Studien vill belysa hur de undersökta ungdomarna ser på sina möjligheter att ta sig ur arbetslösheten. Gentemot teorier, publicerad litteratur och forskning har studiens syfte varit att synliggöra vad respondenterna anser sig själva kunna göra för att ta sig ur arbetslösheten, vilket stöd den anser sig behöva och hur de tänker kring sin framtid i förhållande till arbete och studier. En kvalitativ undersökningsmetod har genomförts, det har utförts intervjuer med fem arbetslösa ungdomar. I studien framkom att respondenternas tilltro till den egna förmågan påverkar deras agerande och bedömningar av sina möjligheter gällande studier och yrken. Resultatet visar att utbildning ses som en väg ur arbetslösheten och att ungdomarna utöver det se få saker de kan göra för att påverka sin situation. Av samhället vill respondenterna bli sedda och lyssnade på som de huvudaktörer de är i frågan och ur ett studie- och yrkesvägledarperspektiv ser vi det som vår uppgift att se och lyssna till individen. / The study will shed light upon how surveyed youths view their possibilities in regards to getting out of unemployment. Considering academic theory and published literature on the subject, the purpose of the study was to highlight how the respondents individually consider themselves able to commence into employment, what support systems are available to them, what they feel would be necessary or helpful, and how they think about their futures in relation to work and studies. A qualitative study was undertaking, conducting interviews with five young unemployed subjects. The examination of the results found that the respondents´ confidence in their assessment of their individual lives and decisions made. The respondents wish not to be cast aside, but listened to and seen as society sees others in opposite positions to the youths.

När ungdomar går ifrån skolan och in i arbetslivet, gör de också ett första kliv in i vuxenvärlden. De processer som sker i samband med det här är ofta starkt bidragande i att forma dessa människor till självständiga individer. Därför menar forskare att det kan uppstå vissa problem i den socialisationsprocessen hos de ungdomar som inte får chansen att ta det där första klivet. De som går ifrån skolan direkt in i en tillvaro av arbetslöshet riskerar att bli fast i skarven mellan att vara barn och vuxen. Vårt syfte har därför varit att undersöka hur arbetslösa ungdomar själva reflekterar över hur arbetslösheten påverkar deras identitetsskapande, och utifrån det även se vilken funktion projektet ”Ung i Fokus” kan ha i den processen. Sedan var vi även intresserade av hur de upplever och beskriver vikten av gemenskapen inom projektet, och även försökt förstå om arbetslösheten har någon gemenskapsbildande funktion för ungdomarna. Resultatet har visat arbetslösheten påverkar ungdomarnas identitetsskapande, men att projektet erbjuder dem en plattform där flera viktiga identitetsskapande processer får utrymme att utvecklas. Vi kom också fram till att de flesta av dem upplevde att det fanns gemenskap inom projektet och att många av dem beskrev det som betydelsefullt av flera anledningar. Vi upptäckte även att den aspekt av arbetslösheten som ungdomarna upplevde som jobbigast var bristen på pengar med de konsekvenser som det medför.

Sammanfattning Syftet var att undersöka ungdomars upplevelse av arbetslöshet och hälsa. Det gjordes genom en enkätundersökning som innehöll kvantitativa frågor och kvalitativa frågor. Den besvarades av 41 arbetslösa ungdomar i åldern 17-24 år. Resultatet visar att ett större antal unga anser sig ha bra hälsa och att det var vanligast med ett psykisk välbefinnande. Häften av ungdomarna kände sig stressade i viss mån. En större andel kvinnor än män hade självmordstankar. Det var endast kvinnor som hade gjort självmordsförsök. Arbetslösa ungdomar upplevde arbetslösheten som negativ, trots det såg de positivt eller någorlunda dvs. varken positivt eller negativt på framtiden. Många upplevde goda möjligheter att studera vidare men chanserna att få ett arbete upplevdes av flertalet vara bra eller någorlunda. Majoriteten av de unga försöker vara aktiva under tiden de är arbetslösa. De upplever arbetslösheten som en meningslös tid, då deras hälsa knappast förbättras, snarare försämras. De får anstränga sig för att må bra och inte bli nedstämda. Slutsatsen är att forskning om ungdomsarbetslöshet och hälsa är särskilt viktig eftersom tidigare forskning visat att ungdomars hälsa påverkas mer än vuxnas hälsa av arbetslöshet. / The objective was to explore young people's experience of unemployment and health. It was made by using a mixed approach. Data was collected by a survey which included quantitative and qualitative questions. It was answered by 41 unemployed young people aged 17-24 years. The results from the survey showed that a greater number of young people have good health, and that it was common with a mental well-being. Half of the participants felt stressed. A larger proportion of women had suicidal thoughts compared to men. It was only women who had attempted suicide. Unemployed young people experienced unemployment as negative, although they had a positive view on the future. Many responds perceived good opportunities to further education, but the likelihoods of getting a work was perceived by the majority as good or neither good or bad. The majority of young people are trying to be active during their unemployment. They experience unemployment as a meaningless time when theirs health status doesn’t improves, rather get worse. Several have to make an effort to feel good and not to be depressed. The conclusion is that research on youth unemployment is particularly important because previous research shows that young people and their health, affects more than unemployed adults.

