Athletes’ health in relation to sport participation has been rather unexplored from a holistic perspective. The objectives of this study were: a) to test the modified version of the Perceived Health & Sport Participation Profile (PHSPP) Questionnaire; b) to examine the relationship between athletes’ perceived health, sport satisfaction, goal orientation, athletic identity, self-esteem and physical self perception. The Perceived Health & Sport Participation model (PH&SP) (Stambulova, Johnson, Lindwal & Hinic, 2006) was used as theoretical framework. A package of five instruments was completed by 136 competitive athletes representing different sports and levels. A test-re-test was conducted on the PHSPP with 34 athletes. Descriptive statistics, factor analyses, oneway ANOVA and correlation analyses by SPSS were employed to analyze data. The results supported the PH&SP model in much but also suggested that the questionnaire still can be improved. Factor analyses resulted in eight extracted factors explaining 55.92% of the total variance. Based on factor analyses and the PH&SP-model, eight transformed component variables were created. Test-re-test reliability for these was good. The study also confirmed that there are significant relationships between the transformed component variables of the PHSPP, athletic identity, goal orientation, self-esteem and physical self perception. The results are discussed with reference to previous research and the PH&SP-model.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet är att undersöka två skolors friskvårdsarbete, samt om det är möjligt att jämföra personalens upplevda hälsa med ledningens syn på personalens hälsa. För att ta reda på detta syfte har vi formulerat följande frågeställningar: <ul type="disc">På vilket sätt jobbar skolorna med friskvård? Vad har skolorna för mål med friskvårdsarbetet? Hur ser ledningen på personalens upplevda hälsa? Hur ofta deltar personalen i friskvårdsarbetet? Hur upplever personalen sin hälsa? Hur upplever personalen skolans friskvårdsarbete? Metod Vi har valt att använda oss av både en kvalitativ och en kvantitativ undersökning i vårt examensarbete. Anledningen till att vi valt att använda oss av både intervjuer och enkäter är att vi dels vill få en djupare förståelse för ledningens syn på friskvården, samt en bredare syn på personalens upplevda hälsa och deras inställning till skolans friskvård. Vi intervjuade två biträdande rektorer och delade totalt ut 143 enkäter på de båda skolorna och vi fick en svarsfrekvens på 48.9 procent dvs. 70 stycken enkäter. Resultat Det resultatet visade var att skolorna erbjuder friskvårdsaktiviteter och en friskvårdstimme varje vecka men det är endast ett fåtal som utnyttjar respektive deltar i dessa möjligheter. Personalens upplevda hälsa var generellt god, förutom att det var höga siffror som visade att många hade långvarig värk i såväl axlar som nacke/rygg. Merparten av personalen på skolan tyckte inte att ledningen gjorde tillräckligt för att främja personalens hälsa.  Slutsats Efter att ha studerat både ledningens och personalens syn samt förkovrat oss i olika studier och litteratur så har vi förstått att friskvårdsarbetet är komplicerat. För skolorna gäller det inte bara att satsa på friskvård, man måste också göra rätt satsningar som tilltalar personalen. Det är möjligt att vår undersökning skulle te sig annorlunda om vi gjorde den ett år framåt i tiden då den ena skolan nyligen hade startat sin satsning på friskvårdsarbetet.

Syftet med denna studie är att genom kvalitativ intervjumetod undersöka hur 8 medarbetare upplevt deltagandet av ett hälsoprogram i relation till hur de upplever sin hälsosituation idag. Frågeställningar som undersökningen bygger på är (i) Hur upplevde medarbetarna sin hälsosituation innan programdeltagandet? (ii) Hur upplevde medarbetarna programdeltagandet? (iii) Hur upplever medarbetaren sin hälsosituation idag i relation till programdeltagandet? Av resultatet framgår det att alla medarbetarna kände behov av att förbättra sin hälsosituation innan de påbörjade programmet. De upplevde hälsoprofilbedömningen som bra för att någon lyssnade på deras hälsosituation. Genomgående var det motiverande att skriva kontrakt och sätta upp mål för att förbättra sin hälsa genom att gå på en erbjuden aktivitet i 6 månader. De flesta har inte kunnat gå på en aktivitet under arbetstid som erbjudits p g a arbetsbelastning. Aktivitetsdeltagandet har varierat, anledningar är bl a minskad motivation, brist på tid och för lite stöd från hälsopromoter eller arbetsgivare. Motivationen att förbättra sin hälsa har hos de flesta avtagit efter programmet. Anledningarna till detta varierar, men ofta anges det att det saknas tid, uppföljning, kontroll och stöd. Hälsosituationerna ser idag olika ut för de flesta medarbetarna beroende på hur deras livssituationer ser ut. Endast ett fåtal upplever att programmet bidragit till en förbättrad hälsosituation idag. Andra faktorer som påverkar deras upplevda hälsosituationer är bl a sjukskrivning, hög arbetsbelastning och stress på arbetet och det saknas möjligheter till fikapauser. Dessa faktorer har inte programmet påverkat.

