Studiens syfte är att undersöka hur företag inom den svenska byggindustrin integrerar Global Compact samt huruvida detta fenomen kan förklaras med delar av nyinstitutionell teori. Tidigare studier har påvisat svårigheter kring integreringen av frivilliga regleringar, såsom Global Compact, då de i stor utsträckning är utformade på ett övergripande och flexibelt sätt. Inom byggindustrin återfinns denna problematik, samtidigt som branschen de senaste åren gett hållbarhet ett ökat fokus. För att undersöka studiens syfte har vi gjort en fallstudie som inkluderar de tre största byggföretagen i Sverige. Resultatet visar att integreringen av Global Compact inom den svenska byggindustrin sker främst via uppförandekoder samt genom uttalade visioner och hållbarhetsaktiviteter, främst inom miljöområdet. Vidare tyder resultatet på att Global Compact har blivit en institutionaliserad norm bland de stora byggföretagen.

Multinationella företag har i och med den ökade globaliseringen fått större möjligheter att investera och etablera verksamhet i länder i tredje världen. Företagen i dagens samhälle har en stor betydelse, och de förväntas ta ansvar för sin verksamhet, även då det gäller miljömässiga och sociala förhållanden. Studien syftar till att undersöka hur möjligheterna ser ut för multinationella företag att anta initiativ för miljömässiga och sociala dimensioner av sin verksamhet, ett sk CSR-arbete. Intervjuer med tre stora svenska företag, IKEA, SKF och H&M, har genomförts och ett antal dokument från företagen har också analyserats. Bland det som tycks vara av vikt för att kunna ha en hög ambition med ett CSR-arbete kan vi bl a notera att valet av konkreta verktyg för ansvarstagandet bör anpassas efter företagets kundbild och produktionsförhållanden. En annan viktig observation är att det i de företag som studerats finns grundläggande värderingar där CSR-initiativen lätt kan tolkas in. Detta antas således vara en viktig förutsättning för att en hög ambition i arbetet med att föra in ett miljömässigt och socialt tänkande i verksamheten ska vara möjlig. En god dialog med sina kunder tycks också vara något som alla de tre studerade företagen strävar efter, och ansträngningar för att både samla in och kommunicera ut information görs. Vidare verkar CSR- området präglas av en princip om ständiga förbättringar. Att utveckla och förbättra sitt ansvarstagande är något som företagen bedriver ett arbete med, och att hela tiden hitta nya vägar för det ansvar man som företag tar är enligt studiens slutsatser viktigt att sträva mot.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att få förståelse för hur chefer leder hållbarhet och motiverar de anställda genom utbildning att jobba med frågor som rör uppförandekoden. Metod: Studien har utförts genom en kvalitativ metod och genom semistrukturerade intervjuer av 10 chefer som arbetar på olika affärsområden i ett stort företag i Mellansverige. Materialet presenteras och analyseras genom tematiskt analys av data för att slutligen redovisa resultat kopplat till forskningsfrågorna. Resultat & slutsats: Resultat av studien visar att ledarens engagemang är en viktig komponent för att medarbetarna ska bli motiverade att utföra en uppgift som utgår från hållbarhet. Utbildning av hållbarhet relaterat till företagets uppförandekod råder det delade meningar om och det önskas andra metoder för lärande. Studien visar också att uppföljning av hållbarhetsutbildning behöver genomföras kontinuerligt för att kunskaperna ska bibehållas hos medarbetaren. Förslag till fortsatt forskning: Då denna studie behandlar ledarnas perspektiv föreslår vi att fortsatta studier kan fokusera på medarbetarnas åsikter och identifiera de anställdas uppfattning om motivationsfaktorer angående hållbarhet. På grund av tidsbegränsning är vårt förslag att det behövs ytterligare studier som omfattar fler respondenter för att kunna bekräfta våra slutsatser. Förslagsvis kan en mer omfattande kvantitativ studie inom området genomföras. Uppsatsens bidrag: Studien visar att ledarens engagemang har stor inverkan på de anställdas motivation att utföra en uppgift som omfattar hållbarhet. Vi kan se att utbildningen av medarbetarna på företaget inom hållbarhet har resulterat i en långsiktighet i affärsbeslut. Studien visar även att utbildningen behöver förbättras för att kunskaperna ska kunna integreras i den dagliga verksamheten ytterligare. / Aim: The purpose of this paper is to obtain an understanding of how managers are leading sustainability and motivates employees through education to work on issues related to the code of conduct. Method: The study has been carried out by a qualitative method and through semistructured interviews with 10 managers working in different business areas in a large company in central Sweden. The