Syftet med uppsatsen var att undersöka hur lärare inom idrott och hälsa ser på likabehandling och hur det arbetas med detta på skolorna. Fem lärare observerades under totalt 20 tillfällen och intervjuades därefter. Resultatet från undersökningen var att pojkar fick flest interaktioner där lärarna tog initiativ. De flesta interaktioner var i form av tillrättavisningar. Även för flickorna var tillrättavisningar den dominerade formen av interaktioner. Lärarna påpekade under intervjuerna att eleverna ska behandlas individuellt och att inga skillnader mellan könen bör göras. En slutsats av arbetet blev att alla, med andra ord lärare, elever och skolan som institution, har ansvar för att likabehandling uppnås. Dessa tre aktörer är beroende av varandra för att arbetet med likabehandling ska fungera, men resultatet från intervjuerna visade även att samspelet mellan lärare-elev och elev-lärare var något extra viktigt för att få en fungerande undervisning.

Interaktiva skrivtavlor blir ett allt vanligare inslag i svenska skolor. Detta examensarbete intar ett lärarperspektiv med syftet att undersöka hur den interaktiva skrivtavlan påverkar lärares syn på undervisning. Fyra lärare har intervjuats kring vilka möjligheter och svårigheter de ser i utvecklingen av de egna undervisningsmetoderna med hjälp av interaktiva skrivtavlor. Andra frågeställningar är hur lärarna ser på interaktivitet och om den interaktiva skrivtavlan används som ett hjälpmedel för att stärka eller utveckla en viss pedagogik. Resultatet för undersökningen visar på att även om lärarnas undervisningsmetoder har utvecklats och blivit mer varierade så är deras pedagogiska grundsyn fortfarande densamma. Interaktivitet innefattar inte bara interagerandet med den interaktiva skrivtavlan utan även den kommunikation och det samarbete som sker mellan elever och lärare. Lärares inställning är avgörande för hur den interaktiva skrivtavlan används. För att den interaktiva skrivtavlan ska bli användbar i undervisningen behöver lärare lämplig vidareutbildning, tid till att tillsammans med kollegor utveckla undervisningen och en djupare förståelse för hur interaktivitet kan gynnas i undervisningen med hjälp av den interaktiva skrivtavlan

No description available.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka eventuella skillnader mellan att undervisa män och kvinnor i sång, om sångpedagoger anser att de anpassar sin undervisning efter kön, samt om eleverna upplever någon skillnad i att undervisas av pedagoger av olika kön. Studien bygger på intervjuer med två sångpedagoger; en man och en kvinna, samt med två av deras respektive elever. Studien visar att sångpedagogerna väljer att anpassa undervisningen efter de olikheter de anser finns mellan flickor och pojkar. Det handlar mer om tidigare inlärning än om fysiska olikheter. Samma övningar används för pojkar och flickor, men anpassas efter kön. Den fysiska kontakten upplevs som ett problem av sångpedagogerna. Framförallt finns en rädsla att fysisk kontakt med elever av motsatt kön ska upplevas som integritetskränkande. Eleverna upplever inte detta som ett problem, så länge de bara förstår syftet med kontakten. I övrigt anser eleverna att det kan vara bra för nybörjare att undervisas av en lärare av samma kön, eftersom det då kan bli lättare att lämna ut sig. Eleverna uppfattar genre och personlighet som viktigare aspekter än kön.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärare i årskurs 3 resonerar om och arbetar med skönlitteratur i undervisningen. För att få svar på detta har vi valt att både genomföra kvalitativa intervjuer och deltagande observationer med fyra verksamma svensklärare. Detta val grundar sig på att vi ville ha en djupare och tydligare förståelse av lärares arbete med skönlitteratur i undervisningen. Intervjuerna hade en semistrukturerad form med öppna frågor som bidrog till ett samtal där lärarna hade möjligheter att utveckla sina tankar och erfarenheter. Vi anser att intervjuerna gav oss grundläggande kunskaper om lärarnas resonemang om den skönlitterära undervisningen. Observationerna genomfördes i varje lärares klassrum genom att vi var deltagande observatörer. Enligt oss har observationerna förstärkt våra tankar om lärarnas resonemang genom att vi direkt har iakttagit lärarnas arbete samt att vi har kunnat urskilja detaljer i den sociala värld som skolans klassrum utgör. I denna sociala värld samspelar lärare, elever och litteratur och ny kunskap skapas, vilket kan kopplas till det sociokulturella perspektivet som är ett genomgående synsätt genom hela vår uppsats. Vi bearbetade de empiriska data från intervjuer och observationer med inspiration från en hermeneutisk tolkningsmetod. Efter vår bearbetning presenterades resultatet i relation till uppsatsens bakgrund och tidigare forskning. Det framkom att skönlitteratur är viktig i undervisningen och att lärare har ett stort ansvar att inspirera och motivera elever till att läsa. Lärarna i vår undersökning betonade att skönlitteratur är ett viktigt redskap för elevers kunskaper och färdigheter. Det är när elever får möjlighet att läsa, lyssna och samtala om skönlitteratur som de utvecklar erfarenheter och kunskaper om världen och sig själva.