<p>Sammanfattning</p><p>Syfte och frågeställningar</p><p>Studiens syfte var dels att jämföra/undersöka vilken inställning normalviktiga fysiskt lågaktiva barn har till idrott och fysisk aktivitet med fysiskt aktiva normalviktiga barn, dels att undersöka barnens inställning till egen upplevd hälsa/eget hälsoläge.</p><p>• Hur skiljer sig normalviktiga fysiskt lågaktiva barns inställning till idrott och fysisk aktivitet sig mot normalviktiga fysiskt högaktivas?</p><p>• Hur skiljer sig normalviktiga fysiskt lågaktiva barns upplevelse av/vid idrott och fysisk aktivitet sig mot normalviktiga fysiskt högaktivas?</p><p>• Hur bedömer normalviktiga fysiskt lågaktiva barn sitt hälsoläge jämfört med aktiva?</p><p>• Vilka omgivningsfaktorer, till exempel föräldrars och kompisars inställning till fysisk aktivitet, har betydelse för barnet?</p><p>Metod</p><p>Barnen i studien valdes ut från det tidigare genomförda projektet STOPP (Stockholm Obesity Prevention Project). Studiens två grupper bestod av de 20 % minst aktiva respektive 20 % mest aktiva, baserat på accelerometri. Barn i åldersintervallet 11.5 år -15 år valdes ut. Ett antal frågor från frågeformuläret som användes i Skolprojektet 2001 användes, och tillsammans med ytterligare tillägg konstruerades en ny postenkät. Enkäten skickades ut och 78 st barn (60.5 %) svarade.</p><p>Resultat</p><p>Ingen skillnad förekom avseende inställningen till idrott och fysisk aktivitet mellan fysiskt lågaktiva och högaktiva barn. Upplevelsen av/vid idrott och fysisk aktivitet skiljde sig mellan grupperna. Av de fysiskt aktiva barnen kände sig fler ”duktiga” jämfört med de lågaktiva barnen som oftare kände sig ”utanför”. I fråga om hälsoläget, mådde lågaktiva barn fysiskt sämre än högaktiva. Inga skillnader erhölls gällande den psykiska hälsan. Gällande omgivningsfaktorer, sågs ingen skillnad vad gäller familjestöd och föräldrarnas inställning till idrott och hälsa. Skillnad mellan grupperna fanns gällande kompisarnas aktivitetsvanor. De högaktiva barnens kompisar idrottade regelbundet.</p><p>Slutsats</p><p>Det finns ett samband mellan aktivitetsnivå och upplevd fysisk hälsa. Fysiskt lågaktiva barn upplever sig må dåligt. Samband mellan barnets fysiska aktivitetsnivå och kompisarnas finns. Hur barnen känner sig när de har idrott och hälsa, skiljer sig markant mellan grupperna.</p>

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Studiens syfte var dels att jämföra/undersöka vilken inställning normalviktiga fysiskt lågaktiva barn har till idrott och fysisk aktivitet med fysiskt aktiva normalviktiga barn, dels att undersöka barnens inställning till egen upplevd hälsa/eget hälsoläge. • Hur skiljer sig normalviktiga fysiskt lågaktiva barns inställning till idrott och fysisk aktivitet sig mot normalviktiga fysiskt högaktivas? • Hur skiljer sig normalviktiga fysiskt lågaktiva barns upplevelse av/vid idrott och fysisk aktivitet sig mot normalviktiga fysiskt högaktivas? • Hur bedömer normalviktiga fysiskt lågaktiva barn sitt hälsoläge jämfört med aktiva? • Vilka omgivningsfaktorer, till exempel föräldrars och kompisars inställning till fysisk aktivitet, har betydelse för barnet? Metod Barnen i studien valdes ut från det tidigare genomförda projektet STOPP (Stockholm Obesity Prevention Project). Studiens två grupper bestod av de 20 % minst aktiva respektive 20 % mest aktiva, baserat på accelerometri. Barn i åldersintervallet 11.5 år -15 år valdes ut. Ett antal frågor från frågeformuläret som användes i Skolprojektet 2001 användes, och tillsammans med ytterligare tillägg konstruerades en ny postenkät. Enkäten skickades ut och 78 st barn (60.5 %) svarade. Resultat Ingen skillnad förekom avseende inställningen till idrott och fysisk aktivitet mellan fysiskt lågaktiva och högaktiva barn. Upplevelsen av/vid idrott och fysisk aktivitet skiljde sig mellan grupperna. Av de fysiskt aktiva barnen kände sig fler ”duktiga” jämfört med de lågaktiva barnen som oftare kände sig ”utanför”. I fråga om hälsoläget, mådde lågaktiva barn fysiskt sämre än högaktiva. Inga skillnader erhölls gällande den psykiska hälsan. Gällande omgivningsfaktorer, sågs ingen skillnad vad gäller familjestöd och föräldrarnas inställning till idrott och hälsa. Skillnad mellan grupperna fanns gällande kompisarnas aktivitetsvanor. De högaktiva barnens kompisar idrottade regelbundet. Slutsats Det finns ett samband mellan aktivitetsnivå och upplevd fysisk hälsa. Fysiskt lågaktiva barn upplever sig må dåligt. Samband mellan barnets fysiska aktivitetsnivå och kompisarnas finns. Hur barnen känner sig när de har idrott och hälsa, skiljer sig markant mellan grupperna.

