<p>The Swedish armed forces has for many years educated squad leaders by letting them start their training two and a half months before the soldiers start their training. 2007, this system was used for the last time. I went trough this system myself in 2005 and had a positive experience and when I did my internship I experienced a slight difference in the attitude of the squad leader. I talked with my colleges at the company and they had felt the same. This essay will try to analyse if the squad leaders has lost any of there ability and if so, what could be the cause? To analyze the ability of the squad leader in this essay it will first analyze their ability through the <em>Direct leadership</em> theory, which is the theory that is presently used in the Swedish armed forces. The method used is hypothesis. The hypothesis is as follows; Squad leaders have lowered their ability since the cancellation of advance training. Then the organization was analysed to see if the organization changed the conditions for the squad leader. What was realized was that the ambition of the organization has been lowered and this can be a reason why squad leaders are experienced as if they lowered their ability. Then the squad leaders was analysed to see if they even lowered their ability at all by analyzing what their ability was before they started their education. Finally six officers were interviewed about their experience with the squad leaders both before having the advance education and after. The conclusions are that there hasn’t been a significant decrease in the squad leaders’ capacity that can be measured but that the loss of advance education has decreased their confidence and it’s more difficult for them become natural leaders of their groups. Another conclusion is that the actual training for the squad leaders’ has decreased considerably.</p> / <p>Försvarsmakten har under ett flertal år använt sig av förstegsutbildning vid utbildandet av gruppchefer. Inför utbildningsåret 2008 avskaffades detta system och en generell uppfattning bland officerare är att gruppcheferna inte har haft möjlighet att nå samma färdighet i deras befattning efter denna förändring.</p><p>Denna uppsats avser att utreda om det har blivit en förändring av förmågan hos gruppchefen samt identifiera eventuella faktorer som kan ha påverkat gruppchefens utbildning. Uppsatsen beskriver först de grundläggande ledarskapsteorierna för att använda dessa som ett mätinstrument för gruppchefens förmåga. Därefter jämförs olika resultat från utbildningsåren 03-04, 04-05 och 08 för att se om gruppchefens förmåga har förändrats dessutom intervjuas officerare om deras uppfattning av gruppchefen efter förstegsutbildningens avskaffande. Slutsatserna som dras är att avskaffandet av förstegsutbildningens avskaffande inte har påverkat förmåga mätbart men att gruppchefens självförtroende har sänkts. Gruppchefen har också fått kortare utbildning vilket innebär att deras utbildningsståndpunkt blir lägre än gruppchefer med förstegsutbildningen.</p>

<p>Ett utvecklande ledarskap anses påverka organisationens motivation och prestation i positiv riktning. Försvarsmakten har sedan 2003 använt Gerry Larssons teori om det utvecklande ledarskapet som grund för ledarskap inom organisationen. Teorin anses vara gångbar såväl i militära sammanhang som i civila organisationer. Syftet med denna uppsats är att utifrån Försvarsmaktens ledarskapsmodell om Det utvecklandeledarskapet undersöka till vilken grad modellen tillämpas vid flygvapnets divisioner. Delar av frågeformuläret Utvecklande Ledarskap Ledarbedömning användes för att kartlägga den genomsnittlige ledarstilen. De 56 personerna som besvarade frågeformuläret gjorde det utifrån deras uppfattning av ledargestalter inom deras division. Resultatet visar att den genomsnittlige ledaren agerar genom handling och genom att vara föredöme. Ledaren tar viktiga beslut, står för dessa och är beredd att försvara dem. Han/hon uppfattas som relativt bra på att ge stöd till medarbetare i situationer där stöd behövs. Däremot uppfattas ledarensom sämre på att konfrontera medarbetare när deras beteende eller resultat inte överrensstämmer medverksamhetens mål. Behovet av konfrontation kan framkallas av divisionens gruppsociala problem eller av enskildas felaktiga handlingar eller dåliga prestation.</p> / <p>A developmental leadership is considered to affect the motivation and performance in a positivedirection. Since 2003, the Armed Forces have been using Gerry Larsson’s theory of the developing leadership as a basis for leadership within the organization. The theory is considered to be viable both in military contexts as in civil organizations. The purpose of this paper is to investigate to what extent the model is applied by the Air Force squadrons, using the Developmental Leadership theory. Parts of the Developing Leadership Questionnaire were used to identify the average leadership style. The 56 persons responding to the questionnaire did so based on how they perceive the leaders within their squadron. The results show that the average leader is acting through action and by being an exemplary model. The leader makes important decisions, stands accountable for them and is prepared to defend them. He/she is perceived as being fairly good at providing support to colleagues in situations where supportis needed. However, the leader is perceived as being less able to confront colleagues when their behavior or performance does not comply with the operational goals. The need for confrontation can be provoked by the division’s group-social issues or by the individual’s incorrect actions or bad performance.</p>

