Denna studie syftade till att undersöka sambandet mellan internaliserat ochexternaliserat beteende och utsatthet för brott. En kvantitativ ansats användesdär data samlades in i form av en webenkät som skickades ut till enstudentpopulation vilket resulterade i ett urval på 267 respondenter i åldrarna18 – 42 (M = 23,06 SD = 3,80). En logistisk regression utfördes för attundersöka sambandet mellan externaliserat och internaliserat beteende ochutsatthet för brott, när beteendena kontrollerades mot varandra. Resultatenvisade att endast externaliserat beteende var statistiskt signifikant med egenkraft och hade en oddskvot på 1,03 vilket innebär att för varje ökat värde påexternaliserat-skalan var det 1,03 gånger så troligt att respondenterna skullesvara att de hade utsatts för någon av de 11 brott som kontrolleras förinternaliserat beteende. Resultaten visade även statistisk signifikans mellanexternaliserat beteende och utsatthet för brott hos män, men inte hos kvinnor,samt statistisk signifikans mellan internaliserat beteende och utsatthet förbrott för kvinnor men inte för män. Dessa resultat lyfter fram viktiga fyndmellan dessa beteenden och utsattheten för brott. Författarna argumenterar föratt dessa resultat bör användas inom framtida brottsprevention för attprioritera var resurser skall läggas baserat på kön och typ av beteende, för attuppnå de mest adekvata insatserna. / The present study aimed to examine the relationship between internalizingand externalizing behaviors and criminal victimization. A quantitativeapproach was used and a web survey was sent out to a student population. Atotal of 267 respondents participated with an age range between 18 and 42years (M = 23.06; SD = 3.80). A logistic regression was used to investigatethe relationship between externalizing and internalizing behaviors andvictimization of crime while controlling independently for each of the twobehaviors. The results showed that externalizing behavior was significant,while controlling for internalizing behavior, with an odds ratio of 1.03. Thus,for each increased value on the externalizing scale a participant was 1.03times more likely to have responded that they had been exposed to a crime.The results were also significant between externalizing behavior and criminalvictimization for men, but not for women; and significant betweeninternalizing behavior and criminal victimization for women but not for men.These results highlights the association between internalizing andexternalizing behaviors and criminal victimization. The authors argue thatthese results should be used in future crime prevention strategies to prioritizewhere resources should be placed on the basis of gender and type of behavior,in order to achieve effective intervention outcomes.

Universitetsstudenter har ofta ett riskabelt alkoholbeteende ochupplever depressiva symtom under studietiden, vilket kan ha svårakonsekvenser. Förklaringarna till alkoholkonsumtion blanduniversitetsstudenter har ofta fokuserat på studenters motivation tillsocialisering med andra studenter. Litteraturen har också fokuserat påförstaårsstudenters övergångsfas i förklaringarna till depression.Denna studie involverade 117 universitetsstudenter i ett medelstortsvenskt universitet. Studiens huvudsyfte var att undersöka omstudenter som bytte ort för att studera dricker mer alkohol ochupplever flera depressiva symtom än studenter som studerar i sinhemort. Resultatet visar på en betydande skillnad i alkoholkonsumtionmellan de två grupperna, vilket tyder på ett samband mellan flyttenfrån hemorten och alkoholkonsumtion. / University students have often a risky alcohol behaviour andexperience depressive symptoms during their studies, which can haveserious consequences. Explanations to why college students drinkalcohol have often focused on the students’ social motivations. Theliterature has also focused on first-year university students’ being in atransitional phase in their lives when explaining their experience ofdepressive symptoms. This study involved 117 university students at amiddle-sized Swedish university. The main purpose of this study wasto investigate if students who moved from their home districts in orderto attend college drink more alcohol and experience more depressivesymptoms than university students who study in their home district.The result of this study shows a significant difference in alcoholconsumption between the two groups, which indicates a relationshipbetween moving from one’s home district and drinking alcohol.