I mitt arbete har jag studerat klarspråk och retorik i myndighetstexter och avgränsat studien till informationsbroschyren Välkommen till Arbetsförmedlingen som arbetssökande får med sig vid inskrivning hos Arbetsförmedlingen. Det är ett informationsmaterial som alla arbetssökande får, oavsett vilken ålder eller vilka behov och förutsättningar de har. Syftet med min studie är därför att främja läsbarhet och läsvärde i Arbetsförmedlingens informationsmaterial till målgruppen arbetssökande ungdomar mellan 19-25 år. I min studie har jag använt mig av tre metoder, en textanalys, en semistrukturerad fokusgrupp och en dold observation. Syftet med detta var att se hur kontexten påverkar Arbetsförmedlingens informationsmaterial och hur läsbar den är för målgruppen, att undersöka hur arbetssökande ungdomar resonerar om deras behov och yrkesframtidsdrömmar samt hur de förhåller sig till informationsmaterialet. Utifrån empiriska studier, teori och riktlinjer har jag skapat ett nytt informationsmaterial som är skrivet med ett retoriskt tilltal med pathosargument i kombination med klarspråk. Utifrån klarspråks riktlinjer har jag ökat begripligheten och målgruppsanpassningen i texten och genom pathosargument vill jag locka till läsning. Detta kan ersätta det informationsmaterial Arbetsförmedlingen ger ut idag vid inskrivning och är för målgruppen anpassad så att läsbarhet och läsvärdet har ökat. / I’ve studied plain language and rhetoric in government agency texts and have limited the focus of this study to the information brochure Välkommen till Arbetsförmedlingen that jobseekers get after registration at Arbetsförmedlingen. This information brochure is available for everyone who recently registered at Arbetsförmedlingen, no matter age, or what needs or conditions they have. The purpose with my study is therefore to promote readability and reading value in Arbetsförmedlingens information brochure for the target group young jobseekers between 19-25 years of age. I have used three methods in my study; a text analysis, a semi-structured focus group and a hidden observation. The purpose of this was to see how the context affects Arbetsförmedlingens information brochure and how readable it is to the target group, even to explore how young jobseekers reason about their needs, professional future dreams and how they relate to the information. Based on empirical studies, theory and guidelines, I’ve created a new information brochure that is written in plain language, combined with a rhetorical form of address and pathos arguments. Based on plain language guidelines I have created a text that has increased readability, and with pathos arguments try to attract reading. This information brochure is adapted to the target group and therefore increases readability and reading value, and may replace the information that Arbetsförmedlingen hands out today.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka unga arbetssökandes erfarenheter av Arbetsförmedlingens roll i deras etablering på arbetsmarknaden, samt analysera hur detta kan förstås utifrån en utveckling mot en individualiserad arbetsmarknadspolitik. Studien bygger på två kvalitativa fokusgruppsintervjuer med totalt åtta arbetssökande personer i åldrarna 18-24 år. Studien visar att de arbetssökande upplever en ovisshet i vilken roll Arbetsförmedlingen ska spela i deras arbetssökande, och att deras förväntningar på myndigheten inte besannas i hur det verkligen går till. Ungdomarna i studien upplever att Arbetsförmedlingen ställer krav och har förväntningar på aktivering, vilket kan förklaras utifrån arbetsmarknadens utveckling mot en aktiveringspolitik. Centralt i vårt resultat är ungdomarnas syn på sin arbetslöshet som ett individuellt ansvar, vilket enligt vår analys kan tolkas som ett resultat av en individualiserad arbetsmarknadspolitik.Vidare tyder studien på att ungdomarna ser arbete som en del av deras identitetsskapande och en väg till självförverkligande. Detta ställer krav på deras personliga egenskaper och vidare vad som ska ingå i deras personliga varumärke på arbetsmarknaden. / The aim of this study is to examine young job seekers’ experiences with the Public Employment Service’s during their advance into the labor market. We will analyze how these can be understood with regards to an individualized labor market policy. The study is based on two qualitative focus group interviews done with a total of eight job-seeking individuals with an age rage of 18-24 years. The study shows that the young jobseekers are experiencing an uncertainty as to the role of the Public Employment Service during their gateway into the labor market. Furthermore, their expectations for the authority are not being fulfilled. The young individuals in the study find that the Public Employment Service insist on their activation in order to receive benefits. This would explain the labor market's development towards activation policies. The study draws the conclusion that the young jobseekers see their unemployment as an individual responsibility. According to our analysis this can be interpreted as the result of an individualized labor market policy. Furthermore, the study suggests that young people see work as a part of their identity and a step towards self-fulfillment. This results in demands on their personal qualities and what should be included in their personal branding in the labor market.