<p>I och med Försvarsmaktens nya riktning, där ett nationellt försvar skall ersättas av en insatsorganisation, kommer det ske omfattande förändringar inom organisationen. En av dessa berör personalförsörjning då värnpliktssystemet ersätts av frivillighet och personalen utgörs av yrkesanställda soldater. Det kan antas att ett förändrat personalförsörjningssystem får konsekvenser för kraven på Försvarsmakten och dess anställda. Fokus i den här uppsatsen ligger på plutonchefer och deras chefs- och ledarskap. Detta arbete syftar till att fastställa om det finns någon skillnad mellan att vara plutonchef över värnpliktiga respektive anställda soldater. Frågan som arbetet försöker besvara är huruvida det finns någon skillnad i plutonchefens agerande gentemot värnpliktigaoch anställda, sett ur hans roll som chef och ledare. Arbetet bygger på ett underlag främst från litteratur om ledarskap och organisationer samt intervjuer. Arbetets resultat kan sammanfattas med två slutsatser. Den första är att genom realistiska och faktiska gemensamma mål blir förband och enheter mer motiverade och engagerade i sin uppgift, tillskillnad från när målen är abstrakta och teoretiska, som det var under tiden för värnpliktigtinvasionsförsvaret. Den andra slutsatsen är att genom ett utvecklande ledarskap som genomsyrar organisationen, personalen och utbildningen blir slutresultatet mycket bättre och leder till engagemang, öppenhet och motivation.</p> / <p>Due to the changes in the objectives for the Swedish Armed Forces, where national defense is beingreplaced by international missions in defense of Sweden’s interests, some major changes are taking place within the organization. One of these is replacing the conscription-based army with a professional employed one. One can assume that the human resource direction will have consequences for the demands on the Armed Forces and its leaders. The focus of this paper is on the platoon commanders leadership and management. The aim of the paper is to determine if there are any differences between being a platoon commander over conscripts versus employed soldiers. The question this paper is attempting to answer is whether there is a difference in their leadership and management. The paper is based primarily upon literature concerning leadership and organizations and interviews with platoon commanders. The results of the paper can be summarized with two conclusions. The first is that through realistic and relevant goals, the units become more effective and motivated, unlike when goals are abstractand theoretical, as Sweden’s national defense once was. The second conclusion is that by using a transformational leadership that permeates the organization, personnel and training, end results are much better. The commitment, motivation and openness within the studied units became much higher when transformational leadership was applied.</p>

Ledarskap har genom historien förändrats från att styra till att leda. Teorier och studier kring så kallat transformativt ledarskap har de senaste decennierna fått stort genomslag. Internationella studier har visat att transformativt ledarskap ökar tillit, arbetstrivsel och motivation. Den här studien undersöker effekterna av transformativt eller så kallat Utvecklande Ledarskap (ULL). En enkätundersökning genomfördes inom två svenska organisationer (N = 37) där medarbetare skattade sina chefers Utvecklande Ledarskap, sin egen motivation, trivsel och tillit till ledaren. Resultaten visade att ledarna skiljde sig åt när det gäller Utvecklande Ledarskap. Tillit hade ett samband med ett Utvecklande Ledarskap där höga värden för ULL också gav höga värden för tillit. Ledarna skiljde sig också åt med avseende på hur motiverade deras medarbetare skattade sig, men motivation hade inte något samband med Utvecklande Ledarskap. Ledarna skiljde sig inte signifikant åt när det gäller skattningen av trivsel. Däremot visade resultatet att Utvecklande Ledarskap har ett samband med hur medarbetarna under respektive ledare skattar sin trivsel.

