Inom matematikämnet har e-bedömningar, aktiviteter där digitala tekniker används för att bedöma studenters kunskaper, inte utvecklats i samma takt som e-bedömningar inom andra områden. Detta beror sannolikt på det stora inslag av symboler och icke-standardiserade tecken som karakteriserar matematiskt språk och särskiljer det från traditionellt skriftspråk. Ett problem som har noterats i samband med e-bedömningar inom matematik är att inmatningen av matematiska uttryck i ett digitalt system i många fall varit långsam och svår att begripa. Den här rapporten syftar till att undersöka tre kategorier av inmatningsmetoder utifrån aspekterna snabbhet, korrekthet och upplevd lätthet för att på så sätt skapa en bild av vilken av teknikerna som lämpar sig bäst att implementera i en e-bedömningsapplikation riktat mot den svenska gymnasieskolan. För att uppnå syftet har jag granskat tre familjer av tekniker genom att låta gymnasieelever genomföra inmatningar av matematiska uttryck och analysera dessa inmatningar baserat på inmatningstid, korrekthet och upplevd lätthet.Resultaten visar på att det finns tydliga skillnader mellan de undersökta teknikerna med avseende på samtliga undersökta aspekter. Noterbart är att medelvärdet för genomförandetiden sett över samtliga tekniker och uttryck är 1 minut och 32 sekunder vilket satt i relation till den verksamhet teknikerna är tänkta att konkurrera med, att skriva matematiska uttryck med papper och penna, är högt. Andra noterbara resultat är att av undersökningens totalt 127 inmatade uttryck så var 49,6 % av dessa inte korrekt inmatade med den här rapportens syn på korrekthet. Trots att ingen av dagens tekniker är perfekt finns det bra inslag att bygga vidare på. Bland dessa kan nämnas ASCIIMathML´s, av eleverna upplevda, naturliga inmatning och dess förmåga att avgöra om ett uttryck tolkas matematiskt eller ej samt Math Input Panels förslag på alternativa uttryck, goda korrektionsmöjligheter och dess likhet med traditionell inmatning. Det finns också frågor av mer praktisk karaktär som rör exempelvis licenser och exportering av data man behöver adressera innan man beslutar sig för en specifik inmatningsteknik för en applikation. / E-assessment, activities in which digital techniques are used to assess students’ knowledge, in mathematics is an area that has not developed as fast as e-assessments in other areas. This is likely caused by the large elements of symbols and non-standard characters, which is characteristic of mathematical language and distinguishes it from ordinary written language. One problem that has arisen is that the input of mathematical expressions in a digital system in many cases has been slow and difficult to comprehend. This report aims to investigate three categories of input methods from three different aspects: speed, correctness and perceived ease in order to get an idea of which of the technologies are best suited to implement in an e-assessment application directed against the Swedish upper secondary school. To meet this objective three interrelated techniques where investigated by allowing upper secondary school students to use these techniques to input mathematical expressions and analyze these entries based on time, correctness and perceived ease.The results show that there are clear differences between the studied techniques for all examined aspects. Notably, the average time viewed over all techniques and expressions is 1 minute and 32 seconds which in relation to the activity these techniques are meant to compete with, writing mathematical expressions with pen and paper, is high. An additional notable finding is that in this survey a total of 127 expressions were processed and of those 49.6 % were not properly entered with this report's view of correctness. Although none of today's technologies are perfect, there are good elements to build on. These include ASCIIMathML's perceived ease and its ability to determine whether an expression is mathematically or not and Math Input Panels suggested alternative expressions, good correction ability and its similarity to traditional input. There are also questions of a more practical nature relating to things such as licenses and export of data which need to be addressed before deciding on a specific input technology for an application.

