<p>Med start den första juli 2007 halverades arbetsgivaravgiften för ungdomar som vid årets ingång fyllt 18 med inte 25 år för att underlätta för dessa att ta sig in på arbetsmarknaden. Utifrån detta är syftet med uppsatsen att undersöka huruvida <em>detaljhandelns</em> arbetsgivare anställer fler ungdomar som vid årets ingång fyllt 18 men inte 25 år som en direkt följd av arbetsgivaravgiftssänkningen. För att kunna undersöka detta har vi framför allt tittat närmre på propositionen (2006/07:84) som lagen bygger på samt remissvaren på denna. Därutöver har vi också tagit in en proposition från 2008 där regeringen föreslår en utvidgning av åldersintervallet och en kraftigare nedsättning av arbetsgivaravgiften samt tidigare forskning. Undersökningen har utförts genom en kvalitativ studie där åtta personer inom detaljhandeln har intervjuats. Dessa personer har i de flesta fall det yttersta ansvaret för anställningar.</p><p>Efter denna studie hävdar vi, i likhet med tidigare forskning, att dödviktseffekter uppkommit i de företag vi undersökt då informanterna menar att deras personalstyrka inte utökats som en följd av nedsättningen. Det ger också starka indikationer på att lagen inte lett till några sysselsättningseffekter. Vidare konstaterar vi med stöd av tidigare forskning, att det som skett genom att dödviktseffekter uppkommit är att företagens vinster ökat.</p>

Sverige har likt många andra europeiska nationer brottats med hög ungdomsarbetslöshet under de senaste 20 åren. I ett försök att underlätta ungdomars inträde på arbetsmarknaden valde regeringen att i två steg sänka arbetsgivaravgiften för ungdomar. De båda sänkningarna innebar sedermera en dryg halvering av det samlade uttaget för arbetsgivaravgiften från 31 till 15 procent. Tidigare forskning påvisar försumbara sysselsättningseffekter. Detta till följd av att skattesänkningen på längre sikt övervältras till löntagaren i form av högre lön. I denna uppsats studeras huruvida sänkningarna av arbetsgivaravgiften i enighet med proposition 2006/07:84 Nedsättning av sociala avgifter för personer som fyllt 18 men inte 25 år, samt proposition 2008/09:7 kraftfullare nedsättning av sociala avgifter för unga, har medfört en positiv sysselsättningseffekt för ungdomar. Metoden som använts är Difference-in-Differences-skattningar av förändringen i sysselsättningsgrad för tidsperioderna ett år efter genomförandet av respektive reform. Mätningen har sedan utökats till att innefatta tiden för första reforen och 3.5 år framåt. Två olika behandlings- respektive kontrollgrupper har använts. Sysselsättningsgraden för ungdomar mellan 15-24 år matchas mot samma grupp i Finland. Även en inhemsk jämförelse har gjorts bestående av sysselsättningsgraden för gruppen 20-24 år mot 25-34 år. Data som ligger till grund för mätningarna är tvärsnittsdata hämtade från SCB och Eurostat. Ingen signifikant positiv sysselsättningseffekt har kunnat påvisas inom ramen för denna uppsats.

Ungdomsarbetslöshet är idag ett stort problem i Europa. Ungdomar har svårare att få ett heltidsjobb än för 20 år sedan. I samarbete med Arbetsförmedlingen startade Swedbank projektet Unga Jobb med syfte att få fler arbetssökande ungdomar in på arbetsmarknaden. Syftet med studien var att med kvalitativ metod öka vår förståelse för initiativet Unga Jobb och vad samarbetet innebär för huvudaktörerna Arbetsförmedlingen och Swedbank. Syftet var också att studera och analysera kring hur Arbetsförmedlingen, Swedbank och samhället kan ta till vara på positiva konsekvenser av projektet och hur negativa konsekvenser av projektet kan ge lärdomar och undvikas. Studien utfördes som en kvalitativ fallundersökning. Undersökningen bestod av åtta stycken intervjuer med respondenter från Arbetsförmedlingen och Swedbank. Den huvudsakliga slutsatsen vi kan dra av studien är att samverkan är något positivt och som behövs för att lösa svårare frågor som till exempel ungdomsarbetslöshet. Det är viktigt att arbeta för bättre och effektivare åtgärder och finna lösningar som är bra för alla parter, det vill säga samhället, organisationerna och individerna. / Youth unemployment is currently a major problem in Europe. Young people have a harder time getting a full time job than 20 years ago. In cooperation with Arbetsförmedlingen (the Employment Service) Swedbank started the project Unga Jobb in order to get more young job- seekers into the labor market. The purpose of the study was with a qualitative method to get a better understanding of the iniative Unga Jobb and what collaboration means for the main stakeholders Arbetsförmedlingen (the Employment Service) and Swedbank. The purpose was also to study and analyze how Arbetsförmedlingen (the Employment Service), Swedbank and the community can take advantage of positive impacts of the project and how negative impacts of the project can provide lessons and be avoided. The study was conducted as a qualitative case study. The survey consisted of eight interviews with respondents from Arbetsförmedlingen and Swedbank. The main conclusion we can draw from the study is that the corporation is positive and needed to resolve difficult issues such as youth unemployment. It is important to work for better and more effective action and find solutions that are good for all parties, namely the community, organizations and individuals.

