I detta arbete har jag undersökt personligt uttryck och musikaliskt ID inom låtskriveri. Syftet var att utveckla mitt personliga uttryck och musikaliska ID som låtskrivare. Inspirationskällor tillika låtskrivare inom americanagenren analyserades för att se om inspirationen utvecklade mitt eget låtskrivande. Låtskrivarnas låtar analyserades utifrån sex olika musikaliska aspekter, textinnehåll, form, melodik, harmonik, sångframförande och vokalarrangemang. Inom aspekterna återfanns utmärkande musikaliska element som användes som utgångspunkt i mitt eget musikskapande. Försök till att identifiera vilka musikaliska element som var utmärkande i mitt eget musikskapande visade sig vara komplicerade att identifiera. Svårigheter att förstå eller finna ett eget personligt musikaliskt uttryck, påverkades av att det inte alltid gick att bibehålla ett objektivt förhållningssätt och på så sätt kunna förstå sitt egna uttryck för att utvecklas. Däremot påvisades att dessa musikaliska element var utvecklande och inspirerande för önskan att skriva egen musik.

Syftet med undersökningen är att undersöka hur musik kan påverka elevers bildskapande när det kommer till val av färgnyanser, penseldragens rörelser och former. Samt elevers upplevelse och känslor av viljan att skapa något nytt i bildundervisningen. Vad händer med elevers estetiska uttryck när de målar till olika musikgenrer och på vilket sätt påverkar musiken elevers skaparglädje? I denna studie har insamlingsmetoden till empirin haft utgångspunkt från en fenomenologisk infallsvinkel med en kombination av workshop och fokusintervjugrupp med elever från årskurs 9 med inriktning musikklass. Utifrån ett sociomateriellt perspektiv har elevers upplevelser och relation till material och musik varit i fokus. Undersökningens resultat visar hur de olika musikgenrerna påverkade elevernas estetiska uttryck genom färgval, penseldrag och motiv/form på olika sätt. Deras skaparglädje, kreativitet, inspiration och känslor påverkades beroende på vilken relation de hade till musiken som spelades vilket påverkade den emotionella smittan och episodiska minnet. Med en tematisk analys från den transkriberade intervjun av elevernas egna upplevelser av skaparglädje och estetiska uttryck visar studien att den episka och metalcore musiken hade mer gemensamma motiv och former då eleverna använde liknande penseldrag med mycket explosiva och snabba, korta drag. Den episka och klassiska musiken genererade däremot båda till mycket natur- och skogsmotiv. Det målades dock mer motiv under den klassiska musiken med symboler som representerar musik, så som musiktoner och musikinstrument. Den klassiska musiken fick många elever att känna mindre inspiration och motivation då de precis haft prov i wienklassicism. De begränsade sig till fåtal färger med ljusa och dova nyanser, jämfört med den episka och metalcore musiken som hade fler och starka färger. Den episka och metalcore musiken bidrog till mest färgval och inspiration för kreativitet och skaparglädje. Sammanfattningsvis visar resultatet att elevers skaparglädje samt estetiska uttryck påverkas av musik beroende på den emotionella smittan och det episodiska minnet av respektive musikgenre.

Denna kvalitativa undersökning utforskar den utmaning många elever står inför inombildutbildningen: övertygelsen om att "Jag kan inte rita". Detta självbegränsande övertygelse utgör ett hinder för konstnärligt uttryck och väcker frågor om hur vår uppfattning om konst och lärande inverkar vår förmåga att uttrycka oss.Genom mina erfarenheter av att hålla graffitiworkshops i icke-traditionella lärmiljöer observerade jag en kontrasterande bild. Deltagare, inklusive de som tidigare hade uttryckt "Jag kan inte rita," visade öppenhet för konstnärlig skapelse och självuttryck. Denna klyfta mellan traditionell bildundervisnings självbegränsande övertygelser och den öppna utforskningen inom en graffitiworkshop väcker intressanta frågor om hur olika lärmiljöer formar elevers syn på lärande och konst samt deras egna förmågor. Denna uppsats syftar till att undersöka dynamiken bakom lärandet i det extramurala rummet med fokus på bildskapande graffitiaktiviteter. Genom att analysera gruppers interaktioner, deltagarnas engagemang och självuppfattning strävar jag efter att belysa hur graffiti, som ensamtida konstform, kan underlätta positivt, motiverat och självuttryckande lärande. Denna undersökning syftar till att bidra till förståelsen av hur extramuralt lärande kan vara en plats för att övervinna självbegränsande övertygelser och främja en berikande syn på konstnärligt skapande.