På senare år har det uppmärksammats att adverbet ens verkar ha börjat användas på ett nytt sätt, framför allt i frågeordsfrågor. I denna uppsats undersöks ens förekomst och funktion i frågeordsfrågor. Syftet är att nyansera de tidigare beskrivningar som finns av ens.  I uppsatsen analyseras tidningstext och textmaterial från sociala medier utifrån fyra kriterier som extraherats ur de befintliga beskrivningarna av ens: jämförelse, implicerad negation, diskrepans mellan sakförhållandet och talarens förväntningar samt förekomst i retoriska frågor. Resultatet av analysen är att ens ofta, men inte alltid, uttrycker någon form av jämförelse relaterad till ouppfyllda förväntningar hos talaren. I de fall där ingen jämförelse kan läsas in, kan ens funktion inte förklaras tillfredställande med de fyra kriterierna. Möjligtvis har ens där någon typ av mer allmänt förstärkande funktion. För att ens ska vara licensierat verkar det krävas att minst ett av kriterierna jämförelse, implicerad negation och diskrepans mellan sakförhållande och förväntningar är uppfyllt.

Miljödebatten har blivit en global fråga som i dagens samhälle är oundviklig att inte ta del av. Redan under Sveriges 1960-tal och 1970-tal började människor engagera sig aktivt för att bedriva samhällsförändring i syfte att bevara miljön. Denna studie syftar till att undersöka utvecklingen av miljöaktivism, med en särskild inriktning till hur aktivismen tar och har tagit uttryck. Tidigare forskning och litteratur med ett historiskt perspektiv ger en uppfattning av hur miljöaktivism uttrycktes under den tidiga miljöaktivismen i Sverige. För att få ett nutidsperspektiv har semistrukturerade intervjuer genomförts med fem olika miljöaktivister som alla har ett aktivt engagemang inom någon typ av natur- eller miljöorganisation. Metoden som använts är en kvalitativ innehållsanalys där meningsbärande enheter identifierades för att slutligen bilda olika teman. Teorierna framing och miljörättvisa har tillämpats för att ge stöd åt resultatet. Studiens resultat visar att miljöaktivisterna ger uttryck för att känna en känsla av ansvar, som de själva tar men som andra undviker eller frånsäger sig. Vidare uttrycker miljöaktivisterna att klimatkrisen är akut och att framtida civilisationer är hotade.

Genom vår studie ville vi synliggöra hur yngre barn uppnår ett meningsskapande i förskolans utomhusmiljö. För att förstå hur meningsskapande yttrar sig hos yngre barn har vi tagit hjälp av fenomenologisk teori och Merleau-Pontys livsvärldsansats. För erhållande av underlag för studien har vi utfört observationer samt dokumenterat med papper och penna. Studiens framvisade resultat är att barnens meningsskapande möjliggörs genom deras gemensamma utforskande kring materialet, miljön och aktiviteter genom ickeverbala kommunikativa sätt. Materialets betydelse för barns meningsskapande har vi funnit vara av relevans för deras undersökande. Detta genom att det synliggjorts hur barnen tillsammans givit materialet dess betydelse inom leken/utforskandet. Utifrån detta finner vi att barnens lek kring materialet drivits av lusten till både vänskapsrelationer samt ömsesidiga förståelse. Pedagogens betydelse för barnens meningsskapande har funnits vara hens stöttande roll, både genom hens uppmärksammande och bekräftande av deras göranden. Slutsatsen utifrån vår studie är att barns meningsskapande blir till genom ett bejakande samspel mellan barn-barn och barn-pedagoger.

