No description available.

Studiens syfte är att undersöka hur utomhuspedagogik fungerar i praktiken. Tanken är att ta reda på hur pedagoger, vårdnadshavare och barn upplever utomhuspedagogik, vilka fördelar och nackdelar det finns med utomhuspedagogik samt hur barns hälsa och lärande påverkas. En annan viktig aspekt är om alla mål uppfylls eller om det kan finnas hinder för det. Studiens viktigaste resultat är att hela kroppen behövs för att det ska bli en bra lärande situation och detta är något som Brügge, Glantz och Sandell (2011) poängterar och menade att utomhuspedagogik skapar ett direkt och meningsfullt lärande som kopplas till verkliga situationer som ger barnen något att relatera till. Där erbjuds barnen att använda hela sin kropp och alla sina sinnen. Det poängteras även hur vikigt pedagogens förhållningsätt är i förhållande till utomhuspedagogiken. Lärarförbundets förlag och Tidningen Förskolan (2005) poängterar att leken får en annan form i skogen och det blir inte lika uppstyrd då miljön inte talar om vad som bör lekas och hur det bör lekas. Detta på grund av att naturen är neutral vilket leder till att barnen får använda mer av sin kreativitet och fantasi. Pedagogerna behöver heller inte tänka så mycket på barnens motoriska utveckling då skogen är rustad med kullar, träd och ojämn mark där barnen kan springa, klättra och gå. Barnen utvecklar även andra kompetenser så som social och kognitiv kompetens. Centrala begrepp inom studien är: kunskap, samarbete, rörelse, motorik, miljön, natur, lärande, hälsa och material.

No description available.

Friluftspedagogik är en form av upplevelsebaserat lärande som man kan tillämpa under olika typer av friluftsliv. Genom reflektion och bearbetning av friluftsupplevelserna kan man lära sig ·om allt från ledarskap och friluftsäkerhet till att bli en helare människa. Friluftspedagogikens utgångspunkter och fördelar är personlig växt, samarbetsinlärning, lära känna sig själv, skapa sammanhang och helhet, alternativa livsvärden, miljömedvetenhet, natursyn, kunskaper i "vanliga" ämnen och kunskaper i friluftsliv. Rollen som friluftsledare diskuteras och jämförs med friluftslärarrollen och folkhögskollärarrollen. Det ges också i slutet av arbetet några praktiska tillämpningar av friluftspedagogik.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger i olika förskolor nyttjar skogen som ett pedagogiskt läranderum samt vilka möjligheter och hinder de upplever med skogsvistelsen. I studien undersöks också hur pedagoger använder sig av de naturvetenskapliga målen i skogen för barns lärande, samt vilka övriga mål de brukar sig av i förskolans läroplan när de vistas i naturen. Vi vill även ta reda på om kompetensutbildning har betydelse i pedagogers arbete med naturvetenskap i skogens läranderum. Studien har utgått ifrån ett frågeformulär med övervägande öppna frågor som delats ut till pedagoger på tio förskolor i två olika kommuner för att få ett bredare underlag. Studiens resultat visar på varför kompentensutveckling är viktig för pedagoger. Vidare hur pedagogers inställningar kan påverka barns lärande och möjligheter till att vistas regelbundet i naturen. Den genomgående uppfattningen hos pedagoger är att det pedagogiska läranderummet utomhus är en bra plats för barns lärande, där teori och praktik kan kopplas samman. Genom att analysera pedagogers tankar har vi därefter fört en diskussion och ventilerat pedagogers positiva och negativa tankar runt utomhuspedagogikens olika delar som visats i studien. Några av slutsatserna som kommer fram i studien stämmer även ihop med tidigare forskning. Exempelvis tog flera forskare upp att pedagoger saknar kunskap i utomhuspedagogik för att kunna ge barn positiva naturupplevelser med god kvalitet. I studien kom det fram att pedagogerna inspirerades till att ta vara på möjligheter att använda naturvetenskap både i planerade och oplanerade aktiviteter i naturen då de fått kompetensutbildning i utomhuspedagogik.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka och beskriva elevers upplevelse av att lära utomhus, samt vad eleverna tycker om att ha utomhus dag med inslag av Utomhusmatematik som arbetsuppgift. Studien genomfördes på en skola i mellersta Sverige där elevantalet är 190 elever från förskoleklass till årskurs fem. Där jag valt att rikta in mig på enbart årskurs ett i min studie. Undersökningen utfördes via observation under elevers utomhus dag och en enkät som besvarades av samtliga tjugoåtta elever i den studerade årskursen efter det gjorda observationstillfället. Även en intervjuundersökning har genomförts med sex stycken utvalda elever. Undersökningens resultat visar att en majoritet av de deltagande eleverna känner sig glada inför utomhusmatematik. I intervjuerna framgår det att eleverna har delade åsikter om att vara ute i skogen. En majoritet av eleverna tycker dock att leken är en rolig del av att vara i skogen. Variationen mellan den lek och arbetsuppgift som eleverna tilldelas anses väl avvägd enligt undersökningens resultat. Resultatet av studien visar på ett gott samarbete mellan eleverna dock även om koncentrationen kan vara varierande. Men engagemanget som visas inför övningarna som utförts i skogen är mycket goda. Eleverna visar en positiv inställning tillatt medverka under utomhusdagen då de speciellt uppskattar de miljöombyten gentemot klassrummen som ges dem, där de får en stund i skogen där det ges utlopp för lek och fantasi. Och med hjälp av sina "upptäckarögon" kan de ge sig ut på nya äventyr.