Ett utvecklande ledarskap anses påverka organisationens motivation och prestation i positiv riktning. Försvarsmakten har sedan 2003 använt Gerry Larssons teori om det utvecklande ledarskapet som grund för ledarskap inom organisationen. Teorin anses vara gångbar såväl i militära sammanhang som i civila organisationer. Syftet med denna uppsats är att utifrån Försvarsmaktens ledarskapsmodell om Det utvecklandeledarskapet undersöka till vilken grad modellen tillämpas vid flygvapnets divisioner. Delar av frågeformuläret Utvecklande Ledarskap Ledarbedömning användes för att kartlägga den genomsnittlige ledarstilen. De 56 personerna som besvarade frågeformuläret gjorde det utifrån deras uppfattning av ledargestalter inom deras division. Resultatet visar att den genomsnittlige ledaren agerar genom handling och genom att vara föredöme. Ledaren tar viktiga beslut, står för dessa och är beredd att försvara dem. Han/hon uppfattas som relativt bra på att ge stöd till medarbetare i situationer där stöd behövs. Däremot uppfattas ledarensom sämre på att konfrontera medarbetare när deras beteende eller resultat inte överrensstämmer medverksamhetens mål. Behovet av konfrontation kan framkallas av divisionens gruppsociala problem eller av enskildas felaktiga handlingar eller dåliga prestation. / A developmental leadership is considered to affect the motivation and performance in a positivedirection. Since 2003, the Armed Forces have been using Gerry Larsson’s theory of the developing leadership as a basis for leadership within the organization. The theory is considered to be viable both in military contexts as in civil organizations. The purpose of this paper is to investigate to what extent the model is applied by the Air Force squadrons, using the Developmental Leadership theory. Parts of the Developing Leadership Questionnaire were used to identify the average leadership style. The 56 persons responding to the questionnaire did so based on how they perceive the leaders within their squadron. The results show that the average leader is acting through action and by being an exemplary model. The leader makes important decisions, stands accountable for them and is prepared to defend them. He/she is perceived as being fairly good at providing support to colleagues in situations where supportis needed. However, the leader is perceived as being less able to confront colleagues when their behavior or performance does not comply with the operational goals. The need for confrontation can be provoked by the division’s group-social issues or by the individual’s incorrect actions or bad performance.

I och med Försvarsmaktens nya riktning, där ett nationellt försvar skall ersättas av en insatsorganisation, kommer det ske omfattande förändringar inom organisationen. En av dessa berör personalförsörjning då värnpliktssystemet ersätts av frivillighet och personalen utgörs av yrkesanställda soldater. Det kan antas att ett förändrat personalförsörjningssystem får konsekvenser för kraven på Försvarsmakten och dess anställda. Fokus i den här uppsatsen ligger på plutonchefer och deras chefs- och ledarskap. Detta arbete syftar till att fastställa om det finns någon skillnad mellan att vara plutonchef över värnpliktiga respektive anställda soldater. Frågan som arbetet försöker besvara är huruvida det finns någon skillnad i plutonchefens agerande gentemot värnpliktigaoch anställda, sett ur hans roll som chef och ledare. Arbetet bygger på ett underlag främst från litteratur om ledarskap och organisationer samt intervjuer. Arbetets resultat kan sammanfattas med två slutsatser. Den första är att genom realistiska och faktiska gemensamma mål blir förband och enheter mer motiverade och engagerade i sin uppgift, tillskillnad från när målen är abstrakta och teoretiska, som det var under tiden för värnpliktigtinvasionsförsvaret. Den andra slutsatsen är att genom ett utvecklande ledarskap som genomsyrar organisationen, personalen och utbildningen blir slutresultatet mycket bättre och leder till engagemang, öppenhet och motivation. / Due to the changes in the objectives for the Swedish Armed Forces, where national defense is beingreplaced by international missions in defense of Sweden’s interests, some major changes are taking place within the organization. One of these is replacing the conscription-based army with a professional employed one. One can assume that the human resource direction will have consequences for the demands on the Armed Forces and its leaders. The focus of this paper is on the platoon commanders leadership and management. The aim of the paper is to determine if there are any differences between being a platoon commander over conscripts versus employed soldiers. The question this paper is attempting to answer is whether there is a difference in their leadership and management. The paper is based primarily upon literature concerning leadership and organizations and interviews with platoon commanders. The results of the paper can be summarized with two conclusions. The first is that through realistic and relevant goals, the units become more effective and motivated, unlike when goals are abstractand theoretical, as Sweden’s national defense once was. The second conclusion is that by using a transformational leadership that permeates the organization, personnel and training, end results are much better. The commitment, motivation and openness within the studied units became much higher when transformational leadership was applied.

