• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 909
  • 7
  • 1
  • Tagged with
  • 917
  • 236
  • 224
  • 222
  • 221
  • 166
  • 153
  • 130
  • 128
  • 127
  • 119
  • 113
  • 105
  • 103
  • 94
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
71

Ute och inne på fritids / Out- and inside at the after-school centre

Eklind, Jan January 2012 (has links)
BAKGRUND: I läroplanen för 2011 finns riktlinjer som skolan och fritidshemmet ska följa. Där står bland annat att barnen ska få chansen att utveckla sin motorik och förstå betydelsen av sin hälsa och sitt välbefinnande. Det är också viktigt att barnen får testa olika miljöer för att utveckla sin kreativitet och fantasi och att som också uppmuntrar deras lust till att lära. Många forskare anser att det är bra för barnen att vistas utomhus och studien vill visa om även fritidspedagogerna anser detta.   SYFTE: Studiens syfte är att ta reda på hur fritidspedagoger inom fritidshem och förskoleklass ser på sin egen utomhusverksamhet samt undersöka tidigare forskning i ämnet.   METOD: Studien har inspirerats av en fenomenologisk ansats där intervju använts som metod till att besvara mitt syfte. Sex fritidspedagoger som alla arbetar inom skola och fritidshem har intervjuats. Studien tar avstamp i J. Fasth och M. Stjerhagers examensarbetet vid lärarutbildningen vid Borås högskola 2008. De har undersökt förskolelärares syn på utomhusvistelse och utomhuspedagogik i studien ”Ute kan man inte vara för mycket – Pedagogers syn på utomhusverksamheten”. Denna studie ställer samma frågor till fritidspedagoger.   RESULTAT: Resultatet visar att alla fritidspedagogerna hade en positiv inställning till att vistas utomhus då de anser att barnen blir friskare och lugnare. Ljudnivån är en annan inomhus eftersom barnen är mer nära inpå varandra. Deras grovmotorik utvecklas också bättre utomhus eftersom det där finns olika nivåskillnader som ger barnen utmaningar. En stor nackdel som pedagogerna nämner är att de stora barngrupperna försvårar utomhusverksamheten.
72

Allt du gör inomhus kan du även göra utomhus. : En studie om rektorer och pedagogers förhållningssätt till utomhuspedagogik samt dess betydelse för barns utveckling och hälsa i förskolan.

Johansson, Martina, Svensson, Jonna January 2010 (has links)
<p>Vår undersökning utgår från rektorers förhållningssätt och pedagogers arbetsätt till utomhuspedagogik och varför användandet av utomhuspedagogik i förskolan. Vi har även valt att inrikta oss på utomhuspedagogikens betydelse för barns utveckling och hälsa. Metoden vi använt oss utav är den kvalitativa forskningsprincipen som innebär att vi samlat in data via intervjuer med fyra rektorer och åtta pedagoger. Vi har besökt fyra olika förskolor, där en av förskolorna är en profilerad uteförskola.</p><p>Resultatet vi fick fram genom våra intervjuer var att samtliga informanter tycker det är viktigt med utomhuspedagogik och att det har en betydelse för barns utveckling och hälsa. Arbetet med utomhuspedagogik skiljer sig från förskola till förskola, då vissa kommit längre i utvecklingen än andra.</p><p>Av vår undersökning drar vi slutsatserna att de olika förskolorna ser olika på vad utomhuspedagogik är och hur man kan använda det i förskolans verksamhet och att alla rektorer och pedagoger ser utomhuspedagogik som betydelsefullt för barnens utveckling och hälsa.</p>
73

Fritidshemmet &amp; Utomhuspedagogik : - En kvalitativ studie om uppfattningar kring utomhuspedagogik av verksamma pedagoger / After-school &amp; Outdoor Education : A qualitative study of the perceptions of working pedagogues related to outdoor education

