Molecular biology has become an integral part of the diagnosis of infectious diseases. Recently, quantitative real-time PCR (QPCR) methods (often in the form of so-called TaqMan® systems) have been developed for the diagnosis of a wide range of infectious diseases; these techniques found valuable clinical application in the diagnosis and evaluation of progress and therapeutic success of viral diseases. The use of QPCR as a tool for diagnostic virological and viral research laboratories has greatly increased in recent years. It often replaces conventional PCR and amplicon detection systems which are more complex and laborious, with a higher risk of amplicon carry-over contamination. The new QPCR methods presented here utilize broadly targeted primers and probes for rational and sensitive detection and quantification of variable RNA viruses. They take advantage of the dual properties, both RNA and DNA dependent DNA polymerase activities, of the rTth thermostable polymerase, and thermolabile UNG with dUTP to protect against inadvertent contamination of samples with amplimers. In paper one, a novel QPCR approach to detect and quantify human enteroviral (EV) RNA in patients with neurological disorders such as aseptic meningitis is presented. In the second paper, the development of a novel serological technique, quantitative PCR enhanced immunoassay (QPIA), for serodiagnosis of EV infection, is described. In paper three the subject is the development of a touch-down QPCR (TD-QPCR) for detection and preliminary genogrouping of norovirus (NV), a group of Caliciviruses. In paper four a rational, broadly targeted, system for detection of diverse influenza viruses, yet being able to discriminate between influenza A, B and C, is designed and evaluated. In the last paper, another rational broadly targeted system, for detection of corona viruses in humans and animals, is described. The technologies described in this collection of papers have common features. They are a platform for further development of diagnostic tools for screening and detection of viruses in known viral diseases, maybe also for discovering new viruses.

Prostitution is a large and multifaceted subject. In this study, the purpose is to gain an insight into how the police officers work and act when they get in contact with young prostitutes. The study contains answers and opinions from five police officers which were conducted through semi-structured interviews in this qualitative study. The results were analysed based on a social constructive perspective and Goffman’s stigma theory. According to our result the police work differs depending on which city it is, even though all police stations should be working the same way. All five respondents defined young prostitution similar; they used the legal definition of it. Right now there is a restructuring going on in which 21 police districts are becoming one. When this is through, the respondents think that it will result in more equivalent work, and more room for action.

This paper is a study how students at a high school in Falun, Sweden, estimates their performance in an upcoming math test which is then compared with the actual grade the student performed. The students who participated also answered questions related to “risk situations” to examine whether there is a correlation between how students estimate their performance in the context and their risk behavior, and if the students act like economic models assume. In agreement with previous studies, the boys in the survey tended to be overconfident in their performance. The girls in the study were neither over- nor underconfident in her performance and no significant difference in the estimation of one's performance between the sexes could be proven. The proportion of boys who considered themselves to take greater risk than class average was greater than the proportion of girls in the question. No linear relationship between estimation of performance and risk behavior or differences in risk behavior could be found between the sexes.

Disputats, Stockholms universitet, 2008.

Syftet med denna studie är att granska vilka aspekter som påverkar unga personerserfarenheter av hotell- och restaurangbranschen. 6 Personer mellan 16-30 år har deltagitsom intervjupersoner och studien tenderar därför beskriva de ungas erfarenheter avhotell- och restaurangbranschen. Studier har visat att det finns flertalet aspekter sompåverkar de måendet och upplevelsen av servicebranschen och ett stort fokus hamnarframförallt på de relationer som uppstår mellan kollegor, chefer och gäster. Genom enkvalitativ undersökning i form av 6 intervjuer prövas teorin som uppsatsens påståendengrundar sig i och leder fortsatt till slutsatser och antaganden kring hur unga vuxna mårpå arbetsmarknaden idag och vad som påverkar detta.

I uppsatsen undersöks hur sex ekonomilärare på gymnasiet resonerar runt bedömningsarbetetav en rad generiska och kompetensbaserade kunskapskrav i kursen Entreprenörskap och företagande. Detta för att utreda om bedömningen bedrivs i linje med skolans styrdokumentsamt huruvida bedömningen baseras på entreprenöriella kompetenser.Lärarnas redogörelser visar att entreprenöriella kompetenser utgören central del av bedömningen och indikerar vidare att bedömningen lever upp till styrdokumentens formuleringar. Vissa skillnader identifierades mellan lärarna gällande tillvägagångssättet vilket tillskrivs det professionens friutrymme. Utöver detta visar uppsatsen att lärarna upplever kompetenskunskapskraven som enkla för eleverna att uppnå samt att utbildningskonceptet Ung Företagsamhet underlättar lärarnas bedömningsarbete.