Denna studie går ut på att söka och vidga kunskap om unga arbetslösas tillvaro ocharbetslöshetens konsekvenser för unga personers psykosociala hälsa samt att utforskaungas egna resurser att etablera sig på arbetsmarknaden. Studien bygger på en kvalitativansats, närmare bestämt 10 intervjudeltagares berättelser och upplevelser. Samtligadeltagare är mellan 18–24 år, är födda i eller bosatta i Sverige sedan minst 5sammanhängande år. Denna studie har analyserats utifrån två teoretiska utgångspunkter,nämligen känsla av sammanhang (KASAM) av Aaron Antonovsky samt stigma avErving Goffman. Studiens resultat och tidigare forskning visar att arbetslöshet har ennegativ inverkan på ungas hälsa, framför allt en negativ inverkan på den psykosocialahälsan. Intervjudeltagarna saknar resurser gällande information och kunskap omarbetsmarknaden. Slutsatsen av denna studie är att förutom den ekonomiska aspektengår den arbetslöse miste om den sociala gemenskapen, något som i förlängningenriskerar att leda till social isolering. Den unga arbetslöse kan glömma bort kunskap ochfärdigheter eftersom denne inte får möjlighet att praktisera dem. Självbilden ochsjälvförtroendet kan påverkas negativt, något som i förlängningen kan ha en negativinverkan på hälsan.

Under covid-19-pandemin sänkte den svenska regeringen arbetsgivaravgiften för arbetstagare i åldrarna19–23 år. Denna uppsats studerar effekten av denna sänkning på sysselsättning under åren 2020–2022,utifrån registerdata från svenska myndigheter. Genom två difference-in-difference-modeller, jämför jagdels sysselsättningsgraden för 20–24-åringar mot sysselsättningsgraden hos 25–29-åringar, delssysselsättningen i branscher med hög andel anställda i åldrarna 20–24 år mot sysselsättningen ibranscher med en medelhög andel anställda i åldrarna 20–24 år. Jag finner ett positiv samband mellanreformen och sysselsättning i behandlingsgruppen under reformperioden. Resultaten indikerar att sänktaarbetsgivaravgifter ökade sysselsättningsgraden för 20–24-åringar med 1,0–1,7 procentenheter, ochökade sysselsättningen i branscher med en hög andel anställda i åldrarna 20–24 år med 2,3 procent. Atteffekten är större med branschmodellen stärker också tidigare slutsatser att subventioner riktade motspecifika grupper på arbetsmarknaden påverkar den gynnade gruppen heterogent, och inte likartat påhela arbetsmarknaden. Jag finner även i strid med tidigare forskning, en tydlig positiv effekt försysselsättningen hos utrikesfödda. / During the Covid-19 pandemic the Swedish government lowered payroll taxes for employees aged 19to 23 years old. This thesis studies the effect of these lowered payroll taxes on employment during theyears 2020–2022, using register data from Swedish tax collecting and social service agencies. Usingtwo difference-in-difference models, I firstly compare the employment rate for 20–24-year-olds to theemployment rate for 25–29-years-olds, and secondly compare employment in industries with a highshare of 20–24 years old employees to industries with a medium share of 20–24 years old employees. Ifind a small, positive correlation between the reform and employment in the targeted groups during thereform period. These results indicate that lowered payroll taxes increased the employment rate for 20–24-year-olds by 1.0–1.7 percentage points, and increased employment in industries with a large shareof 20–24-year-old workers by 2.3 percent. The fact the effect is larger using the industry analysissupports previous conclusions that subsidies targeted at specific groups on the labour market affectsthe favoured group heterogeneously, and not equally across the labour market. I also find, contrary toprevious research, a clear effect on employment for foreign born workers.