Syftet med studien var att ta reda på studenters intention att stanna i Luleå efter avslutade studier vid Luleå tekniska universitet. För att ta reda på detta användes Theory of planned behavior (TPB). Deltagarna var 407 studenter från olika program vid LTU. En elektronisk enkät mailades ut till studenterna. Data analyserades med multipla linjära regressionsanalyser. Frågornas reliabilitet kontrollerades med Cronbachs alfa. Generellt var Intention att stanna i Luleå låg. Attityd hade störst effekt på Intention, där att kunna forma sin framtid som man vill var den starkaste bakomliggande faktorn till Attityd. Subjektiv norm påverkade även Intentionen och där var familjens vilja den starkaste bakomliggande faktorn. Upplevd beteendekontroll påverkade ej Intentionen. Kvinnor hade högre intention att stanna än män och utsocknes hade lägre intention än Luleåbor att stanna i Luleå efter studierna. Det visade sig även att möjligheterna till arbete inte påverkar studenters intention att stanna. Korrelationer visade att härkomst har medelstarka till starka samband med intention, där ju längre från Luleå man kom desto lägre var intentionen att stanna. / The purpose of this study was to gain knowledge of students’ intentions to stay in Luleå after finishing their studies at Luleå university of technology. Theory of planned behavior (TPB) was used to gain this knowledge. The sample consisted of 407 students from different programs at LTU. An electronic survey was sent by e-mail to the students. Data was analyzed with multiple linear regression analyses. The reliability of the questions was controlled with Cronbach’s alpha. Generally, the Intention to stay was low. Attitude had the greatest effect on Intention, where being able to form ones’ future as one wants it was the strongest underlying factor to Attitude. Subjective norm also affected Intention and the family’s will was the strongest underlying factor. Perceived behavioral control had no effect on Intention. Women’s intention to stay was higher than men’s and nonresidential students had lower intention to stay in Luleå after finishing their studies than students originally from Luleå had. The result also showed that job opportunities had no effect on students’ intention to stay. Correlations showed that origin had a semi-strong to strong connection with Intention, where the farther away from Luleå one origin, the lower was the intention to stay.

När sociala mediers påverkan på människors psykiska hälsa har undersökts kvantitativt hittas ofta signifikanta negativa effekter. Sociala mediers positiva effekter har också undersökts, om än i mindre utsträckning. Flertalet tidigare studier diskuterar också om det är hur sociala medier används snarare än enbart tid på sociala medier som kan påverka den psykiska hälsan. Aktiv användning, exempelvis kommunikation har framhållits kopplat till främst positiva effekter medan att passivt ta del av sociala medier har diskuterats i relation till negativa effekter. Känsla av sammanhang (KASAM) är ett begrepp som relaterar till psykisk hälsa, snarare än psykisk ohälsa. Lite är känt om hur och om KASAM kan kopplas till olika typer av användning av sociala medier. Syftet med denna uppsats var att undersöka eventuella skillnader i känsla av sammanhang hos universitetsstudenter vid ett svenskt universitet, relaterat till olika typer av användning av sociala medier. Till undersökningen konstruerades en webbenkät. SOC-13 inkluderades för att uppskatta respondenternas KASAM. Tre index bestående av totalt åtta frågor tänkta att relatera till olika typer av användning konstruerades: passiv användning, aktiv ej kommunikativ användning och aktiv kommunikativ användning. Frågor om tid och positiva interaktioner på sociala medier inkluderades också. Informationsbrev med enkätlänk skickades via epost till programansvariga för ett slumpmässigt urval av program vid det aktuella universitetet, samt kontaktades studentkåren. Informationsbrevet laddades upp på universitetets läroplattform och studentkårens sociala medier samt vidarebeordrades via epost. Totalt svarade 122 studenter på enkäten varav 77,8 % (n = 95) var kvinnor och 22,2 % (n = 27) var män. Multipla linjära regressionsanalyser visade inga signifikanta associationer mellan typ av användning och KASAM. Ålder och positiva interaktioner var positivt associerat med KASAM medan tid på sociala medier var negativt associerat med KASAM. 3/56 Vidare undersökning av användning av sociala medier och KASAM bör ses som motiverat utifrån denna undersökning. Sådana vidare studier kan med fördel tydligare exemplifiera och specificera vilken användning som efterfrågas samt ta hänsyn till individers olika situationer. Undersökningar bör också inte enbart vara av tvärsnittstyp. Sociala medier kan utgöra en möjlig arena för att nå individer med interventioner för att främja KASAM och psykisk hälsa. / <p>Betyg i Ladok 201112.</p>

