<p>Den här studien handlar om metaforiska lexikaliserade fraser, alltså idiom. Det primära syftet är att ta reda på huruvida elever i grundskolans senare år förstår idiom. Ett sekundärt syfte är att se om det finns idiomförståelseskillnader mellan elever som lever i olika delar av samhället. I den här studien undersöks skillnaden mellan stad och landsbygd. Studien har genomförts via en enkätundersökning med flervalsfrågor, som delats ut i några grundskolor. I varje enkät finns 24 av svenskans kroppsdelsidiom. Varje idiom är försett med fyra olika svarsalternativ. Resultaten visar att informanterna inte har tillägnat sig betydelsen av en rad idiom som är relativt vanliga i talspråk, men också i skrivet språk, framför allt i tidningstexter. Resultaten visar också att det finns skillnader mellan de två informantgrupperna, framförallt gällande förståelsen av enskilda idiom. Till exempel så förstår eleverna på landsbygden idiomet <em>gå på knäna</em> i större utsträckning än de i staden, medan de i staden i förstår <em>vara en nagel i ögat </em>bättre än de på landsbygden.<strong></strong></p>

<p><strong>Bakgrund:</strong> Aspergers syndrom karaktäriseras av svårigheter med social interaktion och kommunikation, främst icke-verbal<strong>.</strong> Det har visat sig att genetiska faktorer är av stor betydelse och att en hjärnskada kan vara en bakomliggande orsak. Svårigheterna gör att de ofta hamnar utanför i sociala sammanhang. På grund av den låga prevalensen av AS har personal inom vård och omsorg en begränsad kunskap kring mötet med personer som har AS. De kommunikationssvårigheter som ses förekomma vid AS kan göra det svårt i mötet med sjukvården. <strong>Syfte: </strong>Att undersöka vilka faktorer sjuksköterskan bör ta hänsyn till för att skapa en kommunikation i samtalet med en patient som har Aspergers syndrom.<strong> Metod: </strong>Studien är en allmän litteraturstudie där fjorton artiklar användes. <strong>Resultat: </strong>Resultatet visade att sociala svårigheter är ett av de stora karaktärsdragen vid AS och något sjuksköterskan bör ta hänsyn till<strong>.</strong> Missförstånd uppstå förhållandevis lätt då personer med AS ofta uppfattar saker mycket konkret. Helheten i kommunikationen mellan två personer; kroppsspråk och ord, kan inte kopplas samman av personer med AS. <strong>Slutsats: </strong>Sjuksköterskan bör ha en tydlig kommunikation i mötet med patienter, framförallt med patienterna med AS.</p><p> </p> / <p><strong>Background:</strong> The syndrome is characterized by difficulties in social interaction and communication, mostly nonverbal. It has been shown that genetic factors are important and that brain injury may be an underlying cause of Asperser’s syndrome. Therefore they often fall outside of social contexts. Due to the low prevalence, the staff of the health-care has limited knowledge about meeting with people who have AS. The communication problems which is seen in AS may cause difficulties in their meeting with the health system. <strong>Purpose:</strong> To investigate what factors the nurse should take into account to create a communication in conversation with a patient who has Asperser’s syndrome. <strong>Method:</strong> The study is a general literature study in which fourteen articles were used. <strong>Results:</strong> The results showed that social disadvantage is one of the characteristics of AS that the nurse should take into account. Misunderstandings occur relatively easy when people with AS often perceive things very concretely. Integrity of communication between two people, body language and words, may not be linked to people with AS. <strong>Conclusion:</strong> The nurse should have a clear communication in interactions with patients, especially with patients with AS.</p>