I denna kvalitativa studie intervjuades tre bildlärare, verksamma på högstadiet, i syfte att undersöka hur de resonerar kring och arbetar med begreppen identitet och personlig utveckling i förhållande till bildämnet. Det insamlade materialet analyserades och tolkades sedan utifrån fenomenologisk teori, ämnesdidaktiskt perspektiv på uttryck och innehåll i abstrakta begrepp samt fyra, kända identitetsperspektiv. Studiens resultat visade på att de tre bildlärarna ansåg sig arbeta mycket med begreppen identitet och personlig utveckling i bildämnet, främst med anledning av att det uppfattades motiverande för eleverna. Begreppen uttrycktes av samtliga lärare vara mycket svårdefinierade och tolkningsbara, vilket i sin tur tycks ha bidragit till att lärarna ibland sa emot sig själva gällande hur de uppfattade och arbetade med begreppen. Gällande identitet visade resultaten att lärarna tyckte att begreppet handlade om att öka förståelsen av sig själv samt att få tid och metoder för detta. I lärarnas beskrivna undervisning av identitet var det skapande i kombination med reflektion kring konkreta identitetsfaktorer som framhävdes mest. Av de fyra identitetsperspektiven kunde vissa av dem påvisas i ett flertal aspekter av de generella strukturerna. Gällande personlig utveckling visade strukturerna att begreppet handlade om att få fram ett personligt uttryck samt att kunna ta ansvar för sitt lärande. I lärarnas beskrivna undervisning av personlig utveckling var det återigen det personliga uttrycket som framhävdes mest, och att eleverna fick arbeta med att utveckla detta genom att experimentera med nya material och tekniker samt öva på dessa för en ökad säkerhet inom olika bildskapande tekniker.

During the late 1960s pandemonium and chaos spread throughout the northeast part of the Irish island in the area known as Northern Ireland, a part of the United Kingdom. The conflict was the culmination of many factors such as the British colonization of the island during the 12th century, the semi-liberation and divide of the Island during the 1920s, local religious persecution and the advancing civil rights movement. At the heart of the conflict were organizations that gained most of their infamy through the terror and violent conflict, like the IRA and their related factions. These fought for the “liberation” of the entire Irish island as the northern part had been left under British control after the easter rising revolution which established the current Irish Republic, or Ireland.The inhabitants of Northern Ireland had to endure 30 years of conflict during 1968-1998 between the IRA, local police, British military and other loyalist terror organizations. At the end of the conflict, it was evidently clear that the majority of the victims of violence had not been tied to the perpetrators of it. These were civilians whose deaths can be seen as a result of terrorist attacks, sectarian violence and a situation far beyond any official authority's control.This thesis explores one of the many facets of expression during the conflict, music. Specifically, it's an attempt to categorize and contextualize what is known as Irish rebel music. The rebel music can be seen as an outlet for republican individuals and groups to express their reasoning and legitimization for their own actions, thus creating a form of propaganda through discourse. During the paper nine different songs, mostly gathered from republican publications, will be analyzed to see how the so-called rebels choose to portray themselves, their enemies and their reasoning. What becomes apparent is the ever-present violence and how it's used as a tool to create a discourse where the struggles and brutality of the IRA are justified. Furthermore, it looks at the constructs of the other within the British and official government forces which can also be tied to the sectarian violence that’s been a large part of the population's history.

Redan Freud talade om den konstnärliga gestaltningen som en väg till det omedvetna. Konstnärliga terapiformer är också något som samtida forskning framhåller värdet av. Dock förmedlas inte kunskap om denna form av terapier på de legitimerande psykodynamiska psykoterapeututbildningar som idag ges i Sverige. Syftet med denna studie är att undersöka förenande aspekter för de konstnärliga terapimetoderna dansterapi, musikterapi och symboldramaterapi. Kvalitativ metod med intervjuer användes. Urvalet begränsades till psykoterapeuter med legitimerande psykodynamisk skolning och erfarenheter av: dansterapi, musikterapi och symboldrama. Enligt resultatet karaktäriseras arbetet, oavsett konstnärlig metod, av något ordlöst i form av lekfullhet, kroppslig närvaro och en ingång till en annan kontakt. Arbetet tillämpas, inom alla de olika konstnärliga metoderna, genom följsamhet, flera uttryckssätt och samarbete med en aktiv terapeut i fokus. I diskussionen beskrivs att det som karaktäriserar arbetet med de olika konstnärliga metoder som undersökts också är något som förenar metoderna. I diskussionen framkommer även att tillvägagångssättet i kombination med en psykodynamisk förståelsemodell på ett mer direkt sätt än verbal terapi, inger trygghet vilket möjliggör ett delat ögonblick, reflektion och återuppbyggnad av självet.