The Swedish armed forces has for many years educated squad leaders by letting them start their training two and a half months before the soldiers start their training. 2007, this system was used for the last time. I went trough this system myself in 2005 and had a positive experience and when I did my internship I experienced a slight difference in the attitude of the squad leader. I talked with my colleges at the company and they had felt the same. This essay will try to analyse if the squad leaders has lost any of there ability and if so, what could be the cause? To analyze the ability of the squad leader in this essay it will first analyze their ability through the Direct leadership theory, which is the theory that is presently used in the Swedish armed forces. The method used is hypothesis. The hypothesis is as follows; Squad leaders have lowered their ability since the cancellation of advance training. Then the organization was analysed to see if the organization changed the conditions for the squad leader. What was realized was that the ambition of the organization has been lowered and this can be a reason why squad leaders are experienced as if they lowered their ability. Then the squad leaders was analysed to see if they even lowered their ability at all by analyzing what their ability was before they started their education. Finally six officers were interviewed about their experience with the squad leaders both before having the advance education and after. The conclusions are that there hasn’t been a significant decrease in the squad leaders’ capacity that can be measured but that the loss of advance education has decreased their confidence and it’s more difficult for them become natural leaders of their groups. Another conclusion is that the actual training for the squad leaders’ has decreased considerably. / Försvarsmakten har under ett flertal år använt sig av förstegsutbildning vid utbildandet av gruppchefer. Inför utbildningsåret 2008 avskaffades detta system och en generell uppfattning bland officerare är att gruppcheferna inte har haft möjlighet att nå samma färdighet i deras befattning efter denna förändring. Denna uppsats avser att utreda om det har blivit en förändring av förmågan hos gruppchefen samt identifiera eventuella faktorer som kan ha påverkat gruppchefens utbildning. Uppsatsen beskriver först de grundläggande ledarskapsteorierna för att använda dessa som ett mätinstrument för gruppchefens förmåga. Därefter jämförs olika resultat från utbildningsåren 03-04, 04-05 och 08 för att se om gruppchefens förmåga har förändrats dessutom intervjuas officerare om deras uppfattning av gruppchefen efter förstegsutbildningens avskaffande. Slutsatserna som dras är att avskaffandet av förstegsutbildningens avskaffande inte har påverkat förmåga mätbart men att gruppchefens självförtroende har sänkts. Gruppchefen har också fått kortare utbildning vilket innebär att deras utbildningsståndpunkt blir lägre än gruppchefer med förstegsutbildningen.

