Att verka med ett militärt förband i subarktisk miljö är krävande då det alltid finns en naturlig fiende närvarande – den ständiga kylan. Det finns mycket skrivet om ledarskap, subarktisk miljö och Finska vinterkriget men jag har inte funnit något om ledarskapets betydelse i subarktisk miljö. Syftet med denna uppsats är att undersöka om utvecklande ledarskap är en applicerbar ledarstil i subarktisk miljö. Denna uppsats bygger på kvalitativ text analys med en analys av subarktisk miljö, utvecklande ledarskap samt om Finska vinterkriget 1939-1940. Resultatet i denna uppsats visar att utvecklande ledarskap är en bra ledarstil i subarktisk miljö, en miljö som kan beskrivas som en extrem miljö. Dock så skiftar de olika delarnas betydelse i utvecklande ledarskap beroende på vilket uppdrag som gruppen har samt i vilken situation som gruppen befinner sig i vid ett specifikt tillfälle. / To work with a military unit in the subarctic environment is demanding, and then there is always a natural enemy of the moment - the constant cold. There's a lot written about leadership, subarctic environment and the Finnish Winter War, but I have not seen anything on the leadership role in the subarctic environment. The purpose of this paper is to examine whether developing leadership is a leadership style in applicable subarctic environment. This essay is based on qualitative text analysis with an analysis of the subarctic environment, developing leadership and the Finnish Winter War of 1939-1940. The results in this paper show that developing leadership is a good leadership style in the subarctic environment, one environment that can be described as an extreme environment. However, as the shifting importance of different parts developing leadership, depending on the mission that the team has and in what situation the group is in at a specific time.

De senaste åren har Försvarsmakten genomgått en stor förändring från invasionsförsvar till ett flexibelt insatsförsvar. I takt med denna förändring har även karaktären på de uppgifter som insatsförsvaret ställs inför ändrats. Ett exempel på detta är insatsen i Adenviken där hotet är i form av små snabba fartyg med mål och medel som sträcker sig utanför en reguljär styrkas. En av Sjökrigets grundregler är förmågan till taktikanpassning. Detta innebär att man drar erfarenheter från de attacker eller anfall som genomförs, tar lärdom av dessa och utefter denna lärdom tänker nytt för att nå framgång i nästa drabbning. Denna förmåga ses som extra eftersträvansvärd i dagens försvar då tempot i krigföringen och förvirringen ökat i samband med att hotet tenderar att bete sig asymmetriskt. Syftet med denna uppsats är att på ett övergripande plan undersöka förhållandet mellan den ledningsmetod och den ledarskapsmodell Försvarsmakten antagit och de koncept för krigföring försvaret förfogar över, dvs. ledningen och ledarskapets förhållande till taktiken. Det undergripande målet har varit att undersöka vad som förutsätter effektiv taktikanpassning och om de ledar- och ledarskapsmetoder Försvarsmakten antagit bidrar till en effektivare taktikanpassning. Detta är gjort utifrån två fallstudier från det andra slaget om Syrtenbukten 1942 och slaget om Latakia 1973. / In the recent years, the Swedish Armed Forces have undergone a great change from the invasion oriented defence to a flexible operational defence. This change has also meant that the character of the missions given to the Navy has changed. One example is the effort in the Gulf of Aden where the threat is in the form of small fast ships with means and ends that extend beyond a regular part. One of the basic rules of naval warfare is the ability to adapt tactics. This means that you draw experience from the attack carried out, learn from these lessons, and along this new thinking to achieve success in the next battle. This ability is seen as additional desirable in contemporary warfare when the tempo and the confusion are increased when the threat tends to behave asymmetrically. The purpose of this paper is to globally examine the relationship between the management approachand the leadership model adopted by the Swedish Armed Forces and the concept of warfare that the Swedish Armed Forces possess, i.e. management and leadership relative to the tactics. The arrest in the case has been to explore what requires adaptation and effective tactics of the leadership and management practices adopted by the Swedish Armed Forces contribute to more effective tactics adjustment. This is done based on two case studies from the Second Battle of Sirte in 1942 and the Battle of Latakia in 1973.