material is presented and analyzed through thematic analysis to finally present results related to the research questions. Result & Conclusions: Results of the study show that the leaders’ commitment is an important component for employees to be motivated to perform a task based on sustainability. There is a disagreement and desire of other methods to educate in sustainability related to the company's code of conduct. The study also shows that monitoring of sustainability education needs to be carried out continuously for knowledge to be retained in the employee. Suggestions for future research: Since this study deals with the leaders’ perspective, we suggest that future studies focus on employee engagement and identify the employees' perception of motivational factors regarding sustainability. Because of the time constraints our suggestion is that further studies involve more respondents to confirm our conclusions. Furthermore, we believe that a comprehensive quantitative study could be contributing for future research. Contribution of the thesis: This study shows that the leaders’ involvement has great impact on employee motivation to perform a task involving sustainability. We can discern that the training of company employees in sustainability has resulted in a longterm business decision. The study also shows that training needs to be improved for knowledge about the code of conduct should be integrated into the daily operations further.

I dagens samhälle är Corporate Social Responsibility (CSR) ett omtalat och aktuellt ämne. Det främjar hållbar utveckling och innefattar det ansvar som företag förväntas ta för sin samhällspåverkan ur socialt-, miljömässigt- och ekonomiskt perspektiv. I takt med att allmänhetens intresse för CSR växer, ökar pressen att företag ska implementera och aktivt arbeta med dessa frågor. Vidare efterfrågas en tydlig redovisning av arbetet för att företagsintressenter ska kunna ta del av informationen. Denna uppsats syftar till att belysa den sociala aspekten av CSR med fokus på textila företags uppförandekoder samt uppföljning och efterlevnad av dessa. Den empiriska undersökning som ligger till grund för uppsatsens resultat baseras på en kombination av litteraturstudie, kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner på två svenska fallföretag i textilbranschen samt interna dokument från företagen så som års- och hållbarhetsredovisningar, uppförandekoder och pressmeddelanden. Litteraturstudien gav till följd en undersökningsmodell med åtta områden som enligt forskning har inverkan på företags utformande av CSR-arbete. Genom övrigt empiriskt material undersöktes hur de utvalda företagen såg på detta. Resultatet av denna studie mynnar ut i en modell som visar hur de olika områdena inom CSR påverkar företags uppföljningar av uppförandekod samt efterlevnad av dessa.

Turkiet är en attraktiv växande marknad inom kontraktsbaserad textilproduktion, den geografiska närheten för svenska modeföretagen är en bidragande faktor till detta. När modeföretag i Sverige kontrakterar produktion i Turkiet stöter de på många problem när de ska uppehålla sin uppförandekod och implementera denna i alla led i värdekedjan. I denna rapport är det BSCIs uppförandekod som är fokus. Olika synsätt i Turkiet på arbetsrättigheter och sociala rättigheter är vanliga problem och det skapar svårigheter för modeföretagets sociala hållbarhetsarbete. Rapportens syfte är att undersöka hur turkiska materialtillverkare lever upp till svenska modeföretags krav samt vad som kan förbättras och hur det kan gå till. Detta är relevant för inte bara modeföretagen utan även för de leverantörer i Turkiet som söker nya kunder. Med kvalitativ forskning genom intervjuer av svenska modeföretag och turkiska leverantörer framgick det att en brist av kommunikation mellan parterna förekommer samt att de redan turkiska arbetslagarna gör det svårt att upprätthålla uppförandekoden. Modeföretagen måste öppna upp en kommunikation med sina konsumenter för att sedan vidare förmedla kraven till leverantörerna i Turkiet för att bidra till en upplysning och transparens som kan kommer att gynna alla inblandade parter. För en mer genomgående förändring krävs det en förändring av turkiska arbetslagar. För att uppnå detta krävs en stor gemensam satsning från företag med kontrakterad produktion i Turkiet och en förändring av den turkiska mentaliteten.Turkey is an attractive emerging market in contract based textile production, the geographical proximity of Swedish fashion companies is a contributing factor to this. When fashion companies in Sweden contractually enlist production in Turkey they encounter many problems when they want to maintain their code of conduct through their social sustainability. In this report it is the BSCI code of