Kolaric, Semir, Edenborg, Adam January 2015 (has links)
Det här arbetet behandlar utomhuspedagogik på fritidshemmet. Syftet med denna studie är att undersöka hur fritidspersonal uppfattar att elever kan påverkas av utomhuspedagogik utifrån: lärande-, psykosocialt- och hälsoperspektiv. Utifrån en fenomenografisk ansats har tre verksamma pedagoger intervjuats. Resultatet visar att utomhuspedagogikens innebörd ser olika ut beroende på vilken utbildning informanterna har. Vår studie visar även att utomhuspedagogiken kan uppfattas som både ett formellt och informellt lärande. Studien visar att informanterna är överlag positiva till utomhuspedagogik utifrån våra tre valda perspektiv. Samtliga informanter kunde se få samt små negativa effekter av utomhuspedagogiken. Didaktiska implikationer av vår undersökning kan bli att utomhuspedagogiken ser olika ut beroende på vilket fritidshem personer jobbar på. Därmed blir utomhuspedagogik ett svårt begrepp att sätta ord på. De positiva uppfattningarna som lyfts fram kan ha en betydelse för fritidshemmet eftersom det leder till att utomhuspedagogiken får ett starkare fäste inom verksamheten. Bristen på negativa uppfattningar inom forskning och genom informanterna kan bidrar till att utomhuspedagogikens kvalité blir lidande. Ett oreflekterat förhållningsätt skapar en pedagogik som inte kritiseras och risken kan bli att det hämmar utomhuspedagogikens utveckling.
74

Barns lek på förskolegården - ur ett genusperspektiv

Persson, Ulrika January 2010 (has links)
Mitt examensarbete handlar om barns lek på förskolegården ur ett genusperspektiv. En parallellstudie har skett tillsammans med min student kollega. Vi har valt att göra våra studier med likadan frågeställning, men på olika förskolor, och jämfört varandras resultat.   Videoinspelningar har används som observationsmetod för att kategorisera barns lekområden på förskolegården.   Resultatet i studien visar att leken är könsindelad. Skillnader finns även i flickor och pojkars val av barnens lekmaterial, samt vad gäller storleken på det område barnen utnyttjar under sin lek. Andra iakttagelser som har upptäckts, är att det finns skillnader på flickors och pojkars ljudnivå och hur länge de vistats på en plats åtgången.   Två platser på förskolans utegård har lokaliserats där pojkar och flickor leker tillsammans.
75

Att lära in matematik utomhus : Vad, hur och varför

Nicol, Ulrika, Olsson, Charlotte January 2014 (has links)
Syftet med vår undersökning var att undersöka hur pedagoger arbetar med matematik utomhus utifrån de didaktiska frågorna vad, hur och varför. Metoderna som använts är webbaserad surveyundersökning som gav oss ett bredare resultat samt uppföljande kvalitativa intervjuer som gav oss djupare resultat. Vi fick tydliga resultat då pedagogerna gav exempel på matematiska områden de arbetar med utomhus. Hur de genomfört olika uppgifter samt motiveringar till varför de använder sig av utomhuspedagogik i matematik.
76

Utomhuspedagogik i förskola och skola : Ett utvecklingsarbete med aktiviteter och lektioner i svenska och matematik.

Andersson, Åse, Dahmberg, Therese January 2013 (has links)
Vårt utvecklingsarbete har utförts i en förskola och i en skola årskurs 2 i syftet att få in mera aktiviteter och undervisning utomhus som samspelar med förskoleverksamheten och skolundervisningen inomhus. Vi ville även se vilka möjligheter respektive hinder det fanns med utomhuspedagogik. Vår upplevelse är att det sker för lite utomhuspedagogik i verksamheterna förskola och i skola. Därför utvecklade vi utomhusaktiviteter i svenska och matematik till förskolan och skolan som skedde ute i skogen. Vi upplevde att barnen tyckte det var roligt att få göra något som det inte brukade göra. Barnen var engagerade och fokuserade på de olika aktiviteterna som vi utförde.  Däremot blev det svårt för oss att uppfatta barnens lärande utifrån utomhuspedagogikensperspektiv, då det blev för få tillfällen att genomföra våra aktiviteter. Matematik- och svenskaktiviteterna fungerade bra att genomföra utomhus både i förskolan och i skolan, eftersom vi hade anpassat svårighetsgraden utifrån barnens ålder och kunskapsnivå. Aktiviteter bör anpassas efter väderlek och årstid, då vi upplevde att det blev kallt och blött för barnen med stillasittande aktiviteter på hösten.
77

”Varför går vi ut?” : En studie om hur förskollärare uppfattar att ramfaktorer kan påverka deras möjligheter till utomhuspedagogik