Sammanfattning Författare: Julia Castlin och Robin Andersson Titel: Arbetslöshet, vad gör det med oss? Handledare: Jan Karlsson Syftet med denna studie var att undersöka hur arbetssökande upplever att arbetslösheten påverkar deras hälsa. Studien hade även för avsikt att undersöka vilka utmaningar arbetssökande upplever och hur dessa hanteras i vardagen. Vidare studerades hur arbetssökande kan lära sig om sin hälsa under arbetslösheten utifrån egna samt andras erfarenheter. Metod: Denna studie grundas på sex stycken semi-strukturerade intervjuer med arbetssökande som varade i 30-40 minuter. De arbetssökande som deltog i studien hade varit utan arbete i minst två månader och var inskrivna eller på väg att skriva in sig på Arbetsförmedlingen. Teori: Teorierna som behandlar såväl hälso- som pedagogiska teorier är: känsla avsammanhang (KASAM), erfarenhetsbaserat lärande och praktikgemenskaper. Samtliga tre teorier har utgjort kärnan i en analysmatris som i studien legat till grund för att finna samband mellan empirin och teorierna, vilket var en hjälp för att besvara studiens syfte. Resultat: Resultaten som framkom i denna studie pekade på att arbetssökandes hälsa påverkas av tilltron till den egna förmågan att uppnå sina individuella mål. Krav och förväntningar från omgivningen verkar också påverka individernas hälsa. Resurser i form av ekonomisk trygghet och socialt stöd tycks kunna bidra till ett bättre subjektivt välmående. Den största utmaningen upplevdes av många arbetssökande vara att få en anställning. Orsakerna till den upplevda svårigheten var dock varierande och individuella hinder såsom brist på resurser, brist på erfarenhet/utbildning och konkurrens på arbetsmarknaden pekades ut. I intervjuerna framkom även att flera av intervjupersonerna hade utvecklat nya “idéer/teorier” som kan underlätta en hantering av liknande situationer i framtiden. Dessa nya idéer kan ha uppkommit både genom egna erfarenheter eller genom utbyte med andra. Slutsats: Hälsan under arbetslösheten tycks vara beroende av individens förmåga att hantera situationen som i enlighet med teorierna om erfarenhetsbaserat lärande och SE, beror på individens tidigare upplevelser och tilltro till sin egen förmåga. Sannolikheten för att få en anställning verkar således öka om individen innehar ett högt KASAM. / Abstract Author: Julia Castlin and Robin Andersson Title: The impact of unemployment - About job seekers perceptions and experiences of unemployment and health Supervisor: Jan Karlsson The aim of this study was to examine how unemployed experience their everyday life and how their health is affected by being unemployed. Another purpose of this study was toexamine which challenges the unemployed are experiencing and how they are handled. Furthermore, this study aspired to see how unemployed can learn about its health during unemployment by experiences from themselves and others. Method: This study included six semi-structured interviews with unemployed, which lasted for 30-40 minutes each. The unemployed, participating in this study had been without work for at least two months and were registered on, or in the process of registration with Arbetsförmedlingen (Employment Service, the largest agency providing jobs in Sweden). Theory: The theories that are addressing both health and pedagogy are: sense of coherence (SOC), experiential learning and communities of practice. All of these three theories have formed the core of an analyzing table, which facilitates findings of correlation between empirical data and theory, in order to enable answers regarding the purpose of this study. Results: The results that emerged from this study indicated that the health of unemployed is affected by the self-efficacy of achieving their individual goals. Expectations from the social environment also seem to be a factor to the health of the unemployed. Resources in terms of financial security and social support also