Syftet med denna studie var att undersöka samband mellan stress, sömn och skärmtid på smarttelefon. Urvalet bestod av totalt 81 personer på ett universitet i södra Sverige. Två hypoteser testades. 1: hög grad av faktisk skärmtid är relaterat till en hög subjektiv stressupplevelse och hög grad av sömnbesvär. 2: Låg grad av stress är associerat med låg grad av sömnbesvär. Vid insamlingen av data användes, Perceived stress scale 10 (PSS-10) och Karolinska sleep questionnaire (KSQ). För att mäta skärmtid designades två frågor, en med syfte att mäta individers subjektiva upplevelse av mängden skärmtid och en för att mäta den faktiska mängden som kan utläsas via en funktion på individers smarttelefon. Resultatet för hypotes 1 visade att faktisk skärmtid varken samvarierade med stress eller sömnbesvär. Vidare jämfördes också gruppen hög faktisk skärmtid som översteg 29 h/vecka med stress och sömnbesvär. Resultatet indikerade att en hög faktisk skärmtid och stress inte korrelerade och hög faktisk skärmtid och sömnbesvär inte korrelerade. Resultatet för hypotes 2 visade en negativ signifikant korrelation mellan variablerna stress och sömnbesvär. Det innebar att höga värden på total KSQ, mindre sömnbesvär, korrelerar med låga värden på PSS-10, låg nivå av upplevd stress. Sammanfattningsvis visade studiens resultat att faktisk skärmtid inte samvarierade med varken stress eller sömnbesvär. Dock återfanns en korrelation mellan variablerna stress och sömnbesvär. / The purpose of this study was to investigate the relationship between stress, sleep and screen time on smartphones. The sample consisted of a total of 81 people at a university in southern Sweden. Two hypotheses were tested. 1: High degree of actual screen time is related to a high subjective stress experience and high degree of sleep disturbance. 2: Low levels of stress are associated with low levels of sleep disturbance. In the data collection, Perceived stress scale 10 (PSS-10) and Karolinska sleep questionnaire (KSQ) were used. To measure screen time, two questions were designed, one aimed at measuring individual's subjective experience of the amount of screen time and one to measure the actual amount that can be read through a function on an individual's smartphone. The result for Hypothesis 1 showed that actual screen time did not co-vary with stress or sleep disturbance. Furthermore, the group, high actual screen time exceeding 29 h / week was also compared with the variables stress and sleep disturbance. The result indicated that a high actual screen time and stress did not correlate, and high actual screen time and sleep disturbances did not correlate either. The result for Hypothesis 2 showed a negatively significant correlation between the variables stress and sleep disorders. This meant that high values of total KSQ, less sleep disturbances, correlated with low values of PSS-10, low levels of stress. In summary, the study's results showed that actual screen time did not correlate with neither stress nor sleep disturbance. However, a correlation was found between the variables stress and sleep disturbance.

Research has shown that university students are extra vulnerable to experiencing loneliness because of the social, structural, and behavioral changes associated with starting to study at university. Studies have also shown that different attachment profiles can have an impact on an individual's experience of loneliness. A lot of earlier research has investigated loneliness as one whole concept, so the aim of the present study was to look into both emotional and social loneliness in university students and to understand their relationship with adult attachment. One-hundred and twenty-six university students over 18 years old answered De Jong-Gierveld Loneliness Scale (DJGLS) and Attachment Style Questionnaire (ASQ) through an online survey. A quantitative between groups design was used to explore the specific aims of the study. For the statistical analysis the participants were divided into four groups based on type and amount of loneliness. The results of the study showed that emotional loneliness was associated with insecure-ambivalent attachment and social loneliness associated with insecure-avoidant attachment. Those with high levels of emotional loneliness had significantly higher levels of insecure-ambivalent attachment compared with those with high levels of social loneliness. Individuals with low levels of both loneliness types, had significantly higher levels of secure attachment and lower levels of insecure attachment compared with the other groups, which indicates that the more securely attached an individual is the less lonely he or she is. / Forskning har visat att universitetsstudenter är extra sårbara vad gäller upplevd ensamhet på grund av de sociala, strukturella och beteendemässiga förändringarna som är associerade med att börja studera på universitet. Studier har även visat att olika typer av anknytnings profiler kan ha en påverkan på en individs upplevda ensamhet. Mycket av den tidigare forskningen har undersökt ensamhet som ett enda koncept, så syftet med denna studie var att undersöka både emotionell och social ensamhet hos universitetsstudenter och förstå deras relation till vuxenanknytning. Deltagarna bestod av 126 universitetsstudenter över 18 år som svarade på De Jong-Gierveld Loneliness Scale (DJGLS) och Attachment Style Questionnaire (ASQ) genom en webb-baserad enkät. En kvantitativ mellangruppsdesign användes för att undersöka studiens specifika syften. För den statistiska analysen delades deltagarna in i fyra grupper baserat på typ och mängd av ensamhet. Resultatet av studien visade att emotionell ensamhet var associerat med otrygg-ambivalent anknytning och social ensamhet var associerat med otrygg-undvikande anknytning. De med höga nivåer av emotionell ensamhet hade signifikant högre nivåer av otrygg-ambivalent anknytning jämfört med de som hade höga nivåer av social ensamhet. Individer som hade låga nivåer av båda typerna av ensamhet, hade signifikant högre nivåer av trygg anknytning och lägre nivåer av otrygg anknytning jämfört med de andra grupperna, vilket tyder på att ju tryggare anknytning man har desto mindre ensam känner man sig.

