No description available.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka i vilken mån studenterna uppfattar att de har fått kunskaper kring utvecklingssamtal och åtgärdsprogram under sin utbildning samt vilka kunskaper det är som lyfts fram. Genom en enkät till studenter på Uppsala universitet samt en gruppintervju av lärarstudenter har studien velat kartlägga i vilken mån studenter upplever att deras utbildning har gett dem kunskap kring arbetet med utvecklingssamtal och åtgärdsprogram. Under 2008 gjordes en undersökning av utexaminerade lärare avseende hur väl lärarutbildningen har förberett dem för läraryrket. Svaren presenteras i propositionen för den nya lärarutbildningen och den uttrycker stor osäkerhet kring arbetet med utvecklingssamtal. Av undersökningen framgår det att 44 % inte alls känner sig förberedda att handskas med utvecklingssamtal (SOU:2009). Min undersökning ämnade fortsätta utreda studenters uppfattning kring detta ämne samt att lyfta frågan då vi nu till hösten står inför en ny lärarutbildning. Av resultatet framgår det att lärarstudenter uppfattar att det teoretiska innehållet av utvecklingssamtal och åtgärdsprogram lyser med sin frånvaro och är bristande inslag i utbildningen. Viktiga slutsatser av detta resultat är att frågan kring innehåll och arbetet av utvecklingssamtal och åtgärdsprogram bör få ta en större del av utbildningen. Studenterna uttryckte att några nyckelord till ett bra samarbete mellan skola och hem är lärarens förmåga och kunskap kring bemötande, empati, bekräftelse och förståelse. Slutligen ansåg studenterna att konflikthantering samt mer specialpedagogisk kompetens också var områden som bör få ta större del av innehållet på utbildningen.

Dialogs in pre-school-a pedagogically tool or something one only has?

<p>Dialogs in pre-school-a pedagogically tool or something one only has?</p>

No description available.

Denna studie syftar till att belysa föräldrars erfarenheter, föreställningar och förväntningar på utvecklingssamtalet samt vilket inflytande de anser sig ha över och genom utvecklingssamtalet. För att besvara dessa frågor har jag använt mig av fem stycken kvalitativa intervjuer med föräldrar vilkas erfarenheter kan härledas utifrån ett flertal utvecklingssamtal från flera olika förskolor/dagbarnvårdare. Jag har följande frågeställning: Vad har föräldrar för erfarenhet av utvecklingssamtal i förskolan? Vad har föräldrar för föreställningar och förväntningar på utvecklingssamtal i förskolan? samt Vilket inflytande anser föräldrar att de har över och genom förskolans utvecklingssamtal?     Resultatet pekar på att föräldrars erfarenheter av utvecklingssamtal är beroende av vilken pedagog som genomför samtalet och dennes förhållningssätt och barnsyn. Gällande föräldrars föreställningar och förväntningar kan en samsyn skönjas angående innehållet, funktion och relevans men vissa variationer förekommer, vilket oftast kan härledas till barnets ålder eller till föräldrarnas förkunskaper och erfarenheter. Föräldrarna anser vidare att de har inflytande över samtalet i form av talutrymme och möjlighet att påverka dess innehåll samt att de genom samtalet kan påverka barnets vardag på förskolan.

ABSTRACTGustavsson Goddijn, Ann & Therus, Ewa-Lena (2007). Sveriges vanligaste institutionella samtal. En studie av några lärares och elevers syn på utvecklingssamtalet. (The most common conversation in Sweden. A study of some teachers´and students´ views on the development dialogue). Skolutveckling- och ledarskap. Lärarutbildningen 60 p. Lärarutbildningen. Malmö).Syftet med följande arbete var att få en förståelse för hur utvecklingssamtal upplevdes av elever och lärare. Med hjälp av denna kunskap utvecklade vi sedan ett exempel på ett underlag som vi kunde använda när vi håller lärande utvecklingssamtal på gymnasienivå. Den empiriska studien var framför allt kvalitativ men det finns även ett inslag av kvantitativ undersökning. Lärarna och eleverna ansåg att syftet med utvecklingssamtalet var att främja elevernas utveckling, resultatredovisning och möte. Lärarna betonade också relationen elev och lärare. För att det ska bli ett lärande utvecklingssamtal ansåg båda grupper att samtalets upplägg, målet med utvecklingssamtalet, relationen mellan elev och lärare och lärares egenskaper var viktiga. Men både elever och lärare upplevde inte att utvecklingssamtalen helt och hållet var lärande och utvecklande. Nyckel ord: elevinflytande, lärande utvecklingssamtal, makt, utvecklingssamtal.

Syftet med denna studie var att ta reda på vad förskollärare och vårdnadshavare har för förväntningar och upplevelser av samverkan i utvecklingssamtal. Forskning visar att ett nära samarbete med hemmet höjer kvaliteten på förskolan, en bra kvalitativ förskola ger barnen bättre förutsättningar i det livslånga lärandet. Vi har intervjuat fyra förskollärare och fyra vårdnadshavare. Resultaten visade skillnader i vad förskollärare och vårdnadshavarna ser för syfte med utvecklingssamtalet. Vårdnadshavarna ser det ser det som ett tillfälle att i lugn och ro få prata om det enskilda barnet, dess utvecklig och trivsel, medan syftet för förskollärarna är att samverka runt barnet och förskoleverksamheten. Både vårdnadshavarna och förskollärare uttrycker att det är viktigt med en förtroendefull relation för att kunna mötas på ett bra sätt i alla samverkanssituationer. Slutsatsen av studien visar att förskollärarna anser att de allra flesta vårdnadshavare tycker att det är viktigt att delta i utvecklings- samtalen till skillnad från andra samverkansformer. Vårdnadshavarnas förväntningar och upplevelser tolkar vi också som positiva för de anser att den information de förväntat sig att få tillgodogörs och är relevant för dem och deras barn.

<p>I arbetet med denna studie har jag genom intervjuer och enkäter undersökt vad utlandsfödda personer som har barn i den svenska skolan, har för erfarenheter och åsikter om utvecklingssamtal, både i hemlandet och härifrån Sverige. Intervjupersonerna har bland annat tillfrågats om huruvida de har varit med om utvecklingssamtal under sin egen studietid i hemlandet. De har också tillfrågats om vad de har för tankar kring de utvecklingssamtal de varit med om under sina barns studietid och vad de har för syn på den svenska skolan. Resultatet blev övervägande positivt, även om vissa hade en del negativa erfarenheter. Intervjupersonerna har vidare tillfrågats om sin syn på den svenska skolan.</p>