showed indications of contributing to a better subjective well-being. The majority of the unemployed in this study perceived that receiving employment was the greatest challenge. However, the causes of the perceived difficulties were varying and the obstacles were individual, such as lack of resources, lack of experience/education and competition on the labor market. The interviews also revealed that several of the participants had developed new “ideas/theories” that can facilitate the management of similar situations in the future. These new ideas may have emerged either through own experience or through exchange with other people. Conclusion: The health status during unemployment seems to be dependent of the individual’s manageability of the situation, as in accordance with the theories of experiential learning and self-efficacy, depends on the individual’s previous experience and self-efficacy.Thus the likelihood of receiving employment seems to increase if the individual has a strong SOC.

Bakgrund: Individers delaktighet och möjlighet att påverka sin livssituation lyfts ofta fram i hälsofrämjande arbete. Forskning stödjer att skolframgång är en skyddsfaktor för att bevara en god psykisk hälsa. Elevers möjlighet att vara delaktiga och påverka sin skolsituation är faktorer som främjar både lärande och hälsa. Barns och elevers delaktighet är en viktig del av arbetet med mänskliga rättigheter och under år 2018 förväntas Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter antas som svensk lag.  Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns det ett samband mellan elevers upplevda delaktighet i skolsituationen och deras hälsa samt att belysa vilka faktorer i skolsituationen som hade betydelse för upplevd delaktighet.  Metod: Studien genomfördes som en kvantitativ tvärsnittsstudie av data från elevhälsodatabasen ELSA. Sambandsanalyser gjordes med variabeln ”delaktig och får vara med och bestämma” mot elevens skolsituation, relationer, självbild, riskbeteende och upplevd hälsa. Alla sambandsanalyser gjordes med Chi2 test, signifikant var &lt;0.05.  Resultat: Resultatet visade att elevers upplevda delaktighet hade statistiskt signifikanta samband med skolsituation, relationer, självbild, riskbeteende och upplevd hälsa. Elever med låg delaktighet uppgav en lägre grad av arbetsro på lektionerna, de var mindre nöjda med sitt skolarbete, hade färre vänner i skolan och upplevde i en lägre grad att vuxna var vänliga. Upplevelsen av låg delaktighet hade ett starkt samband med psykisk ohälsa. Det var mer än dubbelt så många elever med upplevd låg delaktighet, bland både pojkar och flickor, som kände sig ledsna och oroliga.  Konklusion: Studien belyser hur central elevers upplevda delaktighet är för deras hälsa och livssituation, även om det kausala sambandet inte kan påvisas. Att systematiskt stärka elevers delaktighet är ett hälsofrämjande arbetssätt som också kan förbättra skolans möjlighet att fullgöra sitt kompensatoriska uppdrag. Det vill säga att skolan ska möta varje elev utifrån dess individuella förutsättningar och kompensera för det som eleven kan ha behov av för att klara sina studier. / Background: Individuals' participation and ability to influence their life situation are often highlighted in health-promotion. Research supports that school success is a protective factor for maintaining good mental health. Pupils' ability to participate and influence their school situation are factors that promote both learning and health. The participation of children and pupils are an important part of the work on human rights and in 2018 the United Nations Convention on the Rights of the Child is expected to be adopted as a Swedish law. Aim: The aim of this study was to investigate whether there was a link between pupils ' perceived participation in the school situation and their health, as well as to shed light on what factors in a school situation which had significance for perceived participation.  Method: The study was conducted as a quantitative cross-sectional study of data from the health data base, ELSA. Correlation analysis was made with " included and be allowed to decide" towards the pupil's school situation, relationships, self-image, risk behavior and perceived health. All correlation analyses were done with the chi-squared test, significant were &lt; 0.05.  