Kvinnor som kommer till Sverige på grund av anknytning är en särskilt utsatt grupp för mäns våld. Varför utländska kvinnor är särskilt utsatta beror bland annat dels på de ändrade reglerna om uppehållstillstånd, i och med att uppehållstillstånd som huvudregel är tidsbegränsade, dels på grund av utländska kvinnors särskilda sårbarhet och risk till dubbeldiskriminering utifrån ett intersektionellt perspektiv. Mannen som är anknytningsperson kan använda det tidsbegränsade uppehållstillståndet som ett sätt att kunna kontrollera kvinnan, eftersom hon hamnar i en beroendeställning. För att hon ska ha en möjlighet att stanna kvar i Sverige krävs att förhållandet består, upphör förhållandet kan hennes beslut återkallas och hon kan därmed bli utvisad. Uppsatsen syftar således till att bland annat undersöka vilka regler i utlänningslagen (2005:716) som kan tillämpas på utländska kvinnor som utsätts för våld i förhållandet och vad som händer när ett förhållande upphör på grund av våldet. Närmare bestämt undersöks vilka undantagsregler som kan appliceras i sådana fall och om kvinnan kan stanna i Sverige på grund av att förhållandet upphört som en orsak av våld, och hur myndigheter arbetar för att hjälpa dessa kvinnor. Vi har i och med detta kommit fram till att mäns våld mot kvinnor utifrån ett migrationsrättsligt perspektiv tenderar att bagatelliseras samt vara kontraproduktivt gentemot det svenska delmålet att mäns våld mot kvinnor ska upphöra.

No description available.

No description available.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur tre ensamkommande flyktingbarn upplevde det stöd de fick då de vistades på ett HVB-hem placerat i Mellansverige, i väntan på permanent uppehållstillstånd. Vi belyser i uppsatsen huruvida stödet har hjälpt ungdomarna att socialiseras in i det svenska samhället samt om de fick den hjälp de behövde för att uvecklas till självständiga individer.

Statistik visar att andelen personer med utländsk bakgrund som förvärvsarbetar är låg jämfört med inrikesfödda. Bland förvärvsarbetande personer med utländsk bakgrund är andelen lägst för personer som har kommit till Sverige på grund av flykt eller anknytning. Andelen förvärvsarbetande personer med utländsk bakgrund ökar med tiden, men är fortfarande låg efter tio år i landet. Det finns även skillnader mellan kvinnor och män, då andelen förvärvsarbetande kvinnor är lägre än andelen män. Konsekvenser som kan uppstå för personer som inte kommer in på arbetsmarknaden är socialt utanförskap, hälsoproblem och ekonomiska problem.  Syftet med studien är att genom kvinnors livsberättelser studera deras väg in på arbetsmarknaden samt eventuella möjligheter och hinder som kan uppstå. För att uppnå syftet har en narrativ metod använts med hjälp av livsberättelser. Studiens resultat visar att privata kontakter har varit betydelsefulla för kvinnorna för att kunna komma in i arbete eller praktik. Resultatet visar även att myndigheters insatser inte varit tillräckliga för att hjälpa kvinnorna in på arbetsmarknaden. Slutsatser av denna studie är att de resultat som har framkommit stämmer överens med tidigare forskning och teorier på många områden. Bland annat kan personers språkkunskaper och utbildningsnivå påverka deras väg in på arbetsmarknaden. Majoriteten av intervjupersonerna i vår studie har högre utbildning, men har trots det svårigheter att få arbete eller praktik. Studien bidrar till en ökad förståelse och bild av de utmaningar och situationer som personer som kommer till Sverige kan stå inför. / Statistics show that the proportion of people of foreign origin in employment is low compared with those born in Sweden. Amongst acquisiton workers with foreign background the percentage is lower among people coming to Sweden as refugees or due to connection with a relative. The proportion of employed people increase with time, but after ten years in the country it is still low. There are also differences between men and women, where the proportion of working women is lower than among men. Consequences that can arise for people who do not enter the labor market are social exclusion, health problems and financial problems. The aim of this study is by womens lifestories examine the way to the labour market as well as eventual possibilities and obstacles that can arise. To achieve the aim of the study a narrative method has been used by lifestories. The process of the empirical material was completed with the use of narrative analysis. The result shows that private contacts has been very important for the women to get in to work or internship and that the efforts by the authorities to help the women in to the labour market has been insufficient. Conclusions of the study is that the results have been consistent with previous research and theories in many areas. Among other things, people's language skills and education affect their way into the labour market. The majority of the participants in our study, however, has higher education, but despite that they have difficulty of finding work or training. The study contributes to a better understanding and picture of the challenges and situations people who come to Sweden may face.

