No description available.

No description available.

Antalet fattiga EU-medborgare som tigger för att förbättra sin ekonomiska situation har ökat de senaste åren och är idag en del av den svenska gatubilden. Socialt utsatta EU-medborgare som i och med den fria rörligheten inom unionen tillfälligt lämnar sina hemländer i hopp om ett bättre liv. De lämnar en tuff tillvaro i hemlandet, för en lika tuff vardag på Sveriges gator och i såväl Rumänien som i Sverige saknar de tillgång till mänskliga rättigheter som tillgång till rinnande vatten, sanitet och tillgång till hälsovård. Trots detta är lite känt om hur de själva upplever tiggeriet och hur de ser på sin livssituation i det svenska samhället idag. Syftet med denna studie är att undersöka hur de socialt utsatta EU-medborgarna själva uppfattar tiggeriet och hur det påverkar deras välbefinnande. 9 personer som försörjer sig genom att bedriva tiggeri på Stockholms gator har deltagit i semistrukturerade intervjuer genomförda på romani chib med hjälp av tolk. Data analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys och skam och känslan av att inte ha något annat val än att tigga för sin försörjning är det som framkommer tydligast i resultatet. Förutom de fysiska och känslomässiga påfrestningar som tiggeriet innebär framkommer det även att studiedeltagarna känner mycket tacksamhet och glädje över den hjälp de får och över möjligheten att ge sina barn en bättre framtid. För att diskutera det empiriska resultatet har bland annat Johan Asplunds teori om social responsivitet och asocial responslöshet, samt Marcel Mauss teori om gåvoutbytet använts. / The occurrence of poor EU citizens begging to improve their financial situation has become a common sight in Sweden. The freedom of movement of persons within the EU means that people from less privileged countries in the European Union have the possibility to temporarily leave their home countries to beg in the streets of Sweden in order to create a better life for themselves and their families. They live a challenging life and many of them they lack access to human rights such as running water, sanitation and health care as well in their home countries as in Sweden. Despite this, there is little knowledge about their own perceptions of their life situation and stay in Sweden. The aim of this study is to explore the experiences of EU citizens begging in Sweden, how they perceive the act of begging and how it affects their well-being. Data was gathered through 9 semi-structured interviews conducted on Romani chib using an interpreter. The interviews were recorded, transcribed and analyzed using qualitative content analysis. The theme shame and the feeling of not having any other choice but to beg for their livelihood is what emerges most clearly in the result. Furthermore, the participants feel physical and emotional stress due to begging, but they also feel joy and gratitude as begging and the money they receive gives them the opportunity to give their children a better life and future. To discuss the empirical result, Johan Asplund's theory of social responsiveness and asocial responselessness, as well as Marcel Maus’s theory of the gift exchange have been used.

En ökande grupp utsatta EU-medborgare ställer krav på att den svenska sjukvården kan möta upp deras behov av vård. Problem uppstår i och med att många utsatta EU-medborgare saknar sjukförsäkring och därmed inte berättigas subventionerad vård i Sverige. Syftet med vår studie är att undersöka erfarenheter från sjuksköterskor i Göteborg som i sitt arbete vårdar utsatta EU-medborgare som saknar sjukförsäkring. En kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerad intervjuform används för att nå syftet. I resultatet framkommer att brist på riktlinjer skapar ett vakuum fritt för subjektiva tolkningar hos vårdpersonal som möter den aktuella målgruppen. Ett tydliggörande kring hälso- och sjukvårdens principer i mötet med dessa patienter är av hög relevans för att möjliggöra ett tillhandahållande av jämlik vård för alla patienter. Vi diskuterar kring alla människors lika värde och tillgång till vård utifrån denna aspekt.

