Syftet med denna studie var att få en ökad förståelse för vilka områden, i form av teman och kategorier, som är viktiga för ett aktivt och engagerat lärande utifrån några svenska och amerikanska universitetsstudenters upplevelser.  Studien har fördjupats genom analyser av studenternas utsagor utifrån olika dimensioner av engagemang och utifrån motivationsteorin ”Self Determination Theory” (SDT).  För att få reda på studenternas upplevelser användes semistrukturerade intervjuer, vilka genomfördes i fokusgrupper. Både de svenska studenterna (n=16), studie I, och de amerikanska studenterna (n=12), studie II, läste ämnen eller program inom naturvetenskap eller hälsa. Intervjuerna spelades in på en diktafon och transkriberades. Transkriptionerna analyserades sedan med hjälp av en textnära tematisk analys där olika teman och kategorier framträdde. Teman som framkom i båda studierna var: sociala interaktioner och organisering. Utsagorna under kategorierna: lärarens engagemang och kurskamraternas roll, visade på hur viktigt det var att läraren själv var engagerad, intresserad och kunnig och att kurskamraternas engagemang var viktigt, vilket upplevdes speciellt av de svenska studenterna. Utsagorna under kategorierna: kursens planering och studenternas planering, visade att studenternas engagemang hängde på hur kursen var upplagd. Många diskussionstillfällen, gärna i mindre grupper, liksom att kunna ställa frågor, var engagerande. De amerikanska studenternas engagemang ökade om diskussionsövningarna gav dem ”credits”. När det gällde studenternas planering så upplevde de amerikanska studenterna vikten av att vara påläst inför lektionerna för att vara engagerade medan de svenska studenterna uttryckte en önskan om tydlighet gällande studietakten, för att öka sitt engagemang. Studenternas tankar verkade överlag stämma bra överens med det forskningen tidigare redovisat. De fördjupade analyserna visade på en övervikt av känslomässigt engagemang och en integrerad reglering av yttre motivationsfaktorer, vilka båda anses vara bra för ett kvalitativt lärande. Den integrerade regleringen av yttre motivationsfaktorer ligger nämligen nära en inre motivation. De övriga dimensionerna av engagemang, de kognitiva och agentiska engagemangen, anses vara viktiga för ett djupare tänkande, t.ex. ett kritiskt tänkande, något som inte förekom så frekvent i denna studie. Kanske är detta något att fundera över och något att ta hänsyn till när det gäller studier på universitetsnivå. Enligt denna studie verkar det finnas flera läraraktiviteter som motiverar och engagerar studenterna på ett bra sätt, men för att få ett kvalitativt lärande och ett fördjupat tänkande bör vi skaffa oss bättre kunskap om vad som kan stimulerar s studenters olika dimensioner av engagemang och typ av motivation. Det vi gör idag för att nå ett kvalitativt engagemang och motivation inom hälso-och naturvetenskapligt område, oavsett om det är i Sverige eller i USA, är bra men kanske inte tillräckligt, även om resultatet från denna studie inte är fullt ut generaliserbar.

Denna studie syftar till att undersöka studenters upplevelser av övergången från campusbaserad undervisning till distansundervisning i samband med Covid-19. Studien är avgränsad till universitetsstudenter och tre frågeställningar formulerades: Hur upplever studenterna interaktionen med andra studenter och lärare i distansundervisningen och i relation till tidigare campusbaserad undervisning? och Hur beskriver studenterna att maktrelationer med andra studenter och lärare skiljer sig i distansundervisning från campusbaserad undervisning? samt Vilka sociala konsekvenser tillkommer med distansundervisning i samband med pandemin? För att besvara studiens frågeställningar har insamling av empirin skett genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer via programmet Zoom. Ett urval på åtta studenter deltog i studien och samtliga studenter studerar i olika lärosäten runt om i Sverige. Respondenternas upplevelser har analyserats med hjälp av olika sociologiska teorier för att få en djupare förståelse om hur distansundervisningen upplevs, Goffmans dramaturgiska perspektiv och Foucaults maktbegrepp. Studiens resultat presenterar en rad likheter i studenternas upplevelser gällande distansundervisning under pandemin. Studenterna upplever att interaktionen på Zoom skiljer sig från interaktionen på campus och att olika aspekter av interaktionen har förändrats. Den naturliga interaktionen med andra studenter som kunde uppstå på campus upplevs omöjlig på Zoom. Vidare uttrycker respondenterna en osäkerhets i sina rollutövanden, och det har skett en förändring i främre och bakre region där framträdandet nu sker även i den bakre regionen (studenternas hem), samt en förändring i maktrelationen mellan lärare och studenter. Avslutningsvis visar resultat på en rad fördelar och nackdelar som uppstår i samband med distansundervisning, exempelvis möjligheten att närvara på föreläsningar vid sjukdom, och att samtliga studenter föredrar campusbaserad undervisning framför distansundervisningen.

