Huvudresultat: Resultatet visar att det huvudsakliga skälet för informanterna att ta del av nyheter är för att få direkta upplysningar om omvärlden samt att stilla nyfikenhet och allmänt intresse. Det visar sig också att nätet är den främsta kanalen för att ta del av nyheter. Nyhetsmedier är dock bara ett sätt för unga att hålla sig informerade om sin omvärld, de använder också personliga nätverk för detta, både Facebook och genom att prata med kompisar och familj. Lokala nyheter anses av vissa vara intressanta, hos andra saknas intresset helt. Igenkänning en gemensam nämnare för vad som väcker känslor och intresse hos informanterna gällande nyheter, även nyheter med dramatisk eller underhållande prägel intresserar. Det kommer fram att de unga läser nyheter på nätet annorlunda än i andra medieformer, vilket visar att nya användningsmönster för nyhetskonsumtion bildas på nätet. Analysen visar att de lokala medieproducenterna som vill intressera en yngre publik bör jobba mycket framställningen av bilder och rubriker och ge dessa en dramatisk prägel, fokusera på att skapa igenkänning mot just de yngre och vad de kan identifiera sig med, samt vara snabba med uppdateringar.

Bakgrund och syfte: Medieutbudets mångfacetterade skepnader är ett resultat av ett samhälle under utveckling och som ständigt tvingar nya innovationer och tillverkningar att ta form. Iphone är ett exempel på en ny innovation som har rusat i svensk försäljning både hos ungdomar och äldre. Den yngre generationen ser dagens mediala utbud som ett normalt inslag i livet medan äldre personer fått vänja sig vid dessa breda alternativ senare i livet. Denna skillnad på hur man vuxit upp med medier kan också komma att styra hur generationerna använder sin Iphone ifråga om hur ofta man utnyttjar dess funktioner eller vilken nytta den utgör för personen. Syftet med denna uppsats är att jämföra de två olika generationernas sätt att använda iPhone. Metod/Material: Metoden som använts för denna uppsats är en kvalitativ forskningsintervju med semistrukturerade/strukturerade intervjuer som verktyg. En intervjuguide med redan förbestämda frågor har legat till grund för intervjuerna. Teori: Uses and Gratifications, mobilitet, medieanvändningens historia, globalisering och olika teoretiska påståenden om yngre och äldres medieanvändning genom tiderna. Huvudsakliga resultat: Genom våra förförståelsen inför intervjuerna och efter genomförda intervjuer kan konstateras att användningen de två generationerna emellan skiljer sig ganska markant. Mer information kommer efter genomförd analysdel.

Denna studie diskuterar hur kulturarv, i detta fall Friluftsmuseet Gamla Linköping, är uppbyggt och hur dess utformning gör att anspråk på historisk representation och autenticitet. De tre män som deltog som informanter i denna studie vet att Gamla Linköping är konstruerad genom omlokalisering av gamla byggnader till platsen, vilket skapar bilden av en liten stad i början av 1900-talet. Under intervjuerna med informanterna, frågade jag om de upplever Gamla Linköping som antingen ett museum eller en stadsdel - och svaret var komplex. I huvudsak ansåg informanterna att Gamla Linköping är ett levande samhälle som illustrerar det förflutna. Jag har genomfört denna studie genom semistrukturerade intervjuer och deltagande observationer på Adventsmarknaden i Gamla Linköping. Genom de deltagande observationerna på Adventsmarknaden blev det möjligt för informanterna att fortsätta reflektionen över vad och hur de uppfattar vara representativ och autentiskt i förhållande till Gamla Linköping miljön. Studien är indelad i fyra delar; Museum eller stadsdel?, Dåtiden i nutiden, Adventsmarknaden, Kulturarv - för vem?. I denna studie har jag diskuterat det faktum att alla kulturarv produceras av olika samtida maktcentra. Det innebär att kulturarv inte är något naturgivet objekt som i sig själv har ett värde – utan genom samtidens normer tillägnas vissa historiska kulturella uttryck värden och konstruerar subjektiva kulturarv. / This study has discussed how cultural heritage, in this case the museum Old Linköping, is constructed and how its design makes claim to historical representation and authenticity. The three men who participated as informants in this study know that Old Linköping is constructed through the relocation of old buildings to the site, thus creating the image of a small town in the early 1900's. During the interviews with informants, I asked the question if they experience Old Linköping as either a museum or a district - and the answer was complex. In essence, the informants generally held view that Old Linköping will be a living community that illustrates the past. I have conducted this study through semi-structured interviews and participant observations on the Advent market in Old Linköping. Through participant observation in the Advent market, it became possible for the informants to continue to reflect on what and how they perceive to be representative and authentic in relation to the Old Linköping environment. The study is divided into four parts; Museum or district?, Past in the present, Advent Market, Heritage - for whom?. In this study, I have discussed the fact that all cultural heritages are produced by various contemporary centers of power. This means that cultural heritage is not something given by nature but by current standards are directed toward certain historical cultural expressions of values and constructs a subjective cultural heritage.

