Studiens problemformuleringar är: Hur skiljer sig de tre utvalda organisationernas uppförandekoder åt gällande innehåll och upplägg?; På vilket sätt kommunicerar mellanchefer inom de utvalda företagen ut uppförandekoden för att se till att den upprätthålls?; och På vilket sätt kommunicerar mellancheferna med sina medarbetare för att de ska identifiera sig med organisationen, och därmed ta till sig uppförandekoden i större utsträckning? Studien utfördes som en jämförande fallstudie med deduktiv ansats, med hjälp av de två ledarskapsteorierna Leader-Member Exchange och organisatorisk identifiering. Studien har genom textanalys analyserat de tre utvalda organisationernas uppförandekoder samt genomfört intervjuer där två mellanchefer från varje organisation intervjuades kring deras ledarskap och kommunikation gällande uppförandekoden. Detta gjordes med hjälp av en specifikt utformad intervjuguide. Resultatet av textanalyserna visade att varje organisation behandlade liknande ämnen i sina uppförandekoder, men att det fanns skillnader gällande omfattning och utformning. Intervjuerna visade att respondenterna ansåg sig själva vara kommunikativa ledare, de visade även att respondenterna kommunicerade ut uppförandekoden på olika sätt, gällande både mängd information och använd arbetstid. Huvudresultatet visade att uppförandekoderna, trots att organisationerna verkar inom likvärdig bransch, inte skiljer sig särskilt stort gällande det grundläggande syftet, men däremot gällande utformning och omfattning. Ledarskapet visade sig vara likvärdigt hos samtliga respondenter, då alla på ett eller annat vis anammar en kommunikativ ledarstil.

Bakgrund: Uppförandekoder har blivit ett välkänt CSR-verktyg i Sverige sen slutet av 1990-talet, och det vanligaste sättet att säkerställa efterlevnaden är genom kontroller. Dock har det visat sig att kontrollerna ofta lyfter fram problem utan att tillhandahålla lösningar och att företag tenderar att agera reaktivt, särskilt inköpsavdelningen. Det pågår därför en diskussion om huruvida företag istället borde fokusera på grundproblemen och gå från krav och kontroller mot fördjupade engagemang, incitament och ett socialt ansvarsfullt agerande från inköpsavdelningen. Syfte: Detta examensarbetes syfte är att analysera hur de valda fallföretagen arbetar med efterlevnaden av uppförandekoder för leverantörer, förklara vilka faktorer som direkt och indirekt påverkar efterlevnaden samt sammanställa ett antal riktlinjer för hur företag i Sverige kan arbeta med uppförandekoder i framtiden. Metod: Studien har en kvalitativ forskningsansats med utgångspunkt i det realistiska perspektivet. Det är en komparativ flerfallsstudie där vi genom semistrukturerade intervjuer med fyra fallföretag insamlat empirisk data som vi analyserat och jämfört med hjälp av vår teoretiskt framtagna analysmodell. Slutsats: Strategin med fokus på långa samarbeten, utbildning och utveckling samt incitament som rekommenderas för att få ett lyckat utfall av uppförandekoden återfinns i mycket liten skala hos fallföretagen. Företagen använder sig fortfarande främst av krav och kontroller, men små tendenser mot den rekommenderade strategin börjar visa sig. / Background: Since the end of the 1990’s, code of conducts has become a well-known tool for managing CSR in Swedish companies, and the most common way to ensure compliance is through monitoring. Although, studies have shown that monitoring is mostly raising the issues without providing any sustainable solutions. Companies tend to be reactive, especially the purchasing department. For that reason, there is an ongoing discussion suggesting that companies should focus on the root causes instead, leave the monitoring behind and use greater commitment, incentives and socially responsible actions from the purchasing department. Aim: The purpose of this thesis is to analyze how our chosen companies are working with the compliance of their code of conduct for suppliers, explain which elements that directly and indirectly affect the compliance and compile a guideline for how companies in Sweden can work with their code of conducts in the future. Methodology: This study has a qualitative research approach and a realistic perspective. It is a comparative multiple case study where we through semi-structured interviews with four companies have collected empirical data which we analyzed and compared using our theoretical analysis model. Conclusion: The strategy that focus on durable collaborations, education, training and incentives that is recommended in order to achieve a successful outcome of the code of conduct is found in a very small scale among the case companies. Companies are still mostly using requisites and controls, but there is a small tendency towards the recommended strategy.