Since 2003 the Swedish Armed Forces uses Developmental Leadership as their formal leadership model. The model is characterised by the leader acting as a role model and providing inspiration, motivation and personal consideration. The model stresses the importance authenticity plays in achieving the motivational aspects of leadership. The current literature on authenticity shows almost solely positive effects of the application of authenticity. However, there are organizational factors that seem to impede the non-commissioned officers’ ability to freely express their authentic self. Therefore, this study has aimed to deeper investigate the possible discrepancy between the application of authenticity in theory in relation to practice. To achieve this, we strive to answer the question as to how non-commissioned officers experience the practical application of authenticity in military contexts. A qualitative semistructured interview guide was chosen as the research method. The participants consisted of six non-commissioned officers in troop leading positions within the Swedish Armed Forces. Through a thematic analysis the data resulted in three main themes with a total of eleven subcategories. The study concludes that the results support the Developmental Leadership model´s claim that environmental factors affect the way leaders can exert Developmental Leadership. In addition, the study also contribute to a clearer picture of how these factors specifically affect leaders ability to act authentically. / Försvarsmaktens formella ledarskapsmodell Utvecklande Ledarskap förordar autenticitet hos ledare inom myndigheten. Teorier inom autenticitet visar på närmast enkom positiva effekter. Dock finns det organisatoriska faktorer som inverkar och begränsar specialistofficerares möjligheter till autentiskt handlande. Syftet med denna studie var att undersöka hur specialistofficerare upplever tillämpningen av autenticitet i sin yrkesroll. Som undersökningsmetod valdes kvalitativa semistrukturerade intervjuer och urvalet bestod av sex aktivt tjänstgörande specialistofficerare i truppförande positioner inom Försvarsmakten. Den data som framkom analyserades genom en tematisk analys och resulterade i tre teman med elva underliggande kategorier. Resultaten stödjer teorin om hur omgivningskarakteristika påverkar ledares möjlighet att utöva utvecklande ledarskap men tillför en tydligare bild av hur dessa faktorer specifikt påverkar ledares autenticitet.

Ledningsmetoden Försvarsmakten använder sig av är uppdragstaktik och utbildningen mot den har kunnat riktats ganska fritt. När kadetternas utbildning nu strävar mot akademiska mål, snarare än praktiska, kan innehållet av uppdragstaktik i den numera teoritunga utbildningen ifrågasättas. Ytterligare en aspekt som kan ifrågasättas i den teoritunga utbildningen är det ledarskap som kadetterna utbildas mot. Det övergripande syftet är att undersöka om kadetterna vid officersprogrammet utbildas mot den ledningsmetod och ledarstil som Försvarsmakten använder sig av, det utvecklande ledarskapet och uppdragstaktik. Utifrån kursplanerna, utbildas kadetterna vid OP 08-11 mot utbildningsmål som kan härledas mot uppdragstaktik och utvecklande ledarskap? I vilken mängd återspeglas dessa i sådant fall? Förenandet av uppdragstaktik och utvecklande ledarskap möjliggörs vetenskapligt i en rapport av Lena Stenlund och Gerry Larsson. Den utgör grund för det analysverktyg som används i granskandet av kursplanerna. Studien är att betrakta som att en kvalitativ innehållsanalys gjorts av kursplanerna för OP 08-11, där en deskriptiv jämförelse har gjorts mellan varje kursplan och analysverktyget. Sett till frågeställningarna kan diskussion knappast väckas enligt denna studie om att lärandemålen vid officersprogrammet inte kan härledas mot uppdragstaktik eller utvecklande ledarskap. Detta med anledning av att samtliga begrepp och faktorer ingående i analysverktyget återfanns i sammanställningen av kursplanerna. / The Swedish armed forces managing approach is mission type tactics and the education towards it has previously been directed quite freely by the Swedish armed forces. When the officer cadets education now strive against academic learning rather than practical learning the reflection of mission type learning now can be questioned. By the same reason another aspect in the education can be questioned, the leadership. The main purpose with this study is to investigate whether how the education at the officer academy strives towards the managing approach and leadership approach that applies within the Swedish armed forces, mission type tactics and transformational leadership.  Based on the curriculums, can learning goals be found which derive from mission type tactics and transformational leadership? In that case, in which extent are these reflected?  The scientific uniting of mission type tactics and transformational leadership has been made possible in a report written by Lena Stenlund and Gerry Larsson. The report constitutes the foundation of the analytical tools which is used in the review of the curriculums. The study is to be considered as a qualitative analysis of contents of the curriculums where a descriptive comparison has been made between each curriculum and the analytical tool.  When the question at issue is to be answered, opposition against the reflection of mission type tactics and transformational leadership can hardly be raised. This is because every single one of the key concepts and factors found in the analytical tool also is found in the result compilation.

