Syfte och frågeställningar  Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare inom ämnet idrott och hälsa på grundskolenivå, årskurs F-9, arbetar för en inkluderande undervisning.   Frågeställningar:  Hur arbetar idrottslärare med inkludering inom ämnet Idrott och Hälsa?  Finns det någon specifik arbetsmetod inom specialpedagogik som kan användas i idrottsundervisningen?  Metod  Denna studie bygger på strukturerade intervjuer utifrån den kvalitativa metoden. Författaren har intervjuat fyra lärare inom ämnet Idrott och Hälsa, två kvinnor och två män där det största fokuset har lagts på lärarnas åldersskillnad.  Resultat  Resultatet visar att dessa fyra lärare generellt har en delad mening om vad inkludering innebär, men det användes olika i praktiken. Vanligtvis beror detta på en bristande kunskap hos lärarna, men det kan också bero på att resurserna saknas i form av specialpedagoger eller andra materiella resurser.  Slutsats  Denna studie har gett mig inblick i och förståelse kring hur specialpedagogik och inkludering används inom ämnet idrott och hälsa. Visionen är att skapa en skola för alla, vilket alla skolor strävar efter men utan materiella resurser är det väldigt svårt att kunna tillgodose alla elever om själva budgeten är så pass begränsad. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Ht 2011</p>

Syftet med studien var att under en femveckorsperiod undersöka möjligheterna till att förändra elevers motivation till fysisk aktivitet. Utifrån detta syfte formulerades följande frågeställning: Vad sker med elevers motivation till fysisk aktivitet om den praktiska undervisningen utformas efter self-determination theory? För att utforma den praktiska undervisningen efter self-determination theory valdes Engstöms praktiker som en grund och stöttepelare i planeringen och genomförandet av lektionerna. Vilket gav en underliggande frågeställning till den ovanstående: - Vilka praktiker finns representerade i underökningsgruppen? Studien har genomförts på en högstadieskola i mellersta Sverige, där två klasser i årskurs (åk) 8 valdes ut att delta i studien. I undersökningsgruppen blev urvalet 14 elever och i kontrollgruppen 9 elever. Undersökningsgruppen genomförde en praktikenkät innan interventionen, vilken låg till grund i planeringen och genomförandet av lektionerna. De två klasserna genomförde en motivationsenkät före och efter interventionen för att mäta motivationsnivån. Resultatet av interventionsstudien visar att det skedde en viss förändring i de olika motivationsnivåerna. Det fanns dock ingen statistisk signifikant skillnad mellan test ett och test två på någon av motivationsnivåerna, varken hos undersökningsgrupp eller hos kontrollgrupp.

Syftet med denna studie är att ta reda på vilka arbetssätt som fysiklärare på gymnasiet använder i sin undervisning och vilka faktorer som lärarna anser påverkar deras val av arbetssätt. Sju lärare fick besvara en enkät om hur ofta olika arbetssätt används och vilka faktorer som påverkar valet av arbetssätt. Lärarna fick även beskriva de förändringar av val av arbetssätt de önskade göra. Resultatet visar att lärarna undervisar på ett ganska klassiskt sätt i fysik med många genomgångar följda av laborationer och räknande i grupp eller individuellt. Andra arbetssätt används också men i begränsad omfattning. De viktigaste faktorerna som gjorde att undervisningen såg ut på detta sätt var brist på tid för förberedelser och brist på lektionstid för att genomföra undervisningen. Andra viktiga faktorer var brist på labutrustning samt kursplanernas stora mängd innehåll som ska läras ut. En förändring som lärarna vill genomföra är att öka andelen alternativa arbetssätt, till exempel laborationer med moment, som eleverna bestämt själva. Resultat från denna studie jämförs med motsvarande resultat från en norsk och två finska studier.

Syftet med föreliggande studie var att beskriva sjuksköterskor inom skolhälsovårdens uppfattningar av att ha sex- och samlevnadsundervisning för ungdomar på högstadiet. Metoden var kvalitativ intervjustudie av deskriptiv design och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Undersökningsgruppen var sex sjuksköterskor inom skolhälsovården i en kommun i mellansverige. Huvudresultatet visade att samtliga sjuksköterskor beskrev att deras undervisning i klass inte existerar utan att det är pedagogernas ansvar att undervisa i ämnet sex- och samlevnad. Sjuksköterskorna beskrev att de istället har ett omfattande hälsosamtal med ungdomar i årskurs åtta där fokus ligger på psykisk ohälsa, känslor och kroppsuppfattning. För att nå fram till ungdomarna i fråga ansåg sjuksköterskorna att ett förtroende bör skapas och att ungdomars självkänsla sätts i fokus samtidigt som god undervisning inom ämnet bidrar till ett stärkande av ungdomars relationer. Samtliga sjuksköterskor påvisade tidsbrist inom yrket och att sex- och samlevnadsfrågor bortprioriteras. Samtidigt upplevde majoriteten brist på kunskap inom ämnet och att en kontinuerlig kunskapsutveckling är ett behov. Slutsatsen var att sjuksköterskorna som deltog i studien ansåg att de inte deltog i sex- och samlevnadsundervisning i den utsträckning som de önskar. Detta på grund av tidsbrist och stort antal elever per sjuksköterska.

