Denna uppsats undersöker hur en teatergrupp inom en kommunal daglig verksamhet hanterar de etiska dilemman som kan uppstå med utvecklingsstörda skådespelare som har insatsen Daglig verksamhet enligt LSS. Detta är en kvalitativ studie med en hermeneutisk ansats som undersöker vilka etiska dilemman och andra upplevda svårigheter som drama-/teaterledare kan komma att ställas inför under arbetet med teater för funktionsnedsatta, samt de resonemang som förs kring handlingsalternativ. Studien startar med flera frågeställningar som löpande korrigeras till det slutgiltiga undersökningsproblemet. Metodinsamlingen har skett genom informella samtal och formella djupintervjuer med de medarbetare som är anställda i anknytning till teaterverksamheten. Teatergruppen i denna studie har sin grund inom dramapedagogikens konstpedagogiska perspektiv där de två primära målen är att individen ska få utveckla sin förmåga att uttrycka sig i konstnärlig form, sin personlighet och sociala samarbetsförmåga samt att skapa en konstnärlig produkt som kan visas för publik. För att åstadkomma detta är teaterföreställning den dominerande metoden och vid sidan av den finns improvisation, rollspel och kreativitetsövningar. Rapporten visar individens rätt att få delta utifrån sin funktionsnedsättning och vikten av att acceptera olikheterna. Att det är människans upplevelse som skall styra vad och vem du spelar och när du är i roll. De dilemman som rapporten berör är de svårigheter informanterna anser kan vara för intellektuellt funktionsnedsatta som att förstå skillnaden mellan fiktion och verklighet, om vad som är viktigast, bra teater eller nöjda skådespelare och om skådespelarna alltid måste förstå i vilket sammanhang de befinner sig i. Rapportens slutsats är att det alltid är individens upplevelse och behov som ska styra. Ett accepterande av olikheter och rätten att få delta utifrån sin funktionsnedsättning och allas vår rätt att få möjlighet att uttrycka sig med teater. Studiens slutsats har en tydlig riktning i betydelsen av att ständigt ifrågasätta de rådande normer som vi alla omges av i teaterarbete med funktionsnedsatta. Studien startar också med flera frågeställningar som löpande korrigeras till det slutgiltiga undersökningsproblemet.

No description available.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka estetiska lärprocessers inverkan på meningsskapande inom naturvetenskaplig undervisning. Studien utgår från frågeställningen: vilken roll spelar det estetiska uttryckssättet, att teckna, för elevers meningsskapande kring naturvetenskapligt innehåll kopplat till pollinering i årskurs 1. Metod för datainsamling är observation av lektionsaktivitet (med det estetiska uttrycksmedlet ”att teckna”) samt intervjuer med elever om deras teckningar. Datamaterialet analyseras med praktisk epistemologisk analysmetod utifrån både ett sociokulturellt och pragmatiskt perspektiv på lärande. Centrala begrepp för studien är estetik, estetiska lärprocesser samt meningsskapande. Resultatet visar att det estetiska uttrycket att teckna kan ha positiv påverkan för elevers meningsskapande om pollinering både på ett estetiskt och kognitivt plan. De estetiska uttrycken står inte i vägen för kunskapsförståelsen. Att teckna förknippas även med hög motivation och engagemang. Resultatet visar även att elevteckningar kan användas för att synliggöra elevers kunskaper och att elever kan ha mer kunskap än vad som uttrycks i teckningarna. En risk påvisas i resultatet, där elever exkluderar innehåll i teckningarna på grund av estetiska skäl om de upplever sin förmåga att teckna som otillräcklig. Samtal om elevteckningar ses som gynnsamt för att få en bättre helhetsbild av elevers förståelse av undervisningsinnehåll. Slutsats är att den estetiska lärprocessen att teckna är positiv för meningsskapandet kring pollinering samt att elevers exkludering av innehåll i teckningar bör beaktas.