1990-talet med sina ”krisår” satte djupa spår i Sveriges samhällsutveckling och våra ungdomar som är en ytterst konjunkturkänslig grupp har blivit särskilt drabbade, inte minst när det gäller möjligheten att kunna försörja sig själva. Till detta kommer utvecklingen av nya ungdomskulturer som ställer våra traditionella synsätt på levnadssätt och karriär mot väggen.Syftet med min undersökning var att få veta om elever på tre yrkesförberedande gymnasieprogram utifrån sina program och genom sina föresatser och strategier kan möta villkoren på arbetsmarknaden. Jag har, för att ge undersökningen en problembakgrund, tagit hjälp av tidigare undersökningar, rent informationsmaterial och aktuell statistik. Detta för att få reda på vilka attityder och värderingar ungdomar har i förhållande till arbetslivet, vilka villkor och prognoser som väntar eleverna inom de olika yrkesgenrerna och till sist vad som kan påverka att de eventuellt blir arbetslösa.För att gå på djupet kring vilka grundläggande villkor som kan ligga bakom elevernas handlingssätt och strategier inför arbetslivet, så har jag i mina teoretiska perspektiv använt både sociologiska och socialpsykologiska teser.Jag har utifrån ovanstående bakgrund, och utifrån en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning, tagit reda på hur sammanlagt 45 elever på Barn- och fritidsprogrammet, Fordons- och transportprogrammet och Omvårdnadsprogrammet navigerar inför sina kommande arbetsliv, vilka erfarenheter och förutsättningar de har och om de därigenom kan anses vara beredda att möta villkoren på dagens arbetsmarknad, då främst utifrån sina utbildningsområden.Efter att resultatet var sammanställt och analyserat så kan jag, mycket på grund av den gynnsamma utveckling som Sverige för tillfället (ht-2006) befinner sig i, generellt och med stor sannolikhet slå fast att eleverna, med vissa skillnader utifrån sina program, i det stora hela är beredda att möta villkoren på dagens arbetsmarknad.

Mitt examensarbete handlar om hur arbetslösa ungdomar med försörjningsstöd kan se på sin situation, sin framtid och praktik som en språngbräda ut i arbetslivet. Uppmärksamhet läggs på de möjligheter och hinder som de ser på sin väg. Examensarbetet bygger på en kvalitativ studie där tre ungdomar intervjuats. Karolina Bozic, ungdomshandläggare vid Arbetsmarknadsenheten i Halmstad, har även hon intervjuats för att ge en bild av arbetet med de arbetslösa ungdomarna som har försörjningsstöd. Resultatet av mina intervjuer har analyserats utifrån de faktorer som enligt Giddens (2003) ger en förståelse för hur arbetslösheten kan påverka en människa. Vidare har jag kopplat resultatet till Bunar och Trondman (2001) som menar att föreställningen om framtiden bildas av de möjligheter man ser och de faktorer som formar ens liv. De talar även om det tragiska gapet, skillnaden mellan vad man vill och det faktiskt möjliga. Som en grund för analysen finns tidigare forskning uppdelad kring inträdet på arbetsmarknaden, att bli vuxen, kommuners arbete gällande arbetslösa ungdomar med försörjningsstöd samt synen på praktik. I mitt examensarbete kommer jag fram till att praktik har olika innebörd. Den kan stå för en merit, en chans att prova på ett yrke, någonting att göra och kontakter för framtiden. Praktiken kan även vara ett verktyg för personlig utveckling, något som kanske inte syns i arbetsmarknadseffekter men som har betydelse för individen. I mitt examensarbete framgår också att utbildning har stor betydelse. För de ungdomar jag intervjuat står utbildning, eller frånvaron av den, som den största möjligheten respektive hindret för att få ett jobb. Ingen av ungdomarna är särskilt motiverade för att studera vidare, men de kan se utbildning som den enda vägen ut ur sin arbetslöshet. Att vara arbetslös ungdom problematiserar inträdet i vuxenlivet. Lön skapar möjligheten att kunna försörja sig själv och planera sitt liv och sin framtid. Mitt examensarbete vittnar om ungdomar som står på tröskeln till vuxenlivet där jobb kan ge dem tillträde. Vuxenlivet med möjligheten att själv kunna bestämma över sitt eget liv är i många delar synonymt med arbetslivet. Att stödja ungdomarna i att hitta sin väg är ett betydelsefullt arbete för studie- och yrkesvägledare.

<p>Studien har haft fokus på ungdomars svårigheter att komma in på arbetsmarknaden, och om huruvida ungdomars förväntningar och handlingsutrymme kunde påverkas av att de var arbetslösa. Syftet med denna studie har varit att genom kvantitativ metod ta reda på ungdomars förväntningar på sin framtid, samt på vad de har för tilltro till att få hjälp med att komma närmre sina mål genom två samverkansprojekt, där de erbjöds olika arbetsmarknadsåtgärder, med målet att ungdomarna skulle gå vidare till arbete eller utbildning. Analys har gjorts utifrån det socialpsykologiska perspektivet, brukarperspektivet och handlingsteori, och det som framkom var att det kunde finnas hinder av både yttre och inre karaktär samt att ungdomarnas handlingsutrymme var begränsat. Ungdomarna kände att rimliga krav ställdes på dem. De var också optimistiska inför framtiden och de hoppades på att få ett arbete som var välbetalt, roligt och utvecklande. Resultaten visade att tilltron till att få hjälp med att komma närmre sina mål genom projekten var större bland dem som varit delaktiga kortare tid, vilket skulle kunna tyda på att ungdomarna hade höga förväntningar i början som sedan blev mer realistiska.</p>