Den här studien handlar om universitetsstudenters av andra generationens invandrare och deras upplevelser av tillhörighet. Det övergripande syftet är att beskriva upplevelser av tillhörighet hos universitetsstudenter av andra generationens invandrare med ursprung från Mellanöstern och Somalia, detta görs genom beskrivning av studenters upplevelser av olika relationer och emotioner i interaktionen med olika grupper på universitetet. För att besvara syftet kommer jag ta hjälp av följande frågeställningar: Hur upplever studenterna interaktionen tillsammans med kurskamrater i olika sammanhang/situationer, hur upplever studenterna sitt emotionella agerande i relationerna till de studenter med utländsk bakgrund och till de etnisk svenska studenterna. Metoden som används är en kvalitativ metod i form av intervjuer med fem universitetsstudenter av andra generationens invandrare som läser ett program på Karlstad Universitet. Informanternas utsagor och berättelser har sedan analyserats med hjälp av den teoretiska referensramen jag använt mig av. Jag har utgått från emotionssociologi och det dramaturgiska perspektivet. Resultatet visar att informanterna upplever tillhörighet genom sina sociala roller och emotioner i relationerna och interaktionerna tillsammans med etniskt svenska studenter och studenter med utländsk bakgrund. Studenterna intar olika roller i interaktionerna beroende på vilken etnicitet kurskamraterna har och beroende på vilken plats de befinner sig. Studenterna använde sig även av specifika emotionella agerande i relationerna gentemot respektive grupp, där det lärt sig vilka emotioner som är acceptabla. Studenterna både visar, håller tillbaka, dämpar och kontrollerar sina känslor. Rollerna och emotionerna blir en del av tillhörigheten.

Sleep difficulties are a widespread problem that is often caused by high stress and can have negative consequences for many functions such as memory difficulties. The purpose of this thesis was to investigate gender differences between self-rated sleep difficulties, perceived stress and everyday life memory difficulties in university students. Furthermore, associations betweenself-rated sleep difficulties, stress and memory difficulties were investigated. To answer the research questions, three validated questionnaires were used regarding sleep difficulties measured with Insomnia Severity Index (ISI), perceived stress measured with Percevied Stress Scale (PSS) and memory difficulties measured with Prospective and Retrospective Memory Questionnaire (PRMQ). The survey was completed by 99 students at Luleå University of Technology, of which 88 answers (50 women and 38 men) were included in the analysis. The results showed that there were differences between women and men regarding perceived stress, where women reported higher levels of stress. Furthermore, the results showed positive associations between self-reported sleep difficulties and stress, as well as stress and self-reported memory difficulties. In a multiple regression analysis, perceived stress was the only factor associated with memory difficulties. In conclusion, the study showed that women experienced more stress than men, that stress and sleep are strongly correlated, and that stress was the only factor associated with memory difficulties in everyday life in university students. / Sömnsvårigheter är ett utbrett problem som ofta orsakas av hög stress och kan få negativa konsekvenser för många funktioner såsom minnessvårigheter. Syftet med denna examensuppsats var att undersöka könsskillnader mellan självskattade sömnsvårigheter, upplevd stress och minnessvårigheter hos universitetsstudenter. Vidare undersöktes associationer mellan självskattade sömnsvårigheter, stress och minnessvårigheter. För att besvara frågeställningarna användes tre validerade frågeformulär gällande sömnsvårigheter mätt med Insomnia Severity Index (ISI), upplevd stress mätt med Percevied Stress Scale (PSS) och minnessvårigheter mätt med Prospective and Retrospective Memory Questionnaire (PRMQ). Enkäterna besvarades av 99 universitetsstudenter vid Luleå tekniska universitet, där 88 enkätsvar (50 kvinnor och 38 män) sedan analyserades. Resultatet visade att det fanns skillnader mellan kvinnor och män gällande upplevd stress, där kvinnor rapporterade högre nivåer av stress. Vidare visade resultatet att det fanns positiva samband mellan självskattade sömnsvårigheter och stress, samt stress och självskattade minnessvårigheter. I en multipel regressionsanalys var upplevd stress den enda faktorn som var associerad med minnessvårigheter. Sammanfattningsvis visar studien att kvinnor upplever mer stress än män, att stress och sömn är starkt korrelerade samt att stress var den enda faktor som var associerad med minnessvårigheter i vardagen.