Syftet med denna studie är att identifiera vilka faktorer som påverkar motivationen hos universitetsstudenter att vilja eller inte vilja bli en ledare. Genom att undersöka vad som motiverar universitetsstudenter att bli ledare kan vi skapa en bredare förståelse för vilka faktorer som spelar in i viljan att bli en ledare. Utifrån teorier om motivation att leda (MTL) och den intelligenta karriären (ICF) har vi undersökt universitetsstudenters tankar kring varför eller varför inte de anser att de passar som en ledare, genom att utgå från fem faktorer: personlighetsdrag, erfarenhet, värderingar, självförtroende och relationer. För att besvara frågan om vad som motiverar universitetsstudenter att bli ledare utförde vi en kvalitativ studie, genom semistrukturerade intervjuer med 10 universitetsstudenter från Campus Gotland, där vi undersökte de olika faktorerna kopplade till teorierna. Flera av studenterna studerar på olika program och utav 10 respondenter var det 6 män och 4 kvinnor. Enligt studiens resultat vill de flesta universitetsstudenter bli en ledare av någon form. De främsta motiven för individernas vilja att på sig en ledarroll grundar sig i deras personlighet, tidigare erfarenhet och påverkan från sina föräldrar. Vi kan se att individerna framför allt har stora likheter i deras upplevda personlighetsdrag och att tidigare erfarenhet av ledarskap påverkar individerna positivt till att vilja bli ledare igen. Bland de individer som inte vill bli ledare är ansvar en avgörande faktor. Dessa individer har tidigare ledarskapserfarenhet och vill inte längre bli ledare på grund av ansvaret det medför. Vi har därför visat att tidigare ledarskapserfarenhet inte nödvändigtvis behöver öka viljan att ta på sig en ledarroll, utan kan tvärtom minska. Tidigare forskning berör inte ansvar som en avgörande faktor, vilket enligt studiens resultat är avgörande för viljan att ta på sig en ledarroll. Genom att i framtida forskning undersöka sambandet mellan ansvar och viljan att ta på sig en ledarroll kan en mer djupgående förståelse kring vad som motiverar universitetsstudenter att ta på sig en ledarroll genomföras. / This study aims to identify the factors influencing university students' motivation to become leaders. By examining why university students become leaders, we can better understand the underlying factors involved in this decision. Using motivation to lead (MTL) and intelligent career (ICF) theories as a framework, we focused on five key factors: personality traits, experience, values, self-efficacy, and relationships. Through qualitative research, we conducted semi-structured interviews with ten university students from Campus Gotland, including four females and six males studying different programs. The results indicate that most university students aspire to become leaders. Their desire stems from their personality traits, previous leadership experience, and parental influence. Notably, individuals with similar perceived personality traits are strongly motivated to take on leadership roles again if they have previous leadership experience. However, some individuals who have previous leadership experience wish to avoid becoming leaders due to the responsibility associated with it. This finding highlights the significance of duty as a decisive factor in one's reluctance to take on leadership roles. Previous research has overlooked this aspect, emphasizing the need for future studies to explore the relationship between responsibility and the willingness to become leaders. By delving further into the connection between responsibility and the motivation to become leaders, we can better understand university students' explanations for assuming leadership roles.