Results: The results showed that pupils ' perceived participation had a statistical significant relation with school situation, relationships, self-image, risk behavior and perceived health. Pupils with low participation indicated a lower degree of calm to study, they were less satisfied with their school work, had fewer friends in school and experienced to a lesser extent that adults were friendly. The experience of low participation had a strong correlation with mental ill health. It was more than twice as many with perceived low participation, among both boys and girls, who felt sad and worried. Conclusion: This study highlights how central pupils ' perceived participation is for their health and life situation, although the causal relationship cannot be demonstrated. To systematically strengthen pupils’ participation is a health promotion approach that also can improve the school's ability to meet its compensatory mandates. That is, the school system must meet each pupil's individual needs and compensate for what the pupil may need to complete his or her studies.

<p>Sammanfattning</p><p>SYFTE: I studien används Aaron Antonovskys begrepp <em>känsla av sammanhang</em> (KASAM). Känslan av sammanhang beror på hur väl en individ känner att tillvaron är begriplig, hanterbar och meningsfull. En stark KASAM innebär bra förutsättningar för att klara de svårigheter en individ kan utsättas för i livet.</p><p>      Syftet är att undersöka elevers känsla av sammanhang (KASAM) och analysera skillnader i KASAM mellan elever i olika socioekonomiska områden samt ta reda på vad eleverna tycker är viktigt för att må bra och trivas med livet.</p><p>      De frågor som ställdes var: Hur skattar elever sitt KASAM? Vilka faktorer anser eleverna är viktigast för att de ska må bra och trivas med livet? Hur skiljer sig KASAM mellan elever i olika socioekonomiska områden i Stockholm? Hur värdesätter eleverna i de olika socioekonomiska områdena de olika hälsofaktorerna och skiljer det sig något mellan områdena? Hur skiljer sig KASAM mellan flickor och pojkar? Hur värdesätter pojkar respektive flickor de olika hälsofaktorerna och skiljer det sig något mellan könen?</p><p> METOD: I studien deltog 467 elever i skolår 8 och 9 från fem olika skolor med hög respektive låg socioekonomisk status. Eleverna fick besvara en enkät som dels innehöll den förkortade versionen av KASAM-enkäten, KASAM-13, dels några frågor om vad de tycker är viktigt för att må bra och trivas med livet. KASAM-13 värdesätts sedan där lägsta värdet är 13 och högsta värdet 91. Statistikprogrammet SPSS användes för att bearbeta data.</p><p> RESULTAT: Medelvärdet för KASAM i hela gruppen var 59,46. Trivas i familjen och att ha vänner att umgås med var de faktorer som eleverna värdesatte högst. Att ha bra kontakt med föräldrarna var den enda oberoende faktorn som korrelerade med KASAM. Det skiljde sig inte mellan eleverna i de olika socioekonomiska områdena vad gäller KASAM. Eleverna från de låga socioekonomiska områdena värdesatte faktorerna bra ekonomi i familjen och att ha tid för sig själv högre. Pojkarna hade en starkare KASAM än flickorna. Pojkar värdesatte faktorerna att ha pojkvän/flickvän samt att vara fysiskt aktiv högre, medan flickorna värdesatte att ha en annan vuxen att tala med högre.</p><p> SLUTSATS: Socioekonomin har ingen betydelse för KASAM. Det som har störst betydelse är sociala relationer, framförallt familjen. Det är viktigt att ha det i åtanke i skolan. Är kontakten och samarbetet mellan skolan och hemmet goda så ökar elevens förutsättningar för att tillvaron ska kännas begriplig, hanterbar och meningsfull.</p>