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur upplevd stress korrelerade med känsla av sammanhang och personlighetsdrag och vidare att även undersöka om känsla av sammanhang och personlighetsdrag kunde predicera upplevelsen av stress hos universitetsstudenter, i Sverige. Metod: Studien använde ett kvantitativt tillvägagångssätt och genomfördes utifrån ett bekvämlighetsurval och med en digital enkät (n=111). Mätinstrumenten i enkäten bestod avPSS-10, för att mäta upplevd stress, SOC-13 för att mäta känsla av sammanhang och TIPI, för att mäta personlighetsdrag. Korrelationsanalys genomfördes för att undersöka korrelationen mellan variablerna och multipel regressionsanalys genomfördes för att undersöka om känsla av sammanhang och personlighetsdrag kunde predicera stress. Resultat: Korrelationsanalysen visade att upplevd stress korrelerade negativt med känsla avsammanhang (r=-0.77, p<.001) samt personlighetsdragen samvetsgrann (r=-0.32, p<.001) och emotionell stabilitet (r=-0.62, p<.001). Multipla regressionsanalysen visade att känsla avsammanhang och emotionell stabilitet predicerade nivåerna av upplevd stress (R2=0,68,p<.001). Slutsats: Statistisk signifikant samband fanns mellan upplevd stress, känsla av sammanhang och personlighetsdrag. Framtida longitudinella studier skulle kunna utföras för att vidareundersöka relationen dem emellan. / Aim: The aim of this study was to examine how perceived stress correlated with sense of coherence and personality traits and further to examine whether sense of coherence and personality traits could predict the experience of stress in university students, in Sweden. Method: The study used a quantitative approach and was conducted based on a convenience sample and with a digital survey (n=111). The measuring instruments in the survey consisted of PSS-10, to measure perceived stress, SOC-13 to measure sense of coherence and TIPI, to measure personality traits. Correlations analysis was conducted to examine the relationship between the variables and multiple regression analysis was conducted to examine whether sense of coherence and personality traits could predict stress. Result: The correlation analysis showed that perceived stress correlated negatively with KASAM (r=-0.77, p<.001) and the personality traits conscientiousness (r=-0.32, p<.001) and emotional stability (r=-0.62, p<.001). The multiple regression analysis showed that sense ofcoherence and emotional stability predicted the levels of perceived stress (R2=0,68, p<.001). Conclusion: Statistically significant relationship where found between perceived stress, sense of coherence and personality traits. Future longitudinal studies may be conducted to further examine the relationship between them. / Nej

Attityder till sexköpslagen har varierat historiskt sett, däremot har två perspektiv dominerat debatten över tid. Sexarbetare har delvis setts som utsatta offer eller handlande agenter. Viss tidigare forskning har ansett att ett fullständigt offerperspektiv kan vara stigmatiserande för sexarbetaren, däremot finns det anledningar att ifrågasätta synen på sexarbetaren som en agent. Det finns tidigare forskning som utforskat attityder till prostitution, prostituerade och lagstiftning gällande prostitution. Däremot finns ingen tidigare svensk forskning som undersökt attityder till sexarbetare och försäljning av sexuella tjänster hos professionsstudenter. Syftet med denna studie är att synliggöra attityder till individer som säljer sexuella tjänster hos studenter som läser olika professionsutbildningar. Den teoretiska utgångspunkten består av tre