Det här projektet utforskar mina två stora intressen inom musik – dess starka narrativa förmåga att berätta konceptuella historier och skapa fiktiva interna världar, samt historie­berättarens personliga konstnärliga identitet. Genom att anta rollen som storyteller, eller concept-teller, strävar jag efter att gestalta egenhändigt skapade koncept i musik enligt specifika riktlinjer. Projektet undersöker fem identifierade delmoment som dokumenterar det konceptuella skapandet i ett musikaliskt medium från början till slut. De färdiga produk­tionerna presenteras för en lyssningsgrupp bestående av 20 personer som utifrån två huvudfrågor får beskriva sin personliga upplevelse av vad musiken gestaltar, samt vad i produktionerna som är konst­närligt utmärkande. Resultaten visar många gemensamma uppfattningar på ett övergripande plan, men också hur skillnader kan ligga i de mindre detaljerna. Reflektioner förs sedan kring fördelarna med att skapa egna koncept innan musiken komponeras, risken att förlora den initiala intentionen mellan delmoment, och värdet i att framkalla och identifiera känslostarka koncept i musik och att föra ett samtal kring dem. / This project explores my two major interests in music – its strong narrative ability to tell conceptual stories and create fictional worlds, as well as the storyteller’s personal artistic identity. By taking on the role of a storyteller, or perhaps concept-teller, I aim to portray self-created concepts in music according to specific guidelines. The project examines five identified stages that document conceptual creation in a musical medium from start to finish. The completed productions are presented to a listening group consisting of 20 people who, based on two main questions, are asked to describe their personal experience of what the music conveys and what is artistically distinctive in the productions. The results show many shared perceptions on a general level, but also how differences can lie in the finer details. Reflections are then made on the advantages of creating concepts before composing the music, the risk of losing the initial intention between stages, and the value of evoking and identifying emotionally strong concepts in music and discussing them. / <p>Till uppsatsen hör utdrag från de musikinspelningar arbetet är kopplat till.</p>

Syftet med detta utvecklingsarbete är att utveckla gymnasieelevers samspel i ensembleundervisning. Eleverna som deltagit i detta arbete kommer från estetiska programmet på gymnasiet. De frågor jag sökt svar på handlar om hur duettspel kan utveckla gymnasieelevers kunskaper om musikaliska roller, samt ta reda på vilka analyser eleverna själva gör på sitt musicerande i detta sammanhang. De roller jag utgått ifrån handlar om vilken funktion en enskild elev fyller i en ensemble, såsom melodi, rytm eller harmonik. En melodi bär ofta ett budskap och framförs vanligtvis av till exempel en sångare, rytm av exempelvis en trummis eller slagverkare och harmonik exempelvis av en pianist som spelar ackord och därmed ger musiken ett musikaliskt sammanhang. I detta arbete kan däremot en sångare fokusera mer på harmonik, och exempelvis en trummis fokusera mer på melodi. Arbetet har genomförts inom ramen för elevernas ordinarie ensembleundervisning och har fokuserat på elevernas upplevelser av sin undervisning. Detta arbete är ett kvalitativt arbete, där data insamlats genom fältanteckningar som kompletterats med ”exit tickets” vid varje lektionstillfälle. Data har sedan analyserats fenomenografiskt, och analysen av data visar preliminärt på att arbeta med musikaliska roller i ensembleundervisning är relevant för elevernas utveckling. / The purpose with this development work is to develop the students’ teamwork as an ensemble. The questions I’ve been working with here has been about how duet ensembles can develop the students’ knowledge about musical roles, and what analysis the students make of their own music making in this ensemble. The musical roles I’ve based this work on comes from which function an individual student has in an ensemble, such as melody, rhythm, or harmony. A melody often carries a message and is normally presented by a singer for example, rhythm by a drummer or percussionist, and harmony for example by a pianist who plays chords and gives a musical background. In this work on the other hand, a singer could focus more on harmony, while for example a drummer might focus more on melody. This work has been a part of the students’ regular ensemble lessons and has focused on the students’ own interpretation of their experiences of their practice. This work is a qualitative study where data has been gathered through field notes supplemented with “exit tickets” at the end of each lesson. The data has been analysed using the phenomenorgaphic method and shows that working with musical roles in musical ensembles could be relevant for the students’ development.