Det samhälle vi lever i idag ser inte ut som det gjorde när våra fäder och deras generation växte upp. Utvecklingen har gjort att både globaliseringen och speciellt tekniken som berör information och kommunikation har tagit ett stort steg framåt.Tack vare teknikutvecklingen får många personer tillgång till en ny typ av information. Idag känner flertalet konsumenter till att det förkommer flera olika mer eller mindre farliga kemikalier som finns kvar i de klädesplagg som hänger i butik. En marknad har uppstått med kläder som är miljö- och hälsovänligt tillverkade. En övergriplig och en djupgående konsumentundersökningen har genomförts, samt en konkurrentanalys. Utifrån undersökningarna har vi utformat en övergriplig affärsplan. Syftet med uppsatsen är att undersöka, beskriva och analysera hur ett företag går tillväga för att starta upp en verksamhet som säljer miljö- och hälsovänliga småbarnskläder för barn i åldern 0-3 år. Anledningen till att vi valt att inrikta oss på småbarn är att barnen i så små åldrar har känsligare hud och lättare får allergier. Därför är ekologiskt framställda kläder viktigare för småbarn än för vuxna. Vår undersökning har i första hand ett beskrivande syfte men även till viss del ett explorativt syfte. Det innebär att när vi påbörjade den här studien så hade vi en relativt liten kännedom om undersökningsproblemet. Vi har dels använt oss av en kvalitativ metod och dels en kvantitativ metod och anser att vi har använt oss av en tvärsnittsansats i samtliga undersökningar. I vår studie har vi valt att kombinera primär och sekundärdata. De primära källor som vi har använt oss av är exempelvis vår marknadsundersökning. Grunden för arbetet, det vill säga vår teori som skapat våra problemformuleringar är sekundärdata.I slutsatsen har vi kommit fram till att det finns konsumenter som efterfrågar småbarnskläder som är miljö- och hälsovänliga via internet. Vi anser även att det finns ett sätt att differentiera sig på marknaden med vårt valda koncept. Vi skulle t.ex. kunna erbjuda ett sortiment med könsneutrala kläder som ej förekommer i större mängder i dagsläget. Det förekommer inte heller så många företag som erbjuder särskilt generösa servicevillkor. / <p>The society we live in today does not look like it did when our ancestors and their generation grew up. The development has made the globalization and technology, especially concerning information and communication taken a big step forward. Thanks to technological advances, many people have access to a new kind of information. Today a majority of consumers knows that more or less hazardous chemicals might remain in the garments that are hanging in the store. A market has emerged with clothes that are free from substances that are unhealthy and bad for the nature. A overall consumer survey, a profound survey and a competitor analysis has been done. From the surveys we have developed a simple business plan. The purpose of this essay is to explore, describe and analyze how to start up a company with a concept of selling eco-friendly and healthy clothes for children aged 0-3 years. The reason to why we chose to focus on toddlers is that a child in young age has a more sensitive skin and is more susceptible to allergies. Organically produced cloths are for that reason more important for toddlers than for adults. Our study has primarily had a descriptive purpose but also partly an investigational purpose. This means that when we began this study, we had quite little knowledge of the investigation problem. We have partly used a qualitative method and partly a quantitative method and we have used a cross-sectional approach in all investigations. In our study, we have chosen to combine primary and secondary data. The primary sources we have used are for example our market researches. The basis for the work, our theory that created our problem formulations is secondary data. In the conclusion, we are taking up conclusions that there are consumers who are seeking for toddler clothes that are eco-friendly and healthy by web shops. We also believe that there is a way to differentiate against the competitors with our selected concept. We could, for example offer a range of unisex clothes that are not present in significant quantities in the present situation. There are currently not many companies that are offering these sorts of cloths.</p><p>Program: Butikschefsutbildningen</p>