The current study objective was to investigate the interrelationship between five attachment styles (need for approval, preoccupation, discomfort with closeness, relationship as secondary, and confidence), perceived social support from family and friends, and symptoms of anxiety and depression. A total of 133 university students at the Department of Psychology in Umeå University filled out a form with a perceived social support from family and friends questionnaire, a scale on symptoms of anxiety and depression, and an attachment style questionnaire. Correlational analysis revealed a significant relationship between (avoidant) attachment style, discomfort with closeness, and low perception of social support from family and friends, and a significant relationship between (secure) attachment style, confidence, and high perception of social support from family. Furthermore, all five attachment styles were significantly related to symptoms of anxiety and depression, e.g., attachment style confidence was related to low reports of symptoms of anxiety and depression, and attachment style preoccupation was related to higher reports of symptoms of anxiety and depression. Results also showed that the relationship between symptoms of anxiety and depression and perceived social support was not significant. Additionally, no mediation of perceived social support from family and friends was found between attachment styles and symptoms of anxiety and depression. It was concluded that individuals with high levels of secure attachment perceive more social support from family and friends than individuals with avoidant attachment style. Moreover, individuals with high levels of insecure and/or avoidant attachment have an increased symptoms of anxiety related to social connection than individuals with high levels of secure attachment. No conclusions could be drawn from no mediation of perceived social support from family and friends on the relationship between attachment style and symptom of anxiety from the current population. Several limitations were discussed. / Syftet med den aktuella studien var att undersöka relationen mellan fem anknytningsmönster (bifallsbehov, relationsfixering, distans, sakorientering, och tillit), uppfattat socialt stöd från familj och vänner, och symtom på ångest och depression. Totalt 133 universitetsstudenter från institutionen för psykologi på Umeå universitet fyllde i ett formulär med en enkät om uppfattat socialt stöd från familj och vänner, en enkät för symtom på ångest och depression, samt en enkät om anknytningsmönster. Korrelationsanalys visade en signifikant relation mellan (undvikande) anknytningsmönster, distans, och låg uppfattning om socialt stöd från familj och vänner, och ett signifikant samband mellan (trygg) anknytningsmönster, tillit, och hög uppfattning om socialt stöd från familj. Dessutom var alla fem anknytningsmönstren relaterade till symtom på ångest och depression, t.ex., anknytningsmönstret, tillit, relaterad   till lägre symtom på ångest och depression, och anknytningsmönstret relationsfixering var relaterade till ökade symtom på ångest och depression. Resultaten visade också att relationen mellan symtom på ångest och depression och uppfattat socialt stöd inte var signifikant. Dessutom fanns ingen mediering genom uppfattat socialt stöd från familj och vänner på relationen mellan anknytningsmönster och symtom på ångest och depression. Slutsatsen var att individer med hög grad av trygg anknytning uppfattar mer socialt stöd från familj och vänner än individer med hög grad av undvikande anknytning. Dessutom att individer med höga nivåer av otrygg och/eller undvikande anknytningsmönster har ökade symtom på ångest relaterade till social förbindelse än individer med hög nivå av trygg anknytningsmönster. Inga slutsatser kunde dras från bristen på mediering genom uppfattat socialt stöd från familj och vänner på relationen mellan anknytningsmönster och symptom på ångest från den nuvarande befolkningen. Flera begränsningar diskuterades.