A film can attract all kinds of emotions and moods of the audience through its audiovisual communications and cinematic expression, in which music plays a significant role in both understanding and interpretation of film content. It is interesting to explore the musical significance and the emotional aspect of the film out of a media and communications perspective and visual communications perspective because it’s a subject that belongs to the communications of scientific discipline as film is a media text which is working both as communicative and as audio-visual medium with its expressive aspects. The purpose of this bachelor’s paper is to increase and deepen the understanding of music's function and significant role in context with its reinforcing sense of visual expression in film. More specifically, it aims to explore the musical value of the expressive aspect of the media text in form of film musical Les Misérables (2012), which has been transmedialised from the novel of the same name, referring to the sound, music and song in relation to the film's visual expression. The research questions are at the core of the essay study: "how is music used to reinforce the cinematic visual expression?" and "how can music signify the narrative and highlight the emotional aspect of the film?" The theoretical framework is based on some of the key scholars assumptions such as Michel Chion (1994) and Claudia Gorbman (1987), who share the same theoretical views that the soundtrack seems powerful when it expresses its participation in a scene’s emotional moods as the music follows the scene’s rhythm, the image’s flow and contributes emotional and musical codes of emotions and expressions. According to Chion sound and image interact together to tell a story where sound enrich the image with expressive and informative values. Other important researchers in the field and their theoretical frameworks are included in the theory chapter. As in whole, aspects of musical communication and sound emotionalisation are seen by the previous research as a form of expression, where visual communication in the film is considered as important as the aural and musical for the narrative storytelling, and where the musical aspect with the interaction of the cinematic visual expression highlights the characters emotions and moods. The results of the empirical work is presented in about twenty pages qualitative content analysis together with its analytical perspectives that focus on the close reading of the narrative, visual and musical elements and their abstract narratives (emotional moods) in the media text’s seven selected film–song sequences. In performing of the analysis and interpretation of the media text content, the regard was taken to these before mentioned elements to answer the research questions and emphasize the purpose of the study as relevant as possible. The conclusion is based on the empirical work analysis and results, and the scholars previous theoretical assumptions in connection with my observations. Keywords:  musical  film  les miserables  soundtrack  emotions  moods narrative audio           visual expression  communication musicology / En film kan locka fram alla slags känslor och stämningar hos publiken genom sin audiovisuella kommunikation och filmiska uttryck, där musiken har en betydande roll i både förståelsen och tolkningen av filmmediet.        Det är intressant att utforska den musikaliska gestaltningen och den känslomässiga aspekten i film utifrån ett medie- och kommunikationsperspektiv samt visuell kommunikationsperspektiv därför att det är ett ämne som hör till den kommunikationsvetenskapliga disciplinen eftersom film är en medietext, som fungerar både som ett kommunikativt och ett audiovisuellt medium med uttrycksmässiga aspekter. Syftet med den här uppsatsen är att är att öka och fördjupa förståelsen för musikens funktion och gestaltning i sammanhang med dess förstärkande känsla i visuell gestaltning i film. Mer konkret är syftet att utforska det musikaliska värdet i den uttrycksmässiga aspekten i medietexten i form av musikalfilmen Les Misérables (2012), som har transmedialiserats från roman med samma namn, berörande ljud, musik och sång i relation till filmens visuella uttryck. Dem frågeställningar som utgör kärnan för uppsatsens ämne är: ”hur används musik för att förstärka det filmiska visuella uttrycket?” samt ”hur kan musiken gestalta det narrativa och belysa den känslomässiga aspekten i film?”  Det teoretiska ramverket baseras på några av framstående forskares antaganden så som Michel Chion (1994), och Claudia Gorbman (1987) som delar likadana teoretiska uppfattningar och anser att filmmusiken verkar kraftfullt genom att den uttrycker sitt deltagande i en scens känslostämning eftersom musiken följer scenens rytm, bildernas flöde och bidrar med emotionella och musikaliska koder för känslor och uttryck. Enligt Chion verkar ljud och bild i samspel för att tillsammans berätta en historia där ljud berikar bilden med uttrycksfulla och informativa värden. Även andra viktiga forskare inom området och deras teoretiska ramverk tas upp i teori-kapitlet. I sin helhet ses aspekter av musikalisk kommunikation och ljudets emotionalisering av den tidigare forskningen som en form av uttryck, där den visuella kommunikationen i film anses lika viktig som den ljudmässiga och musikaliska för det narrativa historieberättandet och där den musikaliska aspekten i samspel med det filmiska visuella uttrycket belyser rollkaraktärers känslo- och sinnesstämningar. Resultatet av det empiriska arbetet presenterar cirka tjugo sidors kvalitativ innehållsanalys tillsammans med dess textanalytiska perspektiv som fokuserar på närläsningen av dem narrativa, visuella och musikaliska elementen samt dem abstrakta narrativerna (känslomässiga sinnesstämningar) i medietextens sju utvalda film-sångsekvenser. I utförandet av analysen och tolkningen av medietextens innehåll, togs hänsyn till dessa omnämnda element för att kunna besvara frågeställningarna och understryka syftet så relevant som möjligt. Slutsatsen baseras på det empiriska arbetets dataanalys och närläsning samt resultat och forskarnas tidigare teoretiska antaganden i koppling till mina observationer. Nyckelord:  musikalfilm  les miserables  filmmusik  ljudspår  känslor  stämningar  narrativ  audio visuell  uttryck  kommunikation  musikologi