Syftet med denna studie var att undersöka om kadetter på Officersprogrammets sista termin har en uppfattning av det egna ledarskapet som stämmer överens med vad som stipuleras i Försvarsmaktens ledarskapsmodell Utvecklande ledarskap samt vilka ledaregenskaper dessa kadetter anser är de viktigaste. Urvalet bestod av 10 slumpvis selekterade kadetter. Bland dessa kadetter var följande verksamhetsförlagda utbildningar representerade: Markstrid, Ledningssystem och Nautisk profil. En semistrukturerad intervju genomfördes med var och en av de deltagande kadetterna för att ta reda på de uppfattningar och åsikter som funnits nödvändiga för att efter analys av innehåll kunna svara på studiens frågeställningar. Efter genomförd analys av intervjuresultaten kunde en viss överensstämmelse identifieras mellan kadettens uppfattning av sitt ledarskap och vad modellen Utvecklande ledarskap stipulerar. Vidare visade resultaten att sådana ledaregenskaper som sorterar under modellens ”utvecklande” delar ansågs som mest önskvärda, till viss del, i kombination med vissa delar som är vanligt förekommande i konventionellt ledarskap. Studien fastslår alltså att deltagande sistaårskadetter kan ha kommit en ansenlig bit på vägen mot ett utvecklande ledarskap. / The aim of this study was to investigate if cadets, attending the Swedish armed forcesOfficers training programs last term had a view on the model Full range leadership thatcorrelates whit their own comprehension of their own leadership and which leader attributesthat is considered to be the most desirable. The sample consisted of 10 randomly selectedcadets. Within the randomization the educational specializations included in this study are:Ground warfare, Command and Control and Naval profile. A semi structured interview whereconducted in which the cadets opinions and comprehensions where mapped out. Theinterview results where then analyzed in order to obtain the relevant substance needed toanswer the questions asked in the study. The analysis showed that the interviewed cadets,attending the Swedish armed forces Officers training program has a fair amount of Full rangeleadership within their own leadership. Furthermore the analysis showed that the mostdesirable leadership attributes is to be found in the upper parts of the model Full rangeleadership.