Syftet med detta arbete är att se hur lärare i förskolan arbetar med utomhuspedagogik. Vilka möjligheter och svårigheter upplever lärarna inom utomhuspedagogik samt hur påverkar utomhusmiljön barns välmående och hälsa. Jag har genomfört en kvalitativ forskningsmetod där jag intervjuat sju förskolelärare på sex olika förskolor i Sverige med utomhuspedagogik som inriktning. Jag har tagit hänsyn till de forskningsetiska principerna för att skydda respondenterna. Genom insamlat material från intervjuer och tillgängligt material från forskning och litteratur inom området har jag fört en diskussion kring mina frågeställningar. Resultatet av detta arbete har visat att utomhuspedagogik är ett redskap som engagerar hela kroppen i lärandeprocessen, att respondenterna upplever att både barn och lärares psykiska och fysiska hälsa förbättras genom att vara aktiva i utomhusmiljön samt att barn får en tidig förståelse och respekt för miljön. Min slutsats kring utomhuspedagogikens betydelse är att detta arbetssätt behövs för att ge barn möjlighet till individanpassat lärande. Mina förhoppningar med detta arbete är att medvetandegöra lärare så att de ska vilja använda utomhuspedagogik i deras verksamhet. Tanken är också att lärare ska se möjligheterna med detta arbetssätt och använda det som en resurs för att skapa ett lustfyllt lärande.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur en barnslinga i Varbergaskogen skulle kunna utformas utifrån fyra pedagogers behov och idéer. I bakgrunden presenteras bland annat att naturen gör människan lugn och harmonisk, att grönområden hjälper kroppen att återhämta sig. Det finns studier som visar på att barn mår bra av att vara i naturen och det underlättar vid inlärning, den ger möjligheter till spring i benen och inspiration vilket har stor betydelse för barns utveckling. Idag nyttjas inte naturen lika mycket av allmänheten på grund av avstånd till grönområden och känslan av otrygghet. Uppsatsens bygger på en kvalitativ metod. Fyra pedagoger inom skolverksamheten har intervjuats, tre intervjuer och en telefonintervju har genomförts. Resultatet visar att intresset för att utveckla en barnslinga i Varbergaskogen var relevant. Informanternas främsta behov och önskemål var att barnslingan skulle innehålla vindskydd, fler eldstäder, en frågeslinga och en äventyrsbana med pedagogiska, motoriska fysiska utvecklingsmöjligheter. Informanterna ville se att vuxna hade en mer positiv inställning till naturen. Slutsatsen är bland annat att barnslingan kan ge Varbergaskogen ett extra lyft. Viktigt att tänka på vid utformningen är vilket språk som övningarna ska vara på. Att arbeta med föräldrars inställning till naturen och låta besökarna i Varbergaskogen vara med att utveckla uppdateringen. Samt att skolan kan vara nyckeln för många barn att vistas mer utomhus.

Varierat arbetssätt ger möjlighet till nyfikenhet och lust att lära. Oftast är matematiken för abstrakt för eleverna. Utomhusmatematiken ger tillfälle till att arbeta konkret och detta ser vi som ett komplement till den vanliga undervisningen. Syftet är att undersöka möjligheter med utomhusmatematik ur inlärningssynpunkt. Det framkom under en kvalitativ ostrukturerad elevobservation och i fem kvalitativa intervjuer med lärare att i det laborativa matematiska arbetssättet utomhus använder eleverna sina sinnen, kommunikation och samarbete. Samtal och samarbete med varandra underlättar för eleverna att utveckla sin kunskap och förståelse för gemensamma problemlösningar. Inlärningen blir mer verklighetsbaserad genom ett konkret arbetssätt när matematiken synliggörs utifrån elevernas lek.

I detta arbete ville jag undersöka hur utomhuspedagogik betraktas från olika håll, nämligen i litteratur, elevers syn på att viss undervisning bedrivs utomhus samt att hur jag som lärare upplever det. Metoden har varit litteraturstudier, intervjuer av elever samt att jag gjort egna observationer. Resultatet visar att i litteraturen finns många som förespråkar att undervisning ska bedrivas utomhus, bland annat stärker det elevernas koncentrationsförmåga, eleverna får en sinnlig påverkan som är positiv och de får arbeta praktiskt vilket befrämjar den teoretiska kunskapsuppbyggnaden. Dessutom stärker utomhusverksamheten hälsan, både hos elever och personal. Den mesta litteraturen avspeglar mestadels de lägre årskurserna, högstadiet och gymnasiet berörs inte i så stor utsträckning. Eleverna var överlag positiva att vara ute, i synnerhet när vädret var varm och skönt. De ansåg att de lärde sig på ett annat sätt än i klassrummet och detta sätt var ett bra sätt. Mina observationer stöder eleverna syn.