<p>Abstract</p><p>The purpose of this investigation is to find out how the pupils can discover and to feel joy in their creative art activity and also to believe in their own ability. The aim is to figure out if creative art activity is able to raise the pupil’s self-image. By literature, pedagogue interviews, and interviews with pupils at the age of ten years old and by action research is the way that I have searched for an answer for my question. The main result is that fantasy, creativity, courage and lust are important parts to develop in the job of raising the self-image. The literature and the result of the interviews are unit and points at the feeling to succeed are decisive. As a pedagogue you have to create an allowing environment, give the pupil praise that is concrete and to have an attitude that means to be confident in the subject to teach. Through joint discussion about the creative art activity is also contributing to raise the pupil’s self-image. My conclusion is that the pedagogue has a big responsibility in the job of raising the pupil’s self-image through creating the correct conditions.</p><p>Keywords: self-image, creative art activity, creativity, expressio</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Syftet med denna undersökning är att utforska hur eleverna kan upptäcka och känna glädje i sitt bildskapande, och även tro på sin förmåga. Meningen är att ta reda på om bildskapande kan vara ett redskap för att stärka elevens självuppfattning. Genom utvald litteratur och intervju med pedagoger, intervju med elever i år 4 samt aktionsforskning i samband med elevintervjuerna har jag sökt svar på min frågeställning. Huvudresultatet i min undersökning är att fantasi, kreativitet, mod och lust är viktiga delar att locka fram, för att stärka elevers självuppfattning. Litteraturen och intervjuerna påtalar också enigt att känslan av att lyckas är avgörande. Som pedagog ska man skapa en tillåtande miljö, ge konkret uppmuntran och att ha en attityd som innebär bland annat att vara bekväm med det medium man undervisar i. Gemensam bearbetning av elevernas skapande stärker elevernas självuppfattning ytterligare. Slutsats är att pedagogen har ett stort ansvar i arbetet med att stärka elevernas självuppfattning, i att skapa rätt förutsättningar. Då kan redskapet absolut vara bildskapande.</p><p>Nyckelord: Självuppfattning, bildskapande, kreativitet, uttryck</p>

<p>In this essay, I will treat the view of learning and musicianship among educated and uneducated musicians in improvised music. The survey is based on six different interviews with musicians in improvised music. In my inquiry, I have found that there are some differences between the two groups in their view of the subject.</p>

<p>In this essay, I will treat the view of learning and musicianship among educated and uneducated musicians in improvised music. The survey is based on six different interviews with musicians in improvised music. In my inquiry, I have found that there are some differences between the two groups in their view of the subject.</p>

<p>One area of responsibility for a nurse is to alleviate suffering. Gender</p><p>research has shown that there are differences between men and women.</p><p>The aim of this literary study has been to elucidate men and women’s</p><p>experience and expression of pain and to examine to what extent sex and</p><p>gender influence which treatment the patient receive. The study is based</p><p>on 21 scientific articles from the databases PubMed and Cinahl. The</p><p>result shows that women experience and express more pain than men,</p><p>postoperative and experimental. It is however not possible to draw any</p><p>general conclusions in terms of the need for men and women to be</p><p>treated in different ways. It is important to judge and to treat pain from</p><p>an individual point of view. The suggestions for further research on this</p><p>topic include larger studies about how men and women experience and</p><p>express pain, how they are treated as well as how they should be treated</p>

One area of responsibility for a nurse is to alleviate suffering. Gender research has shown that there are differences between men and women. The aim of this literary study has been to elucidate men and women’s experience and expression of pain and to examine to what extent sex and gender influence which treatment the patient receive. The study is based on 21 scientific articles from the databases PubMed and Cinahl. The result shows that women experience and express more pain than men, postoperative and experimental. It is however not possible to draw any general conclusions in terms of the need for men and women to be treated in different ways. It is important to judge and to treat pain from an individual point of view. The suggestions for further research on this topic include larger studies about how men and women experience and express pain, how they are treated as well as how they should be treated

Abstract The purpose of this investigation is to find out how the pupils can discover and to feel joy in their creative art activity and also to believe in their own ability. The aim is to figure out if creative art activity is able to raise the pupil’s self-image. By literature, pedagogue interviews, and interviews with pupils at the age of ten years old and by action research is the way that I have searched for an answer for my question. The main result is that fantasy, creativity, courage and lust are important parts to develop in the job of raising the self-image. The literature and the result of the interviews are unit and points at the feeling to succeed are decisive. As a pedagogue you have to create an allowing environment, give the pupil praise that is concrete and to have an attitude that means to be confident in the subject to teach. Through joint discussion about the creative art activity is also contributing to raise the pupil’s self-image. My conclusion is that the pedagogue has a big responsibility in the job of raising the pupil’s self-image through creating the correct conditions. Keywords: self-image, creative art activity, creativity, expressio / Sammanfattning Syftet med denna undersökning är att utforska hur eleverna kan upptäcka och känna glädje i sitt bildskapande, och även tro på sin förmåga. Meningen är att ta reda på om bildskapande kan vara ett redskap för att stärka elevens självuppfattning. Genom utvald litteratur och intervju med pedagoger, intervju med elever i år 4 samt aktionsforskning i samband med elevintervjuerna har jag sökt svar på min frågeställning. Huvudresultatet i min undersökning är att fantasi, kreativitet, mod och lust är viktiga delar att locka fram, för att stärka elevers självuppfattning. Litteraturen och intervjuerna påtalar också enigt att känslan av att lyckas är avgörande. Som pedagog ska man skapa en tillåtande miljö, ge konkret uppmuntran och att ha en attityd som innebär bland annat att vara bekväm med det medium man undervisar i. Gemensam bearbetning av elevernas skapande stärker elevernas självuppfattning ytterligare. Slutsats är att pedagogen har ett stort ansvar i arbetet med att stärka elevernas självuppfattning, i att skapa rätt förutsättningar. Då kan redskapet absolut vara bildskapande. Nyckelord: Självuppfattning, bildskapande, kreativitet, uttryck