In the nineties, policy makers highlighted the importance of creativity in education in order to nurture entrepreneurs in our society, thus the purpose of this study is to investigate high school students´ experience of creativity in psychology classes. The results are based on qualitative data from four semi-structured interviews with Swedish high school students who study psychology. The conclusions are that the respondents perceive psychology as a very creative school subject in which they can give personal experience as examples, they can give alternative explanations and solutions to problems, and that there are no right or wrong answers which means that they feel encouraged to self-reflect. The teacher is important as the respondents experience her as open, tolerant, and moreover, that she varies the classes, which contributes to a good classroom climate. The respondents also experience a certain degree of freedom when they feel involved and are allowed to influence their education. However, they feel inhibited with their creativity, for example, because of lack of time. They feel that they sacrifice creativity and adapt their behavior and performance to achieve the desired grades, rather than learn for the sake of enjoyment. Lack of perceived creativity can also be explained by the fact that there are few roles for students to fill other than student, except for group projects and presentations where they can assume other roles such as teachers or alpha male. Nevertheless, creativity is a concept that is desirable in the school documents. The three main themes that have been defined is Freedom, Variation in Education and Framework That Inhibits Creativity.

No description available.

No description available.

Skolan har idag ett stort ansvar att fostra demokratiska medborgare. I läroplanen för grundskolan framgår tydligt att skolan ska genomsyras av demokratiska värden och normer samt skapa möjligheter för elever att utveckla och förstå demokratiska förhållningssätt. Skolan ska ge elever det verktyg de behöver för att kunna leva och verka i ett demokratiskt samhälle. Dramapedagogik ses inte som ett eget ämne i skolan och tidigare forskning har visat att dramapedagogik som forskningsområde i Sverige kan behandlas utifrån större discipliner, men inte som en egen disciplin i sig, trots att metoden är etablerad och tillämpats under flera år. I forskning som behandlat dramapedagogik som metod har det framgått att dramapedagogik innebär att eleverna får lära med alla sina sinnen, att de ges en möjlighet att sätta sin in i andra människors perspektiv samt att elever genom reflektion får ta del av andras åsikter och tankar. Forskning som behandlat demokrati i undervisningen har visat att skolan behöver skapa möjligheter för elever att lära i samspel med andra, att lärande är en process som kräver utöver teoretisk kunskap även praktisk kunskap där reflektionen är det centrala och en helhetssyn på människan är utgångspunkten.  Syfte med denna studie är att beskriva och öka förståelsen för dramapedagogers attityder till användandet av dramapedagogiska arbetssätt i undervisning med fokus på demokrati. Tillvägagångssättet för denna studie har varit intervju och resultatet har visat att kunskapen om och inställningen till dramapedagogik styr tillämpningen av metoden ute i skolverksamheterna. Vi bör ändå nämna att resultaten som framgår i studien inte är helt objektiv eftersom studien enbart bygger på dramapedagogers attityder till användandet av en metod som de själva förespråkar.

Syftet med den här studien är att med hjälp av implementeringsteorin ta reda på huruvida lärare i gymnasieskolan förstår, kan och vill skapa en god lärandemiljö för elever med Aspergers syndrom mot bakgrund av de direktiv som finns i gymnasieskolans styrdokument. Utifrån en kvalitativ intervjumetod kommer sex stycken inom gymnasieskolan verksamma lärares upplevda uppfattningar om förståelse, kunskaper och möjligheter att optimera inlärningen för elever med Aspergers syndrom i skolan att diskuteras. Intervjuerna har genomförts på två olika skolor, en vanlig gymnasieskola och en specialanpassad gymnasieskola för elever med Aspergers syndrom. Resultatet visar att det finns en stor motivation hos samtliga lärare att anpassa sin undervisning till dessa elever men att det finns brister när det gäller resurser och förståelse för funktionsnedsättningen. Resultatet visar även att det framförallt är på den vanliga gymnasieskolan som det finns brister i implementeringen.

Syftet för denna rapport är att undersöka gymnasieelever i Kalmars attityder gällande IKT i undervisningen, hur eleverna upplever att de själva respektive deras lärare arbetar med IKT, samt hur eleverna upplever skolornas satsningar på IKT. Den övergripande metoden för datainsamlingen har varit enkäter vars resultat sammanställts kvantitativt och presenteras i företrädesvis stapeldiagram. Den problematik som ligger till grund för rapportens frågeställningar är baserad på tidigare forskning inom ämnet. En fråga som flera forskare debatterar kring är huruvida IKT-kompetens borde ses som en basfärdighet, jämställt med att skriva eller räkna. Viss problematik kan även finnas i de tidigare satsningar inom IT-området som gjorts i skolan, då dessa satsningar ofta verkat fokusera på att köpa in nya tekniska hjälpmedel snarare än att motivera och utbilda lärarna att använda dessa. Ännu mindre har satsningarna på att få elever att använda IKT varit.  Resultaten för denna studie skiftar något emellan de tre skolor som omfattades av datainsamlingen. Gällande elevernas attityder till IKT i undervisningen visar studien upp tydliga siffror på att elever anser att undervisningen blir både roligare och bättre med hjälp av IKT. Stor variation mellan olika undervisningssätt är något elever efterfrågar, och då med IKT-hjälpmedel som ingående element i denna blandning. Hur lärare arbetar med IKT verkar skifta mycket beroende på den enskilde läraren men det beror även på vilka förutsättningar som finns, det vill säga hur skolan väljer att satsa på IKT-hjälpmedel. Resultatet på frågan om hur eleverna upplever sina respektive skolors satsningar på IKT skiftar mellan de tre skolorna, något som väcker diskussionen kring hur viktig egentligen skolans del i det hela är. En viktig slutsats som studien når är att det trots allt i slutänden mycket beror på hur läraren väljer att använda sig av den IKT som finns tillgänglig. En elev uttrycker denna tanke med orden: ”Onödigt att lägga ner pengar på hjälpmedel som lärarna inte använder sig av”.