Det är vanligt förekommande att universitetsstudenterna i Sverige upplever psykisk ohälsa i form av stress. Hur individen påverkas av stress beror på förmågan att kunna hantera en stressfylld situation. Olika sätt att hantera en stressfylld situation benämns copingstrategier. Syftet med denna studie var att undersöka förekomsten av stress och copingstrategier bland universitetsstudenter. Ett ytterligare syfte var att undersöka eventuella könsskillnader. Studien genomfördes med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning som distribuerades online. De svenska versionerna av frågeformulären Perceived Stress Scale och Brief COPE användes som underlag. Respondenterna som deltog i studien bestod av 100 studenter varav 59 var kvinnor och 41 män. Resultatet visade att majoriteten av universitetsstudenterna upplevde stress, en del upplevde stress ofta och en del ibland. Copingstrategierna som studenterna använde sig av mest var planering, accepterande och aktiv coping. De copingstrategier som användes minst var uppgivenhet, religion och användning av alkohol eller droger. Könsskillnaderna som förekom i upplevd stress respektive val av copingstrategier var inte signifikanta. / It is common for university students in Sweden to experience mental illness in the form of stress. How the individual is affected by stress depends on the ability to handle a stressful situation. Different ways of dealing with a stressful situation are called coping strategies. The present study aimed to investigate the occurrence of stress and coping strategies among university students. A further aim was to examine possible gender differences. The study was conducted using a quantitative survey that was distributed online. The Swedish versions of the questionnaires Perceived Stress Scale and Brief COPE were used. The respondents who participated in the study consisted of 100 students, of whom 59 were women and 41 were men. The results showed that most university students experienced stress, some students experienced stress often and some sometimes. The coping strategies that students used the most were planning, acceptance and active coping. In contrast, the coping strategies that students used the least were behavioural disengagement, religion and the use of alcohol or drugs. The gender differences discovered in perceived stress and choice of coping strategies, respectively, were not significant.

Impostorfenomenet (IF) är vanligt förekommande i den akademiska kontexten. Studier visar att fenomenet har en negativ påverkan på studenters hälsa och prestation, vilket riskerar att följa studenterna in i arbetslivet. Det är viktigt att undersöka vilka faktorer som kan påverka fenomenet, för att få en ökad kunskap om hur det kan motverkas. Självmedkänsla och ett dynamiskt mindset har i tidigare forskning föreslagits som potentiella skyddsfaktorer mot IF, medan ett statiskt mindset har associerats till högre grad av IF. Syftet med denna tvärsnittsstudie var att undersöka hur vanligt förekommande impostorfenomenet är hos universitetsstudenter vid ett svenskt universitet. Ytterligare syftade studien till att undersöka huruvida självmedkänsla och mindset predicerar IF. Totalt 238 studenter från olika universitetsutbildningar deltog i studien. Data samlades in via Clance Impostor Scale, Theory of Intelligence Scale och Self-compassion Scale Short Form. Deskriptiva analyser och en multipel regressionsanalys genomfördes. Resultatet visade att 68.1% av deltagarna upplevde frekventa och höga nivåer av IF. Självmedkänsla och mindset förklarade tillsammans 51.7% av variationen i IF. Endast självmedkänsla var en signifikant prediktor, där högre grad av självmedkänsla relaterade till lägre grad av IF. Resultatet antyder att IF är vanligt förekommande, samt att ett självmedkännande förhållningssätt kan skydda mot impostorkänslor, vilket anger en riktning för framtida forskning för att utveckla lämpliga interventioner. / The impostor phenomenon (IP) is common within the academic context, and has a negative impact on students’ health and performance, with the risk of affecting their later careers. This highlights the need to investigate which factors are involved in the phenomenon, to develop a better understanding for its prevention. Self-compassion and a growth mindset have been suggested as potential resilience factors against IP, while a fixed mindset has been linked to higher rates of IP. The purpose of the present study was to determine the prevalence of IP in a sample of Swedish university students. The purpose was also to explore how self-compassion and mindset predict IP. A total of 238 students from different university programs participated in the study. Data was collected with the Clance Impostor Scale, Theory of Intelligence Scale and Self-compassion Scale Short Form. Descriptive analyses and a multiple regression analysis was performed. The result showed that 68.1% of participants reported frequent or high levels of IP. Self-compassion and mindset together explained 51.7% of the variation in the impostor phenomenon. Self-compassion was the only significant predictor, with higher rates of self- compassion being related to lower rates of IP. The results suggest that IP is a common experience, and that self-compassion can function as a protective factor, which motivates the need for further research on effective interventions.