I denna uppsats har jag undersökt hur jag som ämneslärare i musik och svenska på högstadiet kan aktualisera William Shakespeares pjäs En midsommarnattsdröm få eleverna studiemotiverade samtidigt som det ska främja deras utveckling ur ett mångkulturellt perspektiv. Med aktionsforskning som huvudmetod har jag utifrån läroplanen och hjälpmedel via intermedialitet som pedagogiskt verktyg, det vill säga olika medier och adaptioner, undersökt detta. Skolverket är en av de största källorna för mitt underlag förutom den empiri jag samlat in under undersökningen. Sedan använder jag mig av olika teorier om lärande, dramatik, pedagogik, didaktik, intermedialitet och litteratur om Shakespeare och En midsommarnattsdröm. Jag har undersökt dramats olika teman, ämnen och sakfrågor som anses aktuella även i vår tid och återkopplar innehllet i läro- och kursplaner. Detta för att belysa eventuella problem som uppstår med elever som är omotiverade eller som har svårt för skönlitteratur eller det svenska språket. Jag har prövat, reviderat och omprövat olika teorier jag funnit till underlag för att planera de lektionsupplägg jag skapat och har försökt utforma en lektionsmall som ska kunna bearbetas och anpassas av lärare. Jag har alltså undersökt om och i så fall hur denna lektionsmall skulle vara möjlig att genomföra och vad resultatet skulle generera samt vilka svårigheter jag som lärare möter och hur jag handskas med dessa. Att samarbeta ämnesöverskridande, där eleverna i detta fall arbetar med William Shakespeares pjäs En midsommarnattsdröm i både musik- och svenskämnet skapar utrymme för olika förutsättningar men för att dessa ska kunna bidra till lärande innebär det att dessa också måste bejakas. Ämnesöverskridande samarbete är ett av flera nyckelord i denna undersökning och i det här fallet är definitionen av begreppet den när elever arbetar med ett och samma projekt i två eller flera ämnen samtidigt. Jag har genom denna undersökning arbetat fram en mall för undervisning inom detta område. Mallen är skapad för att kunna bearbetas utifrån olika ämnen och förutsättningar. Mallen är inget facit men utgör en god grund att arbeta utifrån.

The research examines pedagogical approaches to work on interpreting expressions in a developed educational organisation. The essay contains two analyses: A re-analysis of a previous study (study 1) where two art educators in a museum art program were interviewed and a new empirical study with two art educators from Levande Verkstad (study 2). In study 1 it became apparent that conversations about images are not an isolated activity that take place at a specific instance in the art-process. Five different teaching moments for interpreting expressions were identified. These teaching moments, together with the didactic basic questions of why and how, created the analys-model used in the study. Previous studies shows a gap in knowledge on aesthetic learning processes when it comes to interpreting expression. Research shows that both teachers and students find activities of interpreting expression difficult. The theory section shows links between experience, reflection and learning by linking theories from Dewey and Dreyfus and Dreyfus. Theories concerning multiliteracy, text interpretation and literacy learning are tested against the activity interpreting expression in order to clarify the research question. The interviews show that the educators have well-thought-out and locally known methods and a local meta-language for teaching the ability to interpret expression.  The educators use expression as a didactic tool by among other things treat artifacts as narrative and by avoiding describing artifacts in the terms "fine" or "ugly". For the educators in the study, the expression also becomes a didactic goal since the purpose of the teaching design is to find a personal expression of ones own / Studien undersöker pedagogers förhållningssätt kring arbete med att tolka uttryck i en kvalificerad pedagogisk verksamhet. Uppsatsen innehåller två analyser: En re-analys av en tidigare opublicerad studie (studie 1) där två konstpedagoger i en bildpedagogisk museiverksamhet intervjuades samt en ny empirisk undersökning där två bildpedagoger från Levande Verkstad intervjuades (studie 2). I studie 1 framkom att samtal om bilder inte är en isolerad aktivitet som sker vid ett avgränsat tillfälle i skaparprocessen. Fem olika undervisningsmoment för att tolka uttryck kunde identifieras. Dessa undervisningsmoment, tillsammans med de didaktiska grundfrågorna varför och hur, skapade den analysmodell som används i studien. Tidigare forskning visar på ett glapp i forskning kring estetiska lärprocesser när det gäller tolka uttryck. Den forskning som finns visar att både lärare och elever tycker att tolka uttryck är svårt. Teoriavsnittet visar på samband mellan erfarenhet, reflektion och lärande genom att knyta samman teorier från Dewey samt Dreyfus och Dreyfus. Teorier kring multiliteracy, texttolkning och läsinlärning provas mot aktiviteten ”tolka uttryck” i syfte att klargöra forskningsfrågan. Intervjuerna i empirin visar att pedagogerna har genomtänkta och lokalt kända metoder och ett lokalt metaspråk för att arbeta med att utveckla förmågan att tolka uttryck. Pedagogerna använder uttrycket som didaktiskt verktyg bland annat genom att se artefakter som berättande och genom att undvika att beskriva artefakter i termerna ”fint” eller ”fult”. För pedagogerna i studien blir uttrycket också ett didaktiskt mål då syftet med undervisningsdesignen är att hitta ett eget personligt uttryck.

