<p>Syftet med studien är att belysa vilka möjligheter eller begränsningar arbetsmarknadsåtgärder kan skapa för den arbetssökande ungdomen. Studiens utgångspunkter tas i det strukturella perspektivet och diskursanalytiska förhållningssättet vilka ges stöd av C Wright Mills teori om allmänna problem och personliga bekymmer. Som fördjupande teorier används social styrning och Michael Foucaults teori om makt i det disciplinära samhället. Undersökningens genomförande utgår från diskursanalys som metod där materialet främst är hämtat från regeringen och arbetsförmedlingens skrifter om ungdomsarbetslöshet. I diskursen som instanserna skapat urskiljs att den arbetssökande ungdomen är i behov av bland annat kompetens och vägledning. Orsaken till ungdomsarbetslöshet antyds till största del vara beroende av individens handlande men viss hänsyn tas även till samhället agerande. I studiens analys framgår att åtgärdsprogrammen både utövar makt och social styrning i relationen till de arbetssökande ungdomarna Studien slutsatsen är därför att de arbetssökande ungdomars möjlighet till sysselsättning i hög utsträckning kan ses vara begränsad i åtgärdsprogrammens inramning.</p>

Syftet med studien är att belysa vilka möjligheter eller begränsningar arbetsmarknadsåtgärder kan skapa för den arbetssökande ungdomen. Studiens utgångspunkter tas i det strukturella perspektivet och diskursanalytiska förhållningssättet vilka ges stöd av C Wright Mills teori om allmänna problem och personliga bekymmer. Som fördjupande teorier används social styrning och Michael Foucaults teori om makt i det disciplinära samhället. Undersökningens genomförande utgår från diskursanalys som metod där materialet främst är hämtat från regeringen och arbetsförmedlingens skrifter om ungdomsarbetslöshet. I diskursen som instanserna skapat urskiljs att den arbetssökande ungdomen är i behov av bland annat kompetens och vägledning. Orsaken till ungdomsarbetslöshet antyds till största del vara beroende av individens handlande men viss hänsyn tas även till samhället agerande. I studiens analys framgår att åtgärdsprogrammen både utövar makt och social styrning i relationen till de arbetssökande ungdomarna Studien slutsatsen är därför att de arbetssökande ungdomars möjlighet till sysselsättning i hög utsträckning kan ses vara begränsad i åtgärdsprogrammens inramning.

Syftet med studien var att förstå hur ungdomar ser på deras arbetslöshet utifrån begränsingar och möjligheter. Vi tar upp att arbetslöshet kan leda till utanförskap från samhället. De senaste årtiondena har vi gått från ett kollektivt samhälle till ett individualiserat samhälle. Detta ger individer mer rättigheter men också skyldigheter. I Sverige är arbetslöheten hög för ungdomar och det finns politiska åtgärder för att motverka arbetslösheten. Det forskare diskuterar i sina studier kring politska åtgärder utgår vi ifrån i vår studie. Vi gjorde en kvalitativ intervju och intervjuade åtta ungdomar i åldrarna 18 - 25, av båda könen och olika etnisk bakgrund. Samtliga respondenter bor i södra Sverige och är inskrivna vid en arbetsförmedling. Vi analyserade materialet ufrån Pierre Bourdies begrepp om habitus, fält och kapital. Kapital kan beskrivas genom att ha ett starkt nätverk, utbildning eller ekonomiska resurser. Om ungdomarna är har en eller flera av dessa kapital så ökar chanserna till att nå ett arbete. Efter att ha analyserat det insamlade materialet kom vi fram till att respondenterna ansåg att de flesta begränsningarna berodde på yttre faktorer medan möjligheterna till att nå ett arbete gick att finna i de inre faktorerna.

Denna studie handlar om ungdomsarbetslösheten i Karlskrona. Anledningen till att jag har valt att skriva om detta ämne är med bakgrund av att i september år 2013 har Karlskrona landets högsta ungdomsarbetslöshet. Syftetmed studien är att undersöka hur arbetslösa ungdomar i Karlskrona upplever att samhället arbetar med insatser som kan leda till sysselsättning och om de får hjälp med att bibehålla sin motivation under arbetslösheten. Undersökningens metod är i form av fyra intervjuer med arbetslösa ungdomar i Karlskrona. Resultatet av intervjuerna ställs mot olika teoretiska utgångspunkter. Undersökningen visar att de intervjuade upplever ett missnöje med hjälp och insatser under deras tid som arbetslösa. Några generella slutsatser kan dock inte dras. Slutsatsen är att det saknas initiativ som instegsjobb, tidig praktik och information om pågående och planerade projekt. Avsaknaden av ett motivationsarbete finns och kan vara en faktor till fortsatt arbetslöshet.