Hur en bok kan utformas för att uppmuntra universitetsstudenter att skapa vanor för ett ökat välmÃ¥ende / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Universitetsstudenter upplever stress i relation till studierna. Negativ stress kan påverka en individs hälsa. Därför är det av vikt att använda copingstrategier för att hantera stress. Syftet med denna studie var att undersöka universitetsstudenters studierelaterade stress samt vilka copingstrategier de använder för att hantera den upplevda stressen. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta universitetsstudenter. Tematiseringen avslöjade tre huvudteman som kunde relateras till studierelaterad stress: akademisk press, förväntningar och ekonomisk press. Därmed identifierades fem teman som relaterades till studenternas val av copingstrategier vid hantering av studierelaterad stress: socialt stöd, lugnande rutiner, tidsplanering, prokrastinering och motiverande tankar. Resultatet visade vidare att stressorerna som universitetsstudenter upplever inkluderar akademisk press i form av svåra examinationer, ekonomiska påfrestningar samt sociala eller egna högställda förväntningar. Stressen kan hanteras med hjälp av socialt stöd från familj och vänner, självinförda lugnande rutiner och tankar, samt genom att strukturera vardagarna och undvika prokrastinering. Studien kan öka medvetenheten kring studierelaterad stress samt användningen av copingstrategier bland universitetsstudenter.

Bakgrund: Nacksmärta är vanligt förekommande bland universitetsstudenter, där över en fjärdedel av studenterna inom vissa utbildningsgrupper uppger att de haft nacksmärta någon gång under det senaste året. Nacksmärta bland unga vuxna är en riskfaktor för minskad arbetsproduktivitet senare i livet och tidigare besvär är en av de tydligaste riskfaktorerna för nacksmärta bland personer i yrkesverksam ålder. Mycket forskning tyder på att fysisk aktivitet kan minska risken för uppkomst av arbetsrelaterad nacksmärta, men vilken dos, det vill säga hur mycket, fysisk aktivitet som behövs är inte klar. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan fysisk aktivitet på hög intensitet minst 90 minuter i veckan och uppkomst av nacksmärta bland universitetsstudenter, kontrollerat för förväxlingsvariabler. Metod: En registerstudie genomfördes där data från 92 universitetsstudenter utan nacksmärta vid baslinjen analyserades i en multipel logistisk regressionsmodell. Resultat: Resultatet visade inget signifikant samband mellan fysisk aktivitet på hög intensitet minst 90 minuter i veckan och uppkomst av nacksmärta kontrollerat för förväxlingsvariabler, dock indikerar konfidensintervallet att den möjliga förebyggande effekten är större än den möjliga negativa effekten. Resultatet visade ett signifikant samband mellan uppkomst av nacksmärta och depression bland kvinnor. Sambandet mellan ålder och uppkomst av nacksmärta var inte signifikant men låg nära signifikansnivån. Slutsats: Uppkomst av nacksmärta har en multifaktoriell orsak, och behöver därför förebyggas genom ett mångfacetterat tillvägagångssätt. Vilken dos fysisk aktivitet som behövs för att minska risken för uppkomst av nacksmärta bland universitetsstudenter är däremot fortfarande oklar och mer forskning behövs för utformning av riktlinjer och rekommendationer. / Background: Neck pain is common amongst university students and can lead to neck pain later in their working life with effects such as reduced work productivity and high costs for the society. Studies show that physical activity can have a preventive effect on neck pain, but the dose is indefinite.  Purpose: The aim of this study was to investigate the association between physical activity at a high intensity at least 90 minutes per week and onset of neck pain amongst university students, controlling for confounding variables.  Method: A register study was conducted and data from 92 university students with no neck pain at baseline was analyzed with a multiple logistic regression model.  Results: The result showed no significant association between physical activity at a high intensity at least 90 minutes per week and onset of neck pain when controlled for confounding variables, although the confidence interval indicates that the possible preventive effect is bigger than the possible negative effect. The result showed a significant association between onset of neck pain and depression amongst women. The association between age and onset of neck pain was not statistically significant but was close to the significance level.  Conclusion: Neck pain has a multifactorial cause and should be prevented through a multifaceted approach. The dose of physical activity that is needed to reduce the risk of developing neck pain amongst university students is still unclear and more research is needed to formulate guidelines and recommendations.