This study examined a specific and controversial issue in health communication: the complementary and alternative medicine (CAM). Recent studies have shown that both online newsgroups and traditional newspapers have involved in communicating CAM information, but research has not answered whether there are differences between the new and old media. From the perspective of uses and gratifications, this study first investigated that how people are using newsgroups to solve CAM-related problems. Then contents of newsgroup messages and newspaper stories were analyzed to do the comparison in topics, source types, efficacy claims, and CAM categories. The results showed that both similarities and differences existed between the two media.

<p>Ofta fokuseras det på större företag i undervisningen, men verkligheten är den att de flesta företag i Sverige är små eller medelstora. Det finns olika definitioner av vad ett småföretag är, men ingen är mer rätt än någon annan och i denna uppsats kommer EU:s definition att användas. Alla företag, stora som små, har någon/några som vill ta del av företagets ekonomiska information. De små företagen har oftast inte lika många intressenter som de stora företagen, och därför är det sannolikt att de inte behöver en lika komplicerad och detaljerad redovisning. Dessa mindre företag har under en längre tid haft samma regelverk som de större, men BFN, IASB och lagstiftare har påbörjat ett förenklingsarbete av redovisningsreglerna.</p><p>För att kunna vara säker på att de nya reglerna verkligen fyller sitt syfte är det viktigt att de uppfyller de krav som företagen och användarna av redovisningsinformationen har. Det är därför viktigt med ytterligare forskning inom området då man fortfarande har relativt lite kunskap om vilka som använder sig av redovisningen och hur.</p><p>Vi vill med denna uppsats skapa förståelse för vilka småföretagen ser som huvudanvändare av externredovisningen samt hur denna används. Vi vill vidare undersöka om småföretagens syn på huvudanvändarna skiljer sig från de studier och den litteratur som finns på området.</p><p>För att samla in vårt empiriska material har vi använt oss av telefonintervjuer. Vi har intervjuat 36 småföretag i Jönköpings län, och av respondenterna är hälften byggföretag och den resterande hälften är tjänsteföretag.</p><p>I denna uppsats har vi kommit fram till att majoriteten av de allra minsta företagen ser upprättandet av externredovisningen som ett nödvändigt ont, och att betydelsen av den har en tendens att öka när antalet anställda och antalet ägare ökar. Detta kan tänkas bero på att kunskapen inte finns i de mindre företagen. Den användning småföretagen ser att de har av externredovisningen är för uppföljning, vid planering, för likviditetsmätning, som beslutsunderlag och för att informera personalen och företagsledningen.</p><p>Utifrån vår undersökning har det framkommit att småföretagen ser ägare/styrelsen/VD, banken och skattemyndigheten som de främsta huvudanvändarna. Vårt resultat stämmer till stor del in på tidigare studier, men vissa skillnader finns. Vi har även fått andra svar så som kunder, revisorn, leverantörer, konkurrenter och övriga. Revisorn är ett svar som kan diskuteras då ingen från den litteratur vi använt tagit upp detta, men även för att denne i praktiken inte använder sig av redovisningen så som till exempel banken. Slutligen kan det konstateras att storleken har betydelse, då vi kan se skillnader mellan de allra minsta småföretagen och de största.</p> / <p>In most cases within educational fields it is the bigger companies which get most attention, though infact in Sweden there are the small and medium size entities which are of larger number. There are several definitions what a small enterprise stands for and how to define it. Therefore it is hard to say that one definition is better than another, however in this thesis EU’s definition will be used.</p><p>All companies no matter size have some stakeholders who want to take part of the financial state-ments of the company. The smallest companies have most of the time not that many users/shareholders as the bigger companies and for that reason it is likely that they do not need an equally complicated and detailed accounting. These smaller companies have during some time had the same regulatory laws as the large companies, nevertheless BFN (Bokföringsnämnden, the Swedish government’s accounting experts), IASB and legislates have begun to work with facilitation of the accounting regulatory.</p><p>To assure that the new rules really fulfil their purpose it is essential that they accomplish the requirements which the companies and users of the accounting have. Thus it is necessary with further research within this area since there is still moderately little knowledge regarding who the users of the accounting are and how they use the information.</p><p>Our aim with this thesis is to create understanding of whom the small enterprises see as their main user of accounting and how it is used. Further we want to investigate if a small enterprise’s view of a user differs from already existing studies and literature concerning this topic.</p><p>To collect our empirical material we have chosen to conduct telephone interviews. We have interviewed 36 small enterprises within the Jönköping region in Sweden. Half of the selected companies consist of enterprises from the construction sector and the other half from the service sector.</p><p>With our research we are able to conclude that the majority of the smallest companies see the accounting as a complex performance that has to be done although the purpose of it has a tendency to enhance along with the number of employees and owners. This could be the consequence of lack of knowledge among the smaller companies. The small enterprises consider their main use of the accounting to be planning, to follow-up, to measure liquidity, basic data for decision making and to provide employees and management with information.</p><p>On the basis of our study it has emerged that the small enterprises see owner/management/CEO, the bank and the tax authority as the major users. Our result corresponds to some extent with ear-lier research, but there are differences as well. Among our responds we have obtained answers like customers, the accountant, suppliers, competitors and others. It can be discussed why the accountant was mentioned due to none in the literature we have been using brings this up, but also because of that the accountant does not use the accounting in the same way as for example the bank. To conclude we can state that the size does matter when we are able to see differences in the result between the smallest companies and slightly bigger ones.</p>

