I detta arbete har jag undersökt personligt uttryck och musikaliskt ID inom låtskriveri. Syftet var att utveckla mitt personliga uttryck och musikaliska ID som låtskrivare. Inspirationskällor tillika låtskrivare inom americanagenren analyserades för att se om inspirationen utvecklade mitt eget låtskrivande. Låtskrivarnas låtar analyserades utifrån sex olika musikaliska aspekter, textinnehåll, form, melodik, harmonik, sångframförande och vokalarrangemang. Inom aspekterna återfanns utmärkande musikaliska element som användes som utgångspunkt i mitt eget musikskapande. Försök till att identifiera vilka musikaliska element som var utmärkande i mitt eget musikskapande visade sig vara komplicerade att identifiera. Svårigheter att förstå eller finna ett eget personligt musikaliskt uttryck, påverkades av att det inte alltid gick att bibehålla ett objektivt förhållningssätt och på så sätt kunna förstå sitt egna uttryck för att utvecklas. Däremot påvisades att dessa musikaliska element var utvecklande och inspirerande för önskan att skriva egen musik.

Syftet med undersökningen är att undersöka hur musik kan påverka elevers bildskapande när det kommer till val av färgnyanser, penseldragens rörelser och former. Samt elevers upplevelse och känslor av viljan att skapa något nytt i bildundervisningen. Vad händer med elevers estetiska uttryck när de målar till olika musikgenrer och på vilket sätt påverkar musiken elevers skaparglädje? I denna studie har insamlingsmetoden till empirin haft utgångspunkt från en fenomenologisk infallsvinkel med en kombination av workshop och fokusintervjugrupp med elever från årskurs 9 med inriktning musikklass. Utifrån ett sociomateriellt perspektiv har elevers upplevelser och relation till material och musik varit i fokus. Undersökningens resultat visar hur de olika musikgenrerna påverkade elevernas estetiska uttryck genom färgval, penseldrag och motiv/form på olika sätt. Deras skaparglädje, kreativitet, inspiration och känslor påverkades beroende på vilken relation de hade till musiken som spelades vilket påverkade den emotionella smittan och episodiska minnet. Med en tematisk analys från den transkriberade intervjun av elevernas egna upplevelser av skaparglädje och estetiska uttryck visar studien att den episka och metalcore musiken hade mer gemensamma motiv och former då eleverna använde liknande penseldrag med mycket explosiva och snabba, korta drag. Den episka och klassiska musiken genererade däremot båda till mycket natur- och skogsmotiv. Det målades dock mer motiv under den klassiska musiken med symboler som representerar musik, så som musiktoner och musikinstrument. Den klassiska musiken fick många elever att känna mindre inspiration och motivation då de precis haft prov i wienklassicism. De begränsade sig till fåtal färger med ljusa och dova nyanser, jämfört med den episka och metalcore musiken som hade fler och starka färger. Den episka och metalcore musiken bidrog till mest färgval och inspiration för kreativitet och skaparglädje. Sammanfattningsvis visar resultatet att elevers skaparglädje samt estetiska uttryck påverkas av musik beroende på den emotionella smittan och det episodiska minnet av respektive musikgenre.

Denna kvalitativa undersökning utforskar den utmaning många elever står inför inombildutbildningen: övertygelsen om att "Jag kan inte rita". Detta självbegränsande övertygelse utgör ett hinder för konstnärligt uttryck och väcker frågor om hur vår uppfattning om konst och lärande inverkar vår förmåga att uttrycka oss.Genom mina erfarenheter av att hålla graffitiworkshops i icke-traditionella lärmiljöer observerade jag en kontrasterande bild. Deltagare, inklusive de som tidigare hade uttryckt "Jag kan inte rita," visade öppenhet för konstnärlig skapelse och självuttryck. Denna klyfta mellan traditionell bildundervisnings självbegränsande övertygelser och den öppna utforskningen inom en graffitiworkshop väcker intressanta frågor om hur olika lärmiljöer formar elevers syn på lärande och konst samt deras egna förmågor. Denna uppsats syftar till att undersöka dynamiken bakom lärandet i det extramurala rummet med fokus på bildskapande graffitiaktiviteter. Genom att analysera gruppers interaktioner, deltagarnas engagemang och självuppfattning strävar jag efter att belysa hur graffiti, som ensamtida konstform, kan underlätta positivt, motiverat och självuttryckande lärande. Denna undersökning syftar till att bidra till förståelsen av hur extramuralt lärande kan vara en plats för att övervinna självbegränsande övertygelser och främja en berikande syn på konstnärligt skapande.