Flera studier har uppmärksammat att utsatt EU-medborgare i Sverige många gånger blir offer för hot, trakasserier och våldsbrott till följd av deras sårbara livssituation och nedsatta tillgång till skydd i landet. Denna studie syftar till att undersöka hur utsatta EU- medborgare upplever och hanterar risker för våld, hot och kränkande behandling. Datan består av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju utsatta EU-medborgare i Umeå kommun. I studien har två teorier använts för att analysera materialet vilka är stigma samt aktiva och passiva copingstrategier. Dessa har använts för att ge en djupare analys av hur copingstrategier sammanhänger med upplevelser av stigmatisering. Resultatet visar att de utsatta EU-medborgarna upplever att de till följd av deras ursprung från Rumänien förknippas med negativa egenskaper och riskerar att bli föremål för diskriminering och kränkande behandling. Det framkommer att gruppen på olika sätt måste förhålla sig till sitt stigma vilket begränsar deras handlingsutrymme och vilka strategier de har tillgång till för att hantera erfarenheter och oro av att utsättas för kränkande behandling. Resultatet visar att hur väl man har lyckats frigöra sig från den egna gruppen får tillgång till fler aktiva strategier. En slutsats från studien är att strategierna gruppen använder bör förstås utifrån dimensionen stigmatisering och förslagsvis benämnas som anpassade strategier, det vill säga där man agerar i en kontext av underordning och på olika sätt förhåller sig till stigmat. / Several studies have noted that vulnerable EU citizens in Sweden often become victims of threats, harassment and violent crimes due to their vulnerable life situation and reduced access to protection. This study aims to examine how vulnerable EU citizens experience and manage risks of violence, threats and abusive treatment. The data consists of qualitative semi- structured interviews with seven vulnerable EU citizens in Umeå municipality. In this study, two theories have been used to analyze the results which are stigma as well as active and passive coping strategies. These have been used to provide a deeper analysis of how coping strategies are associated with experiences of stigmatization. The results show that vulnerable EU citizens feel that they, as a result of their origin from Romania, are associated with negative characteristics and are at risk of discrimination and abusive treatment. It appears that the group must relate in various ways to their stigma, which limits their range of options and the strategies available to them, to deal with experience and fear of being subject to abusive treatment. The results show that people who manage to free themselves from the group get access to more active strategies. A conclusion from the study is that the understanding of strategies used by vulnerable EU citizens should include the dimension of stigmatization and be referred to as adaptive strategies, that is, where one acts in a context of subordination and in different ways must relate to the stigma.

The question concerning vulnerable EU-citizens has been widely debated in Sweden the last few years. Due to unclear legislation and strong municipal self-determination municipalities act differently regarding vulnerable EU-citizens. The purpose for the dissertation is therefore to analyse how Stockholm and Gothenburg City acts and collaborates with non-profit organisations in the question concerning vulnerable EU-citizens and whether the approaches can, according to the theory of territorial governance, be viewed as effective. The dissertation has showed that Gothenburg City has created a common action plan with surrounding municipalities in order to expand their territory. Gothenburg have also signed an IOP-agreement with several non-profit organisations in order for them to act together. The dissertation has showed that an IOP-agreement can be equated to an effective and sustainable partnership. Stockholm City on the other hand has not expanded their territory, since an equivalent interpretation of the law is important to the municipality. No IOP-agreement has been signed and a reason for this could be that the relationship between non-profit organisations in Stockholm City has historically been characterized by competition instead of trust. Due to the complex question concerning vulnerable EU-citizen, new forms of partnership has though been developed in Stockholm City.

In order to gain an understanding of how begging is constructed as a societal problem in the local Swedish social context, the aim of this qualitative study was to investigate a number of municipal begging bans in order to make visible societal attitudes that hide behind written language of begging discourse. The data collection method was text collection, and the material was documents in the form of three municipal begging bans (in municipal regulations). The method of analysis was critical discourse analysis (CDA), a form of textual analysis, and the analytical focus was the written discourse in its social context. The municipal begging bans that were analysed testified to a very high degree linguistically about negative societal attitudes towards begging, and the conclusions that could be drawn on the basis of the results were presented in four summarising themes. These where: disruption of public order, a vulnerability that one does not want to contribute to maintaining, ”we and them” and passivity and criminality. These societal attitudes could be summarized as not our vulnerable/poor = not our problem, and were largely hidden behind references to disruption of public order in public spaces.