Internet och sociala medier har radikalt förändrat förutsättningarna för hur människor konsumerar medier och kommunicerar med såväl varandra som företag och organisationer (Carlsson, 2011; Karlsson, 2013:265; Wadenström, 2001). Sociala mediers hastiga framväxt väcker frågor om hur och varför människor använder dessa. När företag inte längre kan skilja sig ur mängden med traditionell envägskommunikation (reklam) för att vinna konsumenternas uppmärksamhet satsar allt fler på att bygga goda, långsiktiga relationer. Sociala medier är i det avseendet ett kostnadseffektivt verktyg som nyttjas av allt fler i allt större utsträckning.   Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka vilka tillfredsställelser användare erhåller från Instagram samt vilka förståelser och kunskaper modeföretag har av desamma, och hur dessa faktorer samspelar och kommer till uttryck i egenskap symmetrisk kontra asymmetrisk kommunikation. Studien innehar en sociologisk ansats med avstamp i bl.a. uses and gratifications och teorier om identitet och symmetrisk kontra asymmetrisk kommunikation. Det empiriska materialet har genererats från tre enskilda intervjuer med företag samt fyra fokusgruppsintervjuer om totalt 13 respondenter med de ingående företagens tilltänkta (men inte nödvändigtvis faktiska) målgrupp på Instagram.   Resultatet pekar ut fyra centrala dimensioner av tillfredsställelser respondenterna erhåller från Instagram: Eskapism/avkoppling, sociala relationer, personlig identitet och information. Företagen uppvisar överlag goda kunskaper och förståelser för dessa funktioner och använder sig också av detta i arbetet med Instagram. Dock tenderar företagen att överdriva betydelsen av den sistnämnda funktionen, vilket gör att de riskerar gå miste om att fånga upp delar av sin målgrupp.   Respondenternas allmänna uppfattning av företags kommunikation på Instagram präglas av ett asymmetriskt synsätt. Trots detta förhåller de sig alltjämt positiva till modeföretags närvaro på Instagram, tack vare de gränssnittsfunktioner som möjliggör för respondenterna att själva välja varifrån de får information.

