Syftet med denna studie är att undersöka vilka ord och uttryck som förekommer när härskartekniker används på det sociala mediet Facebook. Kvantitativa och kvalitativa metoder har använts för att undersöka hur män och kvinnor i ålder mellan 25–65 år har blivit utsatta för härskarteknikerna förlöjliga, påförande av skuld och skam samt våld och hot om våld. Resultatet visar att kvinnor oftare blir utsatta för härskarteknikerna än män. Härskartekniken förlöjligande är den härskarteknik som oftast förekommer och nedvärderande är den kategori för karakteristik av olämpligt språkbruk som förekommer mest. De slutsatser som går att dra utifrån undersökningen är att kvinnor ännu är de som oftast utsätts för härskartekniker samt att yngre människor uttrycker grövre ord och uttryck då de nyttjar härskartekniker på Facebook. / The purpose of this study is to investigate the words and phrases that occur when suppression techniques are used on the social media Facebook. Quantitative and qualitative methods have been used to investigate how men and women between the ages of 25-65 have been exposed to suppression techniques ridicule, the infliction of guilt and shame, and the violence and threat of violence. The result shows that women are more often exposed to the suppression techniques than men. The suppression technique ridiculous is the most prevalent technique and downgrading is the category of characteristics of inappropriate language use that occurs most frequently. The conclusions that can be drawn from the survey are that women are still the ones who are most often exposed to suppression techniques and that younger people express rougher words and expressions when they use suppression techniques on Facebook.

<p>Syftet med studien var att undersöka interaktion vid logopedisk intervention för personer med afasi. Interaktionen utspelade sig i en institutionell kontext där undersökningen syftade till att påvisa om interaktionen skiljer sig åt beroende på interventionens form. Bakom studien finns antagandet att afasi påverkar förmågan att kommunicera. Språkliga svårigheter, såsom ordmobiliseringsproblem samt språkförståelseproblem, kan leda till pragmatiska svårigheter, och intervention syftar ofta till att öka förmågan att använda språket i olika vardagliga aktiviteter. Metoden för analysen i studien är inspirerad av Conversation Analysis (CA) då det är en metod för att systematiskt analysera interaktion. Sex interventionssamtal mellan logopeder och personer med afasi spelades in och analyserades med hjälp av CA. Fem logopeder och sex patienter med afasi medverkade i studien. Analysen resulterade i identifikation av fyra, för syftet, relevanta fenomen: riktning i samtalet, gemensamt mål, avslut av samtalsämne samt avdramatiserande uttryck. Efter analysen kunde följande tendenser konstateras: Logopeden tar ansvaret för samtalet, men det framkom en antydan till att patienten tar mer initiativ att påverka riktningen i samtalet vid friare delar, såsom icke-uppgiftsinriktade delar av interventionen. Oftast satte logopeden målet i samtalet och tog därmed ansvar för att ett gemensamt mål skapades. I interventionssamtalen var det logopeden som oftast stod för ämnesbyten och avslut. Det framkom i analysen att patienten oftare avslutade samtalsämnet i icke-uppgiftsinriktade än i uppgiftsinriktade delar av interventionen. Avdramatiserande uttryck i samtalet användes ofta för att undvika att hota patientens ansikte, oavsett vem som avdramatiserade situationen.</p>

Syftet med studien var att undersöka interaktion vid logopedisk intervention för personer med afasi. Interaktionen utspelade sig i en institutionell kontext där undersökningen syftade till att påvisa om interaktionen skiljer sig åt beroende på interventionens form. Bakom studien finns antagandet att afasi påverkar förmågan att kommunicera. Språkliga svårigheter, såsom ordmobiliseringsproblem samt språkförståelseproblem, kan leda till pragmatiska svårigheter, och intervention syftar ofta till att öka förmågan att använda språket i olika vardagliga aktiviteter. Metoden för analysen i studien är inspirerad av Conversation Analysis (CA) då det är en metod för att systematiskt analysera interaktion. Sex interventionssamtal mellan logopeder och personer med afasi spelades in och analyserades med hjälp av CA. Fem logopeder och sex patienter med afasi medverkade i studien. Analysen resulterade i identifikation av fyra, för syftet, relevanta fenomen: riktning i samtalet, gemensamt mål, avslut av samtalsämne samt avdramatiserande uttryck. Efter analysen kunde följande tendenser konstateras: Logopeden tar ansvaret för samtalet, men det framkom en antydan till att patienten tar mer initiativ att påverka riktningen i samtalet vid friare delar, såsom icke-uppgiftsinriktade delar av interventionen. Oftast satte logopeden målet i samtalet och tog därmed ansvar för att ett gemensamt mål skapades. I interventionssamtalen var det logopeden som oftast stod för ämnesbyten och avslut. Det framkom i analysen att patienten oftare avslutade samtalsämnet i icke-uppgiftsinriktade än i uppgiftsinriktade delar av interventionen. Avdramatiserande uttryck i samtalet användes ofta för att undvika att hota patientens ansikte, oavsett vem som avdramatiserade situationen.