Adolescent girlhood has been a marginalised field in twentieth- and twenty-first-century sociology, social history and women’s history. This dissertation is about feminine adolescence in Norway from 1957 to 1977 – and further in 2009. This study analyses discourses and representations of girlhood and proper girlhood, as well as the mediation and reception of such discourses and representations. More specifically, I examine adolescent girlhood from two intertwining perspectives. First, I analyze the textual representation of adolescent girlhood in Det Nye, the oldest young women’s magazine in Norway. Second, I explore the reception of the magazine’s discourses and representations of young femininity by interviewing girls and women about the magazine. The dissertation consists of four articles. Two of the articles are textual analyses of Det Nye’s regular columns and sections. In the first article, I analyze the question-and-answer column, “Beate.” For over 20 years, Norwegian girls asked Beate for advice about love, romance and sexuality. My focus is on the discursive change in her answers, and the way they moved from essentialist and rigid arguments in 1950s and 1960s to a more gender-equal perspective in the1970s. The second article addresses representations of proper girlhood in 1958 by way of an analysis of a series of so-called real-life stories in Det Nye in 1958. These stories are presented as if they are real stories written by the girls in the stories. In these stories, “proper girlhood” is defined by respectability, (sexual) innocence, cheerfulness, and the ability and willingness to be a good housewife. In the third article, the focus is on Norwegian women who came of age in the ideological landscape of the 1950s and 1960s and who tried to establish what they perceived to be good lives for themselves. The purpose of the article is to examine how these women experienced sexuality and housewifery, especially in relation to how they perceived their possibilities for shaping their own lives. In other words, I confronted today’s elder women, most of them previous housewives, with the discourses and representations that came up in the textual analysis of old issues of Det Nye. The oral history interviews showed that most of these women adjusted to the housewife landscape that was characteristic of Norway in those years. Most of them chose the life path they were “supposed to” choose, and they naturalised their choices. With the exception of one woman in my material, these women were no strong agents of change, at least in relation the division of labour. They married in their early twenties, after which they generally retreated from the labour market to become full-time mothers and housewives for many years. The rising discourse of feminism seems to have played a very small role in the lives of these women in 1950s and 1960s. In the last article, I ask today’s girls about ideal girlhood as portrayed in girls’ magazines, the girls’ own ideas about ideal girlhood, and about the practice of reading magazines for young women. I interviewed 18 girls between 13 and 17 years of age in focus groups, and the results show that girls’ magazines function as an arena for learning and education, providing guidelines about make-up, fashion, education, jobs and labour marked. Magazines are not read, however, only because of the information they offer. They are also read for their own sake – for the “brainless enjoyment” as one of my informants put it. Finally, the magazines also have a trait that appeals to girls with a hectic lifestyle – namely, their “putdownability.” /

Bakgrund: I åldern som ungdom eller ung vuxen utvecklas personen och är i en lång period av övergångar. Autonomi, personlig identitet och känsla av tillhörighet är bara en bråkdel av faktorer som förändras för personer i den åldern. Att dessutom leva med cancer i den åldern medför att övergången till vuxenlivet ser annorlunda ut. Cancern är en av de sjukdomar som skördar flest unga människor livet, men statistik från 2015 visar att tre av fyra ungdomar och unga vuxna faktiskt botas för sin cancersjukdom. Syfte: Syftet med studien är att beskriva ungdomars och unga vuxnas upplevelser av att leva med en botbar cancersjukdom. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på tio vetenskapliga artiklar som hittats på Cinahl och PubMed. Artiklarna analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av analysmetod. Resultat: Studiens resultat beskriver upplevelser av hur cancersjukdomen förändrade livet för ungdomarna och de unga vuxna, att cancersjukdomen medförde psykiska och fysiska påfrestningar i livet, samt hur ungdomarna och de unga vuxna, trots cancersjukdomen, orkade fortsätta kämpa mot den. Efter innehållsanalysen framkom tre kategorier och sju underkategorier. De huvudkategorierna som framkom var: Att uppleva hur cancer förändrar livet, Att vara begränsad och Att orka kämpa mot sin cancersjukdom. Underkategorierna var: Att få sin cancersjukdom, Att vilja förstå sin cancersjukdom, Att uppleva psykiska påfrestningar, Att uppleva fysiska påfrestningar, Att ha hopp om att tillfriskna, Att behöva stöd och relationer och slutligen Att behöva sätta mål. Slutsats: Upplevelsen av att leva med en botbar cancersjukdom som ungdom och ung vuxen medför förändringar i vardagen, fysiska och psykiska påfrestningar och ett ständigt behov av hjälp för att orka kämpa mot cancersjukdomen. Ungdomarna och de unga vuxna upplevde att sjukvårdspersonalen inte var tillräckligt stödjande under tiden de hade cancersjukdomen. En god omvårdnad och ett ständigt stöd från sjuksköterskan kan dock hjälpa ungdomarna och de unga vuxna öka viljan för att kämpa vidare mot cancersjukdomen, vilket dessutom kan leda till ett snabbare tillfrisknande. Genom en ökad förståelse kring ämnet, kan det medföra till att sjuksköterskor utför bättre omvårdnad gentemot dessa personer.