conduct that is the main focus. Differences in point of views are common in Turkey regarding working rights and social rights and that creates problems for the fashion companies’ sustainability work. The purpose of this report is to examine how Turkish material manufacturers live up to the Swedish fashion company’s requirements also what they can do to improve it and how it can be executed. This is relevant not only for fashion companies, but also for the suppliers in Turkey seeking new customers. Qualitative research through interviews with Swedish fashion companies and suppliers in Turkey indicated that a lack of communication between the parties and the established Turkish labour laws makes it difficult to maintain the code of conduct created by BSCI.Fashion companies have to open up a communication with their consumers and then pass on their demands to the suppliers in Turkey to contribute to an enlightenment and transparency that would benefit all parties involved. A more thorough change would require an update of the Turkish Labour laws. Something that difficult and complex requires an effort from the companies with contractual production in Turkey and a change of Turkish mentality. / Program: Textilekonomutbildningen

<p>The legal status of corporate codes of conduct, whereby a corporation promises to behave in an ethical manner, is uncertain. Such codes are often claimed to be legally unenforceable. But even if codes per se are not regulated by a legal system, there are still numerous rules governing the making and keeping of promises. Contracts, constitutions and advertising are examples of promises recognized in many legal systems. </p><p>This thesis will show, using general principles found in several legal systems, that codes of conduct can indeed be enforceable. </p><p>Firstly, a contract is an agreement between two or more parties. According to different theories, it derives its legal validity from either the ethics of promise-keeping or the reliance of one party. Codes of conduct may, in some cases be considered enforceable contracts. </p><p>Secondly, corporations, like states have constitutions, which outline the basic principles of the organization in a way recognized by the law. A code of conduct can be made enforceable by incorporation into this constitution. </p><p>Finally, promises made in advertising can also be binding for the corporation. If the code is regarded as advertising, it can become enforceable.</p> / <p>Genom etiska policyer (uppförandekoder) kan företag lova att bete sig på et etiskt sätt. Dessa koders rättsliga status är emellertid osäker, och ofta hävdas att sådana de inte är rättsligt bindande. Men även om etikpolicyer i sig inte regleras av rättssystemet, finns det flertaliga regler om att ge och hålla löften. Avtal, författningar och marknadsföring är alla exempel på löften som erkänns som bindande av många rättssystem. </p><p>Denna uppsats visar, genom att åberopa allmänna principer som finns i flera rättssystem, att uppförandekoder faktiskt är bindande. </p><p>Ett avtal är en överenskommelse mellan två eller flera parter. Enligt olika teorier blir det bindande på grund av antingen etiska normer om löften eller en parts tilltro till avtalet. Uppförandekoder kan, under vissa förutsättningar, anses vara avtal. </p><p>Företag, likt stater har författningar som reglerar organisationens mest grundläggande principer på ett sätt som av lagen tillmäts betydelse. En uppförandekod kan göras bindande genom att inkorporeras i denna författning. </p><p>Löften som ges i marknadsföring kan också skapa rättsliga plikter för företaget. Om koden ses som reklam kan den vara bindande.</p>

The legal status of corporate codes of conduct, whereby a corporation promises to behave in an ethical manner, is uncertain. Such codes are often claimed to be legally unenforceable. But even if codes per se are not regulated by a legal system, there are still numerous rules governing the making and keeping of promises. Contracts, constitutions and advertising are examples of promises recognized in many legal systems. This thesis will show, using general principles found in several legal systems, that codes of conduct can indeed be enforceable. Firstly, a contract is an agreement between two or more parties. According to different theories, it derives its legal validity from either the ethics of promise-keeping or the reliance of one party. Codes of conduct may, in some cases be considered enforceable contracts. Secondly, corporations, like states have constitutions, which outline the basic principles of the organization in a way recognized by the law. A code of conduct can be made enforceable by incorporation into this constitution. Finally, promises made in advertising can also be binding for the