Sammanfattning SYFTE: I studien används Aaron Antonovskys begrepp känsla av sammanhang (KASAM). Känslan av sammanhang beror på hur väl en individ känner att tillvaron är begriplig, hanterbar och meningsfull. En stark KASAM innebär bra förutsättningar för att klara de svårigheter en individ kan utsättas för i livet.       Syftet är att undersöka elevers känsla av sammanhang (KASAM) och analysera skillnader i KASAM mellan elever i olika socioekonomiska områden samt ta reda på vad eleverna tycker är viktigt för att må bra och trivas med livet.       De frågor som ställdes var: Hur skattar elever sitt KASAM? Vilka faktorer anser eleverna är viktigast för att de ska må bra och trivas med livet? Hur skiljer sig KASAM mellan elever i olika socioekonomiska områden i Stockholm? Hur värdesätter eleverna i de olika socioekonomiska områdena de olika hälsofaktorerna och skiljer det sig något mellan områdena? Hur skiljer sig KASAM mellan flickor och pojkar? Hur värdesätter pojkar respektive flickor de olika hälsofaktorerna och skiljer det sig något mellan könen?  METOD: I studien deltog 467 elever i skolår 8 och 9 från fem olika skolor med hög respektive låg socioekonomisk status. Eleverna fick besvara en enkät som dels innehöll den förkortade versionen av KASAM-enkäten, KASAM-13, dels några frågor om vad de tycker är viktigt för att må bra och trivas med livet. KASAM-13 värdesätts sedan där lägsta värdet är 13 och högsta värdet 91. Statistikprogrammet SPSS användes för att bearbeta data.  RESULTAT: Medelvärdet för KASAM i hela gruppen var 59,46. Trivas i familjen och att ha vänner att umgås med var de faktorer som eleverna värdesatte högst. Att ha bra kontakt med föräldrarna var den enda oberoende faktorn som korrelerade med KASAM. Det skiljde sig inte mellan eleverna i de olika socioekonomiska områdena vad gäller KASAM. Eleverna från de låga socioekonomiska områdena värdesatte faktorerna bra ekonomi i familjen och att ha tid för sig själv högre. Pojkarna hade en starkare KASAM än flickorna. Pojkar värdesatte faktorerna att ha pojkvän/flickvän samt att vara fysiskt aktiv högre, medan flickorna värdesatte att ha en annan vuxen att tala med högre.  SLUTSATS: Socioekonomin har ingen betydelse för KASAM. Det som har störst betydelse är sociala relationer, framförallt familjen. Det är viktigt att ha det i åtanke i skolan. Är kontakten och samarbetet mellan skolan och hemmet goda så ökar elevens förutsättningar för att tillvaron ska kännas begriplig, hanterbar och meningsfull.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka och jämföra vilka faktorer i lärares arbetsmiljö i storstad och mindre tätort, som samvarierar med lärares upplevda hälsa. För att uppfylla detta syfte har tre frågeställningar utformats: (1) Vad i arbetsmiljön upplever lärarna som stressorer vilka påverkar deras upplevda hälsa? (2) Vilken roll spelar skolledningen respektive kollegorna för lärarnas upplevda hälsa? (3) Hur korrelerar lärarnas upplevda hälsa med deras fysiska aktivitetsgrad? Metod En kvantitativ metod i form av enkäter har används för att kunna besvara och analysera syftet och frågeställningarna. I huvudsak har enkäten utformats med fasta svarsalternativ. Ett så kallat bekvämlighetsurval har gjorts i val av skolor, där lärare på respektive skola som velat delta i studien har legat till grund för resultatsammanställningen. Total 98 enkäter samlades in och sammanställdes iStatistical Package for the Social Sciences - SPSS- version 19,0. Teoretiska ramverk som användes för analys av resultatet var Antonovskys KASAM-teori samt Karaseks och Theorells Krav-kontroll-stöd-modell. Resultat Studiens resultat visar att det finns en stark korrelation mellan den mentala- och kroppsliga hälsan, både för lärare i storstad (p=0,01) och i mindre tätort (p=0,08). De undersökta lärarna i storstad och mindre tätort upplever att de har en bra mental hälsa och att det är meningsfullt att gå till jobbet. Över 40 % svarar att de ofta (3-5 dagar per veckan) känner att de har egenkontroll, hanterbarhet, meningsfullhet och upplever att de är en del av ett sammanhang. Faktorer som korrelerar med den mentala hälsan är krav från elever, skolledning och sig själv. När det gäller den fysiska miljön är faktorer som påverkar lärarna, i både storstad och i mindre tätort, ljudnivå och renlighet. Skolledningen spelar en stor roll för lärarnas upplevda hälsa, såväl i storstad (p=&gt;0,000) som i mindre tätort (p=0,009). Dock upplever över 50 % av lärarna att de inte har stöd från skolledningen. Lärarna anger att administrativa uppgifter, tid, planering och arbetsklimat är betydelsefulla faktorer som påverkar deras hälsa. Resultatet visar även att den kroppsliga hälsan korrelerar med att vakna utvilad och kunna koppla av. Lärarna i såväl storstad som i mindre tätort upplever att det har en bra kroppslig hälsa. För lärarna i