Människan har en förmåga att anpassa sig till en omvärld i förändring. Detta syns inte minst på den taktik- och teknikanpassning som sker i kampen mellan verkan och skydd inom den militära kontexten. Men idag sker inte bara förändring i den militära tekniken; även uppgifterna förändras. Exempelvis kräver de insatser som sker runt om i världen, inom ramen för FN-resolutioner, allt mer av civilmilitär samverkan samtidigt som enheterna måste vara ständigt beredda på att möta en motståndare i strid. Om anpassningsbarhet är det som gör att vi kan förändra oss för att möta nya uppgifter i nya miljöer torde ökad anpassningsbarhet i organisationen vara en fördel. Syftet med detta arbete är att undersöka huruvida de svenska ledningsstyrdokumenten, i form av Uppdragstaktiken (ledningsmetod-/filosofi) och Utvecklande ledarskap (ledarskapsmodell), är förenliga med utvecklandet av anpassningsbara officerare. Resultatet av analysen visar på god förenlighet mellan uppdragstaktik och utvecklande ledarskap å ena sidan och anpassningsbarhet å andra sidan. Således tycks det som om förutsättningarna för anpassningsbarhet är delvis inbyggda i Uppdragstaktiken och Utvecklande ledarskap / The human ability to adapt to a changing environment and a never ending technological development, can be observed by counting the many times a new invented weapon result in a new kind of defence. Today’s military personnel must not only adapt to technological, tactical and environmental changes, but also to new kind of objectives. Missions, conducted under the authorization of the UN, consist not only of combat missions, but also of considerable amount of civil-military cooperation (CIMIC). If adaptability is part of what has taken us this far, it’s reasonable to assume that adaptability will be as important in the future to come. Hence, an armed force with a high level of adaptability is likely to be advantageous over a less adaptable enemy. This paper was written with the sole purpose of finding out whether the Swedish Armed Forces’ (SAF) command &amp; control-method (Auftragstaktik) and the provided leadership model (Developmental leadership) were consistent with the development of adaptable officers. A describing comparison indicated numerous similarities between all three concepts, thus it would seem auftragstaktik and developmental leadership has in-born support for the development of adaptability.

Soldater som avbryter sin grundutbildning i förtid innebär onödiga kostnader och åtgärder för såväl organisationen som för de enskilda berörda. Försvarsmaktens mål är att avgångarna inte ska vara högre än 7 % av inryckande värnpliktiga. Målet har dock varit svårt att nå och för åren 2000-2005 ligger de genomsnittliga soldatavgångarna på cirka 13 %. Skillnaderna i avgångstal mellan olika förband är dock stora och den här undersökningen studerar om det kan bero på det ledarskap som praktiseras vid förbanden. Genom att mäta nivån avseende utvecklande ledarskap, vilken är Försvarsmaktens ledarskapsmodell, vid sex arméförband och sen koppla ihop den med storleken på deras soldatavgångar identifieras olika samband. Därigenom framgår också faktorer som är viktiga för att nå låga avgångar. Resultaten pekar mot att det finns samband mellan storleken på soldatavgångarna och nivån på det utvecklande ledarskap som tillämpas. Särskilt betydelsefullt för låga avgångar förefaller personlig omtanke vara. / Early attrition among conscripts is a problem both for the organization and for the individuals due to the costs and efforts that arise. The goal of the Swedish Armed Forces is that early attrition rates should not be higher than 7 % of personnel reporting for duty. Nevertheless the goal has been difficult to achieve and between the years of 2000 and 2005 the average early attrition rate has been approximately 13 %. The disparity between different units is significant and this study will examine whether this can be due to the leadership that is executed at the units. By measuring the level of transformational leadership, which is the model of leadership in the Swedish Armed Forces, at six different army units and then connect that level to their level of early attrition rates, different relations will be identified. By doing this, important factors to prevent early attrition will also occur. The results indicate that there are relations between early attrition rates and the level of the transformational leadership that is executed. Especially individualised consideration seems to be of outmost importance for low attrition rates.

The objective of this thesis is to discuss the influence of national culture in leadership within military organizations and also to explore the effectiveness of a specific leadership model in a multinational context. Developmental leadership (DL) is a model used by the Swedish Armed Forces (SAF) since 2003. However, the aim is not to answer the question of if a certain leadership model has an effect or not and therefore legitimize or discard the use of it. It rather raises the question of why this leadership model has been chosen to become such an integral part of an organization. This thesis analyzes DL by classifying its components using Hofstede’s theory of cultural dimensions as a basis and compares the results with Sweden’s cultural dimensions to find a correlation. The results show a high correlation between DL and Sweden, but DL does not correlate with Belgium’s cultural dimensions. Sweden’s characteristics are also complemented by empirical data collected for the purpose of this thesis. According to this interview study with Swedish officers, even though DL is not consciously applied to their leadership styles, it coincides with the characteristics of their vision of an ideal leader. Moreover, DL consists of components that are suitable foundations for an effective multinational leadership.