Minne, stress och sömn är tre faktorer som påverkar en individs välbefinnande, hälsa och prestation. Sömn- och stressproblematik har under de senaste åren ökat såväl hos vuxna som hos universitetsstudenter. Sömnbesvär och stress är en negativ bidragande faktor till studenters studieresultat. Retrospektiva minnen (RM) är en typ av bakåtriktade minnen medan prospektiva minnen (PM) är en typ av framåtriktade minnen. Det finns tidigare forskning som visar att vuxna tenderar att ha större minnesproblem kopplat till PM än till RM. En anledning till detta kan vara att de använder sig av olika perceptuella och kognitiva processer. Samtidigt finns det forskning som visar att stress påverkar både RM och PM negativt. Studier har visat att sömnproblem har ökat hos studenter under de senaste åren. Studenter utsätts för höga krav i form av föreläsningar, lektioner och examinationer under deras studietid som i sin tur kan leda till ökad stress. Ökad stress kan därmed leda till ökade sömnsvårigheter och försämrade resultat vid minnestester. Föreliggande studie hade som syfte att undersöka sambandet mellan prospektivt minne, retrospektivt minne, stress och sömn hos 90  universitetsstudenter. Den ämnade också undersöka om det fanns några skillnader mellan RM och PM och om dessa skillnader kunde bero på stress och sömn. Samtliga faktorer i studien var baserade på självskattade enkätsvar. Det fanns ett medelstark samband mellan stress och minnessvårigheter samt mellan sömnbesvär och stress. Studenterna upplevde sig ha något sämre PM än RM. Stress och sömn låg inte bakom skillnaden mellan PM och RM. / Memory, stress, and mind are three factors affecting an individual's well-being, health, and performance. In recent years, problems related to sleep and stress have increased both for adults and for university students. Problems related to sleep and stress are a negative contributing factor to a students' study results. Retrospective memories (RM) are a type of backward memories while prospective memories (PM) are a type of forward memories. There is previous research showing that adults tend to have greater memory problems linked to PM rather than to RM. One reason for this may be that they use different perceptual and cognitive processes. On the other hand, there is research showing that stress affects both RM and PM negatively. There are studies showing increased sleeping problems for students in recent years. Students are exposed to high demands because of lectures, lessons, and examinations during their studies, which in turn can lead to increased stress. Increased stress can thus lead to increased sleep difficulties and impaired results in memory tests. The aim of this study was to investigate the relationship between prospective memory, retrospective memory, stress, and sleep in 90 university students. It also aimed to investigate whether there were any differences between RM and PM and whether these differences could be due to stress and sleep. All factors in the study were based on self-reported questionnaire responses. There was a medium-strong relationship between stress and memory difficulties and between sleep problems and stress. The students felt that they had slightly worse PM than RM. Stress and sleep were not a reason behind the difference between PM and RM.

Health and eating healthy has become increasingly popular during the recent decades. On television, countless numbers of food commercials claim their products to be healthy, and fit good looking people propagate for the benefits of the products. At the same time, there are many studies showing these marketing messages to be highly misleading. Consequently, a great extent of existing research within this field treats the subject of consumers, children in particular, and television in relation to eating habits. However, in this study, we are not interested in confirming these facts; instead we focus on the attitudes that consumers have towards these marketing messages with underlying health claims shown in TV commercials. Today, many new types of communication channels exist, nevertheless, watching TV is an increasing activity, especially among young consumers. It was found that research including young adult consumers was scarce, why the segment of university students belonging to the generation Y was chosen for this study. The purpose of this thesis is to identify the attitudes that Swedish generation Y university students have towards TV commercials with underlying health claims. The aim is also to investigate why these consumers react to the commercials the way they do. In this thesis both a quantitative and a qualitative method was used, where the