Denna studie behandlar ämnet ledarskap och inriktar sig på den militära ledarskapsteorin Utvecklande ledarskap.  Uppsatsen syftar till att undersöka om Karl XII:s framgångar som ledare kan förklaras genom en modern ledarskapsteori såsom Utvecklande ledarskap. Detta görs genom att undersöka om de eftersträvansvärda ledarkaraktäristika som nämns i Utvecklande ledarskap även går att finna i återberättelser om Karl XII:s ledarskap under den Senkarolinska tiden. Teorin Utvecklande ledarskap har analyserats gentemot dess föregångare Transformational leadership för att få en djupare förståelse för vad den utvecklande ledarskapsteorin innebär samt öka utbudet på beskrivningar av eftersträvansvärda ledaregenskaper. Här identifieras tre kännetecken som sammanfattar teorins önskvärda ledaregenskaper: Föredöme, Personlig omtanke samt Inspiration och motivation. Dessa kännetecken prövas sedan mot återberättelser av Karl XII:s ledarskap för att påvisa att många av de önskvärda ledaregenskaper som nämns i de moderna ledarskapsteorierna även gick att finna i Karl XII:s ledarskap. Resultatet av studien blev att många av de karaktärsdrag som nämns i Utvecklande ledarskap också gick att finna hos Karl XII med skillnaden att innebörden av begreppen ändrats på grund av kulturella och religiösa förändringar med tiden. En sista skillnad är att dessa karaktärsdrag inte var nedtecknade i en teoretisk modell under den Senkarolinska tiden, då Karl XII regerade, vilket försvårade transferering och utbildning i ämnet. / This study is about leadership and directed towards the modern leadership theory Developmental leadership. The paper tries to explain some of Karl XII’s success as a leader by examining if he followed some of the principles of Developmental leadership. This is done by researching if the desirable leadership traits mentioned in Developmental leadership can also be found in narrations of Karl XII’s leadership during the late Carolinian times. The theory of Developmental leadership has been analyzed in relation to its progenitor Transformational leadership in order to get a deeper understanding for what Developmental leadership means and increase the range of descriptions of desirable leadership traits. Three characteristics are identified that summarize the desirable traits of the theories: Role model behavior, Personal care and Inspiration and motivation. These characteristics are then tested against narrations of Karl XII’s leadership to prove that many of the desirable leadership traits mentioned in modern leadership theories also were to be found in Karl XII’s leadership. The results of the study was that many of the traits mentioned in Developmental leadership also were found in Karl XII’s leadership, though different in regards to the meaning of some of the traits that has been altered due to cultural and religious changes by time. One last difference is that these traits and characteristics not were written down as a theoretical model during the late Carolinian times, when Karl XII ruled, which hampered the transference of knowledge and education on the field of study.

Det ligger i Försvarsmaktens intresse att förbandens effekt är så hög som möjligt. Speciellt som Försvarsmakten har minskat i storlek sedan försvarstransformationen i början av 2000-talet och antalet internationella insatser har ökat under samma tidsperiod. Flygvapnets transportflygförband TP84 har sedan försvarstransformationens start i stort sett varit insatt i en större insats eller internationellt åtagande varje år fram till 2015. Det är därför intressant att undersöka hur variablerna motivation och sammanhållning, vilka inverkar på förbandets effekt, har påverkats av ledarskapet. Med den kunskapen kan ledarskapet utvecklas och därmed eventuellt öka förbandets effekt. Fallstudier genomfördes på fem olika fall i insats med TP84. I varje fallstudie fick flygstyrkechefen svara på påståenden gällande ledarstil och besättningsmedlemmarna fick svara på påståenden gällande faktorer som enligt teorin påverkar motivation, sammanhållning samt frågor gällande ledarstil. Analysen av fallstudierna visar att besättningsmedlemmarna upplever en tydlig positivitet gällande motivation och sammanhållning och att flygstyrkecheferna utövat ett ledarskap enligt modell utvecklande ledarskap. Konklusionen av det är att flygstyrkecheferna i TP84 insatserna utövat ett ledarskap som enligt teorin påverkar förbandets effekt positivt. Fallstudierna visar att det finns mindre individuella skillnader i ledarskapet mellan flygstyrkecheferna. En utveckling av ledarskapet skulle öka motivation och sammanhållningen hos besättningsmedlemmarna och därmed förbandets effekt. Det skulle kunna uppnås genom att cheferna till exempel genomför grundkursen i utvecklande ledarskap vilket ger en insikt i vilken ledarstil de har och hur de kan utvecklas.