Denna avhandling handlar om en förberedelseklass med elever (7-10 år) som har ett annat hemspråk än svenska (arabiska, kurdiska, thailändska). Utifrån empiri som samlats in genom videoinspelningar och observationer under ett års tid i en förberedelseklass studeras elevernas deltagande och språkinlärning i det dagliga klassrumsarbetet. I studien kombineras språksocialisationsteorier med en konversationsanalytisk ansats som bygger på detaljerade transkriptioner och analyser av interaktionen. Mer specifikt studeras elevernas kommunikativa praktiker såsom de utvecklas i klassrummets interaktionella ekologi och på ett sätt som situerar elevernas svenska språkutveckling inom ramen för deras konkreta klassrumserfarenheter. Tre återkommande kommunikativa praktiker identifieras och analyseras ingående: (1) påkallande av uppmärksamhet; (2) självselektioner till talturer i flerpartsamtal; (3) språklek och metapragmatisk lek. Resultaten presenteras i fyra studier. Den första artikeln fokuserar på hur eleverna påkallar lärarens uppmärksamhet under individuellt arbete. Studien visar hur de uppgraderar sina försök att försäkra sig om lärarens uppmärksamhet genom att använda både verbala och icke-verbala resurser, inklusive affektiva markeringar och klassrumsartefakter. I den andra studien analyseras elevernas självselektioner i lärarledda samtal ur ett longitudinellt perspektiv. I artikeln framkommer hur deltagandet i dessa aktiviteter är intimt relaterat till språkliga och interaktionella kompetenser med konsekvenser för elevens ’identitet’ i klassrumsgemenskapen. I den tredje studien utforskas barnens metapragmatiska lekar. Studien visar hur de skapar skämtsamma episoder i vilka de överträder lokala normer för språkbruk. I den fjärde studien analyseras slutligen barnens spontana språklekar, vilka kan ta formen av egeninitierade ’språklektioner’, ett gemensamt utforskande av språklig form och mening, som även innefattar något av ett offentligt framträdande för kamratgruppen. Sammantaget, visar studierna olika aspekter av informellt lärande i ett klassrum och lyfter fram praktiker som hitintills ofta förbigåtts i forskning om andraspråkslärande. / The present thesis investigates L2 learners’ participation and language learning in a Swedish immersion classroom (ages 7-10). The data consist of video recordings and observations of classroom (and recess) activities, during one school year. Methodologically, the present thesis combines insights from language socialization with detailed transcriptions and analysis, inspired by conversation analytic approaches. More specifically, the learners’ communicative practices are studied as they emerge in the interactional ecology of a specific classroom, situating Swedish language (L2) development within the concrete classroom experiences of the learner. Three communicative practices were recurrently identified in the children’s classroom repertoires: (i) summonses; (ii) self-selections; (iii) language play, including metapragmatic play. The findings are documented in four studies. The first article focuses on how L2 novices solicit the teacher’s attention during individual seatwork. It illustrates how the novices upgraded their attempts to secure the teacher’s attention by employing multimodally structured summons turns, involving affective stances and displays of classroom artefacts. In the second study, an L2 novice’s self-selections in teacher-fronted (conversational) activities are analysed in a longitudinal perspective, showing how participation in such activities was related to language, and interactional skills, that were consequential for ‘learner’ identity in the classroom community. The third study explores the children’s metapragmatic play and demonstrates how they created joking episodes, involving transgressions from local classroom norms. Finally, the fourth study analyses children’s spontaneous form-focused language play. It demonstrates that such playful episodes and transgressions from ‘correct’ language form recurrently evolved into spontaneous peer-run ‘language lessons’; a form of aesthetic explorations of language form and meaning, involving multiparty public performances. As a whole, the present studies illuminate different aspects of informal learning in language classrooms, highlighting practices that have largely escaped systematic attention in much prior work on second language acquisition.