<p>Att anpassa sitt material efter olika målgruppers tilltänkta behov och förförståelse syftar till att bättre nå ut med information till gruppen ifråga. Detta riskerar dock att alienera de inom målgruppen som identifierar sig med den bild av målgruppen som anpassningen riktar sig mot. Anpassningen kan också resultera i att informationen blir bristande.</p>

Att anpassa sitt material efter olika målgruppers tilltänkta behov och förförståelse syftar till att bättre nå ut med information till gruppen ifråga. Detta riskerar dock att alienera de inom målgruppen som identifierar sig med den bild av målgruppen som anpassningen riktar sig mot. Anpassningen kan också resultera i att informationen blir bristande.

Med start den första juli 2007 halverades arbetsgivaravgiften för ungdomar som vid årets ingång fyllt 18 med inte 25 år för att underlätta för dessa att ta sig in på arbetsmarknaden. Utifrån detta är syftet med uppsatsen att undersöka huruvida detaljhandelns arbetsgivare anställer fler ungdomar som vid årets ingång fyllt 18 men inte 25 år som en direkt följd av arbetsgivaravgiftssänkningen. För att kunna undersöka detta har vi framför allt tittat närmre på propositionen (2006/07:84) som lagen bygger på samt remissvaren på denna. Därutöver har vi också tagit in en proposition från 2008 där regeringen föreslår en utvidgning av åldersintervallet och en kraftigare nedsättning av arbetsgivaravgiften samt tidigare forskning. Undersökningen har utförts genom en kvalitativ studie där åtta personer inom detaljhandeln har intervjuats. Dessa personer har i de flesta fall det yttersta ansvaret för anställningar. Efter denna studie hävdar vi, i likhet med tidigare forskning, att dödviktseffekter uppkommit i de företag vi undersökt då informanterna menar att deras personalstyrka inte utökats som en följd av nedsättningen. Det ger också starka indikationer på att lagen inte lett till några sysselsättningseffekter. Vidare konstaterar vi med stöd av tidigare forskning, att det som skett genom att dödviktseffekter uppkommit är att företagens vinster ökat.

Den här studien har genomförts för att undersöka hur attityder kan påverkas av den sociala interaktionen som uppstår i mötet, mellan den arbetssökande ungdomen och handläggaren på Arbetsförmedlingen. Studien har genomförts kvantitativt med hjälp av elektroniska enkäter som vi har publicerat på Facebook, och länkat i ett mail till samtliga studenter på högskolan i Skövde. Målgruppen på våra respondenter var mellan 19-23 år och med kravet om att de skall eller har varit inskrivna på Arbetsförmedlingen. Syftet med studien är att undersöka bland annat hur handläggarens engagemang påverkade den arbetssökande individen till att aktivt söka arbete efter det första besöket på Arbetsförmedlingen. Exempel på andra variabler vi har valt att studera är om handläggarens ålder och tillgänglighet påverkar den arbetssökandes inställning till denne, respektive engagemang till att aktivt fortsätta söka arbete. Teorierna vi valt att utgå ifrån har varit attributionsteorin, kognitiv teori och social identitet. Resultatet visade på ett signifikant samband, som innebar att handläggarens engagemang påverkar den arbetssökandes fortsatte engagemang till att söka arbete. Även handläggarens ålder och tillgänglighet hade signifikanta samband och påverkade därför den arbetssökande ungdomens inställning gentemot denne, samt engagemang till att aktivt fortsätta söka arbete. Tidigare forskning har bland annat visat att interaktionen mellan handläggaren och den arbetssökande ungdomen är av vikt. Vi har kommit fram till att det bemötandet ungdomen får av handläggaren är av betydande art i fråga om attityder gentemot hur de betraktar Arbetsförmedlingen som organisation.