Syftet med studien är att ta reda på hur fyra intervjupersoner som är lärare på två olika skolor i samma kommun anser att de bedriver undervisning samt hur elever upplever delaktighet i sitt lärande. Jag avser att jämföra deras upplevelser mot styrdokument läroplanen och den lokala skolplanen. Metoden baserar sig på en fallstudie enligt Meriam (1994). Jag gjorde fyra halvstrukturerade intervjuer med lärare från de båda gymnasieskolorna och två gruppintervjuer med elever från respektive gymnasieskola.Resultatet av undersökningen visar att lärare på respektive gymnasieskola arbetar olika. Min slutsats av undersökningen är att den kommunala gymnasieskolan fortfarande bedriver en form av förmedlingspedagogik, däremot ansåg inte lärarna i den kommunala gymnasieskolan att de bedriver förmedlingspedagogik. Lärarna tycker att det är stor skillnad att undervisa i dag än vad det har varit tidigare. Eleverna känner inte att de kan påverka sin undervisning så mycket jämfört med tidigare.Friskolan arbetar utifrån målen tillsammans med eleven. Eleverna känner sig delaktiga och de känner att de i stor utsträckning kan påverka sin undervisning. Lärare och elever på friskolan arbetade i större utsträckning mot samma mål än vad lärarna i den kommunala gymnasieskolan gjorde.

Syftet med denna litteraturstudie var att ta reda på hur information och undervisning kan utformas och vara ett bra sätt att förbättra den hälsorelaterade livskvaliteten hos patienter med hjärtsvikt. Femton vetenskapliga artiklar valdes ut genom fulltextdatabasen United States National Library of Medicine (MEDLINE) och Högskolan Dalarnas sökmotor Electronic Library Information Navigator (ELIN). Sökorden som användes var heart failure, quality of life, information/education och nursing i olika kombinationer. Artiklarna som valdes ut granskades med hjälp av modifierade granskningsmallar för att säkerställa att dom var av så hög kvalite som möjligt. Fysisk funktionell förmåga och kunskap om sjukdomen har betydelse för patientens upplevelse av sin hälsorelaterade livskvalitet. Flera av artiklarna i litteraturstudien visar att sjuksköterskeinriktad patientutbildning är effektivt för att förbättra livskvaliteten och den hjälper patienterna att se sina symtom och främjar egenvård. Utbildningen innefattar ofta information om att förändra sin livsstil, fysisk aktivitet, daglig vägning, diet och läkemedelsdosering samt information och undervisning till både patienter och anhöriga om hjärtsvikt och dess symtom. Familj och vänner är ofta ett stort stöd för patienter med hjärtsvikt. Studier visar dock att de ofta har de begränsade kunskaper om vad hjärtsvikt är och hur behandlingen ser ut. De övergripande resultaten av litteraturstudien visar på att databaserad utbildning ger ökad kunskap om hjärtsvikt i jämförelse med sedvanlig utbildning.

<p>Denna uppsats behandlar hur olika lärare på gymnasiet undervisar i ämnet samhällskunskap. I undersökningen har en komparativ intervjustudie genomförts med lärare på kommunala gymnasieskolor, gymnasiefriskolor och kommunala gymnasiefriskolor. Utifrån dessa lärarintervjuer studeras såväl likheter som variationer i olika undervisningssätt och pedagogiskt synsätt och hur de lägger upp sin undervisning i ämnet samhällskunskap. Har också tolkat de olika synsätt och arbetssätt som framkommer i intervjuerna med hänvisning till relevanta bakomliggande sammanhang, framförallt de olika skolformernas betydelse. </p><p>Lärarnas könstillhörighet beaktas även i analysen. Då det studeras om det finns skillnader i hur kvinnliga och manliga lärare undervisar? Resultaten från intervjustudien diskuteras vidare ur ett sociologiskt perspektiv som gör det möjligt att problematisera vilka konsekvenser olika pedagogiker och undervisningsformer får i mötet med elever från olika sociala bakgrunder och sammanhang.</p><p>Undersökningen har visat bland annat att lärare på kommunala gymnasiefriskolor och kommunala gymnasieskolor har betydligt mer personligt utrymme att påverka sin egen undervisning. Eleverna har även större inflytande över sin utbildning på dessa skolor än de elever som studerar på friskolor, som har ett mer toppstyrt upplägg. Ser även att det finns skillnader mellan de olika skolorna med användandet av teknik och studiebesök. Friskolorna har i motsats till den kommunala friskolan och kommunala skolornas lokaler som är betydligt mer anpassade för arbetet som bedrivs i dagens skola.</p>

Disputats. Stockholms universitet, 2005.