Den här undersökningen handlar om hur flickor respektive pojkar i en årskurs fem använder värderande uttryck i sina narrativa texter. 22 elevtexter, 11 skrivna av flickor och 11 skrivna av pojkar, har analyserats enligt Appraisal framework. Jag har undersökt hur många och vilka typer av värderande uttryck eleverna använder och även hur de har fördelat uttrycken över texterna i förhållande till den narrativa berättelsestrukturen. Resultaten visar att flickorna använder värderande uttryck i större utsträckning än pojkarna. Fördelningen över de olika typerna av värderande uttryck liksom fördelningen av uttrycken över texten är dock ganska likartad för flickorna och pojkarna. This study concerns the use of evaluation in narrative texts written by pupils in fifth grade. More specifically the focus is on the way that boys and girls use evaluative language in their texts. 22 texts, 11 written by boys and 11 written by girls, have been analysed according to the so-called Appraisal framework. I have examined what types of evaluations the pupils use and how they adopt the use according to the narrative text structure. The results indicated that the girls used a larger amount of evaluations than the boys did. On the other hand the boys spread their evaluations among the different types of evaluations in quite a similar way as the girls. Boys and girls also spread their evaluations over the text in quite the same way.

Bakgrund: Aspergers syndrom karaktäriseras av svårigheter med social interaktion och kommunikation, främst icke-verbal. Det har visat sig att genetiska faktorer är av stor betydelse och att en hjärnskada kan vara en bakomliggande orsak. Svårigheterna gör att de ofta hamnar utanför i sociala sammanhang. På grund av den låga prevalensen av AS har personal inom vård och omsorg en begränsad kunskap kring mötet med personer som har AS. De kommunikationssvårigheter som ses förekomma vid AS kan göra det svårt i mötet med sjukvården. Syfte: Att undersöka vilka faktorer sjuksköterskan bör ta hänsyn till för att skapa en kommunikation i samtalet med en patient som har Aspergers syndrom. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie där fjorton artiklar användes. Resultat: Resultatet visade att sociala svårigheter är ett av de stora karaktärsdragen vid AS och något sjuksköterskan bör ta hänsyn till. Missförstånd uppstå förhållandevis lätt då personer med AS ofta uppfattar saker mycket konkret. Helheten i kommunikationen mellan två personer; kroppsspråk och ord, kan inte kopplas samman av personer med AS. Slutsats: Sjuksköterskan bör ha en tydlig kommunikation i mötet med patienter, framförallt med patienterna med AS. / Background: The syndrome is characterized by difficulties in social interaction and communication, mostly nonverbal. It has been shown that genetic factors are important and that brain injury may be an underlying cause of Asperser’s syndrome. Therefore they often fall outside of social contexts. Due to the low prevalence, the staff of the health-care has limited knowledge about meeting with people who have AS. The communication problems which is seen in AS may cause difficulties in their meeting with the health system. Purpose: To investigate what factors the nurse should take into account to create a communication in conversation with a patient who has Asperser’s syndrome. Method: The study is a general literature study in which fourteen articles were used. Results: The results showed that social disadvantage is one of the characteristics of AS that the nurse should take into account. Misunderstandings occur relatively easy when people with AS often perceive things very concretely. Integrity of communication between two people, body language and words, may not be linked to people with AS. Conclusion: The nurse should have a clear communication in interactions with patients, especially with patients with AS.