Syftet med studien är att undersöka systemutvecklingsstudenters användning av artificiell intelligens (AI) i deras studier. Undersökningen strävar efter att förstå hur och på vilket sätt artificiell intelligens integreras i programmeringsstudier och dess effekter på studenters inlärning, kodförståelse, och motivation, samt ifall behovet av social interaktion i programmeringsstudierna har förändrats till följd av AI. Studien genomfördes vid Malmö Universitet och följde systemutvecklingsstudenter som använde AI-verktyg som GitHub Copilot och Tabnine. Metoderna inkluderade både intervjuer och enkäter för att samla in data om studenternas erfarenheter och preferenser. Data jämfördes sedan med tidigare forskning och teorier inom relevanta områden. Resultaten visade att majoriteten av studenterna använde AI-verktyg främst för felsökning, vilket stämmer överens med tidigare forskning. Erfarenhetsnivån hos studenterna påverkade deras användning av AI-verktygen; mer erfarna programmerare kunde dra större nytta av AI-verktyg specialiserade för programmering. Studenterna uppvisade olika reaktioner på AI-verktygen, från ökad motivation och produktivitet till oro över att bli utbytbara på arbetsmarknaden. Diskussionen framhävde vikten av att balansera AI-användningen för att främja både inlärning och motivation hos studenterna. / The purpose of the study is to investigate students studying computer systems development and their use of artificial intelligence (AI) in their studies. The research aims to understand how and in what ways artificial intelligence is integrated into programming studies and its effects on students' learning, code comprehension, and motivation, as well as whether the need for social interaction in programming studies has changed as a result of AI. The study was conducted at Malmö University and followed computer systems development students who used AI tools such as GitHub Copilot and Tabnine. The methods included both interviews and surveys to gather data on the students' experiences and preferences. The data was then compared with previous research and theories in relevant fields. The results showed that the majority of students used AI tools primarily for debugging, which is consistent with previous research. The students' level of experience affected their use of AI tools; experienced programmers were able to benefit more from programming specific AI tools. Students exhibited various reactions to the AI tools, ranging from increased motivation and productivity to concerns about becoming replaceable in the job market. The discussion highlighted the importance of balancing AI use to promote both learning and motivation among students.

Fear of missing out (FoMO) represents a fear of losing out on rewarding experiences that others might have. The Covid-19 pandemic has required great restrictions on social interactions, with many reporting experiences of loneliness. The recommendations for the general public have been followed to different extents, depending on the individual. It is possible that FoMO could decrease compliance with social distancing recommendations and that socially desirable responding (SDR) also is involved. The aim of this study was to investigate the relationship between university students' FoMO and self-reported compliance with Swedish recommendations on social gatherings during the past year of the Covid-19 pandemic. A second aim was to explore the influence of SDR on this relationship. The study population consisted of 162 university students that responded to an on-line survey containing the validated FoMO scale, the two-factor SDR scale BIDR-16 and questions exploring compliance with restrictive recommendations on social gatherings (CRG). Utilizing a cross-sectional quantitative study design, Pearson correlations and hierarchical regression analyses were performed to investigate these associations. The study results showed that there were no significant difference in CRG between high and low FoMO groups. Analyzed together with the two SDR variables, FoMO was related to worse attitudinal compliance (0.4%) and worse behavioral compliancy (2.9%). A higher level of efforts to be positively perceived by others was associated with higher attitudinal and behavioral compliance. A higher level of unintentionally embellishing one’s own self-assessment decreased behavioral compliance by relating to a higher number of reported events going against the guidelines. / Fear of missing out (FoMO) representerar en rädsla för att missa givande erfarenheter som andra har. Covid-19-pandemin har inneburit stora restriktioner