En fjärdedel av Sveriges chefer går i pension när 40-talisterna gör uttåg från arbetsmarknaden. Det skapar en chefsbrist som kräver att andelen unga chefer ökar. För en ung och oerfaren person kan chefspositionen vara krävande. Denna studie undersöker vilka utmaningar unga chefer kan ställas inför i sitt arbete. Den teoretiska referensramen baseras på tre undersökningar inom ämnet samt en svensk handbok för unga chefer. Det empiriska materialet har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer samt kompletterats genom att ytterligare informanter har fått svara på intervjufrågorna skriftligen. Undersökningen visar att det förekommer ett antal utmaningar för nya chefer, där svårigheten att få förtroende är den största utmaningen. En annan utmaning som informanterna upplever är att vara chef utan att ha speciellt mycket kunskap och erfarenhet. Därtill förekommer andra utmaningar som bland annat handlar om att motivera de anställda, att lära sig delegera arbetsuppgifter samt att hantera de anställda inklusive underpresterande individer och problempersoner.

Bakgrund: Antalet kvinnor som diagnostiseras med bröstcancer uppgår till cirka 9000 per år. Av dessa är endast 4 % under 40 år. Flertalet tidigare studier fokuserar på kvinnor äldre än 40 år. Livet förändras på flera plan för kvinnorna i och med en bröstcancerdiagnos. Behovet av stöd upplevs som stort. Syfte: Studiens syfte är att beskriva unga kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Metod: Studien har utförts med en kvalitativ ansats med ett patientperspektiv. Analys av narrativer, i form av bloggar, har använts som analysmetod. Data består av sju bloggar publicerade på internet. Resultat: De huvudteman som framkom var; Ett liv i förändring, en kropp i förändring samt möten med sjukvården. Vidare har dessa uppdelats i underteman. Slutsats: Upplevelsen av att leva med bröstcancer är högst individuell. Dock kan vissa huvudområden urskiljas som är gemensamma för kvinnorna. Studien ger en inblick i vad unga kvinnor med bröstcancer upplever i det vardagliga livet. Genom fördjupad förståelse för individens upplevelse kan sjukvården utarbeta strategier för att möta och stödja de individuella behov som patienten ger uttryck för. / Background: 9000 women is diagnosed with breast cancer every year. Only 4 % are 40 years and younger. Previous research is focused on women older than 40 years. Lifechanges can be seen in many levels when women is diagnosed with breast cancer. The need for support is experienced as great. Purpose: The aim of this study is to describe young women’s experiences of living with breast cancer. Method: This study has a qualitative approach and a patient’s perspective. Analysis of narratives, in form of blogs, is used as analytic method. Data consists of seven blogs published online. Result: The main themes that emerged was; A life in change, a body in change and meetings with the health care. Further, these were divided into sub-topics. Conclusion: The experience of living with breast cancer is highly individual. However, some main areas can be identified as common to the women. The study provides insight into what young women with breast cancer experience in everyday life. Through in-depht understandning of the individual’s experience, healthcare can develop strategies to meet and support the individual needs expressed by the patient.

This study is about young girls' mental health. In Sweden, the mental health deteriorated in recent years among adolescents, particularly among young girls. Results of the Liv & Hälsa Ung in 2011 in the southern part of the county of Örebro is the basis for the study. The results of the survey showed that a remarkable number of young girls rate their mental health as poor. The purpose of this study was to examine what young girls in southern part of the county of Örebro County believes are contributing factors for good mental health and the method used is qualitative. Three focus groups were conducted data collection in which participants consisted of girls in grade two in high school. The results showed that young girls believe that school is a factor that causes a lot of stress among adolescents. Schools should create a calm and relaxed environment to promote mental health. Performance anxiety and stress were factors that largely contribute to mental illness. The conclusions that could be drawn was that good mental health is largely characterized by the body language, that young girls are experiencing stress and performance anxiety, and that better reply, support and self-esteem promotes mental health.

Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse hur karriär uppfattas utifrån unga vuxna medarbetares perspektiv i Sverige år 2015. Vilka omgivande faktorer som kan tänkas påverka denna uppfattning kommer även studeras. Undersökningen har sin startpunkt i rapporter publicerade av Statskontoret och chefsorganisationen Ledarna som påstår att intresset att bli chef har svalnat bland unga vuxna i Sverige. Detta skapade i sin tur ett intresse att studera unga vuxnas uppfattning om karriär, ett angreppssätt som vi tror kan ge en bredare förståelse för unga vuxnas relation till arbetet ur ett större perspektiv. Frågeställningen som ämnas besvaras lyder därmed: ”Hur uppfattar unga vuxna medarbetare fenomenet karriär och hur kan omgivande faktorer påverka denna uppfattning?” För att besvara frågeställningen genomfördes 13 intervjuer med personer mellan 20-35 år som är verksamma i arbetslivet. De fick beskriva sin uppfattning om fenomenet karriär genom att redogöra för personliga drömmar, mål och även relationen till olika arbetsuppgifter och befattningar. Empirin analyserades sedan utifrån teorier om karriär, samhälle och organisation samt social omgivning. I teorin återfinns tre huvudsakliga karriärkategorier, den traditionella-, moderna- och expertkarriären. Enligt resultatet anser nästan alla deltagare i denna studie att den traditionella karriärstegen är den allmänna karriäruppfattningen. Däremot tycks den moderna karriären bäst representera intervjudeltagarnas uppfattning om sin egen karriär. Merparten värdesätter sin karriär utifrån personlig utveckling, samarbete, välmående och syftet är självförverkligande. De önskar även förvärva ny kunskap och söker variation i sitt arbetsliv. Den rådande samhällsstrukturen och den sociala omgivning de befinner sig i tycks påverka vilken uppfattning om karriären personen uttrycker.

No description available.

Bröstcancer är idag den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Varje dag insjuknar 20 kvinnor (Nystrand, 2014). Vid bröstcancer uppstår tumörbildning genom en okontrollerad celldelning. Sjukdomen kan orsaka oro, ångest och lidande för dessa unga kvinnor då de befinner sig mitt i livet. För att vårdpersonal skall kunna bemöta kvinnorna på bästa sätt är det av stor vikt att de är införstådda i unga kvinnors upplevelser av att drabbas av sjukdomen. Syftet var att beskriva unga kvinnors erfarenheter och upplevelser av att ha drabbats av bröstcancer. I litteraturstudien har forskning använts där kvinnorna är i åldern 18-50 år och drabbats av bröstcancer. Examensarbetet är en litteraturstudie enligt Axelssons (2008, s. 174) modell. Tio vetenskapliga artiklar har analyserats, med både kvalitativ och kvantitativ metod. Likheter och skillnader har sedan sammanställts och bildat ett nytt resultat. Kvinnornas upplevelser vid bröstcancer kunde sammanfattas i följande kategorier med tillhörande underkategorier: Hjälp och stöd, Hjälpparadoxen, Påverkan på familj och barn, Vårdpersonal och information; Kvinnlighet, sexualitet och moderskap, Fertilitet och graviditet, Kroppsuppfattning och sexualitet; Att konfronteras med tankar om döden; Känslor och uppfattningar, Diagnosbeskedet, Emotionell berg- och dalbana, Känsla av isolering, Positiva erfarenheter. I diskussionen behandlas både resultat och metod på ett kritiskt sätt. Resultatdiskussionen belyser kvinnornas svårigheter att ta emot hjälp, att prata om sjukdomen med sina barn men även problemet att acceptera sin kropp. Vidare diskuteras reflektioner kring döden samt varierade känslor av både positiv och negativ karaktär. I metoddiskussionen förs resonemang kring analysens kvalitet och resultatets överförbarhet till den kliniska verksamheten. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Trots att 40-talisterna går i pension har dagens unga chefer svårt att ta sig ut i arbetslivet med ledarskap som inriktning eftersom företagen efterfrågar personer med erfarenhet. Det är svårt att hävda sig för de unga cheferna trots att många har gått i pension. Forskning visar att entreprenörer mår bättre än anställda på företag. Arbetslösheten är dubbelt så hög bland unga än äldre och sannolikheten för att en person ska starta eget är två till tre gånger större om de har en egenföretagare till föräldrar. Hur blir unga uppmuntrade till att gå sin egen väg och välja entreprenörskap?Den här kandidatuppsatsen behandlar unga entreprenörer och deras syn på ledarskapsrollen. Syftet med studien är att studera ledaregenskaper hos tre unga entreprenörer med personalansvar. Författarna har definierat unga entreprenörer som egen företagare under 30 år.Utifrån en redogörelse av några utvalda och accepterade ledarskapsteorier har författarna utveckla en ledarskapsmodell vilken de har analyserat på de tre unga entreprenörerna. Framtagningen av den teoretiska referensramen började med en litteraturundersökning och en genomgång för att undersöka den befintliga informationen. Författarna upplevde ett gap i den akademiska litteraturen samt i den existerande forskningen.I skapandet av modellen började författarna med att plocka ut vad de ansåg vara grundpelarna i de presenterade teorierna och utifrån dem utvecklade de sin modell. Studien bygger på intervjuer med tre entreprenörer där modellen användes som ett analysverktyg på informanternas svar. Intervjuerna var strukturerade med ett frågeformulär bestående av öppna frågor.Empirin analyserades i jämförelse med teorin för att undersöka huruvida författarnas modell stämde in med verkligheten.Slutsatsen är att författarnas grundmodell är ett generellt analysverktyg vilken kan användas på alla unga entreprenörer dock behöver inte svaren bli samma. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi

<p>Psykisk hälsa påverkas av ett flertal bestämningsfaktorer och är en förutsättning för att människor ska må bra. Den psykiska ohälsan har varit ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige de senaste åren. Den senaste Liv & Hälsa ung undersökningen visade på försämrad psykisk ohälsa bland ungdomar i Strängnäs kommun, framförallt bland flickor. Syftet med denna studie var att skapa en förståelse för varför den psykiska ohälsan ökar bland ungdomar i Strängnäs kommun samt vilka åtgärder ungdomarna själva anser skulle kunna förändra problemet. För att kunna besvara frågeställningarna genomfördes tre fokusgruppsintervjuer på ungdomar i nionde klass. Resultatet visade bland annat att deltagarna upplever att det ställs olika krav och förväntningar på pojkar och flickor. Media skapade långa diskussioner och ansågs påverka den psykiska hälsan genom att media skapar press på hur ungdomar ska vara och se ut. Slutsatserna från studien var att det är många ungdomar som upplever psykisk ohälsa. De främsta orsakerna till psykisk ohälsa ansågs vara problem hemma, med kompisar, stress, vantrivsel och media. De åtgärder som kan förbättra den psykiska hälsan bland ungdomar är stödgrupper i skolan, läxhjälpsgrupper, samlingsplatser såsom fritidsgårdar, idrottsplatser och fler aktiviteter. De främsta aktörer som kan förbättra den psykiska hälsan är skolan och kommunen.</p>

Psykisk hälsa påverkas av ett flertal bestämningsfaktorer och är en förutsättning för att människor ska må bra. Den psykiska ohälsan har varit ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige de senaste åren. Den senaste Liv &amp; Hälsa ung undersökningen visade på försämrad psykisk ohälsa bland ungdomar i Strängnäs kommun, framförallt bland flickor. Syftet med denna studie var att skapa en förståelse för varför den psykiska ohälsan ökar bland ungdomar i Strängnäs kommun samt vilka åtgärder ungdomarna själva anser skulle kunna förändra problemet. För att kunna besvara frågeställningarna genomfördes tre fokusgruppsintervjuer på ungdomar i nionde klass. Resultatet visade bland annat att deltagarna upplever att det ställs olika krav och förväntningar på pojkar och flickor. Media skapade långa diskussioner och ansågs påverka den psykiska hälsan genom att media skapar press på hur ungdomar ska vara och se ut. Slutsatserna från studien var att det är många ungdomar som upplever psykisk ohälsa. De främsta orsakerna till psykisk ohälsa ansågs vara problem hemma, med kompisar, stress, vantrivsel och media. De åtgärder som kan förbättra den psykiska hälsan bland ungdomar är stödgrupper i skolan, läxhjälpsgrupper, samlingsplatser såsom fritidsgårdar, idrottsplatser och fler aktiviteter. De främsta aktörer som kan förbättra den psykiska hälsan är skolan och kommunen.

Mammaledighet för unga mödrar och sociala behov som blir aktuella i samband med det. Denna studie belyser unga mödrars upplevelser kring en viss småbarnförälders mötesplats. Mötesplatsen som studeras är öppen för båda könen men däremot återspeglas endast det kvinnliga perspektivet då informanterna enbart är kvinnor. I denna studie är källmaterialet insamlade öppna intervjuer med deltagare vilket analyseras genom en kvalitativ innehållsanalys för att kunna komma åt en mer komplicerad tolkning och inte bara en mätning av resultat. Intervjuer spelas inoch transkriberas. Texten sorteras, kodas och kodningar jämförs. Analysen urskiljs i de redan existerande teoretiska perspektiven. Teorierna som används är ungdomskulturen, ålders normativitet - ålderism, social interaktion som ett rollspel. Detta vidare skapar en slutprodukt som färdigställs i rapportform. Unga mödrars behov i samband med mötesplatser lämpade deras socioekonomiska ställning kortfattat innebär en möjlighet att träffa andra unga föräldrar och känna sig accepterad oavsett bakgrund, kunna utbyta erfarenheter samt använda tiden värdefullt.