The intention with this study is to look into what and how children at the age of two and a half and three years old expresses about bridges. The study is qualitative and have been completed with unstructured pre- and after interveiews and participant observation with two different groups with in total four children that have been introduced to different materials representing bridges. The difference between the materials is that the first group in the pre interview have been introduced to a toy representing a bridge that the children know from before and a book with the three Billy goats, unlike the second group that had no connection to a story. In the study the four children have been in two different groups. All children in age two and a half to three years old have been completed a pree interview before they went to town to search for bridges and a following interview after that. The results are based on all of the occasions. The children expressed their understanding of the bridge`s function about crossing over to reach the other side. The fence is needed to not roll over and can be a protection. The bridge also often have a stairs so you can go up on the bridge. The results shows that the children talks about bridges through for them known stories and games regardless if they did get a story presented or not. Through the childrens telling and playing, the study shows that the children possess understanding of the function of the bridge because of their explanations about how you need to walk over the bridge to cross over to the other side and not get wet. The children also talks about the different parts like fence and stairs and their function to the bridge. / Syftet med denna studie är att undersöka vad och hur barn i ålder två och ett halvt till tre år uttrycker sig om broar. Studien är kvalitativ och har genomförts med ostrukturerad för- och slutintervju samt deltagande observation med två olika grupper där sammanlagt fyra barn fått se olika material föreställande broar presenterade framför sig. Skillnad på material är att första gruppen har en leksaksbro samt en bok om Bockarna Bruse med vid förintervjun till skillnad från den andra gruppen där ingen koppling till saga presenterades. Efter att barnen genomfört för intervjun har de deltagit i en aktivitet där de fått leta efter broar för att sedan åter igen samtala kring broar i en slutintervju. Resultatet grundas på alla tillfällena. Barnen uttryckte sin förståelse för att bron används för att ta sig över vatten och nå andra sidan. Staket behövs för att inte trilla långt ned men kan också skydda. Bron innehar ibland olika funktioner som exempelvis en trappa så man kan ta sig upp på bron. Resultatet visar att barnen samtalar om broar genom en för dem känd saga och lek oavsett om sagan presenterades för dem eller inte. Genom barnens berättande och lek kan man se att barnen innehar förståelse för broars funktion då barnen berättar att man behöver gå över bron för att exempelvis ta sig till andra sidan samt inte bli blöt. Barnen samtalar även om de olika delarna som tillhörande staket och trappa, vilken funktion de har kopplat till bron.

<p>Uppsatsen behandlar skolelevers talade språk och de olika språkliga varieteter som elever använder i skolan beroende på undervisningssituation. Utgångspunkten är hypotesen att det talade språket skiljer sig mer eller mindre beroende på skolämne. Jag har därför följt två olika klasser under sammanlagt 12 idrotts- och SO-/svensklektioner för att ta reda på hur elevernas talade språk skiljer sig mellan praktiska och teoretiska skolämnen. Det ligger även i mitt intresse att undersöka <em>om</em> och i sådana fall <em>hur</em> flickors och pojkars språk skiljer sig åt. I uppsatsen behandlas även hur eleverna ställer och besvarar frågor. Jag har arbetat utifrån en etnografisk metod som innebär att jag observerat de tolv lektionerna och gjort fältanteckningar samt fört samtal med berörda lärare.</p><p>Resultatet är att elevernas ordbruk skiljer sig mest mellan kön och skolklass, dels angående elevernas ordval, dels i vilken utsträckning eleverna talar. Jag har uppmärksammat att det inte finns någon tydlig skillnad av språkbruk mellan praktiska och teoretiska skolämnen. Även stora skillnader mellan att ställa och besvara frågor har noterats.</p>