The majority of research tends to focus on the effects of violent video games, and as a result the motivations to play games are understudied. This study used the uses and gratifications theory as a framework for investigating game player’s motivation to play video games for the purpose of catharsis. This study also proposed that in-game variables, such as level of difficulty and content of the video game, all be investigated to see the effects they have on the achievement of catharsis or the development of aggression through other mediating variables such as enjoyment, control, and frustration with the game. It was found that difficulty of the game predicted frustration with the game and that those with more game playing experience reported greater feelings of catharsis, enjoyment, and feelings of control. None of the independent variables were found to attribute to feelings of aggression, including game content. Feelings of control within the game were found to be predicted by game type. Although there were relatively few main effects with the independent variables, correlations show trends in the data between variables that would support the achievement of catharsis through greater feelings of control, enjoyment, and decreased frustration.

Prior studies have shown that the information and cultural product flow is dominantly one direction from large/wealthy markets to smaller markets. Extending this position through the underlying research, it is expected that the audiences in the United States, one of the largest cultural product exporters, may have shaped certain perceptions on the scarcity of Korean films in their domestic film market. By studying the users in an internet film discussion community, this research aims to provide useful ideas about how American audiences perceive Korean films. This qualitative case study conducted a content analysis of the actual postings by the participants on the Internet Movie Database (http://www.imdb.com) as they discuss the Korean movie "OldBoy." Then, in-depth interviews with volunteered users were performed.Foreign films, such as Asian films like OldBoy, seem to especially satisfy their needs of alternatives due to these films' scarcity in U.S. market. In other words,participating in community discussion is a means of finding new foreign films, and watching new foreign films works as a way of contributing to their film viewing communities. Also, contributing the community enhances their perceived prestige as film enthusiasts. The investigator started this research from the assumption that the scarcity of Korean films made U.S. audiences ethnocentric. However, study observed that the scarcity of Korean films and the foreignness of this film is treated as one of the most attractive aspects to this subset of viewers. This study has shown that by contributing to and participating in message board discussions, the viewers built a film viewing community in the IMDb website. The discussions with others in the film viewing community helped them build and enhance their prestige as serious film-goers as they built an interpretive community. Tracking the posts and respondents' answers, the investigator could predict that they are building exchange networks in their foreign film viewing community, and this process may influence to their future foreign film viewing.

Only one of the hillforts of southern Gwynedd has been submitted to a small excavation, and the forts in this study are quite forgotten in the larger British hillfort research. This thesis explores the forts’ possible uses through an analysis of their landscape setting, accessibility and view, architecture, internal features and archaeological setting. The result of the analysis show a variety of uses , for example related to occupation, trade, exchange or communication, agriculture and pastoralism, defence, religion and ritual. In addition, some larger patterns, connections and pairings of forts also come to light. Hopefully this study will lead to a heightened interest in, and future studies and excavations of the forts of southern Gwynedd.

The research engages the use of social media sites for musicians with a focus on Facebook. It determines which are the advantages the platform makes available for musicians, allowing them to employ Do It Yourself strategies of production, audience relationship management and self-management. The importance of audience response and demographics allow any musician integrate keen insight into the content delivery and thus, optimize their management accordingly. This thesis will establish the affordances that engage what aspects and uses of Facebook are changing the way amateurs operate. The research appropriates the context of professionalism to the variable of knowledgeability, know-how, and Stebbins’ (1977) seven variables (confidence, perseverance, continuation commitment, preparedness and self-conception) in order to note a definition of the modern amateur in contrast to professionals.