corporation. If the code is regarded as advertising, it can become enforceable. / Genom etiska policyer (uppförandekoder) kan företag lova att bete sig på et etiskt sätt. Dessa koders rättsliga status är emellertid osäker, och ofta hävdas att sådana de inte är rättsligt bindande. Men även om etikpolicyer i sig inte regleras av rättssystemet, finns det flertaliga regler om att ge och hålla löften. Avtal, författningar och marknadsföring är alla exempel på löften som erkänns som bindande av många rättssystem. Denna uppsats visar, genom att åberopa allmänna principer som finns i flera rättssystem, att uppförandekoder faktiskt är bindande. Ett avtal är en överenskommelse mellan två eller flera parter. Enligt olika teorier blir det bindande på grund av antingen etiska normer om löften eller en parts tilltro till avtalet. Uppförandekoder kan, under vissa förutsättningar, anses vara avtal. Företag, likt stater har författningar som reglerar organisationens mest grundläggande principer på ett sätt som av lagen tillmäts betydelse. En uppförandekod kan göras bindande genom att inkorporeras i denna författning. Löften som ges i marknadsföring kan också skapa rättsliga plikter för företaget. Om koden ses som reklam kan den vara bindande.

År 2007 uppmärksammades de oegentligheter som förekom i produktionen av de varor som landstingen köpte in till den svenska sjukvården vilket medförde att landstingen startade ett samarbete runt socialt ansvar i upphandling. Då CSR främst kopplas ihop med företag i privat sektor, avser denna kvalitativa studie undersöka hur CSR som idé har tagits emot i offentlig sektor och hur den har gjorts om för att passa i sin nya kontext. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer och har sedan analyserats med skandinavisk nyinstitutionell översättningsteori samt teorin om inramning. Undersökningen visar att det tidigare var svårt att veta vilka sociala krav man som enskild förvaltning kunde ställa i upphandlingar och att när CSR som idé togs emot av aktörer i landstingen startade dessa ett samarbete där idén aktivt gjordes om för att passa i offentlig sektor. Det innebar att idén materialiserades i en uppförandekod som tog hänsyn till det unika med den nya kontexten, vilket främst var lagen om offentlig upphandling. Studien visar att CSR inte har förlorat sin innebörd i översättningen, utan den har enbart anpassats till de nya förutsättningarna.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur ansvarstagande för att följa organisationers uppförandekod skapas bland medarbetarna i organisationen. Metod: Studien är kvalitativ med abduktiv ansats och består av en förstudie och åtta semi-strukturerade intervjuer med medarbetare på en svensk bank.  Resultat och slutsats: Resultatet visar att både formella och informella styrningsmetoder påverkar ansvarstagande till att följa uppförandekoden. Ansvarstagande skapas vidare till stor del i relation till andra, både medarbetare och också kunder. Den här studien visar att även kunden påverkar medarbetarens ansvarstagande för att följa uppförandekoden, att medarbetarna känner ansvar för att agera i enlighet med koden för att kunna hjälpa sina kunder på bästa sätt. Examensarbetes bidrag: Den här studien bidrar till kunskap om hur ansvarstagande för att följa uppförandekoden skapas hos medarbetare inom banksektorn. Studien visar att medarbetarnas ansvarstagande påverkas av både formell och informell styrning. Studien visar vidare att också kunden, inte bara andra medarbetare, är en del i det socialiserande ansvarstagandet som påverkar etiskt agerande och att följa organisationens uppförandekod. Förslag till fortsatt forskning: Förslag till framtida studier är att genomföra liknande studier inom olika kontexter för att undersöka hur banksektorn skiljer sig åt jämfört andra sektorer. Det vore vidare intressant att intervjua personer på olika nivåer, till exempel mellanchefer och chefer högre upp i organisationen, och undersöka hur ansvarstagande för att agera etiskt och följa uppförandekoden skapas hos dem. Det vore sedan intressant att jämföra hur ansvarsskapande sker beroende på var i organisationens hierarki man befinner sig. / Aim: The aim of this study is to investigate how accountability among an organisations employees is created when it comes to following the organisation’s code of conduct.  Method: The study is qualitative with an abductive approach and consists of one pilot study and eight semi-structured interviews with employees at a Swedish bank. Results and conclusions: The results show that both formal and informal management control influence accountability for following the code of conduct. Accountability is further created to a large extent in relation to others, both employees and also customers. This study shows that the customer influences the employee's accountability for following the code of conduct, and that the employees feel responsible for acting in accordance with the code in order to be able to help their customers in the best way.  