Kompaniledningen har uppträtt som förmyndare för hela förbandet och har ej lämnat ansvar till helt vuxna soldater som alltså inte är grundutbildnings-ungdomar. Från början jobbade vi alla järnet men befälen körde GU-stuket och tog civilisten ur oss varvid självständigheten och initiativförmågan försvagades Dessa ord från soldater finns nedtecknade i avhandlingen Militärt ledarskap som undersöker ledarskapet under internationella insatser och påvisar en brist i ledarskapet. Försvarsmaktens nya personalförsörjningssystem innebär att förbanden kommer att bestå av anställda soldater och den erfarenhet som Försvarsmakten har av anställda soldater är från de som befunnit sig på internationell tjänstgöring. Ett framgångsrikt ledarskap under internationell tjänstgöring torde därför kunna verka som en inriktning för hur ledarskapet skulle kunna vara i den nya Försvarsmakten. Denna uppsats söker svar på hur en chef som uppskattas av anställda soldater kan vara, om utvecklande ledarskap är aktuell som modell och om uppdragstaktik är en metod att leda anställda soldater med. Slutsatserna är att soldater uppskattar ledaregenskaper som ärlig, rättvis, förebild, engagerad och lyhörd. Studien ger inget tydligt svar på i vilken omfattning de olika delarna i Utvecklande ledarskap måste tillämpas men resultatet pekar på att en chef med ett ledarskap som till stora delar förefaller rymma det i beskrivningen för Utvecklande ledarskap i kombination med uppdragstaktik är en uppskattad ledarstil hos anställda soldater. Modellen tycks således på ett generellt plan beskriva det ledarskap som anställda soldater med skiftande erfarenhet och ålder söker. / "Commanders of the company have behaved as guardians to their personnel and have not delegated the responsibilities to the enlisted soldiers, whose training and experience cannot be compared to the young men in basic training. From the first day we all worked hard and gave it all, but the officers acted as if we were still in boot camp. Our independence and initiative was taken from us." These words from soldiers are quotes from the thesis Military Leadership, which examines leadership under international deployments, and points to a deficit in leadership. The new personnel recruitment system aims toward enlisted personnel, and the experience they bring from service abroad. A successful leadership during international service should therefore be the goal for how the leadership ought to be in the new military system. This thesis seeks answers to how a commander is, who is appreciated by the enlisted soldiers, and if developing leadership is interesting as a model. Also, if mission-tactic is a plausible method to lead enlisted soldiers. The conclusion is that soldiers appreciate leadership with honesty, engagement and insight. The study gives no conclusive answer to what extent the different parts in developing leadership should be applied, but the results suggests that a commander with a leadership who largely fits the description to developing leadership, in combination with mission-tactic is a appreciated leadership style with enlisted soldiers.This model apparently covers the need for leadership among enlisted soldiers with varied experiences and ages.

Introduktion: Syftet var att undersöka hur Försvarsmaktens ledarskapsmodell lämpar sig vid distansarbete. Den globala trenden med ökat distansarbete, som förstärktes av Coronapandemin, har gjort distansarbete till ett aktuellt ämne. Officeren är skolad i det militära ledarskapet, anpassat efter krigets krav. På grund av Försvarsmaktens uppgifter återfinns förutsättningar för distansarbete först på stabsnivå, men även där påverkas förutsättningarna av nuvarande tekniska lösningar samt krav på sekretess. Denna studie fokuserar på möjligheter och utmaningar när militärt ledarskap appliceras på distansarbete. Metod: Data insamlades genom sju semistrukturerade intervjuer med marinofficerare, medan armé, flygvapen och försvarsmaktsgemensamma stridskrafter avgränsades bort. En kvalitativ innehållsanalys gjordes på materialet. Resultat: För att utöva Försvarsmaktens ledarskapsmodell lyckas chefer bättre om de fysiskt befinner sig på samma plats som sina underställda. Distansarbete över tiden skulle inte vara möjligt, dock del av tid, under förutsättning att den personliga relationen byggts upp tidigare. Vid distansarbete krävs ökad tydlighet i kommunikation gällande uppgifter och ledarskap. Diskussion: Fjärråtkomst till IT-system och utvecklade arbetsmetoder skulle möjliggöra för yrkesofficerare och reservofficerare att utföra stabsarbete på distans. Men för att ledarskapet ska fungera