I gymnasieskolans kursplan för musikämnet står personligt uttryck med som en del av det centrala innehållet. Detta begrepp har vi som musikstudenter och utövande musiker även stött på i många andra sammanhang. Begreppets betydelse är dock inte definierat. Skolverket definierar inte heller vad personligt innebär i denna kontext. För att veta hur vi själva skulle kunna förstå och göra personligt uttryck till en del av vår undervisning ville vi därför ta reda på hur andra musiklärare talar om personligt uttryck. Syftet med detta självständiga arbete är att bidra med mer kunskap om musiklärares syn på personligt uttryck i musikundervisningen. Genom att bjuda in musiklärare till fokusgruppsamtal har resonemang och tankar delats och vidareutvecklats emellan musiklärare. Det insamlade materialet har sedan sammanställts och analyserats ur ett diskursanalytiskt perspektiv. Materialet samlades in genom video- och röstinspelningar. I resultatet presenteras tre diskurser som framkommit ur samtalen: diskursen om konkret och abstrakt, diskursen om personligt som omöjligt samt diskursen om musikerskap kontra artisteri. Vår slutsats är att det trots att tidigare forskning visar på att personligt uttryck och uttryck generellt historiskt sett har glömts bort i musikundervisningen finns tendenser till att göra det fortfarande idag. Den största utmaningen verkar ligga i att definiera personligt. Allt som oftast används det synonymt med ett unikt sound.

I denna studie har jag undersökt hur mitt musikaliska uttryck förändras och påverkas till följd av språkvalet mellan svenska och engelska. Texten och språket har varit i fokus för att se hur det bäst tillämpar mig som sångerska och låtskrivare. Anledningen till att jag utförde denna studie var att jag mer naturligt hittar ett uttryck och väljer att komponera min musik på engelska, trots att svenska är mitt modersmål. Därför ville jag undersöka hur mitt uttryck skildrar sig på det svenska språket, som bör ligga mig närmre om hjärtat.Undersökningen är uppdelad i två delar. Den första är ett översättningsarbete där jag översätter två av mina egna befintliga låtar. Undersökningens andra del består av en inspelningsprocess där jag analyserar hur översättningarna påverkar min sångteknik och mina röstkvalitéer.Jag hoppas att med detta examensarbete kunna belysa olika styrkor och svagheter i språken, och se var jag lättare hittar mitt sound och hur jag som sångerska och låtskrivare vill låta.

The term incel stands for involuntary celibacy and in recent years an internet culture has emerged where self-identifying incels have created their own terminology and community. Most research on incels focuses on mental health, violence and misogyny. No previous research has been done on incels and religion. Through this study, I intend to contribute to an increased understanding of the incel milieu with the, so far, unique perspective on religious expressions within the incel environment. The purpose of this essay is to investigate which religious expressions are represented among self-identified incels on the internet forum incels.is and in which contexts these are expressed during the years 2019-2024. I have used Kozinet's netnographic method to collect the data, which showed that religious expressions were above all used as 1) an explanation for why inceldom is a fact and 2) as the solution to inceldom. The analysis shows that belief in God is not the main reason for advocating religious systems. It is more often about a counter-cultural perspective where it is believed that religion has a favorable view of women, the family and sex. It also emerged that certain religious decisions, such as conversion, depend on a rational choice. Finally, religion is also shown to create meaning and purpose for some incels in this life or in death, where religion offers them either a way to deal with the difficult life situation they find themselves in, or to strengthen their self-esteem by, for example, looking up to Jesus as a role model because he was an "volcel".

I denna studie beskrivs den konflikt som uppstår mellan kompositörers konstnärliga uttryck och de anpassningar som kan komma att bli aktuella när man jobbar med att sätta musik till film. Detta undersökt via fyra forskningsfrågor som kretsar kring anpassning till stil och estetik, musikalisk identitet, och den konflikt som uppstår mellan det personliga konstnärliga uttrycket och anpassning. I texten analyseras tre kreativa arbeten, två kortfilmer och en trailer, där huvudfokus har legat på skapandeprocessen men också på dialogen mellan mig som kompositör och uppdragsgivare. Dessa projekt skiljer sig åt både i stil, genre och format, för att göra processen så unik som möjligt och för att utforska allt vad anpassning kan betyda. Utöver detta innehåller uppsatsen fyra intervjuer med etablerade kompositörer och branschexperter som uttalar sig om ämnet. Detta för att få en djupare inblick i branschen men också för att kunna ta lärdom och eventuellt applicera idéer och arbetssätt på det kreativa arbetet. Syftet med projektet har varit att få en djupare förståelse för filmmusik, filmbranschen och att anpassa sin musik efter visuella medier. Det har även funnits ett sekundärt syfte i att ta reda på vad kompositörer och filmbranschen har för inställning till att ha en musikalisk identitet och ett unikt konstnärligt uttryck. Arbetet resulterade i just detta och att anpassning tycks vara en stor del av arbetet som kompositör för film. Vad det gäller att ha en starkt musikaliskt identitet går det till viss del tyda som att både kompositörer och branschexperter har en positiv inställning till detta. / <p>Sånger Till Dig 1 - Musik till film (konstnärligt arbete)</p><p>Sånger Till Dig 2 - Musik till film (konstnärligt arbete)</p><p>Sånger Till Dig 3 - Musik till film (konstnärligt arbete)</p><p>Sånger Till Dig 4 - Musik till film (konstnärligt arbete)</p><p>Sånger Till Dig 5 - Musik till film (konstnärligt arbete) </p><p>EXIT - Musik till film (konstnärligt arbete)</p><p>A Figure Skating Project - Musik till film (konstnärligt arbete)</p>