qualitative method was the most dominating. Thus, it can be considered a mixed methods approach. However, the quantitative part is dominating. For the empirical study we conducted tests where a number of persons in focus groups were exposed to different TV commercials, all with an underlying health claim. The respondents answered an in-group questionnaire and thereafter during the group discussion they were asked to describe their reactions to the TV commercials. Finally, the respondents were also asked what factors they believed important to them when they consider buying a product. The Swedish generation Y university students presented a number of attitudes towards the chosen television commercials. The students did recognize the underlying health claims and furthermore indicated other factors noticed within the commercials. Also, we could see that factors such as memory, unconscious influence as well as positioning of thecommercials had an influence on the attitudes. The results also specified that factors influencing these consumers in their purchasing decision, except the TV commercial itself, were; whether they had bought the product before, what family and friends used and recommended, as well as price and quality. The above features also had an influence on how these consumers reacted to the marketing messages. The study shows that the model of the emotional process by Holbrook and O‟Shaughnessy (1984) could be followed. We furthermore built on Bagozzi et al.‟s (1999) classification of advertisements by introducing the multi message ad. To conclude, it can be stated that factors influencing these consumers‟ attitudes of TV commercials with underlying health claims had different aspects and explanations, although common patterns could be seen. / Hälsa och att äta hälsosamt har blivit alltmer populärt under de senaste decennierna. På tv hävdar ett oräkneligt antal reklaminslag för matprodukter hur hälsosamma de är och vältränade, snygga människor propagerar för fördelarna med produkterna. Samtidigt finns det många studier som visar att dessa reklambudskap är vilseledande. Följaktligen handlar en stor del av forskningen i ämnet om sambandet mellan konsumenter - i synnerhet barn, och TV i relation till matvanor. I denna studie är vi inte intresserade av att bekräfta dessa fakta, utan fokus är istället inriktat på hur tittarna tolkar reklambudskap med underliggande hälsopåståenden. Idag finns många nya typer av kommunikationskanaler, men trots det ökar TV-tittandet, i synnerhet bland unga konsumenter. Forskning kring generation Y och deras syn på TV-reklam med underliggande hälsobudskap är hittills begränsad. Syftet med denna uppsats är att identifiera de attityder som svenska universitetsstudenter tillhörande generation Y har gentemot TV reklam med underliggande hälsobudskap. Syftet är också att undersöka varför dessa konsumenter tolkar reklamen som de gör. I rapporten användes både kvalitativa och kvantitativa metoder, där den kvalitativa var mest dominerande. Man kan därför säga att en blandad metod användes för att få fram bästa resultat. För den empiriska studien gjordes ett test där ett antal personer i fyra fokus grupper fick se olika TV-reklaminslag, alla med ett underliggande hälsobudskap. Gruppmedlemmarna fick individuellt svara på ett antal frågor ur ett formulär och därefter i gruppen diskutera sina reaktioner på reklaminslagen. Hur dessa påverkade dem och vad de anser som viktigt när de själva ska köpa en produkt var andra frågor som diskuterades. Det visade sig att reklaminslagen uppfattades på olika sätt av studenterna i fokus grupperna. De identifierade de underliggande hälsobudskapen i reklamerna och även andra uppfattningar om reklambudskapen kunde utläsas. Ur resultaten kan utläsas att faktorer såsom minne, undermedvetet inflytande och även reklaminslagens position i förhållande till varandra var av vikt för hur de uppfattades. Resultatet visar också att studenterna påverkades av många fler faktorer än själva reklamen i sig, exempelvis huruvida de köpt produkten innan, vad familj och vänner använde och rekommenderade, samt pris och kvalité. Dessafaktorer påverkade även hur studenterna tolkade reklammeddelandena. Dessutom visar vi hur Holbrook och O‟Shaughnessy‟s (1984) Model of the Emotional Process, stämmer överens med resultaten i denna studie. Vi bygger även vidare på Bagozzi et al.‟s (1999) två klassificeringar av reklam och introducerar en tredje; multimeddelande-reklam. Sammanfattningsvis kan konstateras att många olika faktorer påverkade dessa konsumenters attityder gentemot TV-reklam med underliggande hälsobudskap. Trots det kunde ändå vissa gemensamma mönster utläsas.