<p> <strong>Sammanfattning</strong></p><p><strong> </strong><strong>Datum: </strong>2009-05-29</p><p> <strong>Nivå:</strong> Magisteruppsats i ekonomistyrning, 15 högskolepoäng</p><p><strong>Författare:</strong></p><p>Magdalena Stål, Födelseår: 1982, Bostadsort: Västerås                                </p><p>Marina Vokbus, Födelseår: 1982, Bostadsort: Västerås</p><p><strong>Handledare:</strong> Leif Carlsson</p><p><strong>Titel: </strong>Uppförandekoder - En studie i hur tre företag arbetar med etiska rikt­linjer</p><p><strong>Syfte:  </strong>Syftet med uppsatsen är att studera varför de undersökta företagen enligt respondenterna upprättar en uppförande­kod och vilka etiska principer koden baseras på. Vidare är syftet att studera vilka områden uppförande-koden omfattar, vad företagen fokuserar mest på samt vad de gör för att efter­leva sin uppsatta uppförandekod.<strong></strong></p><p><strong>Metod: </strong>Undersökningen bygger på en kvalitativ forskningsmetod där primär­data studerades i form av insamlat intervjumaterial. Tre företag inter­vjuades angående deras arbete kring etiska riktlinjer. De företag som undersöktes var Atlas Copco, The Body Shop och Samhall.</p><p><strong>Slutsatser: </strong>Anledningen till att de undersökta företagen upprättar en uppförande­kod skiljer sig åt. Atlas Copco ser det som en möjlighet till affärer och långsiktig lönsamhet, för The Body Shop ingår det i den ursprung­liga affärsidén att utföra goda gärningar och Samhall har som ett statligt ägt företag krav på sig att leva upp till uppsatta mål. Atlas Copco hänvisar i sina etiska riktlinjer till de internationellt upprättade etiska principerna ILO och Global Compact, The Body Shop hänvisar till ILO medan Samhall varken hänvisar till ILO eller Global Compact. Generellt omfattar de undersökta företagens etiska riktlinjer områdena; mänskliga rättigheter, miljö och arbetsvillkor. Atlas Copco och Samhall fokuserar mest på personalfrågor medan The Body Shop riktar sin uppmärksamhet mot företagets samtliga fem grundvärderingar. Alla de undersökta företagen genomför kontroller av både anställda och leverantörer för att säkerställa att de etiska riktlinjerna efterlevs.</p><p><strong>Nyckelord: </strong>Corporate Social Responsibility, socialt ansvarstagande, uppförande­kod, etiska riktlinjer, företagsetik.</p>

<p>Multinationella företag har i och med den ökade globaliseringen fått större möjligheter att investera och etablera verksamhet i länder i tredje världen. Företagen i dagens samhälle har en stor betydelse, och de förväntas ta ansvar för sin verksamhet, även då det gäller miljömässiga och sociala förhållanden. Studien syftar till att undersöka hur möjligheterna ser ut för multinationella företag att anta initiativ för miljömässiga och sociala dimensioner av sin verksamhet, ett sk CSR-arbete. Intervjuer med tre stora svenska företag, IKEA, SKF och H&M, har genomförts och ett antal dokument från företagen har också analyserats. Bland det som tycks vara av vikt för att kunna ha en hög ambition med ett CSR-arbete kan vi bl a notera att valet av konkreta verktyg för ansvarstagandet bör anpassas efter företagets kundbild och produktionsförhållanden. En annan viktig observation är att det i de företag som studerats finns grundläggande värderingar där CSR-initiativen lätt kan tolkas in. Detta antas således vara en viktig förutsättning för att en hög ambition i arbetet med att föra in ett miljömässigt och socialt tänkande i verksamheten ska vara möjlig. En god dialog med sina kunder tycks också vara något som alla de tre studerade företagen strävar efter, och ansträngningar för att både samla in och kommunicera ut information görs. Vidare verkar CSR- området präglas av en princip om ständiga förbättringar. Att utveckla och förbättra sitt ansvarstagande är något som företagen bedriver ett arbete med, och att hela tiden hitta nya vägar för det ansvar man som företag tar är enligt studiens slutsatser viktigt att sträva mot.</p>

<p>Titel: Bolagskoden – inspiration för idrottsföreningars förtroendearbete?</p><p>Nivå: Ekonomie magisterexamen med ämnesdjup</p><p>University: Institutionen för ekonomi</p><p>Högskolan i Gävle</p><p>801 76 Gävle</p><p>Sverige</p><p>Telefon: 026-64 85 00</p><p>Telefax: 026-64 86 86</p><p>E-mail: www.hig.se</p><p>Författare: Britta Lindman</p><p>Susanne Tärnblom</p><p>Datum: Juni 2006</p><p>Handledare: Tomas Källkvist</p><p>Syfte: Det primära syftet är att se vad idrottsföreningarna själva anser om hur förtroende för deras verksamhet kan skapas och om de tror att en uppförandekod kan öka förtroendet för dem. Aktiebolag använder sig av en kod för bolagsstyrning för att öka förtroendet för sin verksamhet. Vi vill i arbetet undersöka om tankarna bakom denna kod även går att applicera på idrottsföreningar.</p> / <p>Title: The code for corporate governance – an inspiration for sports associations work to create trust?</p><p>Level: Final assignment for a Master degree in Business Administration</p><p>University: Department of Business Administration</p><p>University of Gävle</p><p>801 76 Gävle</p><p>Sweden</p><p>Telephone: +46-26-64 85 00</p><p>Telefax: +46-26-64 86 86</p><p>E-mail: www.hig.se</p><p>By: Britta Lindman</p><p>Susanne Tärnblom</p><p>Date: June 2006</p><p>Tutor: Tomas Källkvist</p><p>The object: The main purpose with this essay is to investigate how sports associations create trust for it´s organization and if they think that a code of conduct can create trust for them. Joint-stock companies use a code for corporate governance to create trust. We want to investigate if the thoughts behind that code can be applied on a code of conduct for sports associations.</p>