storstad finns det en korrelation mellan stöd från vänner och hur fysisk aktiv du är. Slutsats Slutsatser som kan dras från denna studie är att det inte föreligger stora skillnader mellan lärares upplevda arbetsmiljö och hälsa i storstad och i mindre tätort. Lärarna upplever att de mår bra, både mentalt och kroppsligt. En bidragande faktor till detta är enligt studien att lärarna upplever högt stöd från kollegor samt från vänner och anhöriga. Detta kan tolkas som att stödet utgör en form av copingstrategi, som hjälper lärarna att hantera sin stress – något som även ett flertal tidigare studier lyfter. Studiens resultat leder även fram till slutsatsen att lärare behöver finna balans mellan upplevda krav och finna resurser för att kunna uppleva en känsla av sammanhang. Utifrån krav-kontroll-stöd-modellen gör detta att lärarna upplever en balans i anspänningsgrad. / Aim and questions The study aims to examine and compare which factors in teachers’ work environment, in both metropolitan and small urban areas, correlate with teachers' perceived health. To meet this aim, three questions were designed: (1) What do teachers experience as stress factors in their work environment affecting their health? (2) What influence do the school management and colleagues have on their perceived health? (3) How does the teachers' perceived health correlate with their physical activity level? Method A quantitative method with a questionnaire has been used for the study. In essence, the questionnaire was designed with closed answers. A so-called comfort selection has been made for the choice of schools, where teachers at each school who wanted to participate in the study formed the basis for the collection of data. Overall 98 questionnaires were collected and the statistical analysis was done with help of the Statistical Package for the Social Sciences - SPSS version 19.0. Theoretical frameworks used were Antonovsky's SOC-theory (Sense of Coherence) and Karasek´s and Theorell´s Requirements-control-support model. Results Our results show that there is a strong correlation between mental and physical health, both for teachers in the metropolitan (p = 0.01) and smaller urban area (p = 0.08). The participants from both areas feel that they have a good mental health and that it makes sense to go to work. Over 40% answer that they often (3-5 days per week) feel that they experience self-monitoring, manageability, meaningfulness as teachers and that they are a part of a context. Factors that correlate with mental health are demands from students, school management and themselves. With regard to the physical environment, factors that affect teachers in both metropolitan and small urban areas are noise level and cleanliness. School management plays a large role in teachers' perceived health, both in metropolitan (p =&gt; 0.000) and in smaller urban areas (p = 0.009). However, over 50% of the teachers feel that they do not have support from school management. Teachers indicate that administrative tasks, time, planning and working environment are important factors in relation to their experienced health. The result also shows that experienced physical health among teachers correlates with the feeling of waking up refreshed and the ability to relax. The teachers in both metropolitan and less urban areas feel that they have a good physical health. For teachers in metropolitan areas, there is a correlation between support from friends and how physically active you are. Conclusions A conclusion to be drawn from this study is that there are small differences between teachers’ experienced health and work environment in metropolitan and less urban areas. The majority of the teachers feel they have a experienced health, both mentally and physically, and are doing well. A contributing factor to this could be that teachers experience strong support from colleagues, friends and relatives. This could suggest that social networks constitute a form of coping strategy, which help teachers manage their stress. A high percentage of the teachers seem to find a balance between perceived demands and finding resources to experience the sense of coherence. Based on the demands-control-support model, this means that teachers experience a feeling of balance.