During the Covid-19 pandemic, the well-being of university students has become an important issue to investigate and understand. The pandemic has had a significant impact on students' lives and study experiences. Even after the pandemic, it is important to examine the health and well-being of university students as it is a crucial factor for their academic performance and lifelong health. Further research on the pandemic can help better understand how various aspects of student life, such as social interactions and study environment, affect students' health and well-being. Therefore, the purpose of this study is to investigate how the Covid-19 pandemic has affected psychosocial and social aspects of mental health among students at Karlstad University. The study uses quantitative methods to achieve the purpose. A survey is conducted to collect data. The study's results show similar findings as highlighted by researchers who have previously studied within the research field. The findings of this study, however, revealed that the respondents experienced that distance learning had a generally negative impact on what they learned, as well as the enjoyment they derived from the lessons. This was a result that was also confirmed regarding the university's other activities. The study concludes that the COVID-19 pandemic has had a clear negative impact on the psychosocial and social aspects of the mental health of students at Karlstad University. / Under Covid-19-pandemin har universitetsstudenters välmående blivit en viktig fråga att undersöka och förstå. Pandemin har haft en betydande påverkan på studenters liv och studieupplevelse. Även efter pandemin är det viktigt att undersöka universitetsstudenters hälsa och välmående eftersom det är en avgörande faktor för deras studieprestationer och livslånga hälsa. Vidare forskning om pandemin kan bidra till att bättre förstå hur olika aspekter av studentlivet, såsom sociala interaktioner och studiemiljö, påverkar studenternas hälsa och välbefinnande. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur Covid-19-pandemin har påverkat psykosociala och sociala aspekter av den psykiska hälsan hos studenter på Karlstads universitet. Studien använder kvantitativa metoder för att uppfylla syftet. En enkätundersökning genomförs för att samla in data. Studiens resultat visar på liknande fynd som belysts av forskare som tidigare studerat inom forskningsfältet. Vad som framkommer i detta studieresultat är däremot att respondenterna upplevde att distansundervisningen hade en generellt negativ påverkan på det som de lärde sig, samt den njutning som de fick av lektionerna. Detta var ett resultat som också fastställdes beträffande universitetets övriga aktiviteter. Studien drar en slutsats att Covid-19-pandemin har haft en tydlig negativ påverkan på psykosociala och sociala aspekter av den psykiska hälsan hos studenter på Karlstads universitet.

Framväxten av sociala mediers etablering i samhället har bidragit till att individers dagliga användning har ökat. Det har resulterat i att användarbeteenden har förändrats och att sociala medieplattformar numera kan användas för att främja karriären. En plattform som används för att framställa en professionell identitet inför andra är den sociala nätverksplattformen LinkedIn. Dock har det framkommit att det är svårare för universitetsstudenter att framställa en professionell identitet på plattformen, vilket påverkar möjligheten att bli upptäckt av rekryterare. Studien har därför ämnat att undersöka och skildra mötet i förstadiet av en rekryteringsprocess mellan universitetsstudenter och rekryterare på LinkedIn. Syftet har varit att rama in det förväntade rollagerandet på plattformen och besvara frågeställningen: “Vilka faktorer ligger till grund för universitetsstudenters professionella identitetsskapande i mötet med rekryterare på LinkedIn?”. Studien har av den anledningen tillämpat en kvalitativ forskningsstrategi och utfört sju semistrukturerade intervjuer, varav fyra med universitetsstudenter samt tre med rekryterare. Dessutom har ett teoretiskt ramverk för identitetsskapande tillämpats med syftet att undersöka de faktorer som ligger till grund för universitetsstudenternas professionella identitetsskapande i mötet med rekryterare på LinkedIn. I studiens resultat kunde fyra faktorer identifieras och skildras. Faktorerna är: konstruktion av framställning på front-stage, osäkerhet i framställningen, den idealiserade framställningen samt den sociala normen. Det råder olika uppfattningar mellan rekryterare och universitetsstudenters gällande den professionella framställningen som förväntas av universitetsstudenter och som berör ideal, sociala normer, stigman och okända observatörer på LinkedIn. / The emergence and establishment of social media in society have increased individuals' daily use. As a result, user behaviors have changed, and social media platforms allow individuals to advance their careers. One platform used to present a professional identity is the social networking platform LinkedIn. However, it has appeared to be more difficult for university students to present a professional identity on the platform, which affects the possibility of being discovered by recruiters. Therefore, the study aims to investigate and describe the meeting between university students and recruiters on LinkedIn in the pre-stage of a recruitment process. The purpose has been to frame the expected role-playing on the platform and answer the question: "What factors underlie university students' professional identity creation in the meeting with recruiters on LinkedIn?". For this reason, the study has applied a qualitative research strategy and conducted seven semi-structured interviews, four with university students and three with recruiters. In addition, the study applied a theoretical framework for identity creation. The purpose was to examine the factors that form the foundation of university students' professional identity creation in the meeting with recruiters on LinkedIn. The study identified and described four factors. The factors are the creation of front-stage presentation, uncertainty in the presentation, the idealized presentation, and the social norm. In addition, there are various perceptions between university students and recruiters of the professional presentation expected of university students, which affects the ideals, social norms, stigma, and the unknown audience on LinkedIn.