behöver chefer utbildas och tränas i att leda på distans, vilket nu inte sker. Kulturen samt Försvarsmaktens huvuduppgifter har lett till att distansarbete sällan förekommer. Annan forskning på ledarskap vid distansarbete antyder samtidigt att de förutsättningar som finns med Försvarsmaktens ledarskapsmodell lämpar sig väl för distansarbete. / Introduction: The aim of the study was to investigate how the Swedish Armed Forces’ leadership model functions in telework. The global trend of increased teleworking, reinforced by the Covid-19 pandemic, has made telework a hot topic. Officers are trained in military leadership based on the requirements of war. Due to the tasks of the Armed Forces, it is not until at staff level conditions for telework are found. And even there, the conditions are restricted by security demands and present technical solutions. This study focuses on possibilities and challenges when military leadership is applied on telework. Method: Data was collected through seven semi-structured interviews, limited to naval fleet and marine officers, excluding army, air force and joint forces. A qualitative content analysis was conducted on the data collected. Results: In order to practice the Swedish Armed Forces’ leadership model, leaders will perform better if they are physically in the same place as their subordinates. Full time telework would not be possible. However part of time it would be, provided an interpersonal relationship has been established prior to starting. For teleworking, greater clarity is required in communication regarding tasks and leadership compared to working under normal circumstances. Discussion: Remote access to IT-systems and developed methods would enable teleworking for career officers and reserve officers while performing staff duties. But, in order for leadership to function, officers need training in leading telework, and such training is not being done at present. The Armed Forces’ core tasks and culture has resulted in teleworking scarcely being used. At the same time, other research on leadership for telework suggests that the conditions in place with the Swedish Armed Forces’ leadership model are well suited for teleworking.

Bakgrund - Generationer är grupper av människor födda under specifika tidsperioder medgemensamma erfarenheter och värderingar. Ledare behöver vara medvetna omgenerationsskillnader och vara flexibla i sitt ledarskap för att främja produktivitet ochmotivation på arbetsplatsen. Ledarskapets utveckling har gått från auktoritära till merinkluderande och deltagande stilar. Ledarskap innefattar egenskaper som kommunikation,beslutsfattande, empati och konflikthantering, och kan utövas av personer på olika nivåer i enorganisation. Ledarskap är en dynamisk process som kräver anpassning till olika situationeroch människor. Syfte - Studiens syfte är att ta reda på och öka förståelsen kring hur ledare agerar för att ledagenerationsöverskridande grupper av medarbetare. Metod - Studien är gjord med en kvalitativ forskningsmetod i form av semistruktureradedjupintervjuer. Studien baseras på tidigare forskning och 12 respondenter frånsemistrukturerade djupintervjuer. En tematisk analys har använts för att skriva analysen. Empiri - Studiens empiri bygger på tre områden, ledarskap, motivation och anpassning tillgenerationer. Empirin synliggör att ledarskap och motivationsmetoder påverkargenerationerna olika, vilket reflekterar att ett anpassat ledarskap för generationer kan geväntat bättre resultat i form av motivation och engagemang hos medarbetare. Vidarepresenterar studiens empiri svårigheter att anpassa sitt ledarskap strikt eftergenerationstillhörighet när det är generationsöverskridande grupper, där agerar ledare frånolika generationer annorlunda. Begränsningar - Antalet respondenter i studien var 12 ledare vilket utgjorde ett större behovav generalisering i studien. Även tidigare litteratur om generation Z på arbetsmarknaden varbristfällig vilket påverkade vår förmåga att analysera. Originalitet/värde - Studien bidrar till ökad förståelse för hur ledare från olika generationerkan hantera och leda generationsöverskridande grupper. Ledare bör vara medvetna omgenerationsskillnader, vara flexibla i sitt ledarskap och kunna identifiera närgenerationstillhörighet inte överensstämmer med individuell identitet, vilket kan främjaproduktivitet, motivation och harmoni på arbetsplatsen. Begrepp - Generation X; Generation Y; Generation Z; Ledarskap; Motivation; Generationellaskillnader; Generationsöverskridande grupper; Transaktionellt ledarskap; Utvecklandeledarskap; Visionärt ledarskap. Uppsatstyp - Magisteruppsats