<p>Kritik mot företag som brister i sitt sociala ansvarstagande har på senare år växt sig allt större. Det har därför blivit viktigt för företag att utöver sin finansiella prestation arbeta för goda arbetsmiljöförhållanden genom hela leverantörskedjan. Som en följd av detta väljer företag i allt större utsträckning att anta en uppförandekod, vilken anger standarder och riktlinjer för det sociala ansvarstagandet. Svårigheten tycks inte ligga i skapandet av uppförandekoden utan i dess efterlevnad. För att säkerställa kodens efterlevnad i leverantörskedjan kan företaget använda sig av olika kontrollmetoder. De tre mest förekommande kontrollmetoderna är; att företaget utför kontrollerna internt, att de hyr in ett externt revisionsföretag som utför kontroller eller att kontrollerna utförs externt med insyn från fackföreningar och icke-statliga organisationer.</p><p>En bransch som blivit särskilt utsatt för uppmärksamhet från media angående brister i produktionsmetoderna är modebranschen. Syftet med kandidatuppsatsen är därför att beskrivande jämföra hur Indiska, Kappahl och Weekday kontrollerar att respektive uppförandekod efterlevs i leverantörskedjan. Företagen valdes eftersom de har formulerade uppförandekoder, att de använder sig av olika kontrollmetoder samt att de verkar som aktörer i modebranschen.</p><p>För att besvara syftet har för arbetet relevanta teorier valts där semistrukturerade intervjuer och sekundärdata har analyserats utifrån en kvalitativ ansats. Undersökningen visar att oavsett vilken kontrollmetod företag använder sig av sker granskningen och åtgärdsarbetet hos leverantörer på liknande sätt. Däremot rapporteras resultatet av en granskning olika, beroende på företagets valda kontrollmetod.</p><p>Vidare har fastställts att både interna och externa kontrollmetoder har brister och styrkor. Den interna kontrollens styrka ligger i upprätthållandet av en nära kontakt mellan företag och leverantör, något som visat sig vara grundläggande för att få igenom förändringar. Att komplettera med en extern kontrollorganisation kan verifiera tillförlitligheten i ett företags sociala arbete gentemot intressenter samt stärka samarbetet mellan företag.</p>

Sammanfattning  Datum: 2009-05-29  Nivå: Magisteruppsats i ekonomistyrning, 15 högskolepoäng Författare: Magdalena Stål, Födelseår: 1982, Bostadsort: Västerås                                 Marina Vokbus, Födelseår: 1982, Bostadsort: Västerås Handledare: Leif Carlsson Titel: Uppförandekoder - En studie i hur tre företag arbetar med etiska rikt­linjer Syfte:  Syftet med uppsatsen är att studera varför de undersökta företagen enligt respondenterna upprättar en uppförande­kod och vilka etiska principer koden baseras på. Vidare är syftet att studera vilka områden uppförande-koden omfattar, vad företagen fokuserar mest på samt vad de gör för att efter­leva sin uppsatta uppförandekod. Metod: Undersökningen bygger på en kvalitativ forskningsmetod där primär­data studerades i form av insamlat intervjumaterial. Tre företag inter­vjuades angående deras arbete kring etiska riktlinjer. De företag som undersöktes var Atlas Copco, The Body Shop och Samhall. Slutsatser: Anledningen till att de undersökta företagen upprättar en uppförande­kod skiljer sig åt. Atlas Copco ser det som en möjlighet till affärer och långsiktig lönsamhet, för The Body Shop ingår det i den ursprung­liga affärsidén att utföra goda gärningar och Samhall har som ett statligt ägt företag krav på sig att leva upp till uppsatta mål. Atlas Copco hänvisar i sina etiska riktlinjer till de internationellt upprättade etiska principerna ILO och Global Compact, The Body Shop hänvisar till ILO medan Samhall varken hänvisar till ILO eller Global Compact. Generellt omfattar de undersökta företagens etiska riktlinjer områdena; mänskliga rättigheter, miljö och arbetsvillkor. Atlas Copco och Samhall fokuserar mest på personalfrågor medan The Body Shop riktar sin uppmärksamhet mot företagets samtliga fem grundvärderingar. Alla de undersökta företagen genomför kontroller av både anställda och leverantörer för att säkerställa att de etiska riktlinjerna efterlevs. Nyckelord: Corporate Social Responsibility, socialt ansvarstagande, uppförande­kod, etiska riktlinjer, företagsetik.