Undersökningar visar på samband mellan ohälsa och arbetslöshet, samtidigt som just ungdomsarbetslöshet sägs vara den mest kritiska då detta i högre utsträckning ger allvarligare konsekvenser. Det finns samtidigt ett uttalat ansvar hos kommunerna att avhjälpa detta och denna studie har därför avsett undersöka huruvida kommunala projekt lyckas förändra arbetslösa ungdomars situation. Pedagogikens område rör lärande och påverkansprocesser och i koppling till arbetslöshet och arbetsliv växer förmågan att utveckla sin identitet och anställningsbarhet fram som centrala aspekter. Frågeställningarna har därför berört de inblandades upplevelser kring deltagarnas utveckling under och efter ett sådant projekts genomförande. För att tillgodose behovet av en djupgående förståelse för ungdomarnas upplevelser har en kvalitativ studie genomförts där tre deltagande ungdomar och tre ansvariga för ett projekt intervjuats. Det insamlade intervjumaterialet har analyserats med hjälp av narrativ metod och resultaten visar på en komplex påverkan på ungdomarnas identitetsskapande. Detta ger i sin tur en ökad anställningsbarhet vilket således understryker vikten av att ha fokus på den identitetsskapande processen i liknande projekt.

Under år 2009 var en fjärdedel av alla unga arbetslösa. Från år 1983 till 2009 har arbetslösheten ökat från 8 till 25 procent. Även under år 2010 var en fjärdedel av de unga i Sverige utan arbete. Syftet med denna uppsats är att undersöka bestämningsvariablerna för ungdomsarbetslösheten i Sverige. Till hjälp har variablerna bruttonationalprodukt, lediga jobb på arbetsmarknaden, minimilön, vakanser och arbetslöshetsnivå i absoluta och relativa tal valts för sin relevans. Inflödet och utflödet på arbetsmarknaden har också analyserats. Variablerna har analyserats dels i två Beveridge-kurvor, där studerande arbetslösa har inkluderats respektive exkluderats och dels i en linjär multipel tidsregressionsmodell.  Båda Beveridge-kurvorna pekar på att det är konjunkturella faktorer så som svängningar i ekonomin som bidrar till arbetslösheten bland unga. Beveridge-kurvan där unga studerande arbetslösa har inkluderats ger även indikationer på att det finns strukturella faktorer. Som skulle kunna förklaras av en försämrad matchningseffektivitet på den privata arbetsmarknaden. Dessa strukturella faktorer kan även ses i Beveridge-kurvan exklusive arbetslösa studenter, men är inte lika framträdande.  Den multipla tidsregressionsmodellen med differentierade värden uppvisade inga signifikanta värden och kan därför inte ge några förklaringar till vilka variabler det är som samvarierar med ungdomsarbetslösheten. Då Dick-Fuller test har svag styrka vid korta tidsserier så genomförs tester för att skatta tidsserieregression där nivåerna för variablerna inkluderats istället för variablernas differentierade värden. Ett signifikant värde fås som påvisar att variabeln lediga jobb påverkar nivån av unga arbetslösa i Sverige. Fortsatta tester visar också att nivåerna för variabeln inflödet på arbetsmarknaden signifikant bidrar till antalet arbetslösa ungdomar i Sverige. Precis som förväntat kommer antalet unga arbetslösa minska om antalet vakanser ökar.

I denna studie var syftet att utifrån ett aktörsperspektiv undersöka vad arbetslösa ungdomar inskrivna i Jobb- och utvecklingsgarantin upplever har betydelse för sina möjligheter på arbetsmarknaden. Syftet omfattade vidare att genom analys försöka skapa en förståelse för ungdomarnas upplevelser. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sju stycken ungdomar inskrivnai Jobb- och utvecklingsgarantin i Sollefteå kommun. Resultatet visade på att samtliga ungdomar ville ha ett arbete eller en högre sysselsättningsgrad än de för stunden har. Arbetet var centralt församtliga, men orsaken till detta varierade. De upplevde att vissa begränsningar för deras chanser till jobb skapades utifrån kontexten, men det var få av dem som ville flytta. Olika mål visade sig därmed kunna motarbeta varandra då målet med att vilja vara kvar i kommunen kunde försvåra för möjligheten att få ett arbete. Det visade sig finnas flera faktorer som ungdomarna tillskrev betydelse för att uppnå målsättningen med att få ett arbete. Exempelvis framkom betydelsen av ”rätt”kontakter och att utbildning kan vara ett sätt att öka sina egna resurser. Däremot fanns ett behov av att känna kontroll i att utbildning ska leda till ett jobb. Upplevelsen av Arbetsförmedlingens stöd i strävan efter ett arbete varierade. Det visade sig att upplevelsen av om olika åtgärder eller aktiviteterfungerar bra eller mindre bra grundade sig i uppfattningen om hur pass mycket det hjälper individen i dennes egna målsättning.