I gymnasieskolans kursplan för musikämnet står personligt uttryck med som en del av det centrala innehållet. Detta begrepp har vi som musikstudenter och utövande musiker även stött på i många andra sammanhang. Begreppets betydelse är dock inte definierat. Skolverket definierar inte heller vad personligt innebär i denna kontext. För att veta hur vi själva skulle kunna förstå och göra personligt uttryck till en del av vår undervisning ville vi därför ta reda på hur andra musiklärare talar om personligt uttryck. Syftet med detta självständiga arbete är att bidra med mer kunskap om musiklärares syn på personligt uttryck i musikundervisningen. Genom att bjuda in musiklärare till fokusgruppsamtal har resonemang och tankar delats och vidareutvecklats emellan musiklärare. Det insamlade materialet har sedan sammanställts och analyserats ur ett diskursanalytiskt perspektiv. Materialet samlades in genom video- och röstinspelningar. I resultatet presenteras tre diskurser som framkommit ur samtalen: diskursen om konkret och abstrakt, diskursen om personligt som omöjligt samt diskursen om musikerskap kontra artisteri. Vår slutsats är att det trots att tidigare forskning visar på att personligt uttryck och uttryck generellt historiskt sett har glömts bort i musikundervisningen finns tendenser till att göra det fortfarande idag. Den största utmaningen verkar ligga i att definiera personligt. Allt som oftast används det synonymt med ett unikt sound.

I denna studie har jag undersökt hur mitt musikaliska uttryck förändras och påverkas till följd av språkvalet mellan svenska och engelska. Texten och språket har varit i fokus för att se hur det bäst tillämpar mig som sångerska och låtskrivare. Anledningen till att jag utförde denna studie var att jag mer naturligt hittar ett uttryck och väljer att komponera min musik på engelska, trots att svenska är mitt modersmål. Därför ville jag undersöka hur mitt uttryck skildrar sig på det svenska språket, som bör ligga mig närmre om hjärtat.Undersökningen är uppdelad i två delar. Den första är ett översättningsarbete där jag översätter två av mina egna befintliga låtar. Undersökningens andra del består av en inspelningsprocess där jag analyserar hur översättningarna påverkar min sångteknik och mina röstkvalitéer.Jag hoppas att med detta examensarbete kunna belysa olika styrkor och svagheter i språken, och se var jag lättare hittar mitt sound och hur jag som sångerska och låtskrivare vill låta.

I denna studie beskrivs den konflikt som uppstår mellan kompositörers konstnärliga uttryck och de anpassningar som kan komma att bli aktuella när man jobbar med att sätta musik till film. Detta undersökt via fyra forskningsfrågor som kretsar kring anpassning till stil och estetik, musikalisk identitet, och den konflikt som uppstår mellan det personliga konstnärliga uttrycket och anpassning. I texten analyseras tre kreativa arbeten, två kortfilmer och en trailer, där huvudfokus har legat på skapandeprocessen men också på dialogen mellan mig som kompositör och uppdragsgivare. Dessa projekt skiljer sig åt både i stil, genre och format, för att göra processen så unik som möjligt och för att utforska allt vad anpassning kan betyda. Utöver detta innehåller uppsatsen fyra intervjuer med etablerade kompositörer och branschexperter som uttalar sig om ämnet. Detta för att få en djupare inblick i branschen men också för att kunna ta lärdom och eventuellt applicera idéer och arbetssätt på det kreativa arbetet. Syftet med projektet har varit att få en djupare förståelse för filmmusik, filmbranschen och att anpassa sin musik efter visuella medier. Det har även funnits ett sekundärt syfte i att ta reda på vad kompositörer och filmbranschen har för inställning till att ha en musikalisk identitet och ett unikt konstnärligt uttryck. Arbetet resulterade i just detta och att anpassning tycks vara en stor del av arbetet som kompositör för film. Vad det gäller att ha en starkt musikaliskt identitet går det till viss del tyda som att både kompositörer och branschexperter har en positiv inställning till detta. / <p>Sånger Till Dig 1 - Musik till film (konstnärligt arbete)</p><p>Sånger Till Dig 2 - Musik till film (konstnärligt arbete)</p><p>Sånger Till Dig 3 - Musik till film (konstnärligt arbete)</p><p>Sånger Till Dig 4 - Musik till film (konstnärligt arbete)</p><p>Sånger Till Dig 5 - Musik till film (konstnärligt arbete) </p><p>EXIT - Musik till film (konstnärligt arbete)</p><p>A Figure Skating Project - Musik till film (konstnärligt arbete)</p>