Syftet med denna uppsats var att utifrån Berglunds (2001) fyra idealtypiska attityder undersöka vilka attityder andraårselever på gymnasiet hade till sitt kommande arbetsliv, med samma utgångspunkt ämnade vi också att undersöka vilka attityder arbetsgivare ville se vid en nyrekrytering. Med attityder till arbete avsågs individens värderingar av vad som var viktigt med arbete. De fyra idealtypiska attityderna innefattade instrumentell-, altruistisk-, individualistisk-, och materialistisk attityd. Det första urvalet bestod av 103 andraårselever på gymnasiet fördelade över el- och energiprogram och samhällsprogram. Det andra urvalet bestod av 23 strategiskt valda arbetsgivare fördelade mellan både offentlig- och privat sektor. Resultatet av vår kvantitativa undersökning visade att den dominerande attityden bland eleverna var den materialistiska attityden, både som sammanhållen attityd och som attitydkombination. Bland arbetsgivarna visade vår kvantitativa undersökning att den attityd som premierades var den individualistiska attityden, en attityd som endast återfanns bland samhällseleverna. Undersökningen visade också att det fanns tendenser till att el- och energielever hade en mer instrumentell attityd än samhällselever. / The purpose of this paper was to draw on Berglund's (2001) four ideal typical attitudes, to examine which attitudes senior students in high school had towards their future working life, with the same starting point we also intended to examine which attitudes employers wanted to see when recruiting. With attitudes towards work meaning the individuals values of what was important with work. The four ideal typical attitudes included instrumental-, altruistic-, individualistic-, and a materialistic attitude. The first sample consisted of 103 senior students in high school distributed over electricity- and energy programs and studies of social science programs. The second sample consisted of 23 strategically selected employers split between both the public and private sector. The results of the study was that the dominant attitude among the students was the materialistic attitude, both as a coherent attitude and as an attitude combination. Among employers, our quantitative survey showed that the preferred attitude was the individualistic attitude, an attitude which could only be found among the social science students. The study revealed that there was a tendency for electricity and energy students to have a more instrumental attitude than the social science students.

The aim of this study was to examine the view that officials involved in youth unemployment have on the significance of collaboration between organizations working with unemployed youth. The study was based on nine qualitative interviews with officials from PES offices and from municipalities such as job coaches. The results were analyzed based on qualitative content analysis. The analysis led to two different themes: conditions and the individual. In the analysis two different theories were used, new institutionalism and Lipsky's theory about street-level bureaucrats. The analysis led us to the conclusion that these officials find collaboration important both for their work and for the unemployed youth and that they collaborate with the individual’s interests in mind.

Studien vill belysa hur de undersökta ungdomarna ser på sina möjligheter att ta sig ur arbetslösheten. Gentemot teorier, publicerad litteratur och forskning har studiens syfte varit att synliggöra vad respondenterna anser sig själva kunna göra för att ta sig ur arbetslösheten, vilket stöd den anser sig behöva och hur de tänker kring sin framtid i förhållande till arbete och studier. En kvalitativ undersökningsmetod har genomförts, det har utförts intervjuer med fem arbetslösa ungdomar. I studien framkom att respondenternas tilltro till den egna förmågan påverkar deras agerande och bedömningar av sina möjligheter gällande studier och yrken. Resultatet visar att utbildning ses som en väg ur arbetslösheten och att ungdomarna utöver det se få saker de kan göra för att påverka sin situation. Av samhället vill respondenterna bli sedda och lyssnade på som de huvudaktörer de är i frågan och ur ett studie- och yrkesvägledarperspektiv ser vi det som vår uppgift att se och lyssna till individen. / The study will shed light upon how surveyed youths view their possibilities in regards to getting out of unemployment. Considering academic theory and published literature on the subject, the purpose of the study was to highlight how the respondents individually consider themselves able to commence into employment, what support systems are available to them, what they feel would be necessary or helpful, and how they think about their futures in relation to work and studies. A qualitative study was undertaking, conducting interviews with five young unemployed subjects. The examination of the results found that the respondents´ confidence in their assessment of their individual lives and decisions made. The respondents wish not to be cast aside, but listened to and seen as society sees others in opposite positions to the youths.