No description available.

<p></p><p>During the last years around 100 000 immigrants have arrived to Sweden, people with different reasons and different goals for settling down in Sweden. The reason for immigrating to Sweden that will be dealt with in this thesis is following immigration, i.e. when someone moves here because they have relatives living in the country.</p><p>The reason why it is interesting to study following immigration is that it is an affecting factor for how many that will immigrate to Sweden the following years and may then be used to make a forecast, based on how many first time immigrants there are. To be able to investigate the following immigration analyses are made with time series, logistic regression and Poisson regression. An ARIMA-model has been used to estimate the number of following immigrants in the future.</p><p>The other part of this thesis will inquire the matter how inclined immigrants are to become Swedish citizens, whether they even apply for citizenship and also how long time it takes from the time when they fulfil the conditions for Swedish citizenship until they apply. Here also multiple logistic regression will be used and then ordinary regression.</p><p>The most common reason for permitted residence in Sweden is following immigration. Following immigration has increased since 1998, mainly over the last years there has been a substantial immigration increase. It is difficult to predict how the immigration will develop during the following years due to the occurred growth of immigrants at the end of the study period. Since 1998 about 5% of the persons that have got permitted residence in Sweden are association persons. Most common to be an association person is an older man and the reason he got permitted residence was asylum. The association persons have in average 3,16 following immigrants tied to them.</p><p>To be Swedish citizen through naturalization there are conditions that need to be fulfilled, for example, the immigrant has to have been settled in Sweden for a certain time. For the immigrants that fulfil this time condition there are about 79 % that apply for Swedish citizenship. The largest probability that an immigrant apply for citizenship occur if the person is young, woman and following immigrant. The ones that apply for citizenship are waiting in average 57 days until they are applying after they fulfil the time condition.</p><p> </p> / <p> </p><p>Under 2008 invandrade drygt 100 000 personer till Sverige, personer som invandrade av olika skäl och med olika mål med sin bosättning i Sverige. Den anledning för invandring till Sverige som framförallt behandlas i den här uppsatsen är att man har anhöriga i landet, vilket kallas följdinvandring.</p><p>Anledningen till att det är intressant att studera följdinvandring är att det är en påverkande faktor för hur många som kommer att invandra till Sverige under kommande år och kan alltså användas för prognoser, utifrån hur stort antalet förstagångsinvandrare är. För att kunna undersöka följdinvandringen analyseras den med tidsserier, logistisk regression och Poissonregression. Till skattningar av antalet följdinvandrare i framtiden har en ARIMA-modell anpassats.</p><p>Den andra delen av uppsatsen kommer att undersöka hur benägna invandrare är att bli svenska medborgare. Av intresse är om de alls ansöker om medborgarskap och givet att de gör det hur lång tid det tar ifrån det att de uppfyller villkoren för svenskt medborgarskap till dess att de ansöker. Även här kommer logistisk regression att användas och sedan linjär regression.</p><p>En av de vanligaste anledningarna till att få uppehållstillstånd är att man är följdinvandrare. Följdinvandringen har ökat sedan 1998, framför allt under de senaste åren då en kraftig ökning kan skönjas. Att en så stark ökning inträffar i slutet av perioden gör det svårt att förutsäga hur följdinvandringen kommer utvecklas inom de närmaste åren. Av de personer som sedan 1998 fått uppehållstillstånd i Sverige är idag ungefär 5 % anknytningspersoner. Att bli anknytningsperson är vanligast om man är äldre, man och har fått uppehållstillstånd på grund av asyl. Anknytningspersonerna hade i genomsnitt 3,16 följdinvandrare knutna till sig.</p><p>För att kunna bli svensk medborgare genom naturalisation krävs bland annat att man haft sin hemvist i Sverige under en viss tid. Av dem som uppfyllt tidskravet ansöker ungefär 79 % om medborgarskap. Störst sannolikhet att en person ska ansöka om medborgarskap är det om personen är ung, kvinna och följdinvandrare. De som ansöker om medborgarskap väntar i genomsnitt 57 dagar tills de ansöker efter det att de uppfyllt tidskravet.</p><p> </p><p> </p>