The term incel stands for involuntary celibacy and in recent years an internet culture has emerged where self-identifying incels have created their own terminology and community. Most research on incels focuses on mental health, violence and misogyny. No previous research has been done on incels and religion. Through this study, I intend to contribute to an increased understanding of the incel milieu with the, so far, unique perspective on religious expressions within the incel environment. The purpose of this essay is to investigate which religious expressions are represented among self-identified incels on the internet forum incels.is and in which contexts these are expressed during the years 2019-2024. I have used Kozinet's netnographic method to collect the data, which showed that religious expressions were above all used as 1) an explanation for why inceldom is a fact and 2) as the solution to inceldom. The analysis shows that belief in God is not the main reason for advocating religious systems. It is more often about a counter-cultural perspective where it is believed that religion has a favorable view of women, the family and sex. It also emerged that certain religious decisions, such as conversion, depend on a rational choice. Finally, religion is also shown to create meaning and purpose for some incels in this life or in death, where religion offers them either a way to deal with the difficult life situation they find themselves in, or to strengthen their self-esteem by, for example, looking up to Jesus as a role model because he was an "volcel".

I denna uppsats kommer författaren redogöra för en undersökning kring akustik ur sångarens perspektiv. Uppsatsen är uppdelad i två delar; en skriftlig del, som kan läsas nedan, och en klingande del som finns som bilaga i slutet av uppsatsen. Samma röst kan upplevas olika beroende på i vilken lokal man befinner sig i, detta gäller sångaren själv men även publiken. Det är uppenbart att sångprocessen inte är oberoende av den akustiska miljön där den äger rum. Olika rum leder till olika uppfattningar av röstklangen och det musikaliska uttrycket. Syftet med undersökningen är att ta reda på vilka effekter akustiken har på sångaren, samt hur den bättre kan anpassa sin röst och sitt konstnärliga uttryck. Författaren har i undersökningen spelat in två sånger i tre olika akustiska rum: en studio, en körsal och en kyrksal. Hon har med hjälp av loggbok och inspelningarna jämfört och analyserat både inspelningsprocessen och de klingande resultaten. Sammanfattningsvis påverkas både det sångtekniska och det konstnärliga uttrycket i stor utsträckning av olika akustiska situationer. Bland de sångtekniska aspekterna bör nämnas framförallt klangfärg, andning och stöd.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur en sångpedagog kan arbeta med att utveckla det sceniska uttrycket hos sina elever under lektionstid och vilka faktorer som kan påverka hur detta arbetet går. Min första frågeställning handlar om hur du som sångpedagog kan arbeta med sceniskt arbete under sånglektioner och min andra frågeställning berör vilka faktorer som kan påverka en sångpedagog kring arbetet med sceniskt uttryck. I min bakgrund tar jag upp olika teorier och begrepp som berör arbetet kring det sceniska uttrycket på olika sätt. Min metod bestod utav lektioner som jag höll i tillsammans med sammanlagt tre deltagare. Tre deltagare fick två enskilda sånglektioner var och två av deltagarna var med på en grupplektion. Under lektionerna arbetade vi med olika övningar för att främja det sceniska uttrycket. Det handlade om sångövningar, sångteknik, teatraliska övningar och övningar med fokus på olika känslor bland annat. Alla deltagare fick välja ut en låt själva som de kunde utantill som de fick sjunga under lektionerna. I min studie kommer jag fram till att det finns olika faktorer som påverkat hur det gått under lektionerna. Det handlar om olika faktorer som påverkat förutsättningarna för eleverna och för mig som lärare. Jag skriver även om hur olika delar kan påverka varandra i arbetet kring det sceniska uttrycket. Exempel på detta kan vara att det genom att arbeta med teatraliska övningar kan påverka sångtekniken positivt. Precis som arbete med sångteknik kan påverka det känslomässiga budskapet positivt.

Vallmusik har länge varit en del av folkmusiken som personligen fascinerat mig mycket och känts svår att greppa. Jag tycker att den låter både enkel och komplex på samma gång och att det är något speciellt med både uttrycket i musiken och i tonaliteten som särskiljer sig från annan musik. Det påminner mig också om det som slog an i mig när jag först föll för folkmusik; något enkelt och lite vemodigt men samtidigt starkt och tidlöst. Svårt att sätta fingret på, men kanske själva kärnan av det jag dras till generellt i folkmusiken. I den här stilanalysen har jag valt att fokusera på en del av vallmusiken som är vokal - nämligen kulning.  Det finns så mycket att hämta för mig i vallmusiken i allmänhet och kulningen i synnerhet. Jag vill utforska hur jag kan överföra det jag hittar till mitt eget skapande och min röst, utifrån mina förutsättningar och preferenser, och samtidigt ha förankring i traditionen.