Denna uppsats behandlar verbliknelser som används i nutida informell svenska. Syftet är att belysa semantik och syntax i svenska liknelser som följer mönstret VERBA som EN N, t.ex. jobba som en tok. Studien är en korpusundersökning vars material består av bloggtexter. För att kategorisera figurativa uttryck har jag undersökt hur sanningsenliga exemplen är, hur lika leden som jämförs är, hur långt avståndet mellan leden är och om exemplen kan omformuleras till bisatser. Det visar sig också att andra språk (åtminstone engelska och finska) kan användas som hjälpmedel för att separera figurativa uttryck från övriga fall. Resultatet visar att verbet vara är det vanligaste verbet i mönstret VERBA som EN N. Resultatet visar också att de vanligaste verbliknelserna är lexikaliserade och etablerade i svenskan och att de mer kreativa liknelserna är sällsyntare och kan ha påverkats av språkkontakt med engelska.

Islamophobia is today more prevalent in society and is actually within social sciences. It can be visualized in events such as the Swedish NATO-application and its complications with the burnings of the Quran. It is therefore important that in Swedish schools, students and teachers can treat each other with respect and have a mutual understanding towards each other. The aim of our study is mainly to examine why and how islamophobia is expressed in four different schools from the teachers perspectives. We are focusing on qualitative interviews with the teachers that are from homogen and multicultural schools in Sweden. We have also accounted for the ethical aspects like anonymity and confidentiality. Furthermore, the search engines used for the studies about islamophobia are EBSCO, Swepub and LIBRIS. Our studies shine light on the ethical dilemmas and the teachers strategies regarding islamophobia, but as well as individual safety and integrity. As a result, the studies showed that islamophobic expressions differ between the different schools. In conclusion, it is encompassed by similar reasons. Social identity and media affects islamophobia because they can give an angled image about this specific subject. Conversely, to prevent islamophobia, it is needed to teach with respect and with criticism of the sources as well as having multicultural classrooms. Accordingly, the social sciences play a critical role to form engaged and conscientious citizens in the society.

I detta arbete utforskar jag kroppsspråkets betydelse för fritt och uttrycksfullt spel genom Brahms violinsonat i G-dur. Syftet är att ta reda på hur jag genom mitt kroppsspråk kan utveckla mitt musikaliska uttryck och förmågan att spela fritt samt hurdan betydelse kroppsspråket har för mitt musicerande. Kroppsspråket är en del av det musikaliska uppträdandet. Det finns olika typer av kroppsspråk t.ex. kommunikativt kroppsspråk, som avspeglar känslorna i musiken. Genom att ta reda på om Brahms och bekanta mig med bakgrunden till sonaten kan jag skapa en grund för den musikaliska tolkningen. Genom att implementera kroppsspråksövningar vill jag reflektera kring kroppsspråkets betydelse i mitt eget spel. Arbetet resulterade i att jag upplevde att kroppsspråket kan skapa förutsättningar för friare och mer uttrycksfullt spel. Att reflektera kring mitt musikaliska kroppsspråk har också utvecklat mitt analytiska tänkande i en spelsituation. / <p>Lyle Mays: Somewhere in Maine for violin, marimba and tape </p><p></p><p>Johannes Brahms: Violinsonat nr 1, G-dur op. 78 </p><p>I. Vivace ma non troppo</p><p>II. Adagio</p><p>III. Allegro molto moderato </p><p></p><p>Antonia Somersalo - violin</p><p>Sam Lundberg - marimba</p><p>Georg Öqvist - piano </p><p></p><p>Den klingande delen är arkiverad</p>