<p>Syftet med detta forskningsarbete är att se hur tillgången till studie- och yrkesvägledning uppfattas i en verksamhet för unga arbetssökande. Verksamheten, arbete.nu, är till för individer mellan 18–24 år som söker försörjningsstöd i stadsdelarna Enskede-Årsta eller Skarpnäck. Över 50 procent har oavslutade gymnasiestudier. Avsikten har varit att titta på funktionen studie- och yrkesvägledning och inte yrkesrollen. Forskningsfrågorna var: - Vad förväntas av studie- och yrkesvägledningen? - I vilken utsträckning nyttjas tillgången till studie- och yrkesvägledning? - Vilken nytta finns med tillgången till studie- och yrkesvägledning för individen? Resultatet omfattar reflekterande samtal med anställda i verksamheten och enkätundersökning med deltagare. Resultatet visar att förväntningar på vägledning är att den uppfattas som en specialistfunktion vilken nyttjas i stor utsträckning och förväntas ge stöd att hitta möjliga yrken och studier med utgångspunkt från individens unika förutsättningar. Funktionen studie- och yrkesvägledning ger lättillgänglig och fördjupad vägledning som fångar upp och tar tillvara individens mål i ett långsiktigt perspektiv. Den största efterfrågan av vägledning riktar sig mot studier vilket kan sättas i samband med deltagarnas utbildningsbakgrund.</p><p>The purpose of this thesis is to investigate how the access to career counselling is considered in an activity. The activity, arbete.nu, is for individuals between 18-24 years with social allowance in the districts Enskede-Årsta or Skarpnäck. Over 50 % of the participants have not completed upper secondary school. The intention has been to look into the function career counselling and not the occupational role. The research questions were: - What are the expectations of the guidance? - In what extent is the guidance used? - What is the advantage having access to career counselling? The research include a reflect discussion with employees in the activity and questionnaire with participants. The research finding shows that the expectations of the counselling are that it represents a specialist function which is used in great extent and the expectation is that it should give support to find possible occupations and educations on the basis of the individual’s unique conditions. Career counselling is a function that gives easily access and more depth in counselling and long-term perspective. The greatest demand on the counselling is drawn against studying, which could be related to the educational background of the participants.</p>

Syftet med detta forskningsarbete är att se hur tillgången till studie- och yrkesvägledning uppfattas i en verksamhet för unga arbetssökande. Verksamheten, arbete.nu, är till för individer mellan 18–24 år som söker försörjningsstöd i stadsdelarna Enskede-Årsta eller Skarpnäck. Över 50 procent har oavslutade gymnasiestudier. Avsikten har varit att titta på funktionen studie- och yrkesvägledning och inte yrkesrollen. Forskningsfrågorna var: - Vad förväntas av studie- och yrkesvägledningen? - I vilken utsträckning nyttjas tillgången till studie- och yrkesvägledning? - Vilken nytta finns med tillgången till studie- och yrkesvägledning för individen? Resultatet omfattar reflekterande samtal med anställda i verksamheten och enkätundersökning med deltagare. Resultatet visar att förväntningar på vägledning är att den uppfattas som en specialistfunktion vilken nyttjas i stor utsträckning och förväntas ge stöd att hitta möjliga yrken och studier med utgångspunkt från individens unika förutsättningar. Funktionen studie- och yrkesvägledning ger lättillgänglig och fördjupad vägledning som fångar upp och tar tillvara individens mål i ett långsiktigt perspektiv. Den största efterfrågan av vägledning riktar sig mot studier vilket kan sättas i samband med deltagarnas utbildningsbakgrund. The purpose of this thesis is to investigate how the access to career counselling is considered in an activity. The activity, arbete.nu, is for individuals between 18-24 years with social allowance in the districts Enskede-Årsta or Skarpnäck. Over 50 % of the participants have not completed upper secondary school. The intention has been to look into the function career counselling and not the occupational role. The research questions were: - What are the expectations of the guidance? - In what extent is the guidance used? - What is the advantage having access to career counselling? The research include a reflect discussion with employees in the activity and questionnaire with participants. The research finding shows that the expectations of the counselling are that it represents a specialist function which is used in great extent and the expectation is that it should give support to find possible occupations and educations on the basis of the individual’s unique conditions. Career counselling is a function that gives easily access and more depth in counselling and long-term perspective. The greatest demand on the counselling is drawn against studying, which could be related to the educational background of the participants.

Under lågkonjunkturer är det ofta ungdomar som drabbas hårdast på arbetsmarknaden. Ungdomsarbetslösheten i den Europeiska unionen har i och med den senaste finanskrisen ökat dramatiskt och genomsnittet ligger på en nivå över 22 %. Det land som 2011 hade den högst rapporterade ungdomsarbetslösheten bland medlemsstaterna var Spanien, 46,4%, och den lägsta återfanns i Nederländerna med 7,6 %, dessa siffror har fram till mätningar i mars 2012 växt till 51,1% för Spanien och 9,3 % för Nederländerna. Denna uppsats ämnar att utifrån teorier kring utbildningssystem, arbetslöshet och dual marknadsteori jämföra varför stora skillnader i ungdomsarbetslöshet existerar mellan dessa två länder. Genom en deskriptiv studie av de båda ländernas utbildningssystem, arbetsmarknader och arbetsmarknadsåtgärder finner vi stora skillnader mellan länderna, som till viss del kan förklara varför Spaniens ungdomsarbetslöshet är mer än fem gånger så stor som Nederländernas. Vi fann skillnader mellan de båda ländernas utbildningssystem och vilka åtgärdsprogram som införts för att reducera ungdomsarbetslösheten samt att länderna drabbats olika svårt av den senaste recessionen.