2011 föll det obligatoriska ämnet Estetisk verksamhet bort ur läroplanen. I år, 19:e juni 2018 röstar regeringen om ett förslag som gör att de estetiska ämnena återigen blir obligatoriska. Syftet med studien är att belysa frågor kring vad som händer om förslaget går igenom. Vilka kunskaper i Bild anser yrkesverksamma gymnasiebildlärare att elever bör utveckla om förslaget realiseras? Vilka material, tekniker, och teorier anses viktigast? Hur kan styrdokument formuleras, och sedan lektionsinnehåll formuleras så att kraven uppnås?Empirin består av några av statens offentliga utredningar, styrdokument för ämnet bild, samt intervjuer med yrkesverksamma bildlärare analyseras med hjälp läroplansteori och olika ramfaktorer, bl.a. politik, ekonomi, och behöriga lärare. Även den kunskapssyn som lyser igenom i de statiga utredningarna och de befintliga kursplanerna analyseras. Detta utgör en grund för analys igenom hela studien. Empirin utgörs av (SOU:2008:27) Framtidsvägen – En reformerad gymnasieskola som låg till grund för att Estetisk verksamhet plockades bort, samt (SOU 2016:77) En gymnasieutbildning för alla som lett till det förslag om återinförande som det ska röstas om i Riksdagen den 19 juni 2018. Utöver detta analyseras olika kursplaner i bild för att försöka synliggöra de ämneskunskaper som anses viktigast. Därefter analyseras lärarnas åsikter som inkommit via intervjuer och via den Nationella Estetkongressen i Halmstad i april 2018.Samtliga analyser visar konsensus i åsikten att bilder är ett språk. Stor fokus i bildämnet bör därför ligga på bildanalys som kan avkoda bildspråket. Bildämnet är även viktigt för att utjämna de socioekonomiska skillnaderna och skapa likvärdiga förutsättningar för alla. Rätten till ett estetiskt bildningsämne går i linje med den svenska skolans demokratiska värdegrund. I analysen framkommer även vikten av ett relevant yrkesspråk med teoretiska begrepp så att eleverna får tillgång till både metoder och teorier som gör att de kan se ”nyttan” med ämnet och hur det kan kopplas till framtida yrkesliv. I tolknings- och disskussionsavsnittet diskuteras ’Literacybegreppet’ som idag täcker läs- och skrivkunnighet, matematisk förståelse och naturvetenskaplig förståelse även bör utsträcka sig till bildförståelse och förmåga att kommunicera och uttrycka budskap med bilder. Även att Europaparlamentet åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande alla ryms inom ramen för bildämnet. Studiens gestaltande del är ett grafiskt designat utkast på en kursbok i form av försättsblad, inledning, innehållsförteckning samt kunskapskrav baserade på analyserna av empirin.

Denna magisteruppsats är baserad på översättningen av de två första kapitlen i ungdomsboken Goggle-Eyes (1989) av den brittiska författaren Anne Fine. Uppsatsen undersöker effekterna av en främmandegörande översättningsstrategi med utgångspunkt i Antoine Bermans negativa analysverktyg och med avseende på undvikandet av förlust av ikoniska och klangfulla ord och förlust av uttryck och idiom inklusive namn. Analysen visar att det i många fall är möjligt att bevara ikoniska och klangfulla ord vid översättningen, utan att effekten på måltexten blir främmandegörande, medan bevarandet av uttryck och namn i flera fall kräver förtydliganden för att måltexten ska bli begriplig för målgruppen. / The present study is based on the translation of the first two chapters of Goggle-Eyes, a novel for young teenagers by the british author Anne Fine. The study examines the effects of a foreignizing translation strategy based on Antoine Berman’s negative analytics, concerning avoidance of the loss of sonorous and iconic terms and expressions and idioms. The analysis suggests that in many cases it is possible to keep sonorous and iconic terms in translation without creating a foreignizing effect that could make reading difficult for young readers. However, the keeping of expressions and idioms in many cases calls for clarification in order to create a target text that is understandable for the target group.

Terminology is concerned with the creation and maintenance of concept systems, terms and definitions. Automatic term and definition extraction is used to simplify this otherwise manual and sometimes tedious process. This thesis presents an integrated approach of pattern matching and machine learning, utilising feature vectors in which each feature is a Boolean function of a regular expression. The integrated approach is compared with the two more classic approaches, showing a significant increase in recall while maintaining a comparable precision score. Less promising is the negative correlation between the performance of the integrated approach and training size. Further research is suggested.