Bakgrund: Demenssjukdom benämns som “de anhörigas sjukdom” då sjukdomen även påverkar anhöriga. Demenssjukdom delas in i ung och sen, där ung demenssjukdom diagnostiseras före 65 års ålder. Vid ung demenssjukdom befinner sig personen i en annan livssituation och har oftare hemmaboende barn. Syftet var att undersöka ungdomars och unga vuxnas upplevelser av att ha en förälder diagnostiserad med ung demenssjukdom. Metod: En strukturerad litteraturstudie med induktiv ansats, där 10 artiklar valdes ut till resultatartiklar. Resultat: I resultatet framkom det fyra kategorier: Upplevelse av roll- och relationsförändringar, Upplevelse av personlighets- och beteendeförändringar, Upplevelse av informations- och stödbehov och Upplevelse av copingstrategier. Resultatet visar att barnen upplever ett omvårdnadsansvar över hela familjen, en sorg och förlust av sin förälder. Barnen upplever skam, isolerar sig och hittar olika strategier för att lättare kunna hantera sin vardag. Konklusion: Barn påverkas negativt av att ha en förälder diagnostiserad med ung demenssjukdom och upplever känslor av sorg, förlust, stress, rädsla och skam. Barnen upplever ett behov men brist på information och stöd från hälso- och sjukvården. Som sjuksköterska är det viktigt att få kunskap om barns individuella behov för att kunna anpassa den information och stöd de behöver. / Background: Dementia is called “the relatives' disease” as the disease affects the relatives. Dementia is divided into young and late, where young onset dementia is diagnosed before the age of 65. In young onset dementia, the person is in a different life situation and more often has children living at home. Aim: The aim of this study was to investigate adolescent’s and young adult’s experiences of having a parent diagnosed with young onset dementia. Method: A structured literature study with an inductive approach, where 10 articles were selected as result articles. Results: The result shows four categories: Experience of role and relationship changes, Experience of personality and behavioral changes, Experience of information and support needs and Experience of coping strategies. The result shows that the children experience a responsibility to care for the whole family, a grief and loss for their parent. The children experience shame, isolate themselves and find different strategies to be able to easily manage their everyday life. Conclusion: Children are negatively affected by having a parent diagnosed with young onset dementia and experience feelings of sadness, loss, stress, fear and shame. The children experience a need but lack of information and support from the healthcare. As a nurse it is important to gain knowledge about children’s individual needs in order to be able to adapt the information and support they need.

Bakgrund: Bröstcancer är den mest förekommande cancerformen hos kvinnor i hela världen. Det är framförallt äldre kvinnor som drabbas, men en liten del av de drabbade är yngre kvinnor. Att vara en ung kvinna som är mitt uppe i familje- och karriärlivet innebär detta en stor tvärvändning i livet, då allt ifrån behandlingar till följd av biverkningar och många sjukhusbesök sätter hälsan i prövning. Upplevelsen av en förändrad kropp, stöd, att komma in i klimakteriet för tidigt och att drabbas av infertilitet bidrar med ett hav av blandade känslor. Denna sjukdom utmanar kvinnans identitet, självkänsla, kroppsbild och relationer. Syfte: Unga kvinnors upplevda hälsa med en diagnostiserad bröstcancer. Metod: En systematisk litteraturstudie där systematiska sökningar med omvårdnadsfokus i relevanta databaser resulterade i tio vetenskapliga artiklar. Artiklarna innehöll både kvalitativ och kvantitativ ansats för att få en bättre överblick över forskningsområdet. Resultat: Olika koder bearbetades fram till fyra kategorier kring kvinnornas upplevda hälsa: En förändrad kroppsuppfattning, fertilitetsproblem, behov av stöd från professioner och närstående samt att leva med ständig rädsla och oro. Slutsats: Litteraturstudiens resultat visar att vårdpersonal bör ha mer kunskap om unga kvinnors upplevda hälsa med bröstcancer. Mer kvalitativ forskning rekommenderas kring ämnet, då det behövs för att vårdpersonalen ska kunna förbättra vården och kunna främja de unga kvinnornas hälsa på bästa sätt. / Background: Breastcancer is the most common form of cancer for women all around the world. It is mainly older women who are affected, but a small proportion of those affected are young women. Being a young women who is in the middle of family- and career life means a big turnaround in life, since everything from treatments due to side effects and many hospital visits puts health to the test. The experience of a changed body, support, getting into menopause prematurely and suffering from infertility contributes to a sea of mixed emotions. This disease challenges the woman’s identity, self-esteem, body image and relationships. Aim: Young womens perceived health with a diagnosed breast cancer. Method: A literature study where systematic searches with a focus on nursing in relevant databases resulted in ten scientific articles. The articles contained both a qualitative and quantitative approach to get a better overview of the research area. Results: Different codes were processed into four categories around women’s perceived health: A changed body perception, fertility problems, need for support from professionals and relatives and to live with constant fear and anxiety. Conclusion: The resultats of the literature study show that healthcare professionals should have more knowledge about young women’s perceived health with breast cancer. More qualitative research is recommended on the subject, as it is needed for the nurse to be able to improve care and to promote the health of young women in the best way.