During the last years around 100 000 immigrants have arrived to Sweden, people with different reasons and different goals for settling down in Sweden. The reason for immigrating to Sweden that will be dealt with in this thesis is following immigration, i.e. when someone moves here because they have relatives living in the country. The reason why it is interesting to study following immigration is that it is an affecting factor for how many that will immigrate to Sweden the following years and may then be used to make a forecast, based on how many first time immigrants there are. To be able to investigate the following immigration analyses are made with time series, logistic regression and Poisson regression. An ARIMA-model has been used to estimate the number of following immigrants in the future. The other part of this thesis will inquire the matter how inclined immigrants are to become Swedish citizens, whether they even apply for citizenship and also how long time it takes from the time when they fulfil the conditions for Swedish citizenship until they apply. Here also multiple logistic regression will be used and then ordinary regression. The most common reason for permitted residence in Sweden is following immigration. Following immigration has increased since 1998, mainly over the last years there has been a substantial immigration increase. It is difficult to predict how the immigration will develop during the following years due to the occurred growth of immigrants at the end of the study period. Since 1998 about 5% of the persons that have got permitted residence in Sweden are association persons. Most common to be an association person is an older man and the reason he got permitted residence was asylum. The association persons have in average 3,16 following immigrants tied to them. To be Swedish citizen through naturalization there are conditions that need to be fulfilled, for example, the immigrant has to have been settled in Sweden for a certain time. For the immigrants that fulfil this time condition there are about 79 % that apply for Swedish citizenship. The largest probability that an immigrant apply for citizenship occur if the person is young, woman and following immigrant. The ones that apply for citizenship are waiting in average 57 days until they are applying after they fulfil the time condition. / Under 2008 invandrade drygt 100 000 personer till Sverige, personer som invandrade av olika skäl och med olika mål med sin bosättning i Sverige. Den anledning för invandring till Sverige som framförallt behandlas i den här uppsatsen är att man har anhöriga i landet, vilket kallas följdinvandring. Anledningen till att det är intressant att studera följdinvandring är att det är en påverkande faktor för hur många som kommer att invandra till Sverige under kommande år och kan alltså användas för prognoser, utifrån hur stort antalet förstagångsinvandrare är. För att kunna undersöka följdinvandringen analyseras den med tidsserier, logistisk regression och Poissonregression. Till skattningar av antalet följdinvandrare i framtiden har en ARIMA-modell anpassats. Den andra delen av uppsatsen kommer att undersöka hur benägna invandrare är att bli svenska medborgare. Av intresse är om de alls ansöker om medborgarskap och givet att de gör det hur lång tid det tar ifrån det att de uppfyller villkoren för svenskt medborgarskap till dess att de ansöker. Även här kommer logistisk regression att användas och sedan linjär regression. En av de vanligaste anledningarna till att få uppehållstillstånd är att man är följdinvandrare. Följdinvandringen har ökat sedan 1998, framför allt under de senaste åren då en kraftig ökning kan skönjas. Att en så stark ökning inträffar i slutet av perioden gör det svårt att förutsäga hur följdinvandringen kommer utvecklas inom de närmaste åren. Av de personer som sedan 1998 fått uppehållstillstånd i Sverige är idag ungefär 5 % anknytningspersoner. Att bli anknytningsperson är vanligast om man är äldre, man och har fått uppehållstillstånd på grund av asyl. Anknytningspersonerna hade i genomsnitt 3,16 följdinvandrare knutna till sig. För att kunna bli svensk medborgare genom naturalisation krävs bland annat att man haft sin hemvist i Sverige under en viss tid. Av dem som uppfyllt tidskravet ansöker ungefär 79 % om medborgarskap. Störst sannolikhet att en person ska ansöka om medborgarskap är det om personen är ung, kvinna och följdinvandrare. De som ansöker om medborgarskap väntar i genomsnitt 57 dagar tills de ansöker efter det att de uppfyllt tidskravet.

No description available.

No description available.