Vallmusik har länge varit en del av folkmusiken som personligen fascinerat mig mycket och känts svår att greppa. Jag tycker att den låter både enkel och komplex på samma gång och att det är något speciellt med både uttrycket i musiken och i tonaliteten som särskiljer sig från annan musik. Det påminner mig också om det som slog an i mig när jag först föll för folkmusik; något enkelt och lite vemodigt men samtidigt starkt och tidlöst. Svårt att sätta fingret på, men kanske själva kärnan av det jag dras till generellt i folkmusiken. I den här stilanalysen har jag valt att fokusera på en del av vallmusiken som är vokal - nämligen kulning.  Det finns så mycket att hämta för mig i vallmusiken i allmänhet och kulningen i synnerhet. Jag vill utforska hur jag kan överföra det jag hittar till mitt eget skapande och min röst, utifrån mina förutsättningar och preferenser, och samtidigt ha förankring i traditionen.

I filmen Ljusbrus gestaltas tankar i form av bild och musik. Med introspektion som metod har jag, utifrån egna loggboksanteckningar kring skapandesessioner, undersökt min kreativa process. Syftet var att undersöka mitt personliga estetiska uttryck. Utgångspunkter i undersökningen är: Hur jag formulerar det jag hittar inom mig, hur jag blir medveten om vad som är mitt personliga uttryck, hur jag väljer uttrycksform och vilka medier som är lämpliga att använda. För att få tillgång till mitt inre gjorde jag en fenomenologisk analys av loggboksanteckningarna. Resultatet blev ett synliggörande av ett arbetsflöde där positiva känslor byttes ut till negativa känslor vilka jag behövde möta och bearbeta för att komma vidare i processen. I mitt inre pågick en diskussion om hur känslor och uttryck kan synliggöras och tydliggöras. Riktningen i skapandet påverkades då idén om att hitta ett tydligt sätt att formulera mitt inre blev mer avlägsen. Avslutningsvis formulerade jag några teser kring personligt uttryck. Med dem som grund har jag som ambition att ytterligare undersöka personligt uttryck utifrån ett konstnärlig pedagogiskt perspektiv.

Syftet med studien är att undersöka i hur stor utsträckning undervisning i improvisation är ett bra verktyg för att uppnå syfte och mål för ämnesplanen i Musik i gymnasieskolan, hur lärare tolkar begreppet improvisation och hur de arbetar med det i klassrummet. Intresset för ämnet ligger i möjligheterna med improvisation som verktyg för att utveckla ett konstnärligt och personligt uttryck. I rollen som lärare upplevs att improvisation som verktyg inte används i den utsträckning som det kanske borde. Tre verksamma gymnasielärare i musik har ur ett hermeneutiskt perspektiv med kvalitativ intervju som metod intervjuats om deras definition av och arbete med improvisation. Resultaten visar att elevers musikaliska utveckling främjas av improvisationsundervisning. Resultaten visar också att lärare har en bred förståelse för begreppet improvisation, att de har insikt i hur det främjar elevernas musikaliska utveckling men att de inte helt och hållet utnyttjar improvisationsundervisningens potential. De vill införa sådan undervisning tidigare i elevernas utbildning men de vet kanske inte riktigt hur de ska gå tillväga. Slutligen diskuteras om improvisationsundervisning bör användas mer, hur undervisningen kan utformas samt när det är lämpligt att börja med improvisationsundervisning. Kopplingen i Skolverkets styrdokument mellan improvisationsundervisning och måluppfyllelse i ämnet diskuteras också. / This study aims to examine to what extent teaching of music improvisation is a good tool for achieving the purpose and objectives of the syllabus of Music in upper secondary school, how teachers interpret the concept of music improvisation and how they apply it in the classroom. The interest in the subject lies in the possibilities of improvisation when being a tool for developing an artistic and personal musical expression. In the role as a teacher improvisation as a tool is perhaps not used to that extent it should. Three music teachers have, from a hermeneutic perspective using qualitative interview as a method, been interviewed on their definition and application of improvisation. The results show that students' musical development is promoted by the teaching of music improvisation. Furthermore, the results show that teachers have a broad understanding of music improvisation and that they have an insight into how it fosters students' musical development. However, they do not fully utilize the potential of improvisation teaching. They want to introduce it earlier in students' education, but they may not quite know how to. Lastly why the teaching of music improvisation should be used more is discussed as well as how it can be designed and when it is suitable to start with. The link between improvisation teaching and attainment in the subject of music in Skolverket's policy documents is also discussed.