av sociala interaktioner och många rapporterar en upplevelse av ensamhet. Rekommendationerna som utfärdats för allmänheten har följts i olika utsträckning, beroende på individen. Det är möjligt att FoMO skulle kunna minska följsamhet av rekommendationer om att hålla socialt avstånd samt att socialt önskvärda responser (SDR) också är involverade. Studiens syfte var att undersöka relationen mellan universitetsstudenters FoMO och självrapporterad följsamhet av de svenska rekommendationerna kring sociala sammankomster under det senaste året av Covid-19-pandemin. Ett andra syfte var att utforska hur SDR influerade detta förhållande. Studiens population bestod av 162 universitetsstudenter som besvarade en enkät on-line; innehållande det validerade FoMO-formuläret, det tvåfaktorskaliga BIDR-16-formuläret som mäter SDR samt frågor kring följsamhet av restriktiva rekommendationer om sociala sammankomster (CRG). I en tvärsnittlig kvantitativ design studerades associationer med Pearson-korrelationer och hierarkiska regressionsmodeller. Studiens resultat visade att det inte var någon signifikant skillnad i CRG mellan hög och låg nivå av FoMO. Vid analys tillsammans med de två SDR-variablerna, relaterade högre FoMO till lägre följsamhet i attityd (0,4%) och lägre följsamhet i beteende (2.9%). En hög nivå av strävan efter att bli positivt utvärderad var förknippad med en högre nivå av attityd- och beteendemässig följsamhet. En högre nivå av omedvetet förskönande av egen självbild minskade följsamhet genom att relatera till ett högre antal angivna tillställningar som bröt mot rekommendationerna.

Syftet med den kvantitativa enkätstudien, baserad på 135 universitets-studenter, var att försöka identifiera faktorer som kan predicera akademiska prestationer bland universitetsstudenter. Hypotesen var att det finns ett positivt samband mellan studenterna studieprestationer och deras akademiska self-efficacy, akademiska motivation och resilience coping, samt ett negativt samband mellan stress och studieprestationer. För att mäta akademisk self-efficacy användes instrumentet Academic Self-Efficacy and Efficacy for Self-Regulated Learning, akademisk motivation mättes med Academic Motivation Scale - University Version. Stress mättes med Cohens Perceived Stress Scale och resilience coping mättes med Brief Resilience Coping Scale. Svaren analyserades i statistikprogrammet Jamovi med en korrelationsanalys, Spearman’s rho, samt en multipel linjär regressionsanalys. Därtill utfördes en hierarkisk regressionsanalys för att uppskatta faktorernas värde. Resultatet visade att det finns ett signifikant positivt samband mellan en hög grad av akademisk self-efficacy och studieprestation. Det fanns även ett negativt samband mellan stress samt amotivation gentemot studieprestation. Sammanfattningsvis konstateras genom interaktionseffekten mellan faktorerna akademisk self-efficacy, stress och amotivation att studenter som redovisar en hög akademisk self-efficacy i kombination med låg eller måttlig stress samt låga nivåer av amotivation predicerar bättre studieprestationer. / The purpose of the quantitative questionnaire study, based on 135 university students, was to try to identify factors that can predict academic performance among university students. The hypothesis was that there is a positive relationship between students' academic performance and their academic self-efficacy, academic motivation and resilience coping, and a negative connection between stress and study performance. To measure academic self-efficacy, the instrument Academic Self-Efficacy and Efficacy for Self-Regulated Learning was used, academic motivation was measured with the Academic Motivation Scale - University Version. Stress was measured with the Cohen's Perceived Stress Scale and resilience coping was measured with the Brief Resilience Coping Scale. The responses were analyzed in the statistics program Jamovi with a correlation analysis, Spearman's rho, and a multiple linear regression analysis. In addition, a hierarchical regression analysis was performed to estimate the value of the factors. The results showed that there is a significant positive relationship between a high degree of academic self-efficacy and academic performance. There was also a negative relationship between stress and motivation towards study performance. In summary, the interaction effect between the factors academic self-efficacy, stress and amotivation states that students who report a high academic self-efficacy in combination with low or moderate stress and low levels of amotivation predict better academic performance.