De kvantitativa frågorna handlade om hur eleverna upplever laborationen med avseende på inspiration, lärande, utmaning samt grad av frihet som önskas. Resultatet av studien tycks ge en liten antydan till förbättrade praktiska kunskaper då elever från de öppna grupperna till större del återger ett empiriskt syfte. När det gäller upplevelsen av laborationerna framträder en skillnad då mer frihet önskas bland de öppna laborationsgrupperna.

Skolans uppdrag kan ses som tudelat. Dels ska elevens behov tillgodoses men samtidigt ska samhällets behov tillgodoses då morgondagens samhällsmedborgare formas. En omfattande studie visar att elevers intresse för de naturvetenskapliga ämnena sjunker efter tredje klass och vidare upp mot högstadiet. En annan studie visar att allt färre elever väljer att söka till naturprogrammen på gymnasiet och att ingenjörsutbildningar har allt svårare att rekrytera unga studenter. Då mellanstadieelever själva uttrycker vad som är roligast och mest intressant med NO är svaret oftast undersökningar eller laborationer. Däremot visar det sig att undersökande arbete fortfarande är undantaget i svensk skola, trots läroplaners upprepade försök att styra undervisningen mot en mer undersökande karaktär. Med detta som bakgrund ämnar denna kvalitativa forskningsöversikt belysa huruvida mellanstadielärare idag har möjlighet att tillgodose både elevers behov och samhällets behov, detta genom att tillämpa ett undersökande arbetssätt. Forskningen som analyserats har tyngdpunkt i Sverige men även internationella studier har granskats. I resultatdelen redovisas hur undersökande arbetssätt har potential att intressera och engagera alla elever, samtidigt som viktiga förmågor har möjlighet att utvecklas. Bland dessa förmågor återfinns exempelvis att kritiskt kunna värdera källor, som av Skolverket poängteras särskilt viktigt i en tid av stora informationsflöden genom kanaler som intenödvändigtvis har för avsikt att opartiskt dela påstådda fakta och information. I resultatdelen presenteras också det etablerade skolutvecklingsprogrammet Naturvetenskap och Teknik för Alla (NTA), som många verksamma lärare använder sig av då de tillämpar undersökande arbetssätt. Resultatet visar att både elever och lärare generellt har en positiv bild av NTA, men att läraren har en krävande roll. Ett annat alternativ till undersökande arbetssätt som presenteras i resultatet är Kolstøs konsensusprojekt. Projektet erbjuder eleverna att ta rollen som experter då de arbetar kring en aktuell samhällsfråga med naturvetenskaplig anknytning. Denna form av undersökande arbetssätt utvecklar elevers förmåga att granska information, tränar dem i att fatta informerade beslut samt ger en inblick i den naturvetenskapliga arbetsgången. Dessa förmågor kan ses som särskilt viktiga efter Skolverkets beskrivning av ett samhälle med stora informationsflöden, samt då egna erfarenheter säger att elever idag har allt svårare att skilja åsikt från fakta. Slutligen diskuteras bland annat hur forskare uttryckt en oro för NO-undervisningens framtid då erfarna lärare går i pension samtidigt som den svenska skolan ser en ökande andel outbildade NO-lärare. Vidare diskuteras hur forskningen visat att lärarens roll då undersökande arbetssätt tillämpas är mycket krävande. Läraren ska ha djup ämneskunskap, didaktisk fingertoppskänsla samt vara trygg i sitt ledarskap av gruppen. Kanske är det så att forskares uttryckta oro för framtiden har belägg med detta som grund, och att det undersökande arbetssättet på sikt är hotat, trots att dess fördelar och positiva inverkan på samhället i framtiden troligen kommer behövas minst lika mycket som nu, om inte mer.

Den här studien ämnade att undersöka hur lärare beskriver att de arbetar med vattnets olika faser och begrepp i årskurserna F-3. Studien utgick ifrån anonyma enkäter med blandade öppna och slutna frågor. Frågorna fokuserade på undersökande arbetssätt, bedömning och stöttning av eleverna. Enkäterna lades ut i olika lärargrupper på en social plattform. Totalt erhölls 14 svar från datainsamlingen. Ur dessa resultat kunde utläsas att lärarna arbetade undersökande med alla delar av vattnets faser genom konkreta och elevnära experiment och genom estetiska arbetssätt. Resultaten visade även att lärarna stöttade eleverna i deras lärande genom att föra diskussioner, ställa frågor och finnas till hands. När det kom till bedömning av elevernas kunskaper om vattnets faser så framgick av svaren att lärarna arbetade på olika sätt. Vissa lärare testade inte elevernas kunskaper alls, medans andra testade vid enstaka tillfällen genom skriftliga test. De flesta lärare bedömde dock eleverna löpande (formativt) genom elevernas diskussioner och förslag. Studiens resultat indikerar att fortbildning för lärare i bedömning samt fler resurser till skolan kan hjälpa lärarna i deras arbetssituation och därmed även stödja elevers lärande om vattnets faser.

Syftet med studien är att undersöka vilka möjligheter och utmaningar lärare i åk 1-3 upplever att det finns med undersökande arbetssätt för att främja elevernas lärande i biologi. Vidare är studiens syfte att söka svar på hur undervisningen i biologi påverkas av de möjligheter och utmaningar som enligt lärarna finns med undersökande arbetssätt. Studiens frågeställningar besvarades med hjälp av underlag från semistrukturella kvalitativa intervjuer med sex lärare. Resultatet visar att lärarna tycker att undersökande arbetssätt kan bidra till att ny kunskap befästs i större utsträckning än om endast teoretiska lektioner hölls och att det skapar intresse för NO-ämnena. Lärarna vill använda mycket undersökande arbetssätt i biologiundervisningen men anger att tidsbrist kan vara ett stort problem. Enligt resultatet anger lärarna att eleverna genom undersökande arbete kan lära tillsammans samt att de utvecklas av att arbeta undersökande i grupper. Resultatet överensstämmer till stor del med tidigare forskning med undantag för om elevers olika kunskapsnivåer ses som en utmaning eller möjlighet i det undersökande arbetssättet. Lärarna i denna studie ser möjligheter med elevers olika kunskapsnivåer medan tidigare studier visar att lärare upplever dessa som ett hinder och en utmaning. Studien kan därmed ses som ett komplement till tidigare forskning.