begrepp som används i analysen av materialet; attityder, agent och offer. Studien är centrerad kring en enkätundersökning som består av demografiska frågor samt påståenden om sexarbetare och sexuella tjänster, vilken besvarats av 317 respondenter. Analysen undersöker sambandet mellan attityder till sexarbetare och sexuella tjänster samt utbildningsinriktning och utbildningslängd genom deskriptiv statistik, t-test och regressionsanalyser. Regressionsanalyserna genomförs dessutom för att testa om könsidentitet har en påverkan på attityderna. Resultatet visar ingen signifikant skillnad av variansen i attityder till varken sexarbetare eller sexuella tjänster beroende på utbildningsinriktning samt utbildningsinriktning indelad efter utbildningslängd. Den deskriptiva datan tyder på att det endast finns små skillnader inom den observerade gruppen. Däremot visar resultatet att könsidentitet påverkar både attityder till sexarbetare samt attityder till sexuella tjänster. Fastän både män och kvinnor i högre utsträckning tycks svara i riktning av att sexarbetaren förstås som ett utsatt offer tenderar män att i en aning högre grad svara i linje med en förståelse av sexarbetaren som en handlande agent.

Världens länder har ingått avtal för att förhindra att den globala medeltemperaturenöverstiger 2°C. För att förmå statliga myndigheter att föregå med gott exempel i detsvenska miljöarbetet har de krav på sig att införa miljöledningssystem. En avuniversitetens/högskolornas miljöaspekter är studenternas resor. Denna rapportpresenterar resultaten från en enkätstudie för studenters resvanor där koldioxidutsläppetper år för studenters resor till hemort, andra studieplatser och universitetet harberäknats. Syftet är att ge underlag för att bedöma om studenternas resande är enbetydande miljöaspekt. Inflyttade campusstudenters koldioxidutsläpp kom till störstadelen från resorna till hemorten som var relativt långa och gjordes ofta. Icke inflyttadecampusstudenters och en distansstudenters koldioxidutsläpp kom till största delen frånresorna till universitetet där den icke inflyttade studenten reste ofta och kort ochdistansstudenten reste sällan men långt. Vid inflyttade studenters resor till annanstudieplats, inflyttade campusstudenters resor till universitetet och distansstudentersresor till annan studieplats var koldioxidutsläppet högre under vintern än för de andraårstiderna vilket innebär att färre gick/cyklade under vintern. Slutsatsen är attstudenternas resor bör ses som en betydande miljöaspekter i universitetets ellerhögskolans miljöledningsarbete. Mål och åtgärder bör sättas upp för vad som är aktuelltoch möjligt på studieorten. / The countries in the world have concluded agreements to prevent the global averagetemperature to exceed 2°C. To engage authorities to set an example they're required tohave an environmental management system. One of the universities environmentalaspects is student travel. This report presents the result from a survey of students' travelhabits where the carbon dioxide emission per year from students' travel to hometown,other study places and university have been calculated. The aim is to give theuniversities material to assess if the students' travel is a significant environmentalaspect. The carbon dioxide emission from a student that moved to the area to study wasmost caused by the travel to the hometown wich had a far distance and was frequentlydone. The carbon dioxide emission from a student that already lived in the area and adistance student was most caused by trips to the university wich for the student thatlived in the area was done frequently and had a short distance and for the distancestudent was done rarely with a far distance. When students that moved to the areatraveled to other study places and the university and when distance students traveled toother study places the carbon dioxide emission in the winter differed from the otherseasons wich shows that fewer students walked/biked in the winter. The students travelshould be seen as a significant environmental aspect in the universities environmentalwork. Environmental objectives and actions should be based on relevance andpossibility for the university.

Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns ett samband mellan alkoholkonsumtion och personlighetsdimensionerna som beskrivits utifrån Femfaktorteorin samt mellan variablerna kön, ålder, civilstatus och antal barn. Vidare var studiens syfte att undersöka om dessa variabler kan predicera alkoholkonsumtion. Deltagarna (N=140) studerade vid ett medelstort universitet i södra Sverige.  Korrelationsanalysen          påvisade samband mellan alkoholkonsumtion, extraversion, agreeableness, kön, civilstatus och antal barn deltagarna hade. I en multipel regressionsanalys försvann sambandet med agreeableness och civilstatus. / The purpose of this study was to examine associations between alcohol consumption and the personality dimensions specified in the Five factor theory as well as between the variables sex, age, civil status and number of children. Furthermore was an aim to examine if these variables could predict alcohol consumption. The participants (N=140) were students from a midsized university in southern Sweden. Correlation analysis demonstrated a connection between alcohol consumption, extraversion, agreeableness, sex, civil status, and the number of children the participants had. The connection between agreeableness and alcohol consumption as well as between alcohol consumption and civil status disappeared in the follow up multiple regression analysis.

Föreliggande studie undersökte uppfattningar och prevalens av utsatthet för ex-partner stalkning bland universitetsstudenter. Det undersöktes om det fanns skillnader mellan unga män och kvinnor i uppfattningen om stalkning utförd av en ex-partner och hur denna uppfattning relaterar till tidigare utsatthet. En enkät, bestående av ett script och en lista av stalkning-relaterade beteenden, besvarades av 508 respondenter varav 195 var män och 313 var kvinnor mellan åldrarna 19-29 (M = 22,7 , SD = 2,3). Resultaten visade att 168 (33,1 %) respondenter blivit utsatta för ex-partner stalkning. Vidare visade resultaten att kvinnor uppfattade att det var mer troligt att stalkning skulle förekomma i jämförelse med män i samtliga fortsättningar till berättelsen i scriptet. De respondenter som blivit utsatta för ex-partner stalkning uppfattade den utsatta i scriptet som ansvarig för sin egen utsatthet i större utsträckning än de som inte blivit utsatta. Dessa resultat betonar vikten av ökad kunskap och förståelse som kan ligga till grund för förebyggande insatser samt efterföljande stöd. / The present study examined the perceptions and prevalence of ex-partner stalking among university students. It examined whether there were differences between young men and women in the perception of ex-partner stalking and how this perception is related to prior victimization. 508 respondents, of whom 195 were men and 313 were women between the ages of 19-29 (M = 22,7, SD = 2,3), answered a questionnaire, consisting of a script and a list of stalking-related behaviors. The results indicated that 168 (33.1%) respondents had prior experience with ex-partner stalking. Furthermore, the results showed that women perceived that it was more likely that stalking would occur compared to men in all continuations of the narrative in the script. The respondents who had prior experience with ex-partner stalking perceived the victim in the script as being responsible for their own victimization to a greater extent than those who did not have prior experience. These results emphasize the importance of increased knowledge and understanding, which can form the basis for preventive measures and subsequent support.

Syftet med denna uppsats är att utforska hur valadministreringen och tjänstemännens handlande i en tid av politisk polarisering i delstaten Kalifornien, kan tänkas inverka på universitetsstudenters förtroende för valsystemet och valprocessen, och i förlängningen incitamenten att rösta. Studien utförs i den amerikanska delstaten Kalifornien och det har genomförts kvalitativa intervjuer med universitetsstudenter från UCLA. Det teoretiska ramverket som användes var Holmberg och Oscarssons (2004) teori om de tre parametrarna institutionella, kontextuella och individuella, förklaringarna till attityder till röstning. Även Rothstein och Kumlins (2001) teori om socialt kapital & förtroende används i uppsatsen för att förståelse för sambanden mellan korruption, tillit för samhället och de politiska institutionerna. Resultatet i studien visade att respondenterna är positivt inställda till de delar av valprocessen som valadministrationen (de politiskt tillsatta tjänstemännen) inte har ett tydligt inflytande över. I det avseenden där de har ett tydligare inflytande, väcker de misstro och förtroendet för valsystemet och valprocessen är lägre. Resultatet visar att respondenterna har ett mycket lågt förtroende för offentliga tjänstemän generellt. Den politiska polariseringen i USA visar sig påverka valdeltagandet i en positiv riktning, men förvärrar förtroendet för valadministrationen.