Jansson, Rebecca January 2015 (has links)
Den här studiens syfte är att skapa en djupare förståelse för hur olika faktorer kan påverka förskollärares möjlighet till att använda sig utav utomhuspedagogik. Hur ser förskollärarna på utomhuspedagogik och att använda sig utav utemiljön på förskolan? Vilka faktorer upplevs lägga begränsningar och möjligheter för att det ska bli möjligt? Metoden som används i studien är kvalitativ intervju. Intervjuerna som gjorts har spelats in och transkriberats. Utefter detta har materialet analyserats med hjälp av frågeställningar och studiens teoretiska utgångspunkt som är ramfaktorsteoretiskt perspektiv och habitusperspektiv. Resultatet visar att utomhuspedagogik är någonting som eftertraktas i förskolan, men har olika betydelse och innebörd beroende på förskola och person. Utevistelsen på förskolan är inte alltid pedagogiskt motiverad, utan används mycket av praktiska skäl. Faktorer som tid, barngrupp, personal, kunskap och miljö har visat sig ha stor betydelse för hur förskollärarna ser på utevistelse och deras möjlighet till att planera en genomtänkt och pedagogisk uteverksamhet.
78

Utomhuspedagogik : En kvalitativ studie om förskollärares syn på utomhuspedagogik

Nurminen, Johanna, Avander, Pernilla January 2014 (has links)
Syftet med denna undersökning var att ta reda på förskollärares syn på utomhuspedagogik i förskolan. Våra frågeställningar var: Hur definierar förskollärare begreppet utomhuspedagogik? Hur beskriver förskollärare användningen av utomhuspedagogik i praktiken? I vår studie intervjuade vi åtta förskollärare på sex olika förskolor. Resultatet visar att samtliga deltagare säger sig använda sig av utomhuspedagogik fast på flera olika sätt. En del av deltagarna sa sig använda sig av utomhuspedagogiken på ett medvetet sätt medan övriga såg utevistelsen i sig som utomhuspedagogik. Samtliga deltagare tyckte att utomhuspedagogiken samt utevistelsen var viktigt för barnens utveckling när det gäller till exempel det sociala samspelet och den motoriska utvecklingen. Definitionen av begreppet utomhuspedagogik är att lärande kan ske utomhus samt att det handlar om innehållet för lärande.
79

Utomhuspedagogik som profil-en medveten tanke eller utevistelse

Lindroth Bergendahl, Helena, Signal, Camilla January 2014 (has links)
Syftet med studien är att undersöka två förskolor som arbetar med utomhusverksamhet och hur dessa använder utomhusmiljön samt närmiljön. Studien är genomförd på två förskolor med profil mot utomhusverksamhet. Studien är gjord med halvstrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av två förskolor där en förskolechef och två förskolepersonal intervjuades på varje förskola. Resultatet visar att utomhuspedagogik ses som ett förhållningssätt som har sin utgångspunkt i glädjen att vara utomhus i naturen. Förskolepersonalen anser sig vara medforskare tillsammans med barn och utomhusverksamhet är ett bra sätt att fånga barns nyfikenhet för det som finns runt dem. Resultatet visar även att personal som har en medvetenhet och är engagerade av naturen behövs i dessa förskolors verksamheter. För att de barn som finns i förskolor med utomhusverksamhet som profil ska få de bästa möjligheterna bör barns utomhusvistelse och hur utomhusmiljön används vara väl reflekterat och genomtänkt av förskollärarna.
80

Vad säger forskningen om utomhuspedagogik? : "Det är inne att vara ute"

Nordling, Lina, Strand, Josefine January 2014 (has links)
Arbetssättet utomhuspedagogik är omtalat och har blivit populärt de senaste åren. Utomhuspedagogiken är någonting som intresserar oss båda då vi under vår VFU (verksamhetsförlagda utbildning) har sett att de flesta lärare har haft en negativ inställning till denna sorts pedagogik. Syftet med litteraturstudien var därför att undersöka vilka hinder/möjligheter det finns med utomhuspedagogiken och vad det har för inverkan på lärandet. Metoden utgjordes av en systematisk litteraturstudie. I resultatet framträder positiva uppfattningar av detta arbetssätt. Vidare forskning behövs för att undersöka hur detta arbetssätt egentligen gynnar/missgynnar eleverna. Fokus bör ligga på elevers tankar och erfarenheter. Detta för att lärarna kan utgå ifrån dessa i sin framtida undervisning. Mer kunskap kring detta kan förbättra undervisningen inom tillexempel ämnet naturkunskap.

Page generated in 0.0301 seconds