Digital technology is used today to help consumers in everyday life for example, webpage design and appearance for different devices such as computers, smartphones and tablets. Homepages for all devices can be based on a specific coding called "Responsive Web Design" (RWD).From a social and literary point of view, it appears that RWD in its current form has some problems while transitioning from computer displays to tablets and smartphones. Using the common base that RWD allows for equivalent design expression to different screen sizes should be created by all devices. Although this possibility exists today, there are often differences in navigation that can confuse the user. A consistent design expression facilitates the recognition of the navigation. Additionally, the user experience (UX) through the visual expression can enhance the experience of a webpage or medium used and thus create a whole.This study describes how users look at how the implementation of RWD affects two webpages main menu for computer and smartphone devices. The focus has been on studying the user experience in relation to visual expression. The problem is that RWD in different contexts means that visual expression may be less important and thus changing the user experience. With qualitative interviews, four informants have studied two webpages on both computer and smartphone and expressed their own thoughts. The result of the study shows that the differences between webpages on the computer and smartphone devices do not cause difficulties in the use, but if the similarities between the devices are the same, it creates a more positive user experience. / Digital teknik används idag för att hjälpa konsumenter i vardagen t.ex. hemsidors utformning och utseende för olika enheter så som dator, smartphone och läsplattor. Hemsidor för olika typer av enheter kan göras utifrån en specifik kodning som benämns “responsiv webbdesign” (RWD). Utifrån ett samhälls- och litteraturperspektiv framgår det att RWD i sin nuvarande utformning har en del problematik i övergången från dator till läsplattor och smartphones. Med hjälp av den gemensamma basen som RWD möjliggör för anpassning av samma designuttryck till olika skärmstorlekar ska ett konsekvent uttryck skapas genom alla enheter. Även om denna möjlighet finns idag är det ofta skillnader i navigeringen som kan förvirra användaren. Ett konsekvent designuttryck underlättar igenkänningen av navigationen. Till detta kan användarupplevelsen (UX) genom det visuella uttrycket förbättra upplevelsen av en hemsida eller det mediet som används och därmed skapa en helhet. Denna studie beskriver hur användare ser på hur implementeringen av RWD påverkar två hemsidors huvudmenyer för enheterna dator och smartphone. Fokuset har varit att studera användarupplevelsen i förhållande till det visuella uttrycket. Problemet är att RWD i olika kontext, medför att det visuella uttrycket kan få mindre betydelse, och då ändra användarupplevelsen. Med kvalitativa intervjuer har fyra informanter med sina egna tankar studerat två hemsidor på dator och smartphone. Resultatet i studien visar på att olikheter av hemsidor på enheterna dator och smartphone inte skapar svårigheter i användningen, men om likheten mellan enheterna är densamma skapar det en desto mer positiv användarupplevelse.

Den här magisteruppsatsen består av en partiell översättning från japanska till svenska av IMAMURA Natsukos bok Kvinnan i den lila kjolen samt en översättningskommentar med fokus på kulturspecifika kategorier uttryckt i det japanska språket som egocentriciteten och andra kulturspecifika element i den japanska texten, de beskrivande onomatope (onomatopoetiska och mimetiska uttryck), och de västerländska låneordens förskjutningar (shifts) i en översättning. Dessa kategorier kan upplevas som svåra att översätta mellan två språk som ligger långt ifrån varandra. De teoretiska ramarna för uppsatsen lägger tyngdpunkten på riktningsekvivalens (directional equivalence), ett begrepp myntat av Anthony Pym, med fokus på likhet (similarities) i översättningen (Chesterman 1996), tillsammans med den etiska utgångspunkten representationell rättvisa (representational justice), beskrivet av Liu Yameng (2007). De utgör basen för översättningsmetoden och blir ledljus i översättningsval för översättning mellan språk i periferin av varandra. / This essay consists of a partial translation of IMAMURA Natsuko’s book The Woman In The Purple Skirt from Japanese to Swedish, together with a translation commentary focusing on egocentricity and other culture-specific concepts in Japanese texts, the descriptive onomatope (onomatopoetic and mimetic expressions) and the shifts in loanwords from western languages when translated. These categories are prone to cause issues when translating between languages so far removed from each other. The theoretical framework in this essay concentrates on directional equivalence, an expression coined by Anthony Pym, focusing on similarities in translations (Chesterman 1996) together with the ethical starting point representational justice as described by Liu Yameng (2007). These form the base for the translation method and serve as guiding lights in the choices made when translating between languages peripheral to each other.

Syftet med den här studien är att undersöka i vilken grad lektionsinnehållet på sfi:s högre nivåer (kurs C och D) överensstämmer med läroplanens värdegrundsuppdrag om att utbildningen ska gestalta alla människors lika värde. Detta undersöks genom att ta reda på om en mångfald av olika personer utifrån diskrimineringsgrunderna inkluderas i sfi-läroböcker samt i övrigt lektionsinnehåll. Dessutom är studiens syfte att undersöka vilka faktorer som påverkar i vilken grad sfi-lärare tillämpar en normkritisk pedagogik. Metoden utgörs av en kvantitativ innehållsanalys av fem sfi-läroböcker och en enkätundersökning av 25 verksamma sfi-lärare. Studiens resultat visar att värdegrundsuppdraget uppfylls till viss del men enbart gällande vissa av diskrimineringsgrunderna. Vidare framgår av resultatet olika faktorer som har inverkan på i vilken omfattning som sfi-lärarna arbetar normkritiskt.