Kritik mot företag som brister i sitt sociala ansvarstagande har på senare år växt sig allt större. Det har därför blivit viktigt för företag att utöver sin finansiella prestation arbeta för goda arbetsmiljöförhållanden genom hela leverantörskedjan. Som en följd av detta väljer företag i allt större utsträckning att anta en uppförandekod, vilken anger standarder och riktlinjer för det sociala ansvarstagandet. Svårigheten tycks inte ligga i skapandet av uppförandekoden utan i dess efterlevnad. För att säkerställa kodens efterlevnad i leverantörskedjan kan företaget använda sig av olika kontrollmetoder. De tre mest förekommande kontrollmetoderna är; att företaget utför kontrollerna internt, att de hyr in ett externt revisionsföretag som utför kontroller eller att kontrollerna utförs externt med insyn från fackföreningar och icke-statliga organisationer. En bransch som blivit särskilt utsatt för uppmärksamhet från media angående brister i produktionsmetoderna är modebranschen. Syftet med kandidatuppsatsen är därför att beskrivande jämföra hur Indiska, Kappahl och Weekday kontrollerar att respektive uppförandekod efterlevs i leverantörskedjan. Företagen valdes eftersom de har formulerade uppförandekoder, att de använder sig av olika kontrollmetoder samt att de verkar som aktörer i modebranschen. För att besvara syftet har för arbetet relevanta teorier valts där semistrukturerade intervjuer och sekundärdata har analyserats utifrån en kvalitativ ansats. Undersökningen visar att oavsett vilken kontrollmetod företag använder sig av sker granskningen och åtgärdsarbetet hos leverantörer på liknande sätt. Däremot rapporteras resultatet av en granskning olika, beroende på företagets valda kontrollmetod. Vidare har fastställts att både interna och externa kontrollmetoder har brister och styrkor. Den interna kontrollens styrka ligger i upprätthållandet av en nära kontakt mellan företag och leverantör, något som visat sig vara grundläggande för att få igenom förändringar. Att komplettera med en extern kontrollorganisation kan verifiera tillförlitligheten i ett företags sociala arbete gentemot intressenter samt stärka samarbetet mellan företag.

Titel: Bolagskoden – inspiration för idrottsföreningars förtroendearbete? Nivå: Ekonomie magisterexamen med ämnesdjup University: Institutionen för ekonomi Högskolan i Gävle 801 76 Gävle Sverige Telefon: 026-64 85 00 Telefax: 026-64 86 86 E-mail: www.hig.se Författare: Britta Lindman Susanne Tärnblom Datum: Juni 2006 Handledare: Tomas Källkvist Syfte: Det primära syftet är att se vad idrottsföreningarna själva anser om hur förtroende för deras verksamhet kan skapas och om de tror att en uppförandekod kan öka förtroendet för dem. Aktiebolag använder sig av en kod för bolagsstyrning för att öka förtroendet för sin verksamhet. Vi vill i arbetet undersöka om tankarna bakom denna kod även går att applicera på idrottsföreningar. / Title: The code for corporate governance – an inspiration for sports associations work to create trust? Level: Final assignment for a Master degree in Business Administration University: Department of Business Administration University of Gävle 801 76 Gävle Sweden Telephone: +46-26-64 85 00 Telefax: +46-26-64 86 86 E-mail: www.hig.se By: Britta Lindman Susanne Tärnblom Date: June 2006 Tutor: Tomas Källkvist The object: The main purpose with this essay is to investigate how sports associations create trust for it´s organization and if they think that a code of conduct can create trust for them. Joint-stock companies use a code for corporate governance to create trust. We want to investigate if the thoughts behind that code can be applied on a code of conduct for sports associations.