Contribution of the thesis: This study contributes to knowledge about how accountability for following the code of conduct is created in the banking sector’s employees. The study shows that employees' accountability is affected by both formal and informal management control. The study further shows that the customer, not just other employees, is part of the social accountability that affects ethical behavior and following the organization's code of conduct.  Suggestions for future research: We propose future studies to carry out similar studies within different contexts to investigate how the banking sector differs compared to other sectors. It would also be interesting to interview people at different levels, for example middle managers and managers higher up in the organization, and investigate how taking accountability for acting ethically and following the code of conduct is created in them. It would then be interesting to compare how accountability creation takes place depending on where in the organization's hierarchy you are.

Studiens syfte har varit att få en djupare kunskap och förståelse för hur multinationella företags uppförandekoder fungerar som strategiska kunskapshanteringsverktyg för att fostra företagens medarbetare. Arbetets frågeställningar har varit; “Hur är företagens uppförandekoder utformade?”, “Hur framträder medarbetaren som intressent i företagens uppförandekoder?”, och “Vilken fostrande roll spelar uppförandekoderna som strategiska verktyg för kunskapshantering?”. Den teoretiska utgångspunkten för detta arbete har varit kunskapshanteringsteorin som bidragit med förståelse för uppförandekoderna som kunskapshanteringsverktyg och intressentteorin som bidragit med förståelse kring företagets relation till medarbetaren samt dess incitament till de val företagen gör. Det empiriska materialet bygger på fem stora multinationella bilföretags uppförandekoder och har analyserats genom en begreppsanalys där en modell har tagits fram för att förstå uppförandekodernas innehåll och uppbyggnad. Studiens resultat har visat på att uppförandekoderna i bilbranschen är mycket lika varandra och att de i allmänhet har ett mycket generellt innehåll, de stora skillnaderna rör den ton företagen har gentemot sina medarbetare i uppförandekoderna. I studien har vi även funnit att uppförandekoderna likaväl hade kunnat vara för företag inom andra multinationella branscher om man bortser från de namn och logotyper som finns i uppförandekoderna. Slutligen har det gått att konstatera att företagen främst fostrar sina medarbetare in i ett tankesätt som ska leda deras agerande istället för att fostra ett specifikt handlande. Detta för att skapa en självgående medarbetare oavsett ansvarsområde som denne har. / The purpose of this study has been to increase the knowledge and understanding of how Codes of Conduct of multinational companies works as a strategic knowledge management tool to foster the employees of the company. The research questions of this study have been; “How are the company's codes of conduct structured?”, “How does the employee appear as a stakeholder in the companies' codes of conduct?” and “Which fostering role does the code of conduct play as strategic tools for knowledge management?”. The theoretical foundation for this work has been the knowledge management theory, which has contributed to understanding the codes of conduct as a knowledge management tool, and the stakeholder theory, which has contributed to understanding the relationship between a company and its employees and the company's incentives for the choices the companies make. The empirical material is based on the codes of conduct of five major multinational automotive companies and has been analyzed through conceptual analysis, where a model was developed to understand the content and structure of the codes of conduct. The results of the study have shown a common generality where the codes of conduct in the automotive industry are very similar in content, the major differences concern the tone companies adopt towards their employees in the codes of conduct. Additionally, the study found that the codes of conduct could just as well have been applied to companies in other multinational industries if one disregards the company names and logos present in the codes of conduct. Finally, it has been observed that companies primarily foster their employees into a mindset that guides their actions rather than